Fokus på klimatförändringen

Fokus på klimatförändringen Tänk dig vädret om 25 år

illverkning av varor och produkter, användning av energi och transporter världen över gör att vi Triskerar att jordens klimat förändras, att det blir varmare. Vi vet inte exakt vilka effekterna av en temperaturhöjning blir, men klimatforskarna anser att klimatet kan förändras kraftigt i vissa regioner. I Sverige kan vi vänta oss att vintrarna blir varmare. Somrarna blir troligen blötare men i sydöstra Sverige kan det bli torrare. Sett över hela världen blir konsekvenserna av en klimatförändring mycket allvarliga med ökad risk för torka, svåra stormar, och översvämningar i kustområden. Det betyder att vi måste göra vad vi kan för att förhindra att den inträffar. 2

Eftersom vi inte exakt vet effekterna av en klimatförändring och åtgärderna på kort sikt kan vara dyra att genomföra går meningarna isär om hur problemet ska åtgärdas. Kraftfulla åtgärder nu eller vänta tills åtgärderna kan bli billigare? Klart är att 2000-talets beslutsfattare, energianvändare och bilister måste tänka i nya banor. När du läst det här faktahäftet vet du mer om klimatförändringens orsaker och effekter. Du har också fått en bild av vad som krävs för att åtgärda problemet. I din kunskap och nya idéer ligger lösningen på en av vår tids viktigaste utvecklingsfrågor. MATS ERICSON INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Sid 4-9 Vad händer om klimatet förändras? Sid 10-11 Varför ökar växthuseffekten? Sid 12-13 Har inte forskarna överdrivit effekterna? Sid 14-15 Vad krävs för att bromsa klimatförändringarna? Sid 18-19 Varför vänta på framtiden när du kan börja nu 3

DET FÖRSTA TECKNET på att klimatet förändras kan vara att det blir vanligare med extrema vädersituationer. Det betyder att vi kan behöva vänja oss vid allt från långvarig torka till häftiga stormar. Av tidigare erfarenheter vet vi hur allvarliga konsekvenserna kan bli när vädret inte uppför sig som det brukar. Blir extrema vädersituationer vanligare måste folk flytta undan torkan i Afrika och i andra områden måste man höja sin beredskap genom att t.ex. bygga dammar för att förebygga översvämning. Fördubblas koldioxidhalten kan medeltemperaturen öka med 1,4-5,8 grader. Med dagens ökningstakt beräknar forskarna att den fördubblingen sker inom 50-100 år. Mer regn men ändå torka Klimat är resultatet av luftrörelser och havsströmmar. När klimatet förändras påverkas dessa rörelser. Nederbörden kan minska eller öka jämfört med hur det är idag. Eftersom vi vet att klimatet i många delar av världen är direkt beroende av havsströmmarna kan ändringar av dessa ge drastiska klimatförändringar. Fördubblas halten av koldioxid i atmosfären kan 10-20 procent av landytan få andra naturtyper än idag. Hela vegetationsbälten kan förskjutas. Regniga områden blir blötare, torra områden blir torrare. Förändras klimatet snabbt får växter och djur svårt att klara omställningen. 4

LUIS ELVIR/PRESSENS BILD IDÉOLUCK BILDARKIV U-länderna kommer att drabbas hårdast av en klimatförändring. MATS ERICSON Naturliga färskvattenreserver kan försämras Den kanske allvarligaste följden av en klimatförändring är påverkan på världens vattenförsörjning. I områden där nederbörden minskar eller avdunstningen ökar blir vattentillgången mindre. Det kan leda till försämrad vattenkvalitet och påverka den ömtåliga balans mellan tillgång och efterfrågan på vatten som idag råder i många länder. Inte ens där nederbörden skulle öka kan vi vara säkra på att det skulle hända just den tid på året då den kan utnyttjas av växter och djur. Förlorad mark i Indien Om jordens medeltemperatur stiger ökar även havsvattnets temperatur och vattnet i haven kommer att ta mer plats. Då höjs havsytans nivå. Fortsätter utsläppen att öka i samma takt som idag räknar forskarna med att havet höjs med mellan en till nio centimeter per årtionde. Om vattenståndet ökar en halvmeter längs världens kuster skulle det påverka områden där 100 miljoner människor är bosatta. Särskilt hotade är öländer i Stilla Havet och Indiska Oceanen, deltaområden i till exem- IDÉOLUCK BILDARKIV 5

