Ämnesprv, läsår 2012/2013 Delprv A Årskurs 9 Elevens namn ch klass/grupp Prv sm återanvänds mfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 ffentlighets- ch sekretesslagen. Detta prv återanvänds t..m. 2013-06-30.
Var ligger platserna? Afrika är jrdens näst största världsdel, både till strlek ch flkmängd. Bilden över Afrika är en satellitbild. 1 10 4 2 3 6 5 7 9 8 2
1 Studera satellitbilden ch para ihp de gegrafiska namnen med rätt siffra. Skriv rätt siffra på raden efter varje namn. Gibraltar sund Saharaöknen Arabiska halvön Gdahppsudden Guineabukten Victriasjön Medelhavet Atlanten Röda havet Indiska ceanen 3
Att visa beflkningsutveckling En beflkningspyramid visar beflkningen i ett land ett visst år. Här visas Japans beflkning år 1950, 2010 samt en prgns för 2050. Män År 1950 År 2010 År 2050 prgns Ålder 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Kvinnr Män Ålder 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Kvinnr Män Ålder 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Kvinnr 1,0 0,5 0,5 1,0 1,0 0,5 0,5 1,0 Antal miljner per årskull Antal miljner per årskull Antal miljner per årskull Antal miljner per årskull Antal miljner per årskull Antal miljner per årskull 1,0 0,5 0,5 1,0 2 Svara på frågrna genm att sätta ett kryss i rätt ruta. Kan en beflkningspyramid användas för att ta reda på: JA NEJ Hur stra lika årskullar är? Hur många turister sm besöker ett land? Hur str andel av beflkningen sm kan läsa ch skriva? Hur str invandring ch utvandring ett land har? Hur fördelningen mellan kvinnr ch män ser ut i lika årskullar? Hur str andel av beflkningen sm arbetar med jrdbruk? Hur str andel av beflkningen sm är barn? 4
3 Studera beflkningspyramiderna för Japan år 1950 ch 2010. a) Vilka förändringar har skett? Kryssa för två alternativ. Andelen barn i åldern 0-10 år har ökat. Andelen persner över 60 år har minskat. Medellivslängden har ökat. Kvinnrnas andel av beflkningen har ökat kraftigt. Kvinnrna föder i genmsnitt färre barn. Studera beflkningspyramiderna för Japan år 2010 ch 2050. b) Vilka förändringar kmmer att ske enligt prgnsen? Kryssa för två alternativ. Japans beflkning kmmer att minska. Medellivslängden för kvinnr kmmer att öka. Medellivslängden för män kmmer att sjunka. Antalet barn i sklålder kmmer att öka. Det kmmer att födas fler barn år 2050 jämfört med 2010. Japans beflkningsutveckling är typisk för ett land sm har utvecklats ch fått bättre eknmi. c) Vad förklarar att beflkningspyramiden ändrar frm på detta sätt? Kryssa för två alternativ. Kvinnr föder färre barn. Fler människr går i pensin tidigare. Fler människr väljer att arbeta med jrdbruk. Medellivslängden ökar. Fler kvinnr flyttar utmlands. 5
BNP per capita ch medellivslängd BNP (Bruttnatinalprdukt) är ett mått på ett lands eknmi. BNP är det ttala värdet av alla varr ch tjänster sm prducerats i ett land under ett år. Genm att dela BNP med antalet invånare får man fram landets BNP per capita. 4 a) Studera tabellen ch diagrammet ch ange vilka tre länder sm är markerade med röd, grön ch blå symbl. Brasilien, Etipien ch Slvakien finns med i tabellen men saknas i diagrammet. b) Sätt ett kryss för dessa länder på rätt plats i diagrammet så att man kan läsa av ländernas BNP per capita ch medellivslängd. Markera Brasilien med B, Etipien med E ch Slvakien med S. 6
Tabellen nedan visar BNP per capita ch medellivslängd. Land BNP per capita i US dllar Medellivslängd Afghanistan 900 48 Albanien 7 500 77 Brasilien 11 500 73 Etipien 1 000 59 Japan 34 000 83 Nigeria 2 500 51 Ryssland 15 500 69 Slvakien 22 000 75 Sverige 38 500 81 USA 47 000 78 Vietnam 3 000 75 Sydafrika 10 500 52 90 I diagrammet nedan har ländernas BNP per capita ch medellivslängd lagts in. 85 80 75 Medellivslängd Medellivslängd 70 65 60 55 50 45 40 0 10000 20000 000 300000 40000 50000 BNP per capita i dllar 7
