VÄRDERINGSPROCESSEN AV

VÄRDERINGSPROCESSEN AV NOTERADE OCH ONOTERADE FÖRETAG I PRAKTIK OCH TEORI FINNS DET NÅGON SKILLNAD? Magisteruppsats i Företagsekonomi Goran Vladic Rade Galic VT 2008:MF31

Förord Att skriva denna uppsats har varit en mycket intressant och givande resa. Vi fick en inblick i ämnet företagsvärdering samt hur värderingen utförs i praktiken. Kunskapen vi anammade under denna resa kan bli nyttig både för oss och också de läsare som kommer beröras utav ämnet någon gång i framtiden. Härmed vill vi säga ett stort tack till alla de som tog sig tid att hjälpa oss med denna uppsats. Vår tacksamhet riktas mot korrespondenterna som var tillmötesgående och vänliga mot oss. Ett stort tack även till vår handledare Arne Söderbom som har varit mycket hjälpsam och tålmodig. Borås 2008-08-01 Rade Galic Goran Vladic

Svensk titel: Värderingsprocessen av noterade och onoterade företag i praktik och teori finns det någon skillnad? Engelsk titel: Evaluation process of public and private corporations in theory and practice are there any differences? Utgivningsår: 2008 Författare: Goran Vladic / Rade Galic Handledare: Arne Söderbom Abstract During the last decades have the subject company valuation become very popular. One of the main reasons is world globalization. Most of research on this subject is concentrated on valuation of public companies. Very few researched how to value private companies. Purpose of this composition is increase knowledge about this subject among readers. To fulfill our purpose with the composition we aim to investigate if there are any differences between valuation process of public and private companies in practice and theory. We also wish to find out which valuation methods are used during valuation process of public and private companies and if there is any differences between those. Notions that we introduce in the theory chapter are fundamental analysis, public and private companies, valuation methods, financial analysis, strategy analysis and more. The composition is of qualitative nature with a hermeneutic standpoint. Empirical chapter in this composition presents the results of the interviews. We put the interviews in relation to the theoretical chapter which resulted in analyses. From the analyses we have developed a conclusion and conducted a discussion of the result. When we sum up the results from our research we come up with following. There are now big differences between valuation process of public companies and private companies. We didn t even find any differences in the valuation process in theory and practices. After our research we found out that private companies use substance valuation and profit valuation methods. The public companies use relative valuation methods. Keywords: Valuation of Companies, Valuation process, Public Companies, Private Companies, Methods of valuation, Fundamental analysis

Sammanfattning Under de senaste decennierna har ämnet företagsvärdering blivit alltmer populärt. En av anledningarna är den globaliserade företagsvärlden där företag byter ägare för varje dag som går. Mycket av forskning som handlar just om det ämnet har gjorts när det gäller värdering av noterade företag. Dock är det inte många som forskat kring hur en värdering går till i onoterade företag. På grund av det har vi bestämt oss att få reda på om det förekommer några skillnader vid värdering av noterade och onoterade företag i praktik jämfört med teorin och i så fall vilka. En annan fråga vi ämnar besvara är om en värderare tillämpar olika värderingsmodeller vid värdering av ett noterat respektive onoterat företag. Vårt syfte är att genom att granska hur professionella värderare utför en värdering, skapa en ökad förståelse för ämnet företagsvärdering. Synnerligen vill vi att läsaren ska förstå hur en värderingsprocess av noterade och onoterade företag ser ut i praktiken samt vilka skillnader som kan förekomma under dessa processer. I den teoretiska referensramen används begrepp som fundamental analys, noterade och onoterade företag, strategisk analys, redovisnings analys, finansiell analys samt värderingsmetoder. Uppsatsen är av kvalitativ natur med ett hermeneutiskt förhållningssätt samt en induktiv undersökningsansats. Empirikapitlet innehåller resultat av fyra semistrukturerade intervjuer vi genomförde med korrespondenter kunniga på området. I analys kapitlet relateras intervjuresultaten till den teoretiska referensramen vilket skapar underlag för våra slutsatser. Avslutningsvis lämnar vi förslag på vidare forskning inom ämnet. I det stora hela förekommer det inga större skillnader mellan noterade företags värderingsprocess och de onoterade företagens värderingsprocess. Inte heller skiljer sig värderingsprocessen avsevärt mycket i praktik jämfört med teorin. Dock används substansvärdeberäkning och avkastningsberäkning i onoterade bolag medan relativvärderingen används i högre utsträckning i noterade företag. Nyckelord: Företagsvärdering, Värderingsprocess, Noterade företag, Onoterade företag, Värderingsmetoder, Fundamental analys

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problemdiskussion... 2 1.3 Forskningsfrågor... 3 1.4 Syfte... 3 1.5 Avgränsning... 3 1.6 Disposition... 3 1.7 Sammanfattning... 4 2. Teoretisk referensram... 5 2.1 Företagsvärde... 5 2.2 Att värdera noterade och onoterade företag... 6 2.2.1 Noterade företag... 6 2.2.2 Onoterade företag... 6 2.3 Värderingsprocessen... 7 2.4 Strategisk analys... 8 2.4.1 Branschanalys... 8 2.4.1.1 Rivalitet mellan nuvarande konkurrenter befintliga i branschen... 9 2.4.1.2 Nyetableringshot... 9 2.4.1.3 Substitionshot... 10 2.4.1.4 Leverantörers förhandlingsstyrka... 10 2.4.1.5 Köparens förhandlingsstyrka... 10 2.4.2 Konkurrensanalys... 10 2.4.2.1 Kostnadsöverlägsenhet... 10 2.4.2.2 Differentiering... 11 2.4.2.3 Fokusering... 11 2.4.4 STEP- analys... 11 2.4.5 SWOT- analys... 11 2.5 Redovisningsanalys... 12 2.5.1 Redovisningsanalysens fem steg... 12 2.5.1.1 Identifiering av betydelsefulla redovisningsprinciperna... 12 2.5.1.2 Uppskattning av flexibiliteten i företagets redovisning... 12 2.5.1.3 Evaluering av företagets redovisningsstrategi... 13 2.5.1.4 Analys av den kompletterande informationen... 13 2.5.1.5 Igenkännande av eventuella varningssignaler... 13 2.6 Finansiell analys... 14 2.6.1 Lönsamhetsvärdering... 14 2.6.2 Värdering av företagets tillväxt... 16 2.6.3 Värdering av företagets finansiella ställning... 17 2.6.4 Tillvägagångssätt vid analys av nyckeltalen... 17 2.7 Prognoser (proformas)... 18 2.8 Värdering... 19 2.8.1 Avkastningsvärdering... 19 2.8.2 Substansvärdering... 20 2.8.3 Relativvärdering... 21 2.9 Sammanfattning... 22 3. Metod... 23 3.1 Vetenskaplig förhållningssätt... 23 3.2 Metodval... 23 3.3 Intervjuer... 24