Om havsnivån höjs en meter försvinner bl. a. halva Nederländerna och större delen av Maldiverna under vattenytan. Korallreven skyddar känsliga kustområden från stormoch flodvågor. LUCKY LOOK/ANDERS JOHANSSON pel Kina, Thailand, Bangladesh och Egypten samt ett antal miljonstäder i u-länderna. Forskarna beräknar att en meters höjning av havsytan skulle kosta Indien tiotals miljarder dollar. Summan innefattar att flytta människor från kustområdena, förlust av åkermark och stadsmark. Nederländerna, Florida och Kalifornien är andra utsatta områden. Men tillgången på kapital gör det lättare för dessa länder att bygga skydd mot havet. torka i USA... 1988 drabbades USA av en långvarig torka som kostade landet 40 miljarder dollar i minskade skördar från jordbruket. Nordamerikas inland är en kornbod för hela världen och samtidigt ett område som sannolikt kommer att bli torrare med ett varmare klimat. Hur mycket skördarna minskar beror på hur bönderna lyckas anpassa sina odlingar till ett allt nyckfullare klimat. Trots att jordbruket i många områden kommer att drabbas hårt av en klimatförändring finns det ännu inget som tyder på att jordens livsmedelsförsörjning är hotad. En stor del av förlusterna kommer förmodligen att kompenseras av bättre skördar på annat håll. Däremot kan en klimatförändring få stora konsekvenser för ekonomin och livsmedelsförsörjningen i enskilda länder och regioner. 6

och döda korallrev i Stilla Havet Många öar i Stilla Havet är beroende av sina korallrev. Reven är dels en barnkammare för fisk i området, dels ett skydd mot havet för de ofta låglänta öarna. Under senare år har korallrev i vissa delar av Stilla havet drabbats av korallblekning. Korallblekningen kommer sig av att havsvattnet blivit varmare. Särskilt under 1998, som var det varmaste året under 1900-talet, blev det stora skador. Korallerna kan återhämta sig men det går långsamt. De är mycket känsliga för ökad vattentemperatur, därför är en höjning av temperaturen i atmosfären ett allvarligt hot mot deras överlevnad. Försvinner korallreven försämras öarnas skydd mot stormar och flodvågor. Stiger havsytan kan stränderna erodera och risken för att saltvatten ska tränga in och förstöra öarnas dricksvattenreserver ökar. Sverige får mer nederbörd Under de senaste 30 åren har det varit både mycket kalla och mycket varma vintrar i Sverige. Det gör det svårt att säga om vi ser någon tendens i förändringarna av temperaturen eller klimatet. Man kan inte förutsäga en klimatförändring på grund av enstaka extrema vädersituationer. Men de datormodeller som forskarna använder för att simulera klimatförändringar ger ändå en viss bild av vilka risker en temperaturhöjning innebär. Om halten koldioxid fördubblas i atmosfären kan vintrarna bli varmare. Nya beräkningar visar att vintertemperaturen i Sverige kan öka med tre grader inom femtio år och upp till sju grader till år 2100. Modellerna visar också att det blir mer nederbörd, framför allt under vintern. Det finns en risk att Golfströmmen blir svagare. Då kan Sveriges klimat istället bli kallare. För Sveriges del blir effekterna av en klimatförändring troligen inte så drastiska eftersom vi redan har ett så varierat klimat, men nya modellberäkningar visar dock att skogsekosystemen ändras. Ett varmare klimat gör det t.ex. svårare för granen att växa men gynnar lövträden. Men det innebär också att MATS ERICSON skogen väntas växa bättre och att jordbruket gynnas även om grödor och arbetsmetoder behöver anpassas till de nya förutsättningarna. Att skogsekosystemen drabbas gör också att djurlivet och floran påverkas. Stora områden av Sverige blir också känsliga för översvämningar. Vår vinterfritid kommer att påverkas ordentligt. Skid- och långfärdsskridskosäsongen kommer kanske att halveras. I Norden drabbas fjällens flora hårdast Våra nordiska fjäll är ett av många ekosystem som påverkas av en klimatförändring. Klimatmodellerna visar att temperaturökningen blir som störst på höga breddgrader och höga höjder. Fjällfloran är dessutom känslig för förändringar eftersom den växer långsamt och sällan fortplantar sig. Blir klimatet varmare kryper trädgränsen uppåt längs fjällsluttningarna. En del arter på kalfjället, framför allt mossor och lavar, riskerar då att konkurreras ut av gräs och buskar. IDÉOLUCK BILDARKIV Jordbruket är känsligt för snabba förändringar i temperatur och nederbörd. Skogen och fjällområdet är ekosystem som påverkas om klimatet blir varmare. 7