BNP per capita ch medellivslängd Eleverna i en klass ska redvisa ett arbete m lika faktrer sm påverkar medellivslängden i ett land. Maja använder diagrammet (se nedan) för att visa att det finns ett tydligt samband mellan ett lands BNP per capita ch medellivslängden för landets invånare. Ali kmmer med invändningar ch menar att diagrammet ckså visar på att det finns undantag från det sambandet. 90 Medellivslängd 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 BNP per capita i US dllar 0 10 000 40 000 50 000 8
c) Förklara hur Maja kan använda diagrammet för att styrka sitt påstående m sambandet mellan BNP per capita ch medellivslängd. Förklara ckså hur Ali kan använda diagrammet för att ifrågasätta detta samband. Vilka länder kan Maja ch Ali lyfta fram sm bevis för sina påståenden? 9
Klimat Klimatet är ett medelvärde av vädret under 30 år. Klimatet studeras genm att mäta temperatur, nederbörd ch vindar. Om man utgår från temperaturen delas jrden in i fyra lika klimatzner. Kartan visar de fyra klimatznerna. A B C D 2013 Liber AB, Stckhlm 5 a) Vad kallas de lika klimatznerna? Skriv rätt begrepp vid rätt bkstav. Välj bland begreppen i rutan. A B C Plarznen Trpiska znen Subtrpiska znen D Tempererade znen 10
b) I vilken klimatzn är ftgrafierna tagna? Skriv namnet på klimatznen under bilderna. a b c d 11
Klimatförändringar Idag finns en str enighet bland frskare m att jrdens klimat håller på att förändras. Klimatförändringarna kan få lika knsekvenser, t.ex. fler ch kraftigare rkaner, att havsytans nivå höjs ch att mråden drabbas av trka. 2013 Liber AB, Stckhlm 6 De markerade mrådena på kartan kan drabbas av klimatförändringarna på lika sätt. Ge exempel på ett mråde sm kan drabbas av: a) Fler ch kraftigare rkaner Ett mråde sm kan drabbas av detta är: Förklara varför just detta mråde kan drabbas av fler ch kraftigare rkaner: 12
b) Att havsnivån höjs Ett mråde sm kan drabbas av detta är: Förklara varför just detta mråde kan drabbas av höjda havsnivåer: c) Trka Ett mråde sm kan drabbas av detta är: Förklara varför just detta mråde kan drabbas av trka: 13
Jrdens gradnät 180º 150º 120º 90º 60º 30º 0º 30º 60º 90º 120º 150º 180º 60º 60º 30º 30º 0º 0º 30º 30º 60º 60º 180º 150º 120º 90º 60º 30º 0º 30º 60º 90º 120º 150º 180º 2013 Liber AB, Stckhlm 7 I den här uppgiften ska du markera lika platser på världskartan med hjälp av jrdens gradnät. Rita kryss på kartan vid följande krdinater: 30 N, 120 O 60 S, 30 O 60 N, 90 V Bind samman kryssen du har ritat med streck. Vilken figur har du ritat? Svar: 14
Naturresurser 8 Bilderna visar lika naturresurser. Naturresurserna kan delas in i två kategrier, förnybara ch icke förnybara resurser. Vilka fyra resurser är förnybara? Sätt kryss i rutrna. Fler än fyra kryss gör svaret giltigt. Sl Skg Guld Vatten Olja Stenkl Järnmalm Vind Naturgas 15
Vindkraft Ett vindkraftverk utvinner energi från vinden. Idag pågår en snabb utbyggnad av vindkraft runtm i världen. Det finns många sm är psitiva till detta, men många är ckså kritiska. Läs mailet ch besvara fråga 9 på nästa sida. Nej till nya vindkraftverk! Maria Nej till nya vindkraftverk! I vårt landskap planeras 180 vindkraftverk. Istället för att betrakta vårt vackra berg i slnedgången ska vi nu titta på de fula vindkraftverken. Vi sm br i mrådet kmmer att få sämre hälsa på grund av ett ständigt buller ch blinkande sken dygnet runt. Turismen sm har varit str i mrådet kmmer att drabbas hårt. Vem vill vandra i ett landskap sm präglas av stra flaxande vingar? Dessutm kan djurlivet störas. Framförallt rar jag mig över att fågellivet kan skadas. Plitiker, ta ert ansvar ch stppa byggandet av vindkraftverken! /Maria 16
9 Skriv ett svar till Maria där du resnerar m fördelarna med vindkraft. Lyft fram lika argument för vindkraft ch använd begrepp från rutan i ditt svar. Tänk ckså på att belysa frågan utifrån lika perspektiv (lkalt-glbalt, dåtid-nutid, individ-samhälle). Förnybar energi Hållbar utveckling Klimatförändringar Fssila bränslen 17
Tillgång till rent vatten En av ti människr i världen har inte tillgång till rent dricksvatten. Nästan två av fem människr i världen saknar tillgång till en talett. Brist på rent vatten ch taletter är främst ett prblem för människr sm är fattiga. Barn är särskilt utsatta. (Källa: WHO) 10 Studera kartrna till höger. Vilket/vilka samband kan du se mellan HDI (se förklaring på nästa sida) ch tillgång till rent vatten? Ge exempel. 18
HDI Hög Medel Låg 2013 Nrstedts Kartr, Stckhlm Uppgift saknas Human Develpment Index (HDI) är ett standardsätt att mäta välfärd. Ett jämförande mått på förväntad livslängd, läskunnighet, utbildning ch levnadsstandard för länder i världen. Rent vatten Andel av beflkningen sm har tillgång till rent vatten i prcent 2013 Nrstedts Kartr, Stckhlm Uppgift saknas 19
Vatten, hälsa ch utveckling Brist på rent vatten är ett strt prblem för många människr. Brist på rent vatten påverkar barnens hälsa, villkr ch framtid. Det har ckså str betydelse för ett lands möjligheter att utvecklas. 20
11 Förklara på vilka lika sätt tillgång till rent vatten kan förbättra: a) Barnens hälsa, villkr ch framtid: b) Ett lands möjligheter att utvecklas: 21
Nya prduktinsmönster Visste du att fiskpinnen du äter kan ha rest mer än 4 000 mil innan den hamnar på din tallrik? Så här kan det gå till: 1 1 Trsk fångas i Nrdsjön ch fryses direkt på båten. 4 2 5 2 Trsken fraktas till Rtterdam där den lastas på en båt till Kina. 3 Trsken anländer till Kina. Lastbilar tar den till fiskfabriken där trsken delas upp i blck. 22
4 Trskblcken fraktas tillbaka till Eurpa. På en fabrik i Frankrike görs trskblcken till fiskpinnar. 3 5 Lastbilar kör fiskpinnarna till Sverige. 23
Nya prduktinsmönster Många industrier har flyttat prduktinen från Eurpa ch Nrdamerika till länder i Asien ch Afrika. Det här exemplet handlar m fisk men det finns många andra varr där utvecklingen har varit ungefär densamma. 12 a) Resnera m lika rsaker till det förändrade sättet att hantera fisk. Ta hjälp av begreppen i rutan. Kstnader Löner Transprt Handel Arbetskraft Teknik 24
b) Vilka knsekvenser kan det förändrade sättet att hantera fisk leda till? Ta hjälp av begreppen i rutan. Arbetstillfällen Knkurrens Prducent Miljö Hållbar utveckling Knsument 25
Migratin Migratin innebär att människr av lika anledningar rör sig över landsgränser, frivilligt eller frivilligt. När människr flyttar över längre avstånd innebär det fta ett strt ch livsavgörande beslut. 26
13 Vilka lika rsaker finns till att människr väljer att flytta från ett land till ett annat? Resnera med hjälp av begreppen i rutan: Permanent migratin Tillfällig migratin Frivillig migratin Påtvingad migratin Kön Sexualitet Klass Etnicitet 27
Namn, läge ch strlek 2013 Liber AB, Stckhlm 14 Kryssa för rätt alternativ. Fler än ett kryss gör svaret giltigt. Du kan ha hjälp av kartan när du svarar på frågrna. a b Vilket land ligger närmast Sverige? Vilket land ligger närmast Kanada? Danmark Egypten Indien Mexik Nya Zeeland Ryssland Paraguay Thailand 28
c Vilket land har störst flkmängd? Sverige Tyskland USA Indien d Vilket land är störst till ytan? Argentina Australien Libyen Japan e Vilket land ligger vid ekvatrn? Egypten Saudiarabien Sydkrea Indnesien f Vilket land ligger vid södra vändkretsen? Paraguay Mexik Irak Vietnam g Vilket land har kust mt Stilla havet? Brasilien Nigeria Japan Smalia h Vilket land har kust mt Medelhavet? Saudiarabien Prtugal Turkiet Ghana i Vilken stad ligger sydligast? Madrid Kair Sydney Mskva j Vilken stad ligger nrdligast? Mexik City Tky Kapstaden Mumbai k Vilken bergskedja ligger i Asien? Appalacherna Anderna Himalaya Pyrenéerna l Vilken fld ligger i Nrdamerika? Nilen Mississippi Amaznflden Dnau 29
Institutinen för pedaggik, didaktik ch utbildningsstudier Sklverket