3.4 Undersökningsansats... 25 3.5 Kvalitet... 25 3.5.1 Validitet... 25 3.5.2 Reliabilitet... 26 3.6 Datainsamling... 26 3.7 Källkritik... 26 3.8 Sammanfattning... 27 4. Empiri... 28 4.1 Skarpa... 28 4.1.1 Intervju med Skarpa... 28 4.2 Öhrlings PricewaterhouseCoopers... 32 4.2.1 Intervju Öhrlings Pricewaterhoucecoopers... 32 4.3 Svensk företagsförmedling... 34 4.3.1 Intervju Svensk företagsförmedling... 34 4.4 Nexxt... 37 4.4.1 Intervju Nexxt... 37 4.5 Sammanfattning... 39 5. Analys... 41 5.1 Analys av Skarpa... 41 5.2 Analys av Öhrlings... 42 5.3 Analys av Svensk företagsförmedling... 43 5.4 Analys av Nexxt... 44 6. Slutsats... 46 7. Källförteckning... 48 Bilaga 1... 51 Bilaga 2... 52 Bilaga 3... 53

1. Inledning Kapitlet inleds med en kort bakgrundsbeskrivning. Därefter för vi en diskussion kring uppsatsens problematik. Diskussionen utmynnar i en formulering av de forskningsfrågor som uppsatsen behandlar. Med hänsyn därtill, presenteras uppsatsens syfte och de avgränsningar som görs. Kapitlet avslutas med en kort presentation av uppsatsens disposition samt en kort sammanfattning av detta kapitel. 1.1 Bakgrund Under det senaste decenniet har händelserika ändringar inom den finansiella världen skett. En av de största orsakerna till det är den ökade globaliseringen (Frykman & Tolleryd, 2003). Världens aktiemarknader har, under denna tidsperiod, genomgått olika perioder av kraftiga upp- och nedgångar. Detta har resulterat i stora förändringar i företagens värde. Därmed kunde man konstatera att de förändringarna inte enbart beror på företagets interna miljö utan även på förändringar i ett företags omgivning. Det har medfört att vikten av att ha förståelse och kunskap om företagets värde, har ökat (Öhrlings, 2007). Samtidigt ökade även betydelse av att ha kunskap om hur ett företag värderas (Frykman & Tolleryd, 2003). Själva begreppet företagsvärdering föddes i USA för ca 25 år sedan och tillämpades då av specialister inom finansvärlden. Med alla förändringar som skett i den ekonomiska världen expanderade kunskapsbasen och företagsvärderingen blev alltmer en konsultspecialitet (Crain, 2006). Numera är de främsta specialisterna på området revisorer och finansföretag. De större revisionsbyråerna har till och med separata avdelningar med specialkunskap om företagsvärdering. Det finns även olika mäklarföretag som är experter på värdering av mindre företag (Johansson & Hult, 2002). Företagsvärdering används oftast som ett generellt begrepp. Det omfattar värdering av flera olika typer av företag. Oftast förekommer begreppet vid en överlåtelse där ett företag är målet för en värdering. Men det finns även andra situationer där en företagsvärdering kan vara aktuell. Detta då ett företag, till exempel, planerar att gå samman med ett annat företag eller då ett företag är på väg att introduceras på börsen. Det är även aktuellt att värdera ett företag vid en kreditgivning (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). En ägare kanske vill av rent nyfikenhet veta vad dennes företag är värt, eller vill denne kanske göra en investering och vill se om detta är möjligt. Det här är också situationer där en värdering kan vara aktuell (Lundén & Ohlsson, 2007). Därmed kan vi konstatera att det finns olika intressenter som kan vara drivande kraft för att en värdering skall genomföras. Privatpersoner, företagsledare, aktieägare, bankmän, myndigheter, investerare, med flera är exempel på intressenter (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). I syfte att bedöma ett företags värde på ett så korrekt sätt som möjligt, bör värderaren utföra en grundlig analys av företaget i fråga (Johansson & Hult, 1999). Företagsanalys är ett vitt begrepp. Oftast brukas det i syfte att framställa en analysprocess som i sin tur utförs med avsikt som skall visa ett företags välbefinnande och tillväxt. Företagets unika närmiljö spelar oftast en avgörande roll vid framställningen av resultatet (Carlsson, 1998). Enligt Johansson och Hult (2002) är företagsanalysen en utgångspunkt för värdering av ett företag, varför analysen bör vara av hög kvalité. Vid en företagsöverlåtelse bör exempelvis köparen, enligt Johansson och Hult (1999), sträva efter en omfångsrik analys som oftast inte är så enkelt med 1