DET ÄR EGENTLIGEN tack vare växthuseffekten som vi kan leva här på jorden. Utan den skulle medeltemperaturen vara -18 grader istället för som nu, +15. Jordens medeltemperatur bestäms av mängden inkommande solstrålning och mängden utgående värmestrålning. Jordytan värms upp av solens kortvågiga strålar. Den uppvärmda ytan sänder i sin tur ut långvågig värmestrålning som delvis absorberas av växthusgaser i atmosfären och värmer upp den. Den uppvärmda atmosfären strålar tillbaka värme till markytan och tempera- INKOMMANDE SOLSTRÅLNING En del av den kortvågiga solstrålningen reflekteras tillbaka ut i rymden av moln och partiklar. Även ljusa markytor (t. ex. öknar och isar) reflekterar strålning. STRATOSFÄR OZONSKIKT O 3 O 3 O 3 O 3 O 3 O 3 TROPOSFÄR

turen ökar. Det är detta fenomen som kallas för växthuseffekten. De viktigaste naturliga växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. Ökar dessa och andra växthusgaser i atmosfärens luftlager hindrar de alltså en del av den utgående värmestrålningen och jordens medeltemperatur ökar. Under de senaste 150 åren har människan genom utsläpp ökat luftens halt av växthusgaser och därmed förstärkt den naturliga växthuseffekten. UTGÅENDE VÄRMESTRÅLNING En del av den utåtgående värmestrålningen fångas upp av växthusgaser och värmer atmosfären. Den uppvärmda atmosfären strålar i sin tur värme tillbaka till jordytan. Resten av strålningen försvinner ut i rymden UTGÅENDE VÄRMESTRÅLNING

VARFÖR ÖKAR VÄXTHUSEFFEKTEN? JU HÖGRE KONCENTRATION av växthusgaser i atmosfären desto större växthuseffekt. Vi vet att koncentrationen av flera växthusgaser har ökat sedan mitten av 1800-talet. Halten av koldioxid i atmosfären har till exempel stigit med 30 procent under de senaste 200 åren. Under de senaste decennierna har koncentrationen ökat allt snabbare. Detsamma gäller för växthusgaserna metan, dikväveoxid och fluorkarboner. Koldioxid bildas vid förbränning Människans utsläpp av koldioxid är den största orsaken till den ökande växthuseffekten. Koldioxid ingår i kolets naturliga kretslopp som löper mellan atmosfären, hav och land. Genom Av världens energikonsumtion kommer cirka 80 procent från fossila bränslen att atmosfären nu tillförs mer koldioxid än vad växtligheten och haven kan ta emot har systemet rubbats. Koldioxid bildas vid förbränning och kan inte renas bort. Att koldioxidhalten ökar beror framför allt på den ökade användningen av fossila bränslen. Vid förbränningen frigörs kol som legat bundet i jorden i form av kol, olja och naturgas sedan årmiljoner. Varje bensin- eller dieseldriven bil, varje oljepanna och all el som produceras av fossileldade kraftverk bidrar till den ökande koncentrationen av koldioxid. Ökningen av koldioxid beror också på att vi avverkat mer skog än vad som återplanterats. Om vi istället planterar mer skog kan vi binda en del av kolet som annars skulle nå atmosfären. Men 10

