Puff använd eller klicka bort. Exempel: 7 av 10 tycker x eller y STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 IT-KLUSTRET I UPPSALA EN MÖJLIGHET FÖR NYA TILLVÄXTFÖRETAG
Möjligheter och hot IT är en av Uppsalas strategiska klustersatsningar. Styrkorna är kunskapsmiljön i Uppsala med universitetens kraft och innovationssystemet där samarbetet mellan universitet, näringsliv och samhälle hjälper små innovativa företag att växa. IT är möjliggörare i många samhällssektorer och de etablerade företagen bidrar starkt till ekosystemet och skapar lönsam tillväxt med bred kundbas. Det finns en, givet en relativt ung bransch, lång historik av växande företag inom IT som är framgångsrika lokalt, regionalt och globalt. Det finns logiska faktorer som gör Uppsala till en perfekt bas för dessa företag. Kunskapsmiljön, Uppsalas attraktivitet samt enkelheten att resa internationellt från staden. Resurser som UPPMAX (Uppsala Multidisciplinary Center for Advanced Computational Science) och Birdie (Sveriges största dataspelsfestival som drivits sedan 1993) är också exempel på positiva faktorer som stärker klustret. Det finns också logiska faktorer som gör att dessa företag i många fall överväger eller fattar beslut att flytta från Uppsala. Bostadsbristen, framförallt mindre lägenheter och hyresrätter som man snabbt kan få tag på när man flyttar till Uppsala. Betänker man att en verklighet med arbetstider i praktiken när många andra sover så ställs också andra krav. Det begränsade urvalet av nöjesutbud för de ofta relativt unga anställda i företagen, nattis för barnen och nattöppna butiker till exempel. Problem med pendlandet i regionen, speciellt kväll och natt, är också avgörande. När företagen växer så ökar också behoven av ännu tydligare klustersynergier, bl.a. för att hitta rätt kompetens. När marknaden för växande företag inom IT i större grad blir global så måste tillgången på tillgängliga direktlinjer med flyg till andra noder, till exempelvis USA:s västkust bli fler. Tillgången av riskvilligt kapital är också en faktor som är viktig att bejaka. Det går bra för Uppsala. Det är strategiskt viktigt att utveckla näringslivsförutsättningarna och öka attraktiviteten för befintliga och nyetablerade företag så att det, i den globala konkurrensen går ännu bättre. Göran Brocknäs Regionchef Handelskammaren i Uppsala län 5
Sverige har ett försprång Modern informationsteknik, IT, har på kort tid blivit en central del av vår tillvaro. Så sent som i mitten av 1990-talet hade bara en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige tillgång till datorer. Enbart två procent utnyttjade Internet. Sedan dess har tekniken både spridit sig och förbättrats i snabb takt. I dag använder den breda allmänheten datorer, Internet och annan form av avancerad kommunikationsteknik till arbete, studier och nöje. 1 Ibland används IKT (informations- och kommunikationsteknik) i stället för IT, begreppen avser samma sak. I många andra delar av världen har en liknande utveckling skett. IT representerar därför en global marknad med omfattande möjligheter för export av såväl tjänster som produkter. Ericsson uppskattar som exempel att hela en miljard smarta mobiltelefoner såldes under 2013. 2 1 Den stora merparten av de vuxna i Sverige, med undantag från framförallt en del äldre personer, använder regelbundet datorer och Internet. Två tredjedelar av svenskarna utnyttjar smarta mobiltelefoner medan en tredjedel utnyttjar surfplattor. Även bland barn i åldrarna nio till elva år är det sju av tio som dagligen på olika sätt använder Internet. Källa: Findahl (2013). 2 Ericsson (2014). 6