tanke på olika sorters svårigheter som kan uppkomma. Den främsta svårigheten är att den nödvändiga informationen inte alltid är tillgänglig. Säljaren, å andra sidan, bör analysera företaget ur köparens perspektiv och på det viset upptäcka eventuella fel som nedsätter värdet på företaget (Johansson & Hult, 1999). Med tiden har även olika metoder för att värdera ett företag utvecklats. Den metoden som tillämpas under en förvärvsprocess beror i första hand på vilka motiv till överlåtelsen som föreligger. Det beror även på företagets storlek och kostnaden för processen (Johansson & Hult, 1999). De två vanligaste metoderna för företagsvärdering är avkastningsvärdering och substansvärdering. Metoderna har sin utgångspunkt i bokslut eller någon annan typ av ekonomisk rapport. Inget företag är sig likt och det kan orsaka vissa problem eftersom det inte alltid finns några marknadsmässiga priser som värderare kan utgå ifrån (Lundén & Ohlsson, 2007). Företagsvärdering är ett väldigt brett område och vi ville fokusera på en del av det. Därför valde vi transportbranschen. En av författarna till uppsatsen har jobbat på DHL vilket är ett stort transport företag. 1.2 Problemdiskussion Företagsanalys och företagsvärdering är teoretisk ankrade begrepp. Den litteratur som behandlar företagsanalys lägger främst fokus på värdering och analys av börsnoterade företag trotts att majoriteten av svenska företag är onoterade. Det är inte många som nämner hur ett onoterat företag skall värderas och analyseras. Det samma gäller teorin kring olika värderingsmetoder, som är främst inriktade på börsföretag (Lundén & Ohlsson, 2007). Hult (1993) skyller på det empiriska fundamentet, gällande värdering av onoterade företag, som enligt honom är begränsat. Detta eftersom utförda värderingar av företag, generellt, inte publiceras utan bevaras hos de inblandade parterna. Därmed blir det svårt att upprätta en så kallad god värderingssed. Hade en sådan funnits hade det varit mycket enklare att få insyn i hur värdering av olika företag genomförs i praktiken (Hult, 1993). Eftersom en omfattande och välutvecklad teori inom detta ämne finns, skulle vi vilja veta hur det fungerar i praktiken, eftersom något som är teoretiskt beskrivet inte alltid behöver överensstämma med den praktiska tillämpningen. Nilsson, Isaksson och Martikainen (2002) belyser skillnaden mellan att värdera ett noterat och ett onoterat företag. De menar att det oftast är svårare att värdera ett privat företag än ett publikt. Även Palepu et. al (2007) menar att företagsvärdering av noterade företag skiljer sig från värderingen av onoterade företag. Orrbeck (2006) anser att företagets storlek är en avgörande aspekt som måste tas i beaktelse vid en företagsvärdering. Orsaken kan exempelvis vara att onoterade mindre företag, med tanke på sina resurser, inte har råd att genomföra lika omfattande värderingsprocess som de stora noterade företag kan. Det som vi är intresserade av är att få reda på hur en värderingsprocess av noterade och onoterade företag ser ut i praktiken. Visst kan företagets storlek påverka hur en värdering utförs men vilka andra faktorer spelar roll vid företagsvärdering av noterade respektive onoterade bolag? Nilsson, Isaksson och Martikainen (2002) säger att ett onoterat företag oftast är ägarledda där ägaren har stark koppling till företaget, jämfört med ledarna i ett noterat företag. Kan detta vara en viktig aspekt när en värdering av onoterade och noterade företag utförs? Vi har redan nämnt i bakgrundsbeskrivningen att värderingsmetoderna kan 2

variera med tanke på företagets storlek, bland annat. Vilka metoder är då lämpligast att tillämpa vid värdering av ett noterat respektive ett onoterat bolag? 1.3 Forskningsfrågor Utifrån diskussionen har vi utarbetat ett par övergripande frågor som vi vill besvara: Hur ser värderingsprocessen av noterade och onoterade företag ut i praktiken, jämfört med teorin? Vilka skillnader förekommer i värderingsprocessen av noterade och onoterade företag? Vilka värderingsmetoder tillämpas när ett noterat respektive ett onoterat företag värderas? 1.4 Syfte Syftet är att, beskriva om hur en värderingsprocess av noterade och onoterade företag går till i praktiken samt vilka skillnader som kan förekomma under dessa processer. På det sätt ämnar vi att skapa förståelse för läsaren om ämnet företagsvärdering. Detta genom att granska hur professionella värderare utför en företagsvärdering. 1.5 Avgränsning Vi har valt att, i denna uppsats, avgränsa oss till att intervjua fyra personer som arbetar med företagsvärdering. Två av respondenter innehar erfarenheter när det gäller att värdera noterade företag. De övriga två är företagsmäklare med expertis på värdering av onoterade bolag. Vi avgränsar oss även till att enbart beröra hur en värderingsprocess av noterade och onoterade företag, i Sverige, inom transportbranschen kan se ut. Anledningen är att begreppet företagsvärdering är ganska brett i sig. Vi lägger extra fokus på vilka aspekter som ska beaktas vid värdering av åkeriföretag. 1.6 Disposition Kapitel 2 I kapitel 2 behandlas den informationen som tidigare presenterats inom ämnet företagsvärdering. Informationen består av utgiven litteratur samt vetenskapliga artiklar inom området. Det gör att informationen blir relevant och väsentlig för uppsatsen. Kapitel 3 Under metodkapitlet behandlas de olika vetenskapssyn och metoder som vi använt oss utav under genomförandet av uppsatsen. Kapitel 4 3

I empirikapitlet sammanställs intervjuresultaten. Intervjuerna utfördes med korrespondenter från två revisionsbyråer samt med tre korrespondenter från tre mäklarföretag specialiserade på värdering av onoterade bolag. Kapitel 5 Här ska vi redogöra för den analys som vi kommer att utföra med hjälp av den teoretiska referensramen som i sin tur kommer att kopplas till empirin. Kapitel 6 Kapitel 6 kommer att innehålla våra slutsatser samt en diskussion kring de. Med slutsatser ämnar vi att besvara de frågor som ställdes i början på uppsatsen. I slutdiskussionen kommer vi att ta upp en generell diskussion om hur det har varit att arbeta med detta ämne och resonemanger kring det. Kapitel 7 Här tar vi upp vilka källor vi har haft under arbetets gång och vilka referenser vi har använt oss av. 1.7 Sammanfattning Under de senaste decennierna har behovet av företagsvärdering och förståelse för den ökat. Orsaken är att många företag, såväl stora som små, byter ägare. Globaliseringen är en av anledningar för att företagsförvärv sker i omgivningen. Därmed ökar även efterfrågan efter expertisen i området. I syfte att kunna utföra en noggrann företagsvärdering krävs det även att värderaren gör en grundlig analys av företaget. Efter analysen tillämpar värderaren olika metoder för att slutligen avgöra värdet på företaget. Företagsvärdering och företagsanalys är begrepp som ofta hittas i teorin där man oftast talar om värdering av noterade företag. Det är inte många forskare som har berört frågan hur onoterade bolag skall värderas samt om det förekommer några skillnader i värderingsprocessen vid värdering av noterade och onoterade företag. Det vi vill ta reda på i den här uppsatsen är just hur en värderingsprocess av noterade och onoterade företag ser ut i praktiken, jämfört med teorin samt om det förekommer några skillnader i själva värderingsprocessen. En annan fråga vi ställer oss är vilka värderingsmetoder som tillämpas när ett noterat respektive ett onoterat företag värderas? Vårt syfte är att, för läsaren, beskriva hur en värderingsprocess av noterade och onoterade företag går till i praktiken samt vilka skillnader som kan förekomma i processer. Det genom att granska hur professionella värderare utför en företagsvärdering. 4