dikväveoxid vid kvävegödning Dikväveoxid eller lustgas bildas naturligt vid nedbrytning och förmultning i åkermark och våtmarker. Halten av dikväveoxid ökar i atmosfären av flera orsaker. En ökad folkmängd kräver allt större åkerareal för livsmedelsproduktion. Ett effektivare jordbruk kräver kvävegödning som medför att utsläppen ökar. Dessutom frigörs kväveoxider vid energiproduktion och vid förbränning av biomassa. IDÉOLUCK BILDARKIV Ett utsläpp av koldioxid har en livslängd i atmosfären på 200 år. globalt sett är det omöjligt att balansera koldioxidhalten i atmosfären med hjälp av skogsplantering. Det skulle kräva plantering på orealistiskt stora områden. metan från risodlingar och soptippar... FRANK CHMURA/TIOFOTO Metan bildas där det råder brist på syre, till exempel i våtmarker. Ökningen av metan i atmosfären hänger delvis ihop med att mängden boskap och risodlingar i världen ökar. Soptippar skapar en miljö som gynnar metantillverkande bakterier. Dessutom läcker metan ut i atmosfären vid utvinning och hantering av naturgas. 11 ozon ur bilavgaser Ozon är en växthusgas som finns både i stratosfären och troposfären. I stratosfären, där ozonet minskar, skyddar den mot solens ultravioletta strålar. I den lägre atmosfären, där ökningen sker, är den däremot skadlig för människans hälsa. Ökningen av detta marknära ozon beror på en kemisk reaktion mellan ultraviolett strålning och ökande halter av luftföroreningar, framför allt från trafiken. och köldmedier ur kylskåp Köldmedier såsom freon (CFC) och HFC, som är fluorkarboner, finns inte naturligt i atmosfären utan tillverkas av människan. De största utsläppen kommer från kylskåp och anläggningar för luftkonditionering. Freongaserna kopplas ofta ihop med uttunningen av ozonskiktet eftersom de bryter ned det stratosfäriska ozonet. Freonerna har lång livslängd och är numera förbjudna att använda eftersom de både förstör ozonlagret och förstärker växthuseffekten. HFC som ersatt CFC som köldmedium ökar. HFC-användningen måste därför begränsas även om den inte tunnar ut ozonskiktet och har lägre växthuseffekt än CFC.

EN HALV GRAD VARMARE medeltemperatur de senaste 100 åren låter inte särskilt mycket. Tidigare varnade forskarna för att temperaturökningen skulle leda till att polarisarna skulle smälta och att smältvattnet skulle höja havsytan med kanske tiotals meter. Nu vet man att ett varmare klimat istället leder till fuktigare luft och därmed kan det bli mer snö över dessa områden. Hur mycket av temperaturökningen som orsakats av den ökande halten av växthusgaser är osäkert. Klimatmodellerna kan inte säkert säga vilka effekter Om halten växthusgaser kunde stabiliseras på dagens nivå skulle ändå jordens medeltemperatur öka och havsytan fortsätta att stiga i ett par hundra år. en klimatförändring får, men FN:s Klimatpanel anser att inget tyder på att forskarna har överskattat klimatets känslighet. Risken är snarare att vi får plötsliga klimatförändringar som modellerna inte kunnat förutspå. Då Sedan 1950-talet har polarisarna minskat, havsisen i Arktis har tunnats ut med 30 procent och stora isberg har kalvat från den antarktiska inlandsisen. Även grönlandsisen som länge varit stabil har visat förändringar och glaciärer inne på kontinenterna har dragit sig tillbaka. kan vädersituationer förändras och växter och djur får svårt att hinna anpassa sig. Det får i sin tur konsekvenser på vår livsmedels- och vattenförsörjning. Klimatpanelens bedömning är tydlig. För att mildra konsekvenserna av en ökande växthuseffekt måste det till kraftiga åtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Har klimatet redan påverkats? Sedan tidigt 1900-tal har jordens medeltemperatur ökat 0,6 grader. Om all koldioxid som har 12

