Artikel 1 Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.
Artikel 1 Vem är barn i vår verksamhet? Vilka barn möter vi i vår verksamhet? Vilka barn kan finnas här utan att vi direkt möter dem? Vilka åldersgränser har vi för barn?
Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
Artikel 2 Hur möter vi barn i olika åldrar? Hur möter vi pojkar/flickor? Vilken kompetens har vi att möta och respektera barn? På vilken kunskapsgrund om respekt och icke-diskriminering väljer vi arbetsmetoder? Vilka data rörande barn och barns livsvillkor samlar vi på min arbetsplats? Hur vet vi att barn inte diskrimineras i vår verksamhet på grund av t.ex. bostadsort, sociala faktorer, kön, sexuell läggning, etnicitet, religion, föräldrars härkomst eller föräldrars ställning?
Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ.
Artikel 3 Hur och när diskuterar vi barnets bästa? Hur kommer vi fram till vad som är barnets bästa? Hur diskuterar vi barnets bästa vid ekonomiska prioriteringar? Hur diskuterar vi barnets bästa i vår verksamhetsplanering? Vad säger den lagstiftning som styr vår verksamhet om barnets bästa? På vilken kunskapsgrund gör vi våra bedömningar av barnets bästa? Hur tungt får barnets bästa väga i beslut? Hur bestäms vilka kompenserande åtgärder vi beslutar om i de fall barnets bästa inte kan komma i främsta rummet?
Artikel 4 Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser försöka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. När inte resurserna räcker till bör man söka lösningar genom internationellt arbete.
Artikel 4 Hur prioriterar vi barn i vår verksamhet? Hur syns konventionen i våra egna styrdokument? Vilken strategi har vi i vår verksamhet för att genomföra konventionen här hos oss? Hur följer vi upp konventionsarbetet i vår verksamhet? Hur syns barn i vår budget?
Artikel 5 Konventionsstaterna skall respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet.
Artikel 5 Hur resonerar vi kring begreppet fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga (the evolving capacities of the child)? Hur respekterar vi föräldrars eller annan vårdnadshavares ansvar för att ge vägledning till sina barn? Hur möjliggör vi för föräldrar att stötta barnet så att det får sina rättigheter tillgodosedda?
Artikel 6 Varje barn har rätt till liv, att överleva och att utvecklas.
Artikel 6 Vilket ansvar har vi för barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling i vår verksamhet? Hur arbetar vi med varje barns rätt till utveckling i fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social bemärkelse? Vilka behöver vi samverka med för att det ska bli bra för alla barn? Hur ser vår samverkan ut? Är den formad från barnets bästa? Hur hanterar vi vår skyldighet att anmäla misstanke om att barn far illa?
Artikel 7 Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är.
Artikel 7 Har alla barn i min verksamhet ett namn? Har alla barn i min verksamhet ett medborgarskap? Vet alla barn i vår verksamhet vilka som är deras föräldrar? Hur tänker vi om föräldraskap i vår verksamhet? Utifrån t.ex. biologiska aspekter, sociala kontexter och relationer i en familj? Hur möter vi barn och föräldrar när barnet är adopterat? Vilka särskilda hänsyner ser du som bör tas för barnets bästa?
Artikel 8 Barnet har rätt att behålla sin identitet, innefattande medborgarskap, namn och släktförhållanden, såsom dessa tillämpas i lag. Om ett barn olagligt berövas en del eller hela sin identitet, skall konventionsstaterna ge lämpligt bistånd och skydd i syfte att återupprätta barnets identitet.
Artikel 8 Hur respekterar vi barnets rätt till identitet? Hur respekterar vi barnets ursprungliga namn i de fall vi vill byta namn på ett barn som redan har ett namn?
Artikel 9 Ett barn ska inte skiljas från sina föräldrar om det inte är för barnets bästa. Barn som inte bor med båda sina föräldrar har rätt att upprätthålla kontakt med och träffa båda föräldrarna regelbundet, utom då det kan vara till skada för barnet.
Artikel 9 På vilket sätt beaktar vi principen om barnets bästa när vi fattar beslut om att omhänderta ett barn? På vilken kunskapsgrund fattar vi sådana beslut? Hur ger vi barnet en möjlighet att säga sin mening i den aktuella frågan? Hur kan vi resonera om barnets bästa när det gäller frågor om rätten till kontakt med föräldrar om denne har sviktande omsorgsförmåga i sitt föräldraskap?
Artikel 10 Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.
Artikel 10 Hur ser vi på familjers möjligheter att återförenas inom vårt lands gränser?
Artikel 11 Konventionsstaterna skall vidta åtgärder för att bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet.
Artikel 11 Vilka avtal har vi ingått i Sverige för att förhindra olovliga bortföranden av barn? Vilka initiativ tar vi för att förhindra att barn bortförs olovligen? Vad gör vi för att hjälpa barn som blivit bortförda mot sin vilja?
Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som rör det. Barnets åsikt ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Barnet skall ha möjlighet att höras antingen direkt eller genom en företrädare. Artikeln ger inte barnet rätt till självbestämmande.
Artikel 12 När tror vi att barn kan bilda åsikter? Vilka metoder för barns delaktighet använder vi i vår verksamhet? Vilken möjlighet har barn att fritt uttrycka sina åsikter i vår verksamhet? Vilken betydelse tillmäter vi barnets åsikter? Hur får barn information av oss i frågor som rör deras liv? Kan det finnas tillfällen när barn inte ska/bör höras? Vad säger lagstiftning som styr vår verksamhet om barnets rätt till inflytande? Vad står i våra andra styrdokument? På vilken kunskapsgrund bedömer vi barnets möjlighet till deltagande och inflytande?
Artikel 13-14 Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Konventionsstaterna ska respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.
Artikel 13-14 Hur respekterar vi barnets yttrandefrihet i vår verksamhet? Har barnet rätt att ta emot och sprida information av olika slag och fritt uttrycka alla olika tankar? Hur respekterar vi barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet? Hur förhåller vi oss om barnet och dess föräldrar har olika åsikter om barnets religionstillhörighet?
Artikel 15 Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till föreningsfrihet och till fredliga sammankomster.
Artikel 15 Hur ser vi på barnets rätt att gå med i en förening? Hur resonerar vi kring detta om barnets och vårdnadshavarens åsikter går isär? Vad gör vi om barnet vill lämna en förening eller ett samfund som det är medlem i? Vid vilken ålder tycker du att barn kan starta egna föreningar?
Artikel 16 Inga barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privateller familjeliv. Barnet har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp.
Artikel 16 Vem har rätt att läsa ett barns dagboksanteckningar? Vid vilka tillfällen kan vuxna ha rätt att läsa ett barns brev? I vilken utsträckning tillåter vi barnet att läsa sina journaler/akter/annan dokumentation? Hur kan barnet påverka det som dokumenterats om barnet? Vet barnet om vem som har tillgång till det som dokumenterats? Vad säger svensk lag om barnets rätt att själv ta initiativ till att sekretessbelägga delar av eller hela dokumentationen?
Artikel 17 Konventionsstaterna ska uppmuntra massmedier att sprida information och material av socialt och kulturellt värde för barnet. Uppmuntra internationellt samarbete och utbyte vad gäller produktion och spridning av material som barnböcker.
Artikel 17 Hur tillgodoser vi barnets rätt till information i vår verksamhet? Inom vilka områden ger vi barnet information? På vilket sätt tillgodoser vi rätten till information för de barn som tillhör en språklig minoritet i landet eller en ursprungsbefolkning? Vilken typ av information kan barn behöva skyddas mot? Hur skyddar vi i så fall barn utan att kränka deras rätt till information?
Artikel 18 Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets utveckling och uppfostran. Barnets bästa ska för dem komma i det främsta rummet.
Artikel 18 Hur resonerar vi om att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets fostran och utveckling? Hur stöttar vi föräldrarna i deras ansvar? På vilket sätt tillgodoser vi alla barnets rätt till barnomsorg i vår kommun?
Artikel 19 Barnet har rätt att skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar, andra vårdnadshavare eller annan person.
Artikel 19 Hur arbetar vi för att skydda barn från alla former av våld och kränkande behandling? Vilka rutiner har vi för att göra en anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa? På vilken kunskapsgrund fattar vi beslut när det rör omhändertagande av barn? Vilka program förespråkar vi för arbete med utredningar och vilken värdegrund bygger programmen på? Hur pratar vi med barn i utsatthet/svåra situationer?
Artikel 20 Barnet, som berövats sin familjemiljö, ska ha rätt till skydd och bistånd från statens sida.
Artikel 20 Hur ofta följer vi upp barn som är i samhällets vård? Vilka rutiner har vi för detta? På vilket sätt tar vi hänsyn till barnets ursprung i dessa sammanhang?
Artikel 21 Vid adoption skall inga andra intressen komma före barnets bästa.
Artikel 21 Vilka lagar har vi för adoption? På vilket sätt säkerställer vår lagstiftning att inga andra intressen går före barnets? På vilken kunskapsgrund fattar vi beslut om lämplighet för adoption?
Artikel 22 Flyktingbarnet har rätt till skydd och hjälp om det kommer ensamt eller tillsammans med föräldrar eller annan person.
Artikel 22 Hur behandlar vi barn som har flyktingstatus? Hur behandlar vi barn som är ensamkommande? Hur arbetar vi med familjeåterförening? Är familjeåterförening alltid för barnets bästa?
Artikel 23 Varje barn med fysiskt och psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som säkerställer dess värdighet, främjar självförtroende och möjliggör dess aktiva deltagande i samhället.
Artikel 23 Hur säkerställer vi att barn med funktionsnedsättning inte diskrimineras? Hur resonerar vi om frågor som rör inkludering och exkludering av barn med funktionsnedsättning? Hur tillgodoses rätten till barnomsorg i någon form? Hur tillgodoses barnets rätt till utbildning?
Artikel 24 Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Alla länder ska arbeta för att minska spädbarnsdödligheten och bekämpa sjukdomar, undernäring och avskaffa traditionella hälsofarliga sedvänjor. Gravida och nyblivna mammor har rätt till hälsovård.
Artikel 24 Hur många barn dör i Sverige varje år? Av vilken orsak dör barnen? Hur utbildar vi föräldrar om barnhälsovård, näringslära, tandhygien, vikten av simkunnighet och förebyggande av olycksfall? Kan alla föräldrar delta? Fundera utifrån språkliga aspekter och tillgänglighet. Har alla barn här rätt till sjukvård? Hur arbetar vi för att förhindra skadliga sedvänjor, till exempel könsstympning?
Artikel 25 Barn som har omhändertagits av myndigheter för omvårdnad, behandling eller skydd av sin psykiska eller fysiska hälsa har rätt till regelbunden översyn.
Artikel 25 Hur bevakar vi att barn som är omhändertagna av samhället har det bra? Hur ofta ses vården över? Vilka regler och rutiner har vi för detta? Hur möjliggör vi för barnet att delge sina synpunkter på insatsen/vården? Vilket skydd har dessa barn mot övergrepp under vistelsen i samhällets vård?
Artikel 26 Varje barn ska ha rätten att åtnjuta social trygghet, innefattande socialförsäkring. Förmånerna ska beviljas med hänsyn till de resurser som barnet och de personer som ansvarar för dess underhåll har.
Artikel 26 Vilket socialt skydd har barnet rätt till? Hur tillgodoser socialtjänsten barnets möjlighet till ekonomiskt bistånd inom ramen för föräldrarnas ansökan om bistånd? Hur möjliggörs barnets rätt till delaktighet i dessa frågor?
Artikel 27 Varje barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. De som har huvudansvaret för barnet ska se till att de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnet uppfylls. Konventionsstaterna ska bistå föräldrar eller andra ansvariga för barnet med hjälp, för att uppfylla barnets villkor. Konventionsstaterna ska vidta åtgärder för att driva in underhåll från föräldrar eller andra som har ekonomiskt ansvar för barnet.
Artikel 27 Hur arbetar vi för att båda föräldrarna ska ta sitt ekonomiska ansvar för barnet när de inte lever tillsammans? Vilken rätt till bistånd har föräldrar som har problem med försörjningen för sina barn? Hur tar vi hänsyn till barnets rätt att utvecklas fysiskt, psykiskt andligt, moraliskt och socialt utifrån rätten till skälig levnadsstandard samt hanteringen av försörjningsstöd?
Artikel 28-29 Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en miljö av förståelse, tolerans, fred och vänskap mellan folken.
Artikel 28-29 Vilka barn har rätt till skolgång här? Finns det några barn som står utanför skolgång? Hur resonerar vi om det? Hur arbetar vi för att upprätthålla disciplinen i skolan på ett sätt som sker i enlighet med konventionen och som inte kränker barnet? Hur kan skolan arbeta för att utveckla barnets personlighet och anlag? Hur kan skolan arbeta med att utveckla barnets respekt för de mänskliga rättigheterna? Hur arbetar vi i förskola/skola för att få en bra arbetsallians med föräldrarna?
Artikel 30 Barnet, som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion.
Artikel 30 Vilka språkliga, etniska och religiösa minoriteter är erkända i Sverige? Hur kan vi tillgodose de barns rättigheter som tillhör en minoritets- eller ursprungsbefolkning i Sverige? Hur får till exempel samebarn hjälp till sitt språk och sin egen kultur oavsett bostadsort i Sverige?
Artikel 31 Barnet har rätt till lek, vila, fritid och rekreation samt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.
Artikel 31 Hur tänker du om att barn har rätt till kultur, både som utövare och åhörare? På vilket sätt ger vi barnet rätt att utöva denna rättighet? Hur finner vi balans mellan rätten till skola och rätten till vila? Vilka miljöer ger barnet utrymme till vila, lek och rekreation? Hur tillgodoses denna rättighet i vår verksamhet?
Artikel 32 Barnet har rätt till att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa.
Artikel 32 Hur ser du på barnarbete? Kan det finnas något gott med att barn arbetar? Vilka negativa aspekter ser du med barnarbete? Ser du någon gyllene medelväg? Hur möjliggör vi idag i Sverige för ungdomar att förbereda sig för arbetslivet? På vilket sätt kan vår svenska arbetsskyddslagstiftning bidra till att unga begränsas i möjligheten att få ett arbete?
Artikel 33 Barnet har rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika.
Artikel 33 Hur kan vi skydda barn från droger i alla former? Vad görs på samhällsnivå? Vad kan du göra själv?
Artikel 34 Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.
Artikel 34 Finns det barn i din verksamhet som riskerar att utnyttjas i olika former av sexuella handlingar? Vad gör du/ni för att förhindra det? Hur pratar vi med barn och unga om sexualitet? Hur kan samhället skydda barn mot pornografi och sexuella övergrepp?
Artikel 35 Bortförande, försäljning eller handel med barn ska förhindras.
Artikel 35 Finns det några barn där du arbetar som kan riskera att föras bort mot sin vilja? Vad kan du göra för att förhindra det? (Tvångsäktenskap med mera)
Artikel 36 Barnet ska skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet.
Artikel 36 I vilka situationer kan du se att det finns en risk att barn utnyttjas på något sätt. T.ex. inom forskning i olika discipliner (medicin, pedagogik, psykologi) Vem har tolkningsföreträde om vad som är att utnyttja ett barn, till exempel inom mode och skönhetsindustrin?
Artikel 37 Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig, eller förnedrande behandling eller bestraffning. Inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Barnet får inte bestraffas med livstids fängelse eller dödsstraff. Barnet har rätt att snarast möjligast få tillgång till juridiskt stöd samt behandlas humant och med respekt.
Artikel 37 Hur arbetar vi för att barn som är frihetsberövade ska hållas åtskilda från vuxna? Det kan även gälla barn inom sjukvård. Hur tillgodser vi barnets rätt att ha kontakt med sin familj vid frihetsberövande? Hur respekteras barnets rätt enligt artikel 12 när det gäller att utse ombud och tillgodose rätten till juridiskt stöd?
Artikel 38 Inget barn under 15 år får användas för deltagande i väpnande konflikter. Barn får inte heller användas eller rekryteras av gerillarörelser m.fl.
Artikel 38 Hur skyddar vi barn från att delta i väpnade konflikter? Hur skyddar vi barn från att rekryteras till olika arméer runt om i världen? Hur ser det ut i Sverige, med till exempel rekrytering till hemvärnet?
Artikel 39 Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnande konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning.
Artikel 39 Hur arbetar vi för att rehabilitera och socialt återanpassa barn som varit utsatta på olika sätt? Vilket ansvar har din verksamhet, din profession för att sådana insatser kommer barnet tillgodo?
Artikel 40 Barnet, som är anklagat för brott eller blivit dömt för straffbara handlingar, har rätt till en behandling som främjar barnets känsla för värdighet och andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
Artikel 40 Vilken straffbarhetsålder har vi i Sverige? Hur ser du på den åldern? Skulle den behöva förändras åt något håll?
Artikel 41 Rättigheterna i konventionen gäller inte om andra nationella lagar ger barnet större möjligheter att förverkliga rättigheterna.
Artikel 41 Känner du till något samhällsområde där rättigheterna i konventionen går längre än vår lagstiftning? Känner du till något samhällsområde där vår lagstiftning går längre är rättigheterna i konventionen?
Artikel 42 De stater som anslutit sig till konventionen åtar sig att göra konventionens bestämmelser och principer kända bland barn och vuxna.
Artikel 42 Vilka i vår verksamhet känner till konventionen och vad den innebär för barn och vuxna? Vilka insatser behövs för att vi i vår verksamhet ska känna till och kunna tillämpa konventionen? (Utbildning, information, kompetensutveckling etc) Hur informerar vi till exempel nyanställda, barn och föräldrar i verksamheten om att barn har egna rättigheter? Vem ger informationen? När ger vi informationen? Hur säkrar vi kvalitet på informationen?
Artikel 43-45 Bestämmelser om hur alla länder som anslutit sig till konventionen ska arbeta för att förverkliga den. En övervakningskommitté inom FN granskar konventionsstaternas rapporter. FN-organ och frivilligorganisationer kan också delta med information till FN.
Artikel 43-45 Vad känner du till om FN-kommittén och deras arbetssätt? Vilken information har ni fått om regeringens rapporter till FN-kommittén för barnets rättigheter? Vilka frågor har rört din verksamhet? Vilka synpunkter från FN-kommittén har du tagit del av? Vilka av dem har rört din verksamhet? Har din verksamhet arbetat med synpunkterna? I så fall hur?
Artikel 46-54 Regler om hur staten kan ansluta sig till konventionen och när dessa börjar gälla. Konventionsstaterna kan inte reservera sig mot artiklar som strider mot konventionens ändamål och syfte.
Artikel 46-54 Vilka stater i världen har inte ratificerat konventionen? Varför har de inte gjort det? Vad är det för skillnad på att signera och ratificera en konvention?