2. Teoretisk referensram I det här kapitlet presenteras de relevanta teorierna kring ämnet företagsvärdering. Teorierna har inhämtats från befintlig litteratur inom ämnet. Kapitlet inleds med en övergripande beskrivning av begreppet företagsvärde samt olika faktorer som kan vara av betydelse vid värdering av noterade och onoterade företag. Därefter presenteras de olika delarna som ingår i en värderingsprocess. Avslutningsvis introduceras de olika värderingsmetoderna som tillämpas vid en företagsvärdering. 2.1 Företagsvärde Frykman och Tolleryd (2000) menar att värdet på ett företag visar dess välstånd. Ett företags värde innehåller både företagets historiska ställning och dess nuvarande situation men även företagets framtidsvyer. De jämför företaget med ett träd, där trädets frukter likställs med företagets lönsamhet och vinst. Frukten visar det senaste årets resultat och trädets tillfälliga hälsa. Vidare likställs grenarna och stammen med företagets balansräkning samt resultaträkning, vilket visar företagets historiska samt dess aktuella ställning. Slutligen likställs trädets rotsystem med ett företags intellektuella kapital och ett företags yttre miljö även kallad för industristruktur. När bedömningar om trädets framtida förmåga att producera frukt skall göras, måste alla dess delar tas i beaktning. Detta gäller även när ett företags framtida förmåga att generera vinst skall bedömas (Frykman & Tolleryd, 2000). Men vad menas med värde? Är det en enkelriktad gata? Vem är det som bestämmer vad värdet på något är? Dessa frågor ställer Yegge (2002) i syfte att förklara begreppet företagsvärde. Han menar att ett värde bestäms utifrån en individuell perception där två olika individer kan ha olika synpunkter på vad ett företag kan vara värt. Till exempel kan en köpare ha en annan åsikt om vad ett företag är värt, jämfört med en säljare. Likaså kan bankirer, revisorer och advokater ha olika uppfattningar om ett företags värde (Yegge, 2002). Även Hult (1993) är av liknande åsikt där han menar att begreppet värde är relativt beroende just på vem man diskuterar med. Nilsson, Isaksson och Martikainen (2002) menar att ett slutgiltigt svar på vad ett företagsvärde är inte finns. Det eftersom alla värderingar baseras på värderarens subjektiva bedömningar av ett företagsvärde, där erfarenhet och kunskap är viktiga aspekter. Copeland, Koller och Murrin (2000) menar att ett företagsvärde beror främst på värderarens förståelse av den branschen där det värderade företaget verkar i samt företagets industristruktur och den generella ekonomiska miljön. Enligt Sevenius (2003) leder en företagsvärdering till att företagets marknadsvärde fastställs. Han definierar marknadsvärde som: det förväntade pris till vilket en överlåtelse av ett företag torde ske på en öppen och oreglerad marknad, mellan en rationell och frivillig säljare och en rationell och frivillig köpare, där båda parter har tillgång till likvärdig och fullständig information. När det gäller noterade företag är företagets så kallade börsvärde en bra utgångspunkt för att beräkna dess marknadsvärde. Dock har uttrycket börsvärde lite mer komplicerat jämfört med termen marknadsvärde. Det eftersom ett företags börsvärde kan påverkas av yttre faktorer som inte har något att göra med företagets verksamhet. Exempelvis kan aktiemarknaden ändras radikalt vilket kan påverka ett företags aktievärde och med det 5

även dess börsvärde. Marknadsvärde i sig betraktas som neutralt och oberoende av parternas subjektiva förhållanden. Dock finns det en term som tar hänsyn till dessa subjektiva förhållanden, nämligen ekonomiskt värde. Termen belyser vilket nyttjandevärde ett företag har samt de förväntningar som ställs på företaget (Sevenius, 2003 s. 85). 2.2 Att värdera noterade och onoterade företag Företag som är noterade på en aktiemarknad benämns oftast noterade företag eller publika företag. De företag som inte är marknadsnoterade kallas vanligen för onoterade eller privata företag (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). Aktieägarna i ett noterat företag kan i princip vara vilka som helst, allt från högskolestudenter till stora investmentbolag. Dessa aktieägare investerar i själva marknaden där företaget befinner sig i. Aktieägarna i ett onoterat företag är oftast personer som äger företaget. De i sin tur investerar i själva företaget och dess tillgångar (Yegge, 2002). 2.2.1 Noterade företag När aktier i ett noterat företag värderas, syftar oftast värderaren att bedöma om företagets aktie är över- eller undervärderad. Det gör de genom att det framkomna värdet av priset på aktien relateras till det noterade marknadspriset. Det priset är i sin tur viktigt eftersom, vid värdering av ett noterat företag, kan priset utgöra en bas för värdet på företaget. Därför kan man säga att noterade företags värde kan påverkas inte bara av företagets egen prestation utan även av förändringar som kan ske på aktiemarknaden (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). En viktig faktor i ett noterat företag är själva företagsledningen. Exempelvis kan det ske ändringar i ett företagets aktievärde om det sker ett byte av ledningen (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). Företagsledningens uppgift i ett noterat företag är att maximera vinsten i syfte att aktieägarna kan få så stor utdelning som möjligt. På det viset blir aktieägarna tillfredsställda. Om företagsledningen inte lyckas med det kan de avskedas (Yegge, 2002). 2.2.2 Onoterade företag Att värdera ett onoterat företag är generellt svårare än att värdera ett noterat företag. Den främsta orsaken är att ett onoterat företag inte har någon utgångspunkt i form av ett marknadspris jämfört med ett noterat företag. Värderare kan granska försäljningspriset vid försäljning av ett liknande företag med det är dock väldigt svårt då den typen av information oftast är sekretessbelagd. Eftersom ett onoterat företag saknar ett marknadspris innebär det att värdet av aktier i ett privat företag inte påverkas av förändringar som kan förekomma på aktiemarknaden. Däremot kan verksamheten påverkas av dess förändringar vilket betyder att när ett onoterat företag värderas skall värderaren ta hänsyn till makroekonomiska faktorer, dock inte i samma utsträckning som när ett noterat företag värderas (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). Aktieägarna och ledningen i onoterade företag är oftast samma personer. Deras uppgift är att minimera vinsten som kan skattas. Aktieägarna eller ägarna har inga andra intressenter som ställer krav på höga vinster som de noterade företagen har (Yegge, 2002). Ägaren i ett onoterat bolag har en mycket stark koppling till företaget vilket skall beaktas vid en eventuell 6