Enbart marknaden för digitala spel har vuxit till att globalt omsätta motsvarande nära 600 miljarder kronor årligen. De lösningarna sprider sig dessutom i snabb takt till nya delar av världen. Mellan åren 2010 och 2013 ökade andelen afrikaner som hade tillgång till mobilt bredband från två till elva procent. 3 De lösningarna sprider sig dessutom i snabb takt till nya delar av världen. Sverige har lyckats utmärka sig som ett av de länder som är mest framstående inom IT-branschen. Den internationella kartläggningen Measuring the Information Society utgår från en rad olika mått för att ta fram ett utvecklingsindex inom IT. Senaste utgåvan av indexet visar att Sverige, näst efter Sydkorea, har den högsta nivån av utveckling i världen. Bland annat visar det att andelen som utnyttjar bredband i Sverige är högst i Europa och att företag liksom privatpersoner har tillgång till snabba uppkopplingar. 4 Försprånget kan ge Sverige omfattande fördelar, men ska inte tas för givet. Den snabba utvecklingen leder till att andra länder snabbt kan komma ikapp eller rentav gå om Sverige. En internationell jämförelse av OOKLA det globala hastighetstestet för servrar visar exempelvis att Litauen, trots att landet knappt har hälften av Sveriges välståndsnivå, har nästan lika snabb bredbandskoppling som i Sverige. 5 För att svenska företag ska klara den omfattande internationella konkurrensen är det viktigt att fortsätta vässa konkurrenskraften. Eftersom IT-sektorn tenderar att växa fram i specialiserade kluster finns goda skäl att rikta fokus mot de kluster av innovativa företag som bland annat finns i Uppsala och Stockholm. En förklaring till Sveriges framsteg är att grunden för dagens kunskapssamhälle lades tidigt. Redan 1972 beslöt man exempelvis att införa en utbildning i datateknik i Uppsala. Till en början omfattade utbildningen enbart 32 platser och var en kombination av informationsbehandling, datateknik och optimeringslära. 6 I dag erbjuder Uppsala universitet en imponerande bredd av kurser som på olika sätt relaterar till IT. Studenter kan fördjupa sig inom alltifrån datorintensiv statistik och informationsutvinning till avancerad datorarkitektur och tillämpad speldesign. Som diskuteras i denna analys är IT inte bara en intressant tillväxtbransch i sig. Dessutom kan det sägas utgöra en slags infrastruktur för annan form av innovativt företagande. Både Uppsala och Stockholm omfattar kluster av innovativa företag som utgår ifrån IT-lösningar för att ta fram nytänkande tjänster och produkter. En rad åtgärder kan stärka förutsättningarna för nya och existerande verksamheter i dessa städer. Inte minst finns möjligheten att stimulera de två städerna att utvecklas till ett gemensamt kluster. Innovativa företag som verkar inom eller förlitar sig på IT gynnas av närhet till varandra, till den kompetensförsörjning och forskning som sker i lokala högskolor samt 3 Reuters (2013) och egna beräkningar. 4 Ibid. 5 OOKLA. 6 Utbildningsutskottet (1972). 7
till inkubatorer, riskkapital och annan form av stöd för innovativt företagande. Alla dessa fördelar kan stärkas om snabbare och smidigare restider mellan Uppsala och Stockholm möjliggör för de två städerna att fungera som en gemensam region. Det är också viktigt att reformera de skatter som primärt påverkar entreprenöriella företag samt förbättra den lokala attraktionskraften för globala talanger. IT SKÄR HORISONTELLT ÖVER HELA SAMHÄLLET Det är svårt att uppskatta betydelsen av IT i samhällsekonomin, eftersom många om inte de flesta verksamheter i olika grad förlitar sig på den nya tekniken och tillhörande tjänster. Vinnova har i en kartläggning studerat hur många företag som har informationsteknik som sin huvudverksamhet, inte är rena säljbolag, och har minst fem anställda. Trots den kraftiga avgränsningen finner myndigheten att cirka 160 000 personer var verksamma i branschen år 2011. Sysselsättningen inom IT ökade med 13 procent mellan 2007 och 2011. Det är en imponerande utveckling givet att perioden karaktäriseras av en djup global kris. 7 Studien når slutsatsen: IKT-sektorn i Sverige är således i sig en snabbt växande sektor inom svenskt näringsliv men dessutom utgör IKT en viktig komponent och en drivande kraft i utvecklingen av många andra branscher och offentliga verksamheter. 