Utvärdering av projektet Baltic Energy

Utvärdering av projektet Baltic Energy Stockholm april 2014 Göran Hallin Erik Cederberg Matilda Liljeberg Jonas Öhlin

Innehåll Innehåll... 2 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Utvärderingens analysram... 4 1.2.1 Insatslogik... 4 1.2.2 Utvärderingskriterier... 5 1.2.3 Modell för gränsregionalt mervärde... 5 1.2.4 Frågeställning... 6 1.3 Metod och material... 7 1.3.1 Deskresearch... 7 1.3.2 Intervjustudie... 7 1.4 Disposition... 7 2 Beskrivning av projektet Baltic Energy... 8 2.1 Upparbetade medel... 8 2.2 Projektet syfte och mål... 8 2.3 Projektets aktiviteter... 11 2.3.1 Förstudier... 12 2.3.2 Seminarieserie om egenproduktion av el... 14 2.3.3 Energimässa Hallstaberget... 14 2.3.4 Temadag frikyla... 15 2.3.5 Visitors Centers... 16 2.3.6 Aktiviteter på finska sidan... 16 2.3.7 Gränsregionala aktiviteter... 17 3 Resultat och effekter... 18 3.1 Resultat... 18 3.1.1 Seminarieserie om egenproduktion av el... 18 3.1.2 Energimässan Hallstaberget... 19 3.1.3 Förstudier... 19 3.1.4 Temadag frikyla... 20 3.1.5 Övriga resultat... 20 3.2 Effekter... 20 3.2.1 Seminarieserie om egenproduktion av el... 20 3.2.2 Energimässan Hallstaberget... 21 3.2.3 Förstudier... 21 3.2.4 Temadag frikyla... 22 Utvärdering Baltic Energy 2 (34) Kontigo AB 2014.04.22

3.2.5 Projektledningens och styrgruppens bedömningar... 22 4 Slutsatser... 24 4.1 Relevans... 24 4.2 Måluppfyllelse... 25 4.3 Effekter... 30 4.3.1 Målgruppernas nytta... 30 4.3.2 Gränsregionalt mervärde... 31 5 Intervjupersoner... 33 5.1 Projektledning... 33 5.2 Styrgrupp... 33 5.3 Målgrupp... 33 Utvärdering Baltic Energy 3 (34) Kontigo AB 2014.04.22

1 Inledning 1.1 Bakgrund Baltic Energy är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen, Landstinget, Kommunförbundet, Hemab (Härnösands Energi och Miljö AB) och Mittnordenkommittén i Västernorrland. På finska sidan har parterna varit Merinova Oy, Katternö Oy och Österbottens förbund. Projektet finansieras av deltagande parter samt genom Botnia-Atlantica-programmet. Mittnordenkommittén är så kallad leadpartner, eller samordnande stödmottagare. Baltic Energy och Mittnordenkommittén har nu upphandlat Kontigo AB för att utvärdera projektet. Detta sker i ett skede då projektet enligt ordinarie tidsplan är inne i sin slutfas, men eftersom projektet fått förlängning har utvärderingen endast omfattat de komponenter som genomförts innan mars 2014. Projektet löpte ursprungligen från 2012-01-01 till 2014-06-30, men har förlängts med tre månader till och med 2014-09-30. Projektet Baltic Energy har beviljats ett stöd på 499 000 från Botnia-Atlantica. Stödet är 50 procent av projektets kostnader. Övrig finansiering kommer från Länsstyrelsen ( 239 000), Landstinget ( 25 000), Kommunförbundet ( 19 500), Hemab ( 5 500), Österbottens förbund ( 140 000), Katternö ( 60 000), samt Mittnordenkommittén ( 10 000). Projektets totala budget uppgår därmed till 998 000, vilket motsvarar ca 9 000 000 SEK. Baltic Energy utgår från EU:s klimatpolitiska 2020- och 2050-mål samt Östersjöstrategi, och även Sveriges riksdags färdplan till 2050 avseende minskade utsläpp. 1.2 Utvärderingens analysram 1.2.1 Insatslogik I alla projekt (och verksamheter) önskar man att det man gör ska leda till en förändring, t.ex. att en möjlighet tas bättre tillvara eller att ett problem får en lösning. Målet för projektet är vanligen att bidra till denna förändring. Detta gör man genom att åstadkomma resultat från projektets aktiviteter som bidrar till att uppfylla det övergripande målet. En vanlig projektmålslogik kan därför se ut som i Figur 1 nedan. Det är viktigt att man dels skiljer mellan de direkta resultaten från projekten och förändringen i det förhållande man vill påverka. Den viktigaste skillnaden är att resultaten bör vara direkt orsakade av insatsen i projektet, medan påverkan på målet kan ske också genom andra faktorer. Man bör också noga skilja mellan aktiviteter och resultat, där aktiviteterna handlar om det man genomför inom ramen för projektet medan resultatet är det värde som dessa aktiviteter skapar. Utvärdering Baltic Energy 4 (34) Kontigo AB 2014.04.22

Figur 1 - Modell för mål- eller insatslogik Resurser Ak)vitetsmål Direkta resultat av insatserna Påverkan på verksamhetsmålen De resurser i form av t.ex. pengar, personal, arbets7mmar etc. som läggs in i insatsen De konkreta genomförda insatserna De lång- eller kortsik7ga resultat som direkt kan knytas 7ll de insatser som genomförts En lång- eller kortsik7g påverkan på det eller de förhållanden som mo7verar verksamheten Mål- eller insatslogiken kan därmed beskrivas som vad som blir effekterna av resultaten av det man utför utifrån de resurser man förfogar. 1.2.2 Utvärderingskriterier De utvärderingskriterier som Kontigo tillämpar utgår från OECD:s dito. Dessa är: Relevans Måluppfyllelse Effekter Effektivitet Hållbarhet Ett tillämpande av kriterierna innebär att utvärderaren ser till huruvida projektet är lämpligt givet kontext och syfte; huruvida projektet har uppfyllt sina mål; huruvida projektets har haft en påverkan som inte hade skett utan projektet; huruvida projektet har uppnått stor nytta i förhållande till de resurser man förfogat över; samt slutligen huruvida nyttan och effekten kommer vara bestående även efter att projektet är slut. 1.2.3 Modell för gränsregionalt mervärde Eftersom Baltic Energy är ett gränsregionalt projekt inom Botnia Atlanticaprogrammet, fokuserar utvärderingen även på projektets eventuella gränsregionala mervärdesskapande. Vi utgår då från den modell som Kontigo tidigare tillämpat i utvärderingar av gränsregionala projekt, program och strategier. Utvärdering Baltic Energy 5 (34) Kontigo AB 2014.04.22

Figur 2 - Modell för gränsregionalt mervärdesskapande Som modellen visar kan ett gränsregionalt samarbete syfta till att skapa strukturer för samverkan. Detta kan i sin tur leda till en ömsesidig kunskapsöverföring. Den sista länken i denna mervärdeskedja gäller huruvida samverkan och kunskapsöverföring kan leda till ett gemensamt problemlösande. Gränsregionala projekt kan sorteras utifrån vilka av dessa tre steg man omfattar. Modellen omfattar även de sätt på vilka ett projekt kan skapa ett gränsregionalt mervärde. Det kan handla om att överbrygga gränshinder juridiska, administrativa, fysiska eller upplevda. Det kan också handla om att se gränsen som en resurs, och utnyttja skillnader och likheter för att skapa ett gemensamt lärande. Slutligen kan ett projekt skapa ett gränsregionalt mervärde genom att utnyttja en kritisk massa. Då handlar det gränsregionala samarbetet om att t.ex. bredda ett underlag av företag, studenter, turister, eller någon annan målgrupp. 1.2.4 Frågeställning Utifrån utvärderingskriterierna ovan har Kontigo tagit fram följande problemställningar, som ska besvaras inom ramarna för utvärderingen: Är arbetet som Baltic Energy bedriver relevant i förhållande till de behov, problem och frågor som finns inom området; i vilken utsträckning motsvarar effekterna de behov som de ska svara mot? Med andra ord gör man rätt saker? I vilken utsträckning är satta mål uppnådda; i vilken utsträckning är de uppnådda på ett effektivt sätt? Med andra ord gör man saker på rätt sätt? Utvärdering Baltic Energy 6 (34) Kontigo AB 2014.04.22

I vilken utsträckning leder resultaten till vidare effekter, i form av nytta för målgrupperna? 1.3 Metod och material 1.3.1 Deskresearch Kontigo har gått igenom dokumentation som tillhandahållits av projektledningen. Detta innefattar ansökan, beslut, aktivitetslistor, styrgruppsprotokoll, lägesrapporter och förstudier. Denna dokumentstudie har legat till grund för redogörelsen av projektet, samt analys av insatslogik och måluppfyllelse. 1.3.2 Intervjustudie Den viktigaste komponenten i utvärderingens materialinsamling är den intervjustudie som Kontigo genomfört. Kontigo har genomfört 26 stycken telefonintervjuer av semistrukturerad modell. Semistrukturerade intervjuer är en intervjuform som tillåter en bred uppsamling av information, då intervjuaren tillämpar öppna frågeställningar. Samtidigt följer intervjuaren en frågeguide som är strukturerad för att underlätta ett senare analysarbete. Intervjuerna har tagit allt mellan 30 och 90 minuter. Urvalet av intervjupersoner har dels skett utifrån diskussioner med Baltic Energys projektledning. Kontigo har intervjuat fyra personer ur projektledningen, samt fem personer ur styrgruppen. Vidare har vi genomfört 17 intervjuer med personer ur projektets målgrupper. Här rör det sig om personer som deltagit i aktiviteter som Baltic Energy genomfört, med fokus på Energimässan Hallstaberget, Seminarieserien Producera din egen el, Temadag frikyla, samt Förstudier. Intervjupersonerna återfinns på den svenska sidan, vilket också har varit utvärderingens fokus. 1.4 Disposition I den inledande delen (kapitel 1, Inledning), beskrivs utvärderingens bakgrund, analysram, metod och material. I kapitel 2, Beskrivning av projektet Baltic Energy, redogör Kontigo för projektets syften och mål, utifrån insatslogikmodellen, samt de viktigaste faktiskt genomförda aktiviteterna. Kapitel 3, Resultat och effekter, redogör Kontigo för utvärderingens resultat. Här redovisas den intervjustudie som legat till grund för analysen av måluppfyllelse och målgruppsnytta på den svenska sidan i projektet. I kapitel 4, Slutsatser, redovisar Kontigo sin analys av utvärderingen. Här besvaras och de utvärderingsfrågor som ställs i avsnitt 1.2.4, samt diskuterar projektet utifrån den gränsregionala mervärdesmodellen. Slutligen, i kapitel 5, redovisar vi de intervjupersoner som vidtalats inom utvärderingen. Utvärdering Baltic Energy 7 (34) Kontigo AB 2014.04.22

2 Beskrivning av projektet Baltic Energy I detta kapitel redogör Kontigo för projektet Baltic Energy, utifrån mål och syfte samt genomförda aktiviteter. Projektet Baltic Energy löper perioden 2012-01-01 till 2014-09-30 (ursprungligen till 2014-06-30). Denna utvärdering avser den del av projektet som genomförts innan mars 2014. 2.1 Upparbetade medel Baltic Energy har vid tidpunkten för denna utvärderingsinsats endast arbetat upp ca två tredjedelar av den totala budgeten. Detta beror dels på att aktiviteten avseende Visitors Centers, en omfattande och kostsam aktivitet, är placerad i projektets slutskede. Vidare har flera aktiviteter kunnat genomföras till lägre kostnader än vad man initialt budgeterat för. Detta beror bland annat på att man har köpt in tjänster billigare än förväntat. En del av detta har varit att man kunnat upphandla förstudierna på den svenska sidan genom Landstinget Västernorrlands ramavtal. På den finska sidan har man arrangerat förstudieaktiviteten så att förstudierna först genomförts som skrivbordsprodukter. Därmed har man kunnat välja att inte genomföra förstudier som redan i tidigt stadie visat sig lönlösa. Ytterligare en besparing har skett genom att samtliga styrgruppsmöten har kunnat samordnas med seminarier och mässor, och många andra möten har genomförts medelst distansteknik. Slutligen har kostnader för marknadsföring kunnat hållas nere genom att man fått ett förmånligt pris av upphandlad PR-byrå, och genom att Landstingets avtal inneburit lägre kostnader för tidningsannonser. Framöver avser projektet Baltic Energy arbeta upp kvarvarande medel bland annat genom att satsa på ett visualiseringsprojekt för solcellsanläggningar på sjukhusen i Örnsköldsvik och Sundsvall, samt en utvärdering av snökyleanläggningen i anslutning till Sundsvalls sjukhus. Dessutom kvarstår flera aktiviteter, såsom ett utökat antal förstudier och nämnda Visitors Centers. 2.2 Projektet syfte och mål I detta avsnitt beskrivs projektet Baltic Energys syfte och mål. Målen delas upp enligt den mållogiksmodell som presenteras i avsnitt 1.2.1 resursmål, aktivitetsmål, resultatmål och effektmål. Fokus är på aktivitetsmål, resultatmål och effektmål, då resultatmål kan sägas vara projektets budget ( 998 000). Effektmålen kan sägas vara syftet och de övergripande målen. Projektet Baltic Energys syfte är, enligt ansökan, att visa på nya småskaliga sätt att producera miljövänlig energi, samt att lyfta fram näringslivets producenter av denna energi, och på så sätt skapa nya marknader för dessa, oftast små- och medelstora företag. Utvärdering Baltic Energy 8 (34) Kontigo AB 2014.04.22

Baltic Energy arbetar inom tre så kallade fokusområden, miljöanpassad kyla, mikroproduktion av el samt ökat intresse för energi- och klimatåtgärder. Inom vart och ett av dessa fokusområden återfinns ett antal övergripande mål: Tabell 1 - Projektets övergripande mål Fokusområde Mål Miljöanpassad kyla och värme Vidare sprida de befintliga miljöanpassade och effektiva energilösningarna i Västernorrland (snökyla och älvkyla) och Österbotten (sedimentvärme och lågtemperaturenerginät) samt bränsleceller och mikroturbiner baserade på deponigas Främja miljöanpassade metoder för produktion av kyla Skapa ett samarbete kring miljöanpassad energiproduktion mellan företag och med potentiella brukare i Österbotten och Västernorrland Mikroproduktion av el Långsiktigt skapa ett hållbart utbud av förnyelsebar mikroproduktion av el Öka produktion av egenproducerad förnyelsebar el Öka intresset för energi - och klimatåtgärder Öka intresset för energi - och miljöfrågor och konkreta klimatåtgärder hos offentliga organisationer, småföretagare, fastighetsägare samt allmänhet Utbyte mellan vistors centers med syfte att skapa besökskoncept Utvärdering Baltic Energy 9 (34) Kontigo AB 2014.04.22

Projektets aktivitetsmål inom fokusområdena är följande: Tabell 2 - Projektets aktivitetsmål Fokusområde Aktivitetsmål Informationsmaterial om tekniker för frikyla och geotermisk energi ska tas fram och presenteras. Projektet ska även arrangera temadagar, i första hand för fastighetsägare. Miljöanpassad kyla och värme Projektet ska inventera och kartlägga behov av kyla. Resurser ska avsättas till förstudier avseende frikyla och geotermisk energi. Projektet ska genomföra inspirationsdagar i Österbotten och Västerbotten, kring mikroproduktion av el och klimatåtgärder. En seminarieserie, avseende praktisk tillämpning av metoder för mikroproducerad el, ska genomföras. Mikroproduktion av el Studiebesök till befintliga mikroproduktionsanläggningar ska genomföras. En inventering ska genomföras, avseende regelverk, effekt, finansiering etc., till aktörer som står beredda att investera i anläggningar. Projektet ska bedriva kompetensutveckling inom småskalig elproduktion, inom smart-grids, och inom IMD, samt erbjuda beslutsfattare, upphandlare och rådgivare inom privat och offentlig sektor möjlighet att delta. Projektet ska sammanställa katalog och internetbaserad information angående lämpliga befintliga anläggningar för turismsyfte. Öka intresset för energi - och klimatåtgärder Projektet ska genomföra en utredning av nya miljöer vid visitors centers. Nytt material för olika målgrupper ska tas fram, avseende förnybar energi (t.ex. för energiexperiment, energidagar och mobila energikampanjer). Bilda nätverk av organisationer som arbetar med att inspirera, informera och utbilda i förnybar energi och hållbar utveckling. Utvärdering Baltic Energy 10 (34) Kontigo AB 2014.04.22

Projektets resultatmål inom fokusområdena är följande: Tabell 3 - Projektets resultatmål Fokusområde Resultatmål Projektet ska nå ut till minst 50 företag/organisationer via kunskapsdagar och informationsmaterial. Miljöanpassad kyla och värme Minst 10 företag/organisationer i vardera land ska ha genomfört förstudie för kylteknik. Informationsmaterial och webbplats ska synliggöra möjligheten att använda miljöanpassad kyla. Projektet ska skapa ett samarbete mellan företag och brukare i Österbotten och Västernorrland, avseende miljövänlig elproduktion. Mikroproduktion av el Ett hållbart utbud av förnyelsebar mikroproduktion av el ska skapas. Produktionen av egenproducerad förnyelsebar el ska öka. Katalog och internetbaserad information med lämpliga besöksmål ska tas fram, samt ett nätverk av organisationer som arbetar med att inspirera, informera och utbilda i förnyelsebar energi och hållbar utveckling. Öka intresset för energi - och klimatåtgärder Projektet ska ta fram nya koncept för demonstration och undervisning av förnyelsebara energilösningar vid visitors centers. Minst 1000 representanter för offentliga organisationer, småföretag, fastighetsägare och allmänhet ska skolas i konkreta klimatåtgärder. 2.3 Projektets aktiviteter Projektet Baltic Energy har genomfört en rad aktiviteter relaterade till de tre fokusområdena. Dessa är (budget inom parentes): Inventering av behov av kylteknik ( 20 000) Framtagande av presentationsmaterial avseende kylteknik ( 15 000) Förstudier med fastighetsägare ( 102 000) Utvärdering Baltic Energy 11 (34) Kontigo AB 2014.04.22

Temadagar frikyla ( 11 052) Inspirationsdag mikroproducerad el ( 28 000) Seminarieserie praktiska tillämpningar ( 37 500) Studiebesök mikroanläggningar i Sverige ( 7 500) Utredning avseende investeringsstöd i Sverige och Finland ( 30 000) Kompetensutveckling kring småskalig elproduktion ( 8 000) Framtagande av presentationsmaterial angående besöksmål, Visitors Centers ( 36 000) Utredning angående nya anläggningar ( 140 000) Presentationsmaterial förnyelsebar energi (inklusive gymnasiekurser i Österbotten) ( 30 000) Utvärdering ( 9 510) I detta avsnitt kommer Kontigo fokusera på de aktiviteter som projektet framhåller som de viktigaste, och som utvärderingsinsatsen har koncentrerat sig på. Redogörelsen har också främst ett svenskt perspektiv, vilket även det är i linje med utvärderingsinsatsens fokus. Då utvärderingen har fokuserat på aktiviteter genomförda på den svenska sidan, kommer dessa få störst utrymme i redogörelsen. Ett avsnitt kommer mer allmänt beskriva vad som genomförts i Finland (2.3.6), och ytterligare ett avsnitt kommer avhandla gränsregionala aktiviteter (2.3.7). 2.3.1 Förstudier Baltic Energy har genomfört nio stycken förstudier i Västernorrland. I Österbotten har man genomfört åtta stycken förstudier. Ett antal förstudier kvarstår att genomföra inom projektet. Beskrivningarna i detta stycke baserar sig främst på de förstudier som tagits fram och som tillgängliggjorts via Baltic Energys hemsida. På den finska sidan har ett stort antal förstudier endast nått skrivbordsstadiet, då man utvärderat rimligheten i dem och avslutat projektet i ett tidigt stadium i de fall detta ansetts påkallat. På så sätt har ett mycket större antal förstudier kunnat genomföras än vad som annars varit fallet. I Västernorrland har följande förstudier genomförts: Sundbrolund, äldreboende i Ullånger i Kramfors Kommun Förstudien föreslår ett antal åtgärder, såsom minskad belysningseffekt och ökad ventilation, för att komma tillrätta med övertemperaturer Utvärdering Baltic Energy 12 (34) Kontigo AB 2014.04.22