värdering. Företagets resultat kan mycket väl vara kopplat till ägarens erfarenheter i branschen samt personliga kontakter andra väsentliga faktorer i omgivningen (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). 2.3 Värderingsprocessen Innan en värderingsprocess påbörjas är det viktigt att ta hänsyn till vad syftet med själva värderingen är. Förutom syftet med värderingen bör en värderare granska ett antal förutsättningar som utgångspunkter för själva värderingsprocessen. Värderaren skall ta hänsyn till vad det är som skall värderas, vem uppdragsgivaren är, vilken värderingsmetod som är lämpligast. Meningen är att en värderingsprocess skall identifiera de mest betydelsefulla vinstdrivare samt riskfaktorer i företaget (Sevenius, 2003). Nilsson, Isaksson och Martikainen (2002) menar att ett företags vinstdrivare är viktiga faktorer som påverkar ett företags vinst, och att ett företags riskfaktorer är olika risker, både interna och externa, som påverkar ett företags verksamhet. Exempel på vinstdrivare för ett företag inom skogsbranschen och massatillverkningen är priset på pappersmassa. Riskfaktorn på samma företag, om det antas att företagets produkter säljs mest i utlandet, är valutakursen som kan ändras (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). Målet med en värderingsprocess är att komma fram till en rättmätig uppfattning om vad ett företag är värt (Sevenius, 2003). Utgångspunkten för ett företags värdering är en välgenomförd analys av företaget (Johansson & Hult, 1999). Till sin hjälp har analytikern företagets årsredovisning som denne skall analysera (Johansson, 1992). Dock räcker det inte att enbart analysera företagets räkenskaper utan även företagets omgivning och industristruktur som Frykman & Tolleryd (2000) jämför med ett träds rotsystem. Det är nödvändigt för att kunna bedöma ett företags förmåga att tjäna pengar i framtiden. Johansson och Hult (2002) anser att företagsanalysen bör inledas genom att värderaren skapar sig en perception om företaget. Palepu et. al (2007) delar in en företagsanalys i fyra steg. De steg, även kallade för analytiska verktyg, är strategisk analys, redovisningsanalys, finansiell analys och prognos om framtid. Även Nilsson, Isaksson och Martikainen (2002) tar upp de verktyg när dem talar om en fundamental analys vars syfte är att utifrån insamlad information om ett företag och dess omvärld fastställa företagets värde (se figur 2.1). Enligt dem är verktyg utgångspunkt för själva värderingen där den strategiska, redovisnings- och den finansiella analysen i sin tur ligger till grund för prognostisering av företagets framtid, även kallad proformas. Copeland, Koller och Murrin (2000) menar att värderaren måste ha en förståelse om företagets ekonomiska omvärld för att denne skall kunna göra en framtidsprognos. 7

Figur 2.1: Den fundamentala analysens huvudmoment (Enligt Nilsson, Isaksson och Martikainen, 2002). 2.4 Strategisk analys Första steget i en företagsanalys är den strategiska analysen som är även en viktig utgångspunkt för vidare analys. Dess syfte är att identifiera viktiga drivfaktorer och företagsrisker samt att på ett kvalitativt sätt avgöra ett företags vinstförmåga. Den strategiska analysen gör det möjligt att analysera ett företags branschstrategi och dess konkurrensfördelar. Första steget är av stor vikt eftersom det underlättar för analytikern att utföra och förstå övriga steg i en företagsanalys nämligen redovisnings och finansieringsanalysen. Den underlättar även när analytikern vill göra prognoser för företagets framtidsresultat (Palepu et. al, 2007). Med kvalitativt sätt menas att analytikern, med hjälp av enkät eller intervjuer, uttyder ett företags omätbara storheter såsom varumärkets betydelse, personalens kompetens med mera (Carlsson, 2004). Troligtvis är just den strategiska analysen det viktigaste elementet i en analys då analytikern får fram viktiga och realistiska fakta. På dess fakta baseras den egentliga värderingen (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). Enligt Nilsson, Isaksson och Martikainen (2002) är bransch- och konkurrensanalys två viktigaste delar av den strategiska analysen. Det är just de här delar som omfattar en identifiering av ett företags vinstdrivare och riskfaktorer. 2.4.1 Branschanalys Branschanalysen är det första steget i en strategisk analys. Branschanalysens mål är att identifiera de faktorer som påverkar lönsamheten för branschen som helhet (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). Porter (1983) anger fem olika konkurrenskrafter som kan påverka lönsamheten i en bransch: Rivalitet mellan nuvarande konkurrenter befintliga i branschen, Nyetableringshot, Substitutionshot, Köparens förhandligsstyrka samt Leverantörers förhandlingsstyrka (se figur 2.2). Med hjälp av de här konkurrenskrafter kan företaget utarbeta sin konkurrensstrategi och relatera den till sin omgivning och på det sättet öka sin vinstpotential. Frykman och Tolleryd (2000) menar att värderare, med hjälp av konkurrenskrafterna, kan tyda hur en bransch kan inverka på ett företags kommande avkastning och med det bestämma 8

ett företags värde. Enligt dem är Porters modell (se figur 2.2) ett excellent verktyg för att genomföra en analys av branschen där ett företag verkar i. Utifrån den här modellen kan värderaren tyda om branschen har en hög vinstpotential, vilka risker kan förekomma samt om vinstpotentialen kommer att vara oförändrad eller ej (Frykman & Tolleryd, 2002). Nyetableringshot Leverantörernas förhandlingsstyrka Rivalitet mellan nuvarande konkurrenter i branschen Köparnas förhandlingsstyrka Substitutionshot Figur 2.2: Faktorer som påverkar konkurrensen i en bransch (Enligt Porter, 1983). 2.4.1.1 Rivalitet mellan nuvarande konkurrenter befintliga i branschen Företag som verkar inom samma bransch är beroende av varandra vilket i sin tur betyder att när ett företag, genom en handling, försöker skapa konkurrensfördelar blir de andra företag i branschen tvungna att göra en motåtgärd. Exempel på det är prissänkningar, reklamkampanjer, förbättrad kundservice med mera. Konkurrensen behöver inte vara lika hög i alla branscher och beroende på vilken bransch det handlar om kan den påverkas av ett flertal olika faktorer såsom trög branschtillväxt med mera. En självklarhet är att ju högre konkurrensen i en bransch är, desto lägre blir vinsten. Det optimala scenariot är att konkurrensen är marginell, genom exempelvis en hög tillväxt i en bransch där det enbart finns några få starka deltagare med helt olika fabrikat. Några utträdeshinder skall inte heller förekomma (Frykman & Tolleryd, 2000). 2.4.1.2 Nyetableringshot Faktorer som försvårar ett företags etablering i en bransch kallas inträdeshinder. Inträdeshinder kan vara naturliga eller onaturliga. De naturliga inträdeshindren är till exempel 9

starka varumärken, patent och kapitalintensitet som kräver stora investeringar. Exempel på onaturliga inträdeshinder är olika regleringar, statliga monopol och tariffer. Det optimala för branschens lönsamhet är om inträdeshindren var höga medan utträdeshindren var låga. Därmed skulle stabilisera branschen och öka vinsten för befintliga företag (Frykman & Tolleryd, 2000). 2.4.1.3 Substitutionshot En vara eller en tjänst som uppfyller exakt samma funktion som den, i branschen, redan befintliga produkten kallas för substitut. Substitutvaror som tillverkas i branscher med hög profit kan ställa till det när konkurrensen ökar och priserna sänks. Dessa substitut blir då ett hot för övriga aktörer i branschen som tillverkar aktuella varor (Frykman & Tolleryd, 2000). 2.4.1.4 Leverantörers förhandlingsstyrka En annan faktor som kan inverka på lönsamheten i en bransch är leverantörer som i sin tur skall ha hög status. Dessa kan påverka branschens sammansättning genom en rad olika åtgärder såsom att höja priser, minska nivån på service med mera. I en bransch där det enbart existerar ett fåtal starka leverantörer och där företag som är verksamma i just denna bransch inte är en viktig kundgrupp för leverantörer, anses leverantörer ha en hög status. Det utgör ett hot för branschen, om företag i branschen inte vill betala det pris som leverantörerna begär eftersom leverantörerna i det fallet kan sälja direkt till slutanvändaren (Frykman & Tolleryd, 2000). 2.4.1.5 Köparens förhandlingsstyrka Även köparen kan inverka på lönsamheten i en bransch. Det, exempelvis, genom att begära prissänkning, förbättrad service, högre prestationsförmåga med mera. Köparna kan öka sin förhandlingsstyrka genom att köpa stora volymer, ha låga kostnader med mera. Därmed kan köparna utgöra ett hot gentemot producenter genom att begära prissänkningar. Om inte deras krav uppfylls kan köparna inleda egen varutillverkning (Frykman & Tolleryd, 2000). 2.4.2 Konkurrensanalys Då ett företag vill lyckas bättre än sina konkurrenter krävs det att företaget behärskar de ovannämnda konkurrenskrafterna. Det kan uppnås genom att företaget använder tre befintliga faktorer av strategisk karaktär, nämligen kostnadsöverlägsenhet, differentiering samt fokusering (Porter, 1983). 2.4.2.1 Kostnadsöverlägsenhet Kostnadsöverlägsenhet fordrar kraftfulla satsningar i syfte att maximera vinsten. Där strävar företaget efter att reducera kostnader genom exempelvis sträng övervakning av driftkostnader, reklamkostnader, övriga kostnader med mera. Företagsledningen spelar en betydande roll här genom att utföra de här strikta kontrollerna. Därmed skapas konkurrensfördelar eftersom låga 10

kostnader för med sig lägre pris i jämförelse med konkurrenterna. Ett företag med lågkostnadspositionering är garderad mot hotet från alla konkurrenskrafterna eftersom det är de mindre effektiva företag, med andra ord företag med högre kostnader, som drabbas först av potentiella förändringar i branschen (Porter, 1983). 2.4.2.2 Differentiering I den här ansatsen strävar företaget efter att särskilja sin vara eller tjänst i förhållande till konkurrenterna, där varan urskiljs från övriga och på det sättet blir den unik. Det kan handla om allt från design, kundservice, finesser med mera. Företaget som lyckas att skapa denna differentiering i flera olika områden blir en farlig konkurrent. Differentiering medför lojala kunder som inte är så priskänsliga och på det viset ökas företagets marginal, vilket i sin tur leder att företaget kan konfrontera starka leverantörer samt inflytande från köparna (Porter, 1983). 2.4.2.3 Fokusering När ett företag inriktar sig på ett segment, en viss kundkrets eller en geografisk marknad tillämpar företaget så kallad fokusering. Skillnaden mellan fokusering och de övriga ansatser är att fokusering syftar till att tillfredsställa en specifik kundkrets medan de övriga två syftar till att nå till alla kunder som är befintliga i branschen. Meningen med fokuseringsstrategi är att på ett mer effektivt sätt tillhandahålla service åt sina kunder. Detta resulterar i att företaget blir säkrad från hot som konkurrenskrafterna kan medföra (Porter, 1983). 2.4.4 STEP- analys Med analys av konkurrenter och branschen utvärderas företagets närmaste omgivning. I syfte att skapa en heltäckande bild av företagets styrka bör värderaren även utvärdera sin makromiljö, speciellt om företaget agerar globalt. Vid en makroanalys är det lämpligt att använda den så kallade STEP- modellen där företagets makromiljö bryts ner i fyra komponenter. Varje bokstav anger en komponent där bokstav S anger sociokulturella faktorer, bokstav T teknologiska, E ekonomiska och bokstaven P anger politiska faktorer. När det gäller sociokulturella faktorer bör man ta reda på vilka olika religioner som dominerar i den aktuella regionen, vilken inställning har folket till utländska varor, om det finns några andra hinder med mera. När det gäller teknologiska faktorer bör man studera regionens teknologiska utveckling och hur detta kan påverka företaget. Räntenivå, inflation och regionens tillväxt bör studeras då man analyserar regionens ekonomiska ställning. Då de politiska faktorerna utvärderas bör företaget studera stabiliteten i landets politiska miljö samt landets regler som kan påverka företagets verksamhet (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). 2.4.5 SWOT- analys Den strategiska analysen av verksamheten bör leda till en så kallad SWOT- analys, där företagets hot och möjligheter samt styrkor och svagheter granskas (Öhrlings, 2007). Just SWOT- modellen är den modell som kanske oftast används vid en strategisk analys. Modellen 11

har fyra fält där bokstäverna SWOT anger ett företags styrkor (Strengths), svagheter (Weaknesses), möjligheter (Opportunities) och hot (Threats). Från interna och rådande situationen i företaget uttyder man företagets styrkor och svagheter medan man från den externa och kommande utvecklingen i företagets omgivning uttyder företagets möjligheter och hot. Det negativa med denna modell är att den är statisk eftersom man inte kan se hur faktorerna utvecklas över tid (Sevenius, 2003). 2.5 Redovisningsanalys Syftet med en redovisningsanalys är att bedöma om och till vilken grad ett företags redovisning överensstämmer med dess faktiska ställning, där värderaren strävar efter att värdera kvalitén på resultatet som de facto redovisats. Värderaren bör då kunna urskilja vissa poster som företaget redovisat men som i själva verket inte stämmer överens med det företaget i verkligheten presterat. Ett exempel är om värderaren studerar ett företags sätt att skriva av vissa tillgångar under en period. Värderaren kan då upptäcka om företaget gjort rätt eller om det gjort fel och på så sätt ökat sin vinst. Därmed blir det viktigt för en värderare att utföra justering av vissa poster, i företagets balans- och resultaträkning, om det behövs för att i sin tur ge en mer rättvisande bild av företagets ställning (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). 2.5.1 Redovisningsanalysens fem steg Nilsson, Isaksson och Martikainen (2002) presenterar hur en redovisningsanalys kan utformas. De delar upp analysen i fem steg: identifiering av betydelsefulla redovisningsprinciperna, uppskattning av flexibiliteten i företagets redovisning, evaluering av företagets redovisningsstrategi, analys av den kompletterande informationen och igenkännande av eventuella varningssignaler. 2.5.1.1 Identifiering av betydelsefulla redovisningsprinciperna Till skillnad från den strategiska analysen som strävar efter att identifiera företagets framgångs- och riskfaktorer, strävar redovisningsanalysen att identifiera hur de faktorer redovisas. Målet är att utvärdera de redovisningsprinciper som tillämpas av företaget och skattningar som görs när företaget bedömer värdet på faktorerna. Om företaget tillämpar olika principer kan företaget uppvisa annorlunda resultat. Därför är det viktigt att värderaren har en förståelse för varför företaget valt just det sättet att redovisa på (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). 2.5.1.2 Uppskattning av flexibiliteten i företagets redovisning Det är dock inte alla företag som kan tillämpa flera olika redovisningsprinciper. De företag, som inte har några alternativa redovisningsprinciper till sitt förfogande, brukar ha mindre informationsinnehåll i sin redovisning. Ledningen i ett sådant företag kan påverka resultatet som redovisas med hjälp av lagstiftningen. Till exempel är det tillåtet att skriva av materiella tillgångar på tre olika sätt, degressivt, linjärt eller progressivt (Ibid). 12

2.5.1.3 Evaluering av företagets redovisningsstrategi När ett företag utformar sin årsredovisning har företaget fria händer och kan antingen manipulera intressenterna eller göra rätt för sig och visa en så kallad rättvisande bild av företagets lönsamhet. För att en värderare uppskatta om företaget gjort rätt vid utformning av sina räkenskaper bör värderaren, enligt Nilsson, Isaksson och Martikainen (2002), söka svar på följande frågor: Använder företaget exakt likadana redovisningsprinciper som övriga företag i samma bransch? Om inte, vad kan det bero på? Har ledningen i företaget starka skäl att utnyttja sin handlingsfrihet till att manipulera resultatet? Erhåller ledningen någon bonus som i sin tur har kopplingar till det redovisade resultatet? Har det på senaste tiden skett en ändring av redovisningsprinciper som företaget tillämpar och vad kan det bero på? Har företagets skattningar varit pålitliga historiskt? Det är viktigt att granska kvartalsrapporterna där en manipulering av resultatet kan ha skett eftersom dessa rapporter inte granskas så ingående som en årsredovisning. Där kan företaget övervärdera sina intäkter samt undervärdera sina kostnader i syfte att visa ett högre resultat vilket i sin tur kan leda till stora resultatnedskrivningar i slutet av året. 2.5.1.4 Analys av den kompletterande informationen Ett företag kan i syfte att underlätta för intressenterna bifoga information som kompletterar dess årsredovisning. En värderare bör kunna göra en bedömning av den kompletterande informationens kvalitet. Denna typ av information kan vara både av kvalitativ och kvantitativ natur och exempel på kompletterande information är fotnoter som lämnas i årsredovisningar, information om företagets verksamhetsområde, beskrivning av företagets affärsidé med mera. När denna typ av information granskas bör följande frågor, enligt Nilsson, Isaksson och Martikainen (2002) ställas: Ger företaget några förklaringar till det redovisande resultatet? Om företagets vinstmarginal har minskat, vad beror det på? Beror det på ökade kostnader eller ökad priskonkurrens? Givet att företaget är verksamt inom flera segment, innehåller årsredovisningen tillräckligt med information för att det skall gå att uppskatta vinst/lönsamhet för respektive segment? Hur informativt är företaget när det gäller dåliga nyheter? Om företagets resultat är extremt dåligt, förklarar företaget anledningen till det dåliga resultatet? Presenterar ledningen sin strategi för att vända den negativa trenden?(nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). 2.5.1.5 Igenkännande av eventuella varningssignaler Värderaren måste vara observant på tänkbara varningssignaler som kan uppkomma i ett företags redovisning. Värderaren bör känna igen varningssignaler och granska dem. Exempel 13

på olika varningssignaler kan vara förändringar som av oförklarliga skäl skett i redovisningen framförallt då resultatet varierar kraftigt. Ett företag som tillämpar olika principer kan ha manipulerat siffrorna i syfte att dölja ett dåligt resultat. Andra exempel på varningssignaler som borde uppmärksammas av värderaren är oförklarade transaktioner, onormal varulagerökning, stora nedskrivningar med mera (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). 2.6 Finansiell analys Den finansiella analysen ämnar evaluera den historiska utvecklingen av ett företag. Det genom att den finansiella informationen granskas. Utifrån det skall analytikern utvärdera hur företaget kommer att utvecklas i framtiden. Analysen skall vara systematisk vilket betyder att värderaren väljer relevanta nyckeltal. Den skall även vara effektiv där värderaren skall begränsa antalet nyckeltal som används eftersom för många nyckeltal kan bli svårhanterliga för en värderare när han skall dra sina slutsatser. Nyckeltals- och kassaflödesanalysen är två oftast förekommande redskap vid utförandet av den finansiella analysen. Medan analysen av nyckeltal syftar till att värderaren får en inblick i det ekonomiska läget i företaget, avser kassaflödesanalysen att underlätta för värderaren vid en bedömning av företagets likviditet (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002). Sevenius (2003) menar att den finansiella analysen har den starkaste kopplingen till själva värderingen av ett företag. Det eftersom den finansiella analysen fångar upp företagets värdedrivare ur ett historiskt perspektiv vilka tillämpas senare i syfte att bedöma företagets utveckling i framtiden. Värderaren bör vid analysen ta hänsyn till företagets finansiella utveckling under de senaste fem åren. Alla förändringar som kan inverka på den finansiella analysens resultat bör uppmärksammas. Förändringar i engångsposter, redovisningsprinciper, strukturen, vissa typer av intäkter och kostnader är exempel på dessa. Ofta behövs en korrigering av historiska siffror som syftar till att analysunderlaget ska kunna jämföras med den kommande aktiviteten som ska evalueras. Därmed bör värderaren granska trenderna i utveckling av nyckeltalen under perioden. Nyckeltalens medeltal fungerar då som en grund för evalueringsprognos. Huvudsaklig avsikt vid en finansiell analys är att bedöma lönsamheten av ett företag. Den kan begripas som avkastning på kapitalet där lönsamheten analyseras med hjälp av nyckeltal såsom räntabilitet på sysselsatt och eget kapital med mera. Den kan även begripas i skepnad av resultatnivåer där bruttomarginal, vinstmarginal, rörelsemarginal är exempel på relevanta mått som kan användas. Skillnaden är att i den första lydelsen relateras resultatnivåerna till olika kapitalbegrepp, medan i den andra relaterar dem till företagets omsättning. En annan viktig aspekt är att analysera företagets finansiella ställning. Soliditet och skuldsättningsgrad är exempel på mått som används. De är i sin tur statiska. Dock kan andra mått användas vilka i sin tur är mer dynamiska, där resultatet relateras till balansposter. Ränteteckningsgrad är ett exempel på sådana mått. Övriga mått som är vanligt förekommande vid en finansiell analys är de som fastställer likviditeten i ett företag. Därmed är en kassaflödesanalys väldigt viktigt verktyg som används innan ett företag värderas. Alla förändringar i rörelsekapitalet och investeringsutvecklingen bör observeras innan värderaren skall göra en bedömning om företagets framtid (Sevenius, 2003). 2.6.1 Lönsamhetsvärdering 14

Att endast titta på företagets resultat ger ingen klar bild om företagets lönsamhet. Därmed krävs det att relatera företagets resultat till olika faktorer i syfte att få en klarare bild av företagets lönsamhet. Rent generellt är räntabiliteten på eget kapital (Re) ett bra mått för att mäta lönsamheten i ett företag. Där relateras företagets resultat efter finansiella intäkter och kostnader till summan av genomsnittliga egna kapitalet (se bilaga). Genomsnittliga egna kapital mäts genom att egna kapitalet från årets början summeras med egna kapitalets vid årets slut vilket delas med två (se bilaga). I syfte att göra det lättare för värderaren att mäta lönsamheten över tiden skall olika jämförelseposter såsom skadeståndskrav eller minoritetsandelar inte tas med i resultatberäkningen (Nilsson, Isaksson & Martikainen, 2002).. Ur aktieägarens synvinkel är detta nyckeltal är väldigt bra verktyg vid analys av ett företags verksamhet eftersom det relaterar företagets resultat till det aktiekapital som aktieägaren satsat i företaget. Utifrån de här nyckeltal kan värderaren utläsa om företagets investeringar har varit lyckade. Nyckeltalet kan sättas i relation till aktieägarens avkastningskrav och på det sättet kan värderaren se om företaget är lönsamt (Ibid). För att analytikern skall skapa sig en förståelse av det som ligger bakom Re- talet skall den bryta ner detta nyckeltal i mindre delar. Därmed krävs det att göra en separation av ett företags finansierings och investerings resultat. Utifrån det skall värderaren relatera resultatet efter företagets finansiella poster, summerat med räntekostnaderna, till det genomsnittliga totala kapitalet (se bilaga). Detta ger oss ett nyckeltal som kallas för räntabilitet på totalt kapital (Rt). Detta nyckeltal anger avkastning som företagets tillgångar genererat oberoende av hur företaget finansierat tillgångarna. Fokus ligger på företagets investeringsstrategi istället och visar om företaget gjort bra investeringar vilket är av intresse både för aktieägaren och även långivaren (Ibid). Ett passande verktyg som skapar förståelse för samband mellan Rt och Re är så kallade hävstångsformeln där dessutom det förekommer två begrepp till, nämligen genomsnittlig skuldränta (Rs) samt skuldsättningsgrad (S/E). Rs anger den räntan för företagets skulder medan S/E anger förhållandet mellan genomsnittliga totala skulder och genomsnittligt eget kapital. Därmed uttrycks hävstångsformeln som så att räntabiliteten på det egna kapitalet är likvärdig med räntabiliteten på det totala kapitalet summerat med skillnaden mellan räntabiliteten på det totala kapitalet och den genomsnittliga skuldräntan som i sin tur multipliceras med skuldsättningsgraden (se bilaga). Detta visar att lönsamheten i ett företag kan ökas på tre olika sätt. Antingen kan avkastningen ökas genom bättre investeringar, låna pengar och förvalta dem på ett bättre sätt genom att finansiera bättre där Rt måste vara högre än Rs eller kan man försöka minska skuldräntan. På det sättet kan företagets investeringsstrategi och dess finansieringsstrategi påverka lönsamheten. Med hjälp av hävstångsformeln kan företagets investeringsstrategi separeras från finansieringsstrategi, vilket underlättar för värderaren att få förståelse för siffrornas bakgrund (Ibid). Lönsamheten kan i sin tur delas upp ytterligare med hjälp av ett verktyg som kallas för DuPontmodellen (se figur 2.3). Den visar på att lönsamheten gällande företagets verksamhet består av ett företags vinstmarginal samt omsättningshastighet av företagets tillgångar. Vinstmarginalen anger relation mellan företagets resultat, före finansiella poster, summerat med finansiella intäkter och omsättningen (se bilaga). Den fastställer ett företags vinst per omsatt krona. Omsättningshastigheten av företagets tillgångar anger hur stor försäljning varje krona frambringat och visar relation mellan omsättningen och genomsnittet av det totala kapitalet (se bilaga). Om omsättningshastigheten är hög anses företaget på ett effektivt sätt använda sina resurser. Dock kan det finnas variationer gällande vad en bra 15