Sannolikheten för allvarliga effekter av en klimatförändring ökar ju snabbare temperaturen stiger. För att minska riskerna har en rad länder förbundit sig att minska sina utsläpp av koldioxid med ca 5 % från 1990 till 2008-2012 i det s.k. Kyotoavtalet. Det skuggade området (1,4-5,8 o C) visar det intervall med temperaturhöjningar som kan uppstå till 2100 för ett antal tänkbara framtida utsläppsbilder. En stabilisering av atmosfärens koldioxidhalt på 550 ppm, vilket är dubbelt mot förindustriell tid, bedöms ge 2,6 graders höjning de kommande 100 åren. En sådan stabilisering kräver kraftiga utsläppsminskningar av I-länderna. Uppskattade temperaturförändringar under 2000-talet Temperatur ( ) 6 5 4 3 2 1 0 2000 2020 2040 2060 2080 2100 Global temperaturförändring år 1860-2000 Temperatur ( ) 0.6 0.4 0.2 0-0.2-0.4 IDÈOLUCK BILDARKIV -0.6 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 släppts ut hade stannat i atmosfären skulle temperaturen ökat avsevärt mer. Men, världshaven och växande skog tar upp och lagrar en del av luftens koldioxid. På så sätt fungerar hav och biomassa som dämpande krafter till klimatförändringar. För närvarande tas hälften av människans utsläpp av koldioxid från fossila bränslen upp på detta sätt. Andra mänskliga verksamheter som påverkar klimatet är utsläpp av stoft och partiklar (aerosoler) samt förändrad markanvändning. Aerosoler, som även bildas naturligt vid vulkanutbrott, skärmar solinstrålningen och har en avkylande effekt. En del av luftens uppvärmning går också åt för att värma haven vilket tar lång tid. Haven spelar en mycket viktig funktion som stabiliserande faktor för klimatförändringar. Klimatet varierar också naturligt. Både år från år och med långvariga cykler. Vissa har velat förklara 1900-talets temperaturhöjning med en naturlig ökning av solinstrålningen. FN:s klimatpanel har försökt analysera solinstrålningen under 1900-talet och lagt in detta i de globala klimatmodellerna. Deras slutsats är att solinstrålningen har ökat men kan bara svara för en mindre del av den temperaturhöjning som skett och detta främst för första halvan av 1900-talet. Klimatforskarna anser att temperaturhöjningen under de senaste 50 åren endast kan förklaras med mänskliga utsläpp av klimatgaser. Klimatet har en naturlig variation. Under 1900-talet har temperaturen ökat snabbare än under någon annan tid de senaste tusen åren. Ökningen under 1910-1940-talet kan ha en naturlig orsak från ökad solinstrålning och en minskning i vulkanutbrott. Men ökningen under senaste 25 åren kan klimatforskarna endast förklara med mänsklig påverkan. 13

VID FN:S MILJÖKONFERENS i Rio de Janeiro 1992 skrev de flesta av världens länder under en internationell klimatkonvention. Därmed har dessa länder lovat att de ska verka för att koncentrationen av växthusgaser stabiliseras. Denna stabilisering ska ske i en sådan takt att de naturliga ekosystemen kan anpassa sig till ett nytt klimat och så att livsmedelsproduktionen inte hotas. Dessutom ska den ekonomiska utvecklingen i världens länder kunna fortsätta på ett hållbart sätt. För att uppnå dessa mål krävs att i-länderna halverar sina utsläpp till 2050 med fortsatta minskningar därefter. Det finns en mängd osäkerheter om styrkan och den regionala fördelningen av framtida kli- Kina har en snabbt växande ekonomi. En egen bil är en dröm för många. Idag finns ca. 3 miljoner personbilar. 2010 uppskattas de vara över 20 miljoner. matförändringar. Men världens länder är överens om att detta inte får stoppa åtgärder. Man har skrivit under på att följa försiktighetsprincipen. Trots avsaknaden av full vetenskaplig säkerhet skall förebyggande åtgärder vidtas nu. Efter Rio-mötet har konventionens parter fortsatt förhandlingarna för att göra de vaga åtagandena i avtalet tydligare. Dessa ledde fram till att i-länderna i Kyoto 1997 förband sig att minska sina utsläpp med 5 procent från 1990 till 2010 (ett genomsnitt för åren 2008-2012). Vissa beräknings- och metodfrågor kom man dock inte överens om varför endast ett fåtal länders parlament har ratificerat Kyoto-protokollet. För att protokollet skall träda i kraft krävs att minst 55 länders parlament som står för minst 55% av de globala utsläppen godkänner det. 14

S. WILLIS/SAN JOSÉ MERCURY NEWS Eftersom det inte går att skilja mellan industriländernas och utvecklingsländernas utsläpp av koldioxid har vi för första gången i historien en situation där det som händer i fattiga länder kommer att påverka den rika världen. (Attiq Rahman, Bangladesh Institute for Advanced Studies, på FN:s konferens om miljö- och utveckling i Rio de Janeiro 1992) samhälle. U-länderna kräver att i-länderna minskar sina utsläpp, tar ansvar för de problem de orsakat och lämnar ersättning för de skador som klimatförändringarna kommer att orsaka. när u-länderna industrialiseras I-länderna måste ta sitt ansvar Klimatkonventionen har ett tydligt budskap: det är industriländernas ansvar att se till att utsläppen av växthusgaserna begränsas. Industriländerna med 25 procent av befolkningen står idag för drygt 3/4-delar av de totala utsläppen av växthusgaser. Den politiska diskussionen om hur ansvaret För att långsiktigt förhindra allvarliga klimatförändringar måste den rika världen minska sina utsläpp av koldioxid med ca. 75 procent för utsläppsbegränsningarna ska fördelas mellan i- och u-länder har ofta varit inflammerad. Kontroverserna handlar bland annat om hur man ska fördela de ekonomiska bördorna för en omställning till ett energisnålare BÖRJE ANDERSSON Den största ökningen av utsläppen framöver kommer sannolikt att ske i länder som Kina, Indien och i asiatiska och afrikanska länder under utveckling. Idag finns en helt annan miljökunskap i u- länderna än vad som fanns när västvärlden industrialiserades. Men de flesta länder som står inför en industrialisering idag saknar ekonomiska förutsättningar att använda sig av miljövänlig och energisnål teknik. En viktig men mycket svår uppgift för framtiden blir därför att finna vägar till en ekonomisk utveckling i u-länderna där man undviker de mest energikrävande och miljöförstörande stegen. I Östeuropa finns gott om energikrävande industrier, ofta baserade på användning av kol eller olja. Här sker stora utsläpp, men här finns också stora möjligheter att effektivisera energianvändningen och därmed minska utsläppen. MEGAPIX/ANDERS ENGMAN 15

IDÉOLUCK BILDARKIV Genom att i-länderna använder energin allt effektivare är deras ekonomiska tillväxt idag inte lika starkt kopplad till ökade utsläpp som den var tidigare. Om vi ska följa FN:s klimatkonvention måste dock i-länderna minska sin energiförbrukning omgående för att de globala utsläppen ska kunna begränsas. I Sverige ska kärnkraften avvecklas samtidigt som koldioxidutsläppen inte får öka och orörda älvar inte får tas i anspråk för vattenkraft. Vad gör Sverige för att utsläppen ska minska? Målet för den svenska klimatpolitiken har varit att begränsa utsläppen av koldioxid år 2000 till högst 1990 års utsläpp. Detta mål lyckades vi inte riktigt nå. En parlamentarisk klimatkommitté föreslog år 2000 att Sveriges nästa klimatmål skulle vara -2 procent till 2010 och 50 procent minskning till 2050. Även de övriga växthusgaserna skall minska. Riksdagens viktigaste medel för att begränsa 1999 hade cirka 6 procent av den svenska elen biobränsle, kol, olja och gas som energikälla. 47 procent kom från vattenkraft och 47 procent från kärnkraft. utsläppen har varit att införa en koldioxidskatt. I övrigt har stöd getts till energiteknisk forskning, investerings- och driftsstöd till vindkraft, skattereduktion för biobaserad energitillförsel och tekniskt stöd till de baltiska staterna. I 1997 års energipolitiska beslut enades riksdagen om att under de närmaste 10-15 åren kraftigt öka el- och värmeproduktionen från förnybara energikällor och utveckla kommersiellt lönsam teknik för Koldioxidutsläpp USA 20,5 Ton per capita 1997. EU 9,0 Sverige 6,4 Ryssland 9,9 Japan 9,3 Afrika 1,0 Kina 2,7 Australien 16,5 Latinamerika 1,8 Källa: OECD Environmental Data 1999 16

1999 svarade vindkraften endast för 0,4 TWH elproduktion. Detta är 0,3 procent av Sveriges totala elproduktion. Till 2002 skall utbyggnad till 0,5 TWH ske. energieffektiviseringar. För att starta denna omställning satsades 3 miljarder under 5 år till effektivare energianvändning och utbyggnad av förnyelsebar el samt 5,5 miljarder under 7 år till energiteknisk forskning. Åtgärderna har dämpat ökningen av svenska utsläpp, men långt ifrån tillräckligt för att vi ska lyckas minska utsläppen efter år 2000. En analys av de svenska energi- och transportsektorerna visar snarare att utsläppen sannolikt kommer att fortsätta att öka. Det beror framför allt på att resor och transporter ökar, både med bil och med flyg. Utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen 1860-1998. Koloxidutsläpp (miljarder ton kol/år) 6 2:a Oljekrisen 1:a Oljekrisen 5 4 Totala utsläpp 3 2 1 1:a Världskriget Depression 2:a Världskriget U-ländernas utsläpp 0 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 150 Trafikarbete för bil och övriga transportslag år 1950-2010 miljarder personkm Övrigt Bil Summa 125 100 75 50 25 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 NATURFOTOGRAFERNA/BENGT EKMAN 17

Världens största inomhuspool finns i Japan. HELA VÅRT MODERNA SAMHÄLLE är uppbyggt kring tillgången på fossila bränslen. Den nya elektroniken gör visserligen att fler får möjlighet att arbeta hemma och att fler kontakter kan ske över datanät, men även detta kräver också energi. Människan reser allt mer och allt längre. Vi använder bilen på fritiden. Vi köper varor och livsmedel som produceras på andra sidan jordklotet. Vi blir fler och fler människor på jorden med anspråk på en allt högre levnadsstandard. För att vi ska lyckas minska koldioxidutsläppen räcker det inte med miljöskatter och investeringsstöd. Industrisamhällets utveckling leder i fel riktning. Så varför vänta på framtiden när vi kan börja nu? I Europa beräknas personbilstrafiken öka med 28 procent och lastbilstrafiken med 22 procent fram till år 2010. Resa mindre De största förändringarna kommer att krävas inom transportsektorn eftersom det inte går att rena bort koldioxid ur bilarnas avgaser. Ju högre bränsleförbrukning desto högre koldioxidutsläpp. Därför är det viktigt att minska bränsleförbrukningen och/eller gå över till andra energikällor. Om transporter och resande ska minska måste vi åka mer kollektivt istället för att använda bilen. Vi måste satsa på system för bilpooler och samåkning, en effektivare kollektivtrafik och energisnålare bilar. transportera energisnålare Godstransporterna med lastbil ökar ju mer vi konsumerar och ju längre bort varor och livsmed- 18

Glöm inte flytvästen, video. Varje svensk släpper i genomsnitt ut 7 ton koldioxid per år. Vissa av våra vanor bidrar mer än andra: Matproduktion/konsumtion: ca 1 600 kg/ pers/år. Uppvärmning (stor post idag): 10 000 kg/pers i småhus. Resor/transporter: 4 000 kg för personbil som kör 1 500 mil/år. Fritid: 500 kg för resa Stockholm Mallorca. el produceras. Om vi Genom att köra sina inte kan minska transporterna måste vi hit- lastbilar på tåg sparar ICA cirka 75 000 vägmil ta energisnålare alternativ. Både speditörer per år. Det innebär att luften besparas cirka och konsumenter måste fråga sig vilka gods- 860 ton koldioxid per år enligt SJ:s miljökalkyl. transporter som kan undvikas och om de kan bli energieffektivare. förnya våra energikällor Den svenska elen produceras till stor del med vattenkraft och kärnkraft. Många andra länder använder fossila bränslen som olja och kol som största energikälla. I Sverige har vi fattat beslut om att kärnkraften ska avvecklas. Det ställer krav KAKU KURITA/IBL på utveckling av nya energikällor om inte koldioxidutsläppen ska öka på nytt. Sverige har redan ökat sin energitillförsel från biobränslen. Liksom fossila bränslen avger dessa koldioxid när de bränns, men om samma mängd koldioxid fångas in i nya planteringar blir nettoutsläppen noll. och spara energi För att klara en minskning av koldioxidutsläppen måste vi också minska vår energiförbrukning. Det finns stora möjligheter att effektivisera energianvändningen och spara energi inom både industri och hushåll. Slår vi till exempel av maskiner, släcker lyset i tomma rum och sänker värmen sparar vi både miljö och pengar. Det är varje människas beslut i hemmen, i skolan och på arbetet som avgör om möjligheterna utnyttjas. Du släpper ut mindre koldioxid när du använder mindre bensin eller diesel. Kör du t. ex. en bränslesnål bil kan utsläppen minska. 19

Är det alltså en mörk framtid med regnblask året om som väntar? Nej, så illa behöver det inte bli, det finns redan ljuspunkter som visar att utvecklingen går framåt. Det finns också sådant som du kan göra. Enkla åtgärder som inte kostar mer än tanken som föregick dem. Det viktigaste att komma ihåg är att dina egna val gör en skillnad för helheten. Här följer några exempel på miljövänlig utveckling: En lågenergilampa förbrukar bara 20% energi jämfört med en vanlig glödlampa. Dessutom håller den ca. 10 ggr längre! Källa: www.stem.se Hus som spar energi växer fram, på Bo01 visades t.ex. två energisnåla småhus som förbrukar ca. 60% mindre energi än en nybyggd genomsnittsvilla. Källa: www.stem.se Det finns idag bilar som bara drar ca. 0,3 liter bränsle per mil. Källa: www.konsumentverket.se Kommer du på fler exempel? Naturvårdsverket Formgivning: IdéoLuck AB (#10224) Illustrationer och diagram: Kjell Ström Papper omslag: 170 g Silverblade matt Papper inlaga: 130 g Silverblade matt Tryck: Danagårds Grafiska Upplaga: 20 000 ex ISBN: 91-620-8060-1 ISSN: 0282-7298 Beställningsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48 Stockholm Tfn: 08-698 10 00 Fax: 08-698 15 15

Naturvårdsverkets bild av risken för klimatförändringar bygger till stor del på de bedömningar som görs inom FN:s klimatpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). Där analyseras och granskas de klimatrelaterade vetenskapliga data som publiceras. Broschyren Tänk dig vädret om 25 år ingår i ett studiematerial om klimatet och kan beställas i klassuppsättningar tillsammans med en video, en lärarhandledning samt ett manus för klimatpolitiskt rollspel. NATURVÅRDSVERKET KUNDTJÄNST 106 48 STOCKHOLM TFN: 08-698 10 00 FAX: 08-698 15 55