Skönsmons förskola i Sundsvalls kommun Förstudiens slutsats är potentiella besparingar ej motiverar åtgärd Rafnaslakt, lokal slakteri i Ramsele Sollefteå kommun Förstudien föreslår en rad åtgärder för att minska energiförbrukning och öka säkerhet Bröderna Jakobssons Slakteri i Nyland Kramfors kommun Förstudien undersöker möjligheterna för en biogasanläggning i anslutning till slakteriet, och rekommenderar en fördjupad studie Sanmina SCI, medicintekniskt företag i Örnsköldsviks kommun Förstudien redovisar en rad energibesparande åtgärder, inklusive att minska toppeffektbehovet av kyla genom att reducera avfuktning av tilluft Cetehallen ICA-butik i Ramsele Sollefteå kommun Förstudien föreslår en rad åtgärder för att utveckla fastighetens miljöprofil Paradiset, upplevelsebad, gym, sporthall mm i Örnsköldsviks kommun Förstudien utreder kylbehov och potential för frikyla Kubal Aluminiumsmältverk Sundsvalls kommun Förstudien utreder möjligheterna till återvinning av värme från kompressorer, och kommer bl.a. fram till att det finns mycket värme att återvinna Härnösand Energi & Miljö (Hemab) Förstudien kommer fram till att det finns förutsättningar för snökyla i Härnösand, att det är miljömässigt tilltalande, men att en inventering av intresse bör genomföras I Österbotten har följande förstudier genomförts: Småskalig CHP vid Nykarleby Kraft driven med lokalt producerad biodiesel Förstudiens slutsats är att det är väldigt svårt att uppnå lönsamhet för ett biodieselaggregat Utvärdering av möjliga energiförsörjningslösningar för Vasa logistikcentra Förstudiens slutsats är att lönsamhet för ett biodieselaggregat är svårt (men möjligt) att uppnå, och att mervärdet inte enbart kan ses som ekonomisk Uppvärmning av badvatten till Berny s Kylbehovet på sjukhusen i Jakobstad och Vasa Uppgörandet av affärsmodell för leverans av bergvärme till fastigheter Effektivisering av småskalig vattenkraft för att minska energiförluster Förstudien belyser att bl.a. befintlig turbin samt möjligheterna till en ytterligare turbin är avgörande för investeringskalkylen gällande småskalig vattenkraft Utvärdering Baltic Energy 13 (34) Kontigo AB 2014.04.22

Uppvärmning av avloppsvatten för att förbättra reningsprocessen samt effektivera kraftverkets drift vid Ylivieska Minimering av energikostnader för uppvärmning och kylning av affärslokal. Förstudien rekommenderar övergång från befintlig oljevärme till fjärrvärme eller bergvärme, samt olika energieffektiveringsåtgärder. Utredning av möjligheterna att använda sediment- eller bergvärme för lågenergi-nät i Lepplax, Pedersöre. Förstudien rekommenderar ett lågenerginät baserat på bergsvärmebrunnar på området. 2.3.2 Seminarieserie om egenproduktion av el En seminarieserie om egenproducerad solenergi genomfördes under perioden 1-31 maj 2013, i samarbete med Energikontoren Sverige, Energi och Klimatrådgivarna, Svensk Solenergi och Energimyndigheten. Sju stycken seminarier arrangerades på följande orter i Västernorrland: Härnösand, Timrå, Sundsvall, Sollefteå, Kramfors, Ånge och Örnsköldsvik. Utöver seminarierna arrangerad också en solsafari, dvs. studiebesök vid två solcellsanläggningar för de som har tankar på att investera i solceller. Safarin genomfördes den 25 maj 2013. Ett motsvarande studiebesök genomfördes avseende vindkraft. Den 4 juni 2013 kunde den intresserade få information om hur det fungerar med småskalig elproduktion medelst vindkraft. 2.3.3 Energimässa Hallstaberget Denna mässa, som gick av stapeln 8-9 november 2013, handlade om mikroproduktion av el samt förnybar energi. Mässan omfattade en rad utställare och föredragshållare, se tabellen nedan. Tabell 4 Utställare och föredragshållare Utställare Thomas Thorén Thorén Värmepumpar AB Hugo Wikström Algkraft Energi & Klimatrådgivarna Energikontoret Johan Nilsson JN Solar Roger Johansson LRF Föredragshållare Jan Lindberg, energicontroller & Olle Bertilsson, miljöchef Landstinget Västernorrland Maria Wetterstrand fristående grön samhällsdebattör och tidigare språkrör för Miljöpartiet Lars Andrén Solenergi Andreas Hägglund Lrf Biogas Torsten Berglund Esam Mikko Pieskä egen Minikraftvärme Utvärdering Baltic Energy 14 (34) Kontigo AB 2014.04.22

Anders Agrell Agrells Ekofiber Mikael Näsström Energidalen/Sollefteå kommun Stefan Mohlin Feka Rikard Berg Bergvärme AB Anders Thor Thorprofil Martin Prieto Beaulieu Tre bollar i luften Bilen, Bränslen och Beteenden Gröna Bilister Niklas Bohman Eon Bli din egen elproducent Christer Lindholm och Ulf Ställ från Terratellus Group Smarta nya lösningar via finskt patent David Jonstad Kollaps Livet vid civilisationens slut Staffan Lindberg Moder Jord För god för att kolsyra Micke Olja & Sanitet Anders Mikaelsson Nya Suncore AB Hans- Erik Flodin Nordanvind Torsten Berglund ESAM Nicklas Bohman EON Niklas Lindberg Rörmokarn i Sollefteå Hållbart resande Helena Näsström Elbil provkörning Chargestorm Patrik Lindergren & Stefan Gabrielsson Elbil provkörning Bilbolaget/Sollefteå Elbil provkörning Ivars Bil/Sollefteå Arifiq Development Carina Karlsson Lena Krånglin Baltic Energy 2.3.4 Temadag frikyla Temadag för frikyla anordnades i Härnösand den 21 november 2012. (En motsvarande aktivitet anordnades i Österbotten, i Jakobstad.) Syftet med temadagen var att öka deltagarnas kunskap och skapa intresse för befintliga miljöanpassade och effektiva energilösningar. Målgruppen för aktiviteten var fastighetsägare, energibolag och industri/företag. Under temadagen presenterades till exempel olika frikyletekniker, behovet av frikyla i Västernorrland och framgångsfaktorer kring fjärrkyleprojekt. Utvärdering Baltic Energy 15 (34) Kontigo AB 2014.04.22

2.3.5 Visitors Centers Då denna aktivitet genomförs i Baltic Energy-projektets slutskede, hamnar den delvis utanför ramarna för denna utvärderingsinsats. Här redogörs dock för vad vi kunnat se för hittillsvarande aktiviteter. På den finska sidan har man redan i detta skede sammanställt ett flertal anläggningar inom konceptet Visitors Centers. 33 anläggningar är inkluderade i dagsläget, men man kommer att komplettera med fler anläggningar framöver. Man siktar på att ha 40 anläggningar sammanställda som besöksmål i en publikation, där man också vill ha med de anläggningar i Västernorrland som kommer sammanställas inom den svenska delen av projektet. Besöksmålen består främst av energi- och miljörelaterade anläggningar. Här ingår bland annat vattenkraftverk, energiproducerande företag, vindkraftsparker, ett besökscenter kring ett meteoritnedslag (inklusive demonstrationer av småskaliga energilösningar), en inuit-bosättning (avseende levnadsvanor, traditionell byggnadsteknik utrustning under arktiska temperaturförhållanden), värmepumpstillverkare, samt avfallsförbränning. Utöver att samla in ett antal besöksmål kvarstår utmaningen att paketera konceptet. Härvidlag finns det planer kring att involvera Vasa turism för att dessa ska kunna förvalta och distribuera materialet och göra konceptet bokningsbart. Man distribuerar även information till skolor och övriga regioner i Finland, samt till allmänheten i bredare mening via internet. 2.3.6 Aktiviteter på finska sidan På den finska sidan har man, som ovan nämnts, arbetat med Visitors Centers och Förstudier. Utöver detta har man även haft temadagar med deltagande från Västernorrland, mindre inspirationsdagar, och temakvällar. Temadag angående frikyla har hållits i Jakobstad i oktober 2012, och ett seminarium på samma tema har hållits i Jakobstad i oktober 2013. I maj 2013 hölls en temakväll i Jakobstad angående mikroproduktion av el. Seminarier hölls på Kronoby folkhögskola, som också har uppfört ett demonstrationscenter för energilösningar. I december 2013 hölls ytterligare ett seminarium i Jakobstad angående mikroproduktion av el. Generellt har man haft än sämre uppslutning än önskat, sett till deltagarantal, i seminarier och liknande aktiviteter på den finska sidan. Inom aktiviteten inventering av kylteknik har man genomfört en utredning av kylbehov vid Jakobstads sjukhus och Vasa sjukhus, samt utrett olika kyllösningar. Avseende presentationsmaterial för kylteknik har man, förutom den gemensamma broschyren Presentation av frikyla-tekniker, tagit fram en affärsmodell för värmeleverans med värmepump till fastighetskomplex utanför fjärrvärmenätverk. I samband med framtagandet av det senare materialet har man samverkat med ett kommunalt elbolag som har planer på att ta fram ett antal pilotanläggningar. Utvärdering Baltic Energy 16 (34) Kontigo AB 2014.04.22

Inom aktivitetsområdet kompetensutveckling kring småskalig elproduktion har projektet arrangerat studiebesök för skolor till energianläggningar. Studiebesöken har skett under 2014, och omfattat ca 120 elever. Slutligen har man på den finska sidan även sammanställt och arrangerat två energikurser för gymnasiet. En första kurs, Vindkraft och reservkraft, genomfördes läsåret 2012-2013. En andra kurs, kring olika elproduktionstekniker, genomfördes läsåret 2013-2014. 2.3.7 Gränsregionala aktiviteter Bland de gränsregionala aktiviteterna märks flera förstudier som gjorts i samverkan med svenska och finska projektpartners, bland annat avseende möjligheter att nyttja frikylelösningar på samma sätt som skett i anslutning till Sundsvalls sjukhus på den svenska sidan. Här har projektet undersökt möjligheterna att använda liknande lösningar vid t.ex. sjukhuset i Vasa. Det presentationsmaterial som nämnts ovan avseende frikyla har likaledes tagits fram i samverkan. Vidare har svenska representanter deltagit i flera aktiviteter på den finska sidan, och vice versa. Bland annat har den finska delen av projektet genomfört studiebesök i Härnösand, Kramfors, och Sundsvall, då man besökt frikylelösningar och anläggningar för mikroproducerad el. Dessa besök skedde under 2012 och 2013. Under 2014 kommer två studiebesök genomföras då den svenska delen av projektet istället åker till Österbotten. En av dessa studieresor genomfördes i slutet på mars 2014, till stor glädje för deltagarna. Vidare har aktivitetsdelen kompetensutveckling kring småskalig elproduktion innehållit studiebesök från Österbotten till Luleå universitet och till energimässan i Sollefteå båda dessa aktiviteter skedde under 2013. Den översikt avseende investeringsstöd till anläggningar för mikroproducerad el som genomförts inom projektet, har bedrivits i samverkan mellan den finska och den svenska projektledningen, och även omfattat både Finland och Sverige. Framöver under våren kommer ett ytterligare studiebesök att gå från Österbotten till Västernorrland, bestående av en delegation av politiker och tjänstemän främst från kommunerna. Utvärdering Baltic Energy 17 (34) Kontigo AB 2014.04.22

3 Resultat och effekter I detta kapitel redogör Kontigo för de resultat och effekter vi har fångat upp i den intervjustudie som gjorts (se avsnitt 1.3.2). 3.1 Resultat I detta avsnitt presenterar Kontigo de resultat som har framkommit i intervjustudien med målgruppen. Intervjuer har genomförts med deltagare och mottagare avseende aktiviteterna Seminarieserien om egenproducerad el, Energimässan Hallstaberget, Förstudier, samt Temadag Frikyla. Slutligen, i avsnitt 3.1.5, tar kapitlet upp några andra resultat som kommit ut ur projektet och som inte ryms inom intervjustudien. 3.1.1 Seminarieserie om egenproduktion av el Intervjupersonerna har alla en positiv upplevelse av aktivitetens genomförande, organisering och upplägg. Aktiviteten skapade en mötesplats för kunskapsspridning och föreläsningarna som gavs inom ramen för aktiviteten beskrivs som övertygande, pedagogiska och konkreta. Många uppskattar aktivitetens praktiska/tillämpande fokus med information kring olika energilösningar, hur mycket dessa kostar och hur lång tid det tar innan en installation av en viss lösning ger ekonomisk utdelning. Intervjupersonerna upplevde att intresset bland aktivitetens deltagande var stort, det fanns ett bra broschyrmaterial kopplat till aktiviteten och utrymme att ställa frågor. Fler utställare på plats under aktiviteten efterfrågas. Endast en av intervjupersonerna upplever att deras deltagande i aktiviteten lett till vidare samverkan med andra/nya aktörer. Vissa upplever att det ökade intresset för frågorna har lett till en fortsatt diskussion inom ämnet med andra brukare. På så vis kan information kring ämnet spridas samtidigt som det ökar engagemang och intresse hos den enskilde. Anledningen till att aktiviteten för de flesta av intervjupersonerna inte har lett till vidare samverkan är att det i nuläget inte är aktuellt för intervjupersonerna att gå vidare med sitt nyvunna intresse för energifrågorna. Flera uppger dock att det i framtiden, då de eventuellt avser installera system för solenergi, kan bli aktuellt med samverkan med företag som erbjuder dessa tjänster. Vid ett eventuellt framtida behov av samverkan kan information och kontakter, med företag kopplade till aktivitetens utförande, vara användbara. För en av intervjupersonerna har aktiviteten lett till vidare samverkan. Intervjupersonen visar upp sitt system för solenergi för allmänheten för att informera de som själva vill installera ett system och är intresserade. I samverkan med en kommuns energirådgivare har intervjupersonen försörjts med informationsmaterial kring solenergi samt besökare. Vidare har intervjupersonen varit i kontakt med länsstyrelsen gällande ekonomisk hjälp för installation av system för solenergi och säljer dessutom överskottsenergin från det privata systemet till det lokala elnätet. Utvärdering Baltic Energy 18 (34) Kontigo AB 2014.04.22

3.1.2 Energimässan Hallstaberget Intervjupersonerna är ense om att aktiviteten genomfördes enligt ett bra upplägg. Innehållet uppfattas ha hållit en bra nivå och en bra variation med föreläsningar, utställare, energirådgivare och privatpersoner på plats samtidigt. Föreläsarna var inspirerande, lokalerna var ändamålsenliga och man höll tidsramarna. Alla intervjupersoner är överens om att aktiviteten är ett viktigt initiativ för att uppmärksamma miljösparande energilösningar. En intervjuperson menar att utställarna gärna kunde ha varit fler, då det fanns både utrymme och behov av det. Några av intervjupersonerna hade önskat mer luft i aktivitetens mycket omfattande program de parallella föreläsningarna gjorde att man som deltagare tvangs prioritera bort flera intressanta. En intervjuperson anser att marknadsföringen varit aningen felriktad i bemärkelsen att aktivitet inte bara riktar sig till professionella inom området. En annan uppger att vissa delar av aktivitetens innehåll varit mer inriktade mot personer i storstäder och inte lösningar anpassade för glesbygd. Intervjupersonerna upplever inte att aktiviteten lett till vidare samverkan. Däremot uppger flera att de under aktiviteten fått nya kontakter som kan bli intressanta för en framtida samverkan i deras yrkesliv. Aktuella samarbetsparter som nämns är till exempel företag/leverantörer/utförare relevanta för ekologisk byggnation, och personer med kunskap inom området som kan utgöra en resurs i andra miljösparande energiprojekt/verksamheter till exempel personer som kan föreläsa och/eller utbilda. 3.1.3 Förstudier De förstudiedeltagare som intervjuats har i allmänhet angett att man har haft ett stort intresse och en stor kunskap inom miljösparande energisystem. Däremot anser samtliga intervjupersoner att det ständigt finns mycket nytt att lära, och att man kan få en fördjupad kunskap. Vissa av de intervjuade upplever att förstudien främst var inspirerande och visade på lite nya synvinklar, medan andra upplever större vinster i form av nya kunskaper värdefulla för det framtida arbetet. Ingen av intervjupersonerna har ännu implementerat någon teknologi eller någon av de metoder som förstudien lyft fram. Däremot har medverkan i förstudien i vissa fall lyft nya frågor i deltagarnas verksamheter. En av intervjupersonerna uppger att den ekonomiska finansieringen står i vägen för implementering men att man genom förstudien nu vet vad som behöver göras och påbörjat ett arbete med att undersöka finansieringsstöd. En av intervjupersonerna uppger att förstudien inte varit anpassad efter den egna verksamhetens behov utan var mer inriktad på vad projektet ville göra och var därför inte nöjd med förstudiens resultat. Även om vissa åtgärder inom området gjorts är det svårt att säga om dessa kan kopplas till projektet. Förstudien har i viss mån lett till nya kontakter för deltagarna men intervjupersonerna upplever inte att medverkan i förstudien lett till någon direkt Utvärdering Baltic Energy 19 (34) Kontigo AB 2014.04.22

vidare samverkan. Samverkan sker i deras nuvarande verksamhet men det är osäkert om denna kan härledas till projektets effekter. I vissa fall har intentionen hos de deltagande verksamheterna inte varit att projektet skulle leda till vidare samverkan. Förstudiens genomförande/upplägg avses över lag bra men i vissa fall önskas mer ingående/avancerade analyser. 3.1.4 Temadag frikyla Kontigos intervjustudie har i väldigt låg utsträckning fokuserat på denna aktivitet. Den begränsade insatsen tyder dock på att aktiviteten genomförts på ett snyggt och professionellt sätt. Det har uppfattats som positivt att utställare fanns på plats för att visa på olika praktiska lösningar inom området. 3.1.5 Övriga resultat Utöver de resultat som Kontigo kan se genom utvärderingens intervjustudie med målgruppen, har projektet Baltic Energy även genomfört, eller kommer att genomföra, de aktiviteter som beskrivs i avsnitt 2.3. Dessa utgörs främst av motsvarande aktiviteter i Österbotten, de kvarvarande förstudierna och den kvarvarande aktiviteten Visitors Centers, samt de gränsregionala aktiviteter som beskrivs i avsnitt 2.3.7. Baltic Energy har även tagit fram trycksaker, bland annat angående frikyletekniker och mikroproduktion av el. Materialet är proffsigt och väl sammansatt. Strategin för att sprida dessa trycksaker bygger på att skicka ut dem till personer som arbetar med frågorna, bland annat politiker i kommunernas nämnder och deras tjänstemän inom områdena. Projektet har även delat ut allt material till kommunernas Energi- och klimatrådgivare, och främst broschyren om egenproducerad el har haft en så god åtgång att det föranleder nytryck. 3.2 Effekter I detta avsnitt presenterar Kontigo de resultat som har framkommit i intervjustudien med målgruppen. Intervjuer har genomförts med deltagare och mottagare avseende aktiviteterna Seminarieserien om egenproducerad el, Energimässan Hallstaberget, Förstudier, samt Temadag Frikyla. Slutligen, i avsnitt 3.2.5, diskuteras projektets effekter utifrån de intervjuer som gjort med projektledning och styrgrupp. 3.2.1 Seminarieserie om egenproduktion av el Intervjupersonerna upplever att aktiviteten lett till ett ökat personligt intresse och kunskap kring frågor kopplade till miljösparande energilösningar i det privata boendet. Flera som sedan tidigare hade kunskap och intresse på området upplevde likväl att aktiviteten lett till en ökad kunskap. Flera av intervjupersonerna uppger att den nyvunna kunskapen och det nyvunna intresset inom området på sikt kan leda till att installation av miljösparande energilösningar i det egna boendet. En sådan installation är ofta både tidskrävande Utvärdering Baltic Energy 20 (34) Kontigo AB 2014.04.22

och dyr. Den konkreta och praktiska information som gavs inom ramen för aktiviteten uppges då bli användbar. Många intervjupersoner uppger att intresset för aktiviteten var stort och att många var på plats och ställde frågor, vilket indikerar att aktiviteten fyllde ett behov av kunskap hos allmänheten. Flera av intervjupersonerna har svårt att i efterhand konkret minnas innehållet i aktiviteten, men uppfattade ändock aktiviteten som lärorik och intressant. Endast en av intervjupersonerna har implementerat eller tillämpat något av den teknologi eller metod som togs upp under aktiviteten. Det är svårt att avgöra huruvida en implementering av en viss teknologi/metod kan härledas direkt till aktiviteten. En av intervjupersonerna uppger ändå att det ökade intresset och den ökade kunskapen från aktiviteten lett till en installation av en anläggning för solenergi i den privata bostaden. Aktivitet har i detta fall lett till ett bestående intresse och engagemang hos intervjupersonen som dessutom resulterat i ett aktivt arbete med att sprida kunskap och intresse vidare. 3.2.2 Energimässan Hallstaberget Intervjupersonerna upplever att aktiviteten lett till ett ökat personligt intresse och kunskap kring energifrågor, oavsett om man haft ett engagemang inom ämnet sedan tidigare eller om man varit helt nya inom ämnet. Flera av de intervjupersoner som också arbetar inom området, upplever att aktiviteten lett till en ökad kunskap som kan tas till vara i deras respektive yrkesroller. Det är utifrån intervjuerna svårt att utöver en ökad kunskap och ett ökat intresse hos deltagarna urskilja ytterligare nyttor av aktiviteten som direkt kan härledas till projektet. Det är också svårt att uppskatta i vilken utsträckning som aktiviteten lett till det ökade intresset och den ökade kunskapen. Flera av intervjupersonerna har svårt att minnas vad de konkret lärt sig vid aktivitetstillfället, men vissa uppger att de blivit inspirerade att föra vidare kunskapen de tagit med sig från aktiviteten. Ingen av intervjupersonerna uppger att de implementerat någon av den teknik som diskuterades under aktiviteten. Däremot uppger vissa att aktiviteten lett till enklare energisparande förändringar i det egna hemmet, och att det ökade intresset och den ökade kunskapen på sikt kan leda till implementering av miljösparande teknik. 3.2.3 Förstudier Det är svårt att säga något om effekterna av förstudierna utifrån utvärderingens intervjustudie. De effekter som kan komma ur förstudierna beror på i vilken utsträckning föreslagna åtgärder genomförs. Ingen som Kontigo har intervjuat har hittills implementerats teknologier eller metoder i och med förstudierna i Västernorrland. Det bör dock påpekas att endast ett fåtal av förstudiedeltagarna har vidtalats i och med intervjustudien. Vad som kan sägas är däremot att flera av mottagarna av förstudierna upplever att man inspirerats och fått ny kunskap. Några har också planer på att påbörja ett arbete, Utvärdering Baltic Energy 21 (34) Kontigo AB 2014.04.22

och söker i nuläget finansieringsstöd för detta. Således är det sannolikt att denna aktivitet kommer att leda till viss effekt. Baltic Energys interna utvärdering visar på att ett visst resultat har skett till följd av förstudierna. I nuläget är det dock för tidigt att uttala sig om förstudiernas sammantagna resultat. Baltic Energys projektledning rapporterar att minst en deltagare har bett om mer tid för att besvara förfrågningar, med anledningen att de åtgärder som genomförts varit så pass omfattande. 3.2.4 Temadag frikyla Kontigos intervjustudie har som nämnts varit mycket begränsad avseende denna aktivitet. Så vitt utvärderingen kan se tycks aktiviteten dock ha lett till en ökad insikt i ämnet hos deltagarna, och visat på goda exempel inom området. Kontigo kan utifrån befintligt underlag inte ta ställning till huruvida insatsen lett till vidare insatser, och det är svårt att avgöra huruvida eventuella förändringar som skett efter aktiviteten kan härledas till aktivitetens effekter. 3.2.5 Projektledningens och styrgruppens bedömningar En generell bild utifrån intervjuer med styrgrupp och projektledning är att aktiviteterna som genomförts i regi av Baltic Energy har haft vissa effekter, men att de är svåra att mäta. En av anledningarna till detta är att endast kortsiktiga effekter kan ses i dagsläget projektet har pågått en relativt kort period vilket innebär att konkreta lösningar till följd av Baltic Energys verksamhet inte alltid hunnit implementerats. Ett sådant exempel är de förstudier som genomförts. Det kan i dagsläget vara svårt att se påvisa konkreta effekter av visas förstudier som föreslår åtgärder som inte vidtagits än. Om åtgärder utifrån förstudierna vidtas kan konkreta effekter ofta inte mätas annat än på längre sikt. Dock kan det antas att relativt stora effekter uppnås om förstudiernas förslag implementeras i de olika verksamheterna. Intervjupersoner inom styrgrupp och projektledning har även nämnt att projektet är relativt litet i förhållande till de frågor som man försöker påverka. Detta innebär att konkreta effekter kan vara svåra att observera och mäta. Det kan t ex vara svårt att mäta konkreta attitydförändringar hos befolkningen kring de ämnen som ingår i att revolutionera synen på exempelvis frikyla eller miljövänliga energilösningar. Snarare kommer effekter att ske i mindre små delkomponenter, där man exempelvis kan ha lyckats få enskilda lantbrukare att sätta upp solceller på lagårdstaket. En bedömning som framkommit är även att projektet fått mer genomslag i Sverige än i Finland, avseende kunskaps-, attityd- och beteendeförändring hos allmänheten. Det har exempelvis varit färre deltagare på aktiviteter i Finland jämfört med Sverige. Dock nämns att vissa aktiviteter inom Baltic Energy kan leda till att en samverkan mellan företag kring dessa frågor i de båda länderna kan uppstå, vilket kan skapa synergieffekter. Även samverkan mellan offentliga organisationer kan leda till synergieffekter som gynnar de båda länderna. Utvärdering Baltic Energy 22 (34) Kontigo AB 2014.04.22

Ett problem som nämns är även att det är svårt att uttala sig om konkreta effekter på grund av att de mål man ska sträva efter enligt ansökan är relativt oklara det finns inga tydliga kvantitativa mått att utgå från när man ska estimera effekter (se avsnitt 4.2). Detta kan även relateras till de resurser som används inom projektet. Det är en sak att mäta effekter i sig som en följd av Baltic Energy, men det är en annan att mäta effekter i relation till de resurser som använts. Även om vissa effekter kan antas ha uppnåtts, är det svårt att sätta detta i relation till de resurser som använts eftersom effekterna är svåra att bedöma. Trots vissa problem ges generellt en god bild av Baltic Energys verksamhet. Även om det i stor utsträckning är svårt att mäta konkreta effekter av projektet bedömer man att värde har skapats av insatsen. Främst pekar man på samarbeten och intresse- och inspirationsväckande effekter av de aktiviteter som genomförts. Utvärdering Baltic Energy 23 (34) Kontigo AB 2014.04.22

4 Slutsatser Detta kapitel fokuserar på att besvara de frågeställningar (avsnitt 1.2.4) som ställts upp utifrån utvärderingskriterierna (avsnitt 1.2.2). Dessa frågeställningar rör projektets relevans, måluppfyllelse, samt effekter. Kontigos analys har även inkluderat frågan om gränsregionalt mervärde (avsnitt 4.3.2) i diskussionen kring effekter. 4.1 Relevans Är arbetet som Baltic Energy bedriver relevant i förhållande till de behov, problem och frågor som finns inom området; i vilken utsträckning motsvarar effekterna de behov som de ska svara mot? Med andra ord gör man rätt saker? Offentliga insatser riktar sig ofta mot olika former av marknadsmisslyckanden, där samspel mellan aktörer på den privata marknaden av någon anledning brister. I Baltic Energys fall kan detta ses som att det finns en informations- eller kunskapsbrist bland aktörer som på olika sätt har intresse av de områden som fokuseras på inom projektet. Till exempel kan ett företag vara ovetande om en miljövänlig lösning som potentiellt kan sparabåde energi och pengar. Konsumenter kan vara ovetandes om vilka möjligheter som finns att göra optimala inköp av miljövänliga energilösningar, såsom exempelvis solceller. För att projektet ska anses som effektivt bör Baltic Energy fylla ett sådant behov. Utifrån detta resonemang kan även göras ett antagande att marginalnyttan av de resurser som används är högre om information sprids till aktörer som har en relativt låg informations- och kunskapsnivå, jämfört med om information sprids till aktörer med en redan hög nivå av information och kunskap. Frågan är därför om Baltic Energy använder sig av rätt metoder för att sprida information till rätt personer. Kontigo bedömer att aktiviteterna som arrangerats i regi av Baltic Energy i relativt stor utsträckning vänt sig till aktörer som redan har haft ett intresse och kunskap i ämnen såsom frikyla och mikroproduktion av el. De personer inom målgruppen som intervjuats har ofta nämnt att man haft goda kunskaper i ämnet sedan tidigare, och snarare sett aktiviteterna som inspirerande än att man lärt in nya kunskaper. Intervjupersonerna har ofta även svårt att peka på konkreta åtgärder som vidtagits som en följd deltagandet i en aktivitet i Baltic Energys regi. Dock har man ofta sett att man blivit mer insatt i ämnet på ett allmänt plan. Med detta som bakgrund kan man dock föra ett vidare resonemang kring nyttan med Baltic Energys aktiviteter. Även om det teoretiskt kan innebära en högre marginalnytta att vända sig till personer med låg kunskap kan det finnas anledningar att arbeta mot mer insatta aktörer. Även om det är svårt att mäta en konkret nytta med en medverkan för dessa aktörer kan de sitta på positioner som innebär att även en liten förändring i kunskapsnivå eller beteende kan få stora praktiska konsekvenser exempelvis om man är ansvarig för ett större fastighetsbestånd. Utvärdering Baltic Energy 24 (34) Kontigo AB 2014.04.22

Dock gäller detta resonemang endast generellt det finns även flera exempel på personer som tagit del av aktiviteterna som haft relativt låga kunskapsnivåer. Vissa besökare har exempelvis besökt mässor i egenskap av privatpersoner. De personer som intervjuats och som besökt mässor och andra aktiviteter i egenskap av privatpersoner upplever dock även de att man främst blivit inspirerad snarare än att man tagit till sig konkreta metoder eller implementerat nya lösningar. Dock kan inspiration delas vidare även till andra personer som inte tagit del av just Baltic Energys aktiviteter. De personer inom målgruppen som intervjuats är dock nöjda med de aktiviteter som genomförts i stort sett samtliga intervjuade personer i målgruppen uttrycker att man i olika grad fått ut en nytta av deltagandet. Avslutningsvis kan konstateras att Baltic Energy i relativt stor utsträckning gör rätt saker. Man har skapat relevanta och intresseväckande arrangemang som inspirerat deltagare. Man har även vänt sig till allmänheten via annonser i dagstidningar och liknande, vilket borgat för en viss bredd i deltagandet. Dock har en viss tendens funnits att man nått personer som redan varit intresserade och insatta i de ämnen de aktiviteter man deltagit i handlat om, och aktiviteterna har heller inte i stor utsträckning lett till konkreta åtgärder i detta tidiga skede. Möjligtvis skulle större effekter kunna åstadkommit med mer praktiska insatser mer riktade mot mottagare som inte redan varit insatta i Baltic Energys fokusområden. 4.2 Måluppfyllelse I vilken utsträckning är satta mål uppnådda; i vilken utsträckning är de uppnådda på ett effektivt sätt? Med andra ord gör man saker på rätt sätt? Utifrån den intervjustudie som Kontigo genomfört framstår det som att projektet Baltic Energy i stor utsträckning lyckats väl med måluppfyllelsedelen. Här är det dock som utvärderare viktigt att inte bara utvärdera måluppfyllelsen, utan även att utvärdera målen. Vanligtvis utvärderas mål utifrån de s.k. SMART-kriterierna. Mål ska vara Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, och Tidsatta. Baltic Energys målformuleringar brister i ett flertal av dessa avseenden. Därmed blir måluppfyllelsen mindre relevant ett omätbart mål går inte att ta ställning till, och ett ospecificerat mål är irrelevant att uppfylla. Baltic Energys målformuleringar är i väldigt låg utsträckning Specifika. Ett exempel är målet att öka produktionen av egenproducerad förnyelsebar el. Hur mycket ska produktionen öka? När kan målet anses vara uppnått? Om man tar målformuleringen som den är, kan en obetydlig men dock påvisbar ökning anses vara nog för att uppfylla målet. Målet är i en sträng bemärkelse inte heller Mätbart, eftersom man inte utgår från en situation där man har kunskapen om hur mycket egenproducerad förnyelsebar el som produceras. Man har inget perfekt basmätning. Detta kan dock anses vara en Utvärdering Baltic Energy 25 (34) Kontigo AB 2014.04.22