8 IT-näringen har vuxit fram som mix av avancerad tillverkning och kunskapsintensiv tjänstesektor. Andra nyskapande verksamheter förlitar sig ofta på de tekniker och tjänster som företagen som verkar med kommunikation och information erbjuder. Därmed kan IT sägas utgöra en viktig infrastruktur för andra nyskapande verksamheter. Pär Nygårds, näringspolitisk expert för IT&Telekomföretagen, säger att IT skär horisontellt genom hela samhället. Oavsett om man är verksam inom offentlig sektor, industrin eller tjänstenäringarna är beroendet av elektronisk kommunikation och informationsteknik i det närmaste totalt. Goda förutsättningar för IT-sektorn ökar därför möjligheten att utveckla nya produkter och tjänster också i andra delar av ekonomin. Den nya tekniken bygger på smart och smidig hantering av information. Därför kan den bidra till stärkt innovationskraft i samhällsekonomin via flera olika mekanismer. En effekt är snabbare diffusion av kunskaper inom och mellan akademin och näringslivet. Genom att underlätta jämförelser av pris och kvalitet kan IT bidra till framväxten av smartare marknader där hushåll och företag kan ta mer välinformerade beslut. Tekniken kan dessutom underlätta globala transaktioner, vilket bidrar till marknads- 7 Giertz m.fl. (2013). Statistiken anges för 2011. 8 OOKLA. Jämförelsen gjordes 2014-03-03. Då hade Sverige den sjunde snabbaste uppkopplingen i världen, jämfört med Litauen som hade den åttonde snabbaste. Skillnaden mätt i Mbit/s var enbart två procent mellan länderna. 8
förstoring och därmed större skalfördelar. Till sist kan IT på olika vis utnyttjas för att direkt främja produktiviteten inom arbetsplatser, vilket bidrar till minskade produktionskostnader. 9 Denna moderna näring spelar en viktig roll för samhällsekonomin som stort, och framförallt så i en kunskapsintensiv stad som Uppsala. SPELFÖRETAGENS BETYDELSE FÖR UPPSALA Uppsala är en anrik universitetsstad som än i dag utmärker sig med världsledande utbildning och forskning. Den internationella kartläggningen The World University Rankings nådde i sin senaste upplaga slutsatsen att Uppsala universitet är Europas 39:e bästa universitet. 10 Bland de nystartade företagen kan Night Node nämnas. Det lilla spelföretaget startades upp i slutet av 2013 och tecknade snart ett avtal om strategiskt samarbete med Google. Avtalet innebär att Google kommer att hjälpa spelbolaget att få genomslag för sina spel på global nivå. Företaget har också nyligen listats av engelska Develop 100 som en av Europas 100 mest spännande start-ups inom spelutveckling. 11 Ett ytterligare exempel är spelstudion Machine Games i Uppsala, som för närvarande håller på att utveckla en av de 50 största kommande speltitlarna i världen. 12 LIVSVETENSKAP I UTVECKLING Vid sidan av IT är också Uppsala ett globalt ledande kluster inom livsvetenskap, en samlingsterm för olika vetenskapligt baserade lösningar som bidrar till bättre hälsa. Uppsalas livsvetenskapssektor, inom exempelvis bioteknik, samverkar aktivt med andra delar av Sverige och omvärlden. Forskarna Enrico Baraldi och Torkel Ströms- 9 Se exempelvis Vu (2011) samt Ceccobelli, Gitto och Mancuso (2012). 10 The World University Rankings (2014). 11 Uppsala Innovation Centre (2014). 12 Bedömning av vilka de 50 största speltitlarna är har genomförts av Level (2013). 9
ten har exempelvis lyft fram att nätverk av bioteknikaktörer samverkar mellan Uppsala, Stockholm och det världsledande innovationsklustret kring Stanford i USA. Samarbetet omfattar såväl högskolor som företag och investerare. 13 Som en rapport av Entreprenörskapsforum belyst bidrar ca 250 företag inom livsvetenskapssektorn tillsammans med Uppsala Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och en rad myndigheter inom livsvetenskap ett omfattande kluster i Uppsala. Stadens livsvetenskapsnäring befinner sig i utveckling. Mellan 2003 och 2010 ökade antalet anställda med 12 procent till ca 5 000. Samtidigt ökade omsättningen med hela 55 procent. 14 SYNERGIER MELLAN BRANSCHER Redan 2002 kunde en kartläggning visa att flertal företag i Uppsala län antingen verkade inom gränslandet mellan IT och livsvetenskap, eller var IT-företag specialiserade på att erbjuda stöd till livsvetenskapsföretag. 15 I dag finns många exempel på nära samverkan mellan dessa fält. Ett exempel är Biacore, som under senare tid har köpts upp av GE Healthcare. Det Uppsalabaserade företaget specialiserar sig på att mäta protein proteininteraktioner. Tekniken bygger på en form av molekylära chip som kombinerar bioteknik med informationsteknik. Ett annat exempel är Scandidos, som grundades 2002 och tio år senare nådde upp till en omsättning av nära 36 miljoner kronor. Företaget arbetar med kvalitetssäkring inom strålbehandling av cancer. Den lösning som erbjuds är avancerad mätteknik, som säkerställer att strålbehandling faktiskt ger rätt dos av strålning i rätt del av kroppen för att bekämpa cancer. Enligt Scandidos kan deras lösning markant minska den effektiva tiden för cancerbehandling, vilket frigör värdefull utrustningen liksom vårdpersonalens tid så att de kan utföra fler behandlingar. Innovationen kan sägas utgöra gränsland mellan modern mätteknik, läkemedelsteknik och IT. 16 C-Rad är ett företag i Uppsala inom strålbehandling. Lösningarna företaget erbjuder möjliggör positionering av strålbehandlingsutrustning, identifiering av tumörer och strålbehandling. 2008 till 2012 växte företagets omsättning med nära 1 900 procent till knappt 26 miljoner kronor. 17 Vid sidan av livsvetenskap har Uppsala län också kluster av företag inom energiteknik och verkstadsteknik. Även den senare gruppen av företag kan dra nytta av samverkan med framstående IT-verksamheter, exempelvis när det kommer till informationsbaserade lösningar som kan optimera olika tekniska rutiner. Gemensamt för de innovativa företagen i Uppsala är att de ofta arbetar direkt eller indirekt med IT, och dessutom är utsatta för omfattande global konkurrens. Därför finns goda skäl att fråga sig hur förutsättningarna för framgångsföretagande i staden 13 Baraldi, E. och T. Strömsten (2009). 14 Sölvell, Lindqvist och Williams (2012). 15 CMA Research (2002). 16 Deloitte (2013). 17 Ibid. 10
kan stärkas. TALANGER LOCKAS TILL KLUSTER Företag inom innovativa näringar tenderar att växa fram inom ramarna för kluster. I den alltmer specialiserade globala ekonomin finns nämligen omfattande skalfördelar med att företag inom samma näring samlas i geografiskt begränsade miljöer, där de kan dra nytta av närhet till varandra och till högskolor där utbildningar och forskning riktas mot det egna fältet. En anledning är att talanger med rätt specialiserade färdigheter tenderar att lockas till dessa kluster. En annan är att innovationer i stor utsträckning inte sker isolerat i enskilda verksamheter, utan i komplexa miljöer där akademi och olika företag samverkar för att skapa utveckling. 18 SÄTE FÖR AKADEMISK FORSKNING I dag har Stockholmsregionen utvecklat omfattande kluster inom IT, elektroniska spel samt IT-relaterade näringar som livsvetenskap. Uppsala är liksom Stockholm säte för omfattande akademisk forskning och utbildning med relevans för dessa fält. Uppsala har redan i dag framstående verksamheter inom livsvetenskap samt i viss mån även inom elektroniska spel och IT. I båda städerna finns också olika former av något som man skulle kunna likna vid en infrastruktur som syftar till att stimulera innovativt företagande, i form av inkubatorer, innovationskontor och liknande satsningar. Pär Nygårds vid IT&Telekomföretagen menar att det finns skäl att rikta större fokus för hur förutsättningarna för IT-kluster i städer som Uppsala och Stockholm kan stärkas. Det finns ingen riktig 'sense of urgency' i Sverige, säger Pär och fortsätter politiker verkar överlag inte fullt medvetna om hur hård den internationella konkurrensen är, och hur snabbt ekonomin kan svänga. Se bara på Nokia. För några år sen var företaget globalt ledande, men föll snabbt efter i konkurrensen när en ny generation mobiltelefoner lanserades. Så fungerar IT-branschen, och det torde gälla även för regioner. Den som inte är konkurrenskraftig klarar sig inte länge. 18 Se till exempel Bouwman De Vos och Haaker (2008). 11
ETT GEMENSAMT KLUSTER FÖR BÅDA STÄDERNA Ifall Uppsala bättre kan integreras med Stockholm uppstår möjligheten att växa samman till ett gemensamt kluster. Då kan existerande och nya verksamheter i båda regionerna dra fördel av närhet till fler högskolor, företag och inkubatorer. Ett traditionellt perspektiv är att näringar som IT, eftersom de är så pass beroende av just elektroniska kommunikationer, inte skulle påverkas av geografisk närhet. Varför kan inte utvecklarna lika gärna sitta på en strand i Gotland och hålla kontakten med sina samarbetspartners i Kista, snarare än att fysiskt befinna sig på plats i Kista? Erfarenheten pekar dock på att personliga möten är avgörande komplement till elektroniska kommunikationer. Utvecklingen inom IT sker i hög grad i storstäder, som har tillräcklig koncentration av företag, högskolor och talanger för att kunna vara konkurrenskraftiga inom denna specialiserade bransch. 19 PERSONLIGA MÖTEN NÖDVÄNDIGA Möjligheten att samverka påverkas samtidigt inte i första hand av avstånd, utan av den tid som det tar att resa mellan närliggande orter. Ju smidigare och snabbare det går att färdas inom en ort eller mellan närliggande orter, desto större blir de regioner där kunskapsintensiva verksamheter kan frodas. 20 19 Se bland annat Brita (2007). 20 Vilket berörs i exempelvis Iimi (2005) samt Stockholms Handelskammare (2008). 12
Som exempel tenderar närhet till flygplatser gynna innovativa företag som verkar inom en global marknad. 21 Förbättringar av de fysiska kommunikationerna mellan Stockholm och Uppsala kan leda till att de två regionerna i större utsträckning kan bilda gemensamma kluster. Detta kan påverka möjligheten att hävda sig i den skarpa internationella konkurrensen inom IT överlag, elektroniska spel samt livsvetenskap. Självklart kan bättre kommunikationer även gynna andra former av kluster i de båda regionerna. Per Strömbäck är talesperson för Dataspelsbranschen. Han menar att en av de frågor som medlemmarna i Dataspelsbranschen ofta lyfter fram är bostadssituationen i Uppsala och Stockholm. Det är svårt att locka dit unga talanger när det är så svårt för dem att hitta boende. En annan fråga är att pendlingen mellan städerna tar lång tid och är för opålitlig, förklarar Per. Jag känner en chef för ett spelföretag som till slut gav upp idén att jobba från Uppsala, eftersom tåget till Stockholm så ofta blev försenat och ledde till att han missade sina möten. FEM HÖGSKOLOR MED VÄRLDSLEDANDE FORSKNING Redan i dag finns omfattande samverkan inom livsvetenskap mellan Uppsala och Stockholm. Om de två städerna räknas som ett gemensamt kluster omfattar de fem högskolor med världsledande forskning, universitetssjukhus som erbjuder högkvalitativ vård samt innovativa företag inom fält som bioteknik och läkemedelsutveckling. 22 Enligt Uppsala Bio står Stockholm Uppsalaregionen för 60 procent av Sveriges samlade sysselsättning inom livsvetenskap. Sammanlagt fanns år 2010 nära 600 företag med över 23 000 anställda inom Stockholm, Uppsala och Södermanland som verkar i denna näring. 23 Investeringar i fysisk infrastruktur som bättre kan länka samman städerna kan förbättra näringsdynamiken. Det är också relevant att öka möjligheterna för resenärer att vara uppkopplade och arbeta under restiden. Exempelvis kan det ske genom att tågen som färdas mellan städerna och de resecentrum som finns erbjuder goda möjligheter att koppla upp sig mot Internet och använda datorer och annan IT-utrustning. 21 Conventz och Thierstein (2011). 22 Stockholm-Uppsala Lifescience (2013). 23 Uppsala Bio (2010). 13
MÅNGA SATSNINGAR MISSLYCKAS Även andra former av reformer kan vara viktiga för att stimulera utvecklingen inom dessa innovativa näringar. Den tidigare nämnda kartläggning som Vinnova genomfört av IT-sektorn når slutsatsen: IKT-sektorn i sin helhet kännetecknas av kraftig strukturomvandling, branschglidningar och stor dynamik. Det tar sig bland annat uttryck i att företag blir uppköpta av utländska koncerner. Under perioden 2007 2011 har antalet anställda i utlandsägda bolag ökat från drygt 40 000 till knappt 50 000. Dynamiken yttrar sig även i att en förhållandevis stor andel av företagen gör förluster under ett enskilt år. 24 Innovativa näringar som informationsteknik, utveckling av elektroniska spel samt livsvetenskap präglas av omfattande uppsida för de verksamheter som fungerar väl, men också omfattande risker. Branscherna är beroende av att många entreprenörer, investerare och högkvalificerade medarbetare engagerar sig i entreprenöriella satsningar. De flesta satsningar tenderar att misslyckas. Belöningen för de fåtal företag som lyckas måste därför vara tillräckligt hög för att också stimulera de många satsningar som inte når hela vägen fram. 25 Merparten av den avkastning som entreprenörer i liknande branscher får kommer från kapitalvinster. 26 24 Giertz m.fl. (2013). Statistiken anges för 2011. 25 Henrekson och Sanandaji (2012). 26 Vilket noterades av MIT professorn James Poterba redan 1989. Källa: Poterba (1989). 14
De relativt sett höga kapitalvinsterna kan förklara varför många av de framgångsrika företagen inom branscher som IT flyttar sitt ägande utomlands. FRAMGÅNGSFÖRETAGEN SKYPE, SPOTIFY OCH DICE Exempel på svenska framgångsföretag inom IT som flyttat ut sitt ägande till andra länder är Skype, Spotify och Dice. Om liknande företag i framtiden i större utsträckning ska stanna i Sverige bör de svenska skatterna bli mer förmånliga för framgångsrika entreprenörer och de investerare som står bakom dem. På samma sätt finns goda skäl att öka Sveriges attraktionskraft för talangfulla medarbetare, genom att införa konkurrenskraftiga skatter på arbete och i det specifika fallet med tidiga nyckelmedarbetare i entreprenöriella företag införa mer förmånlig beskattning av optioner. Nicklas Dunham har tidigare arbetat som spelutvecklare och bland annat varit vd för det svenska spelbolaget Starbreeze. I dag jobbar han med Dunham Entertainment Agency, ett konsultföretag som hjälper spelutvecklare i olika länder att samverka med investerare, utgivare och andra spelbolag. DÄRFÖR FLYTTAR FÖRETAGEN Nicklas menar att många intressanta nya företag utvecklar spel i Uppsala, men att många senare flyttar bort från staden. Jag tror att det delvis beror på att spelutvecklare ofta är höginkomsttagare som uppskattar stort utbud av nattliv, restauranger och liknande, säger han. Uppsala har stort potential. Men för att de unga talangerna ska stanna kvar krävs att staden får en mer uttalad prägel. Ett eget kulturliv som man kan vara stolt över. Det är självklart svårt att från politiskt håll planera fram ett aktivt kulturliv. Däremot kan lokala politiska beslut kring stadsplanering indirekt påverka hur attraktivt staden upplevs också från kulturellt perspektiv. Det illustrerar betydelsen av ett brett perspektiv inom politiken. Ingen enskild förändring räcker för att stärka Uppsalas möjligheter inom IT och IT-relaterade verksamheter. Som i många andra fall krävs ett helhetsperspektiv och viljan att kontinuerligt verka för ett bättre klimat för innovationer och företagande. 15
REFERENSER Baraldi, E. och T. Strömsten (2009). Controlling and combining resources in networks from Uppsala to Stanford, and back again: The case of a biotech innovation, Industrial Marketing Management, 38;5:541-552. Brita, H. (2007). The urbanization and suburbanization of the service economy: producer services and specilization in Stockholm, Geografiska Annaler: Series B, Human Geography, 89:59-74. Bouwman, H., H. De Vos och T. Haaker (2008). Mobile Service Innovation and Business Models, Springer. Ceccobelli, M., S. Gitto och P. Mancuso (2012). ICT capital and labour productivity growth: A non-parametric analysis of 14 OECD countries, Telecommunications Policy, 36;4:282 292. CMA Research (2002). Kartläggning av IT-klustret i Uppsala län. Conventz, S. och A. Thierstein (2011). The knowledge economy, hub airports and accessibility. A location based perspective, ERSA conference paper, Louvain-la-Neuve. Deloitte (2013). Powerful connections Sweden Technology Fast 50 2013. Ericsson (2014). Ericsson Mobility Report On the Pulse of the Networked Society, februari. Findahl, O. (2013). Svenskarna och internet, www.iis.se, internetstatistik. Giertz, E., P. Levén, R. Sörensson och M. Lougui (2013). Företag inom informations- och kommunikationsteknik i Sverige 2007-2011, Vinnova. Henrekson, M. och T. Sanandaji (2012). Optioner, beskattning och entreprenöriellt företagande, IFN Policy Paper nr 54. International Telecommunication Union (2013). Measuring the Information Society. Iimi, A. (2005). Urbanization and Development of Infrastructure in the East Asian Region, JBICI Review, 10:88-109. Level (2013). Nr 88. OOKLA. Jämförelsen genomfördes 2014-03-03 på den interaktiva hemsida som finns på http://explorer.netindex.com/maps Poterba, J. (1989). Capital Gains Tax Policy towards Entrepreneurship. National Tax Journal, 42:375-389. Reuters (2013). FACTBOX - A look at the $66 billion video-games industry, 2013-06-10. Hämtad 2014-02-15 från: http://in.reuters.com/article/2013/06/10/gameshow-e-idindee9590dw20130610 Stockholm-Uppsala Lifescience (2013). Digital Health programs in Stockholm-Uppsala: Focus on ICT solutions in health care, publicerad tillsammans med Stockholm The Capital of Scandinavia. Stockholms Handelskammare (2008). Satsa på storstäderna en bra affär för hela Sverige. Sölvell, Ö., G. Lindqvist och M. Williams (2012). Innovationskraft, regioner och kluster vägen till en framgångsrik innovationspolitik, Entreprenörskapsforum. 16
The World University Rankings (2014). Hämtad 2014-03-04 från: http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2013-14/worldranking/region/europe Uppsala Bio (2010). Unik kartläggning: Stockholm-Uppsalaregionen står för 60 procent av landets samlade sysselsättning inom life science, nyhet publicerad 2010-09-23. Hämtad 2014-02-15 från: http://www.uppsalabio.se/dynpage.aspx?id=84034&mpath=6310,6319,6361&news=480099&type_of_ media=pressrelease Uppsala Innovation Centre (2014). Google tecknar avtal med nystartade spelbolaget Night Node, pressmeddelande 2014-02-06. Utbildningsutskottet (1972). Utbildningsutskottets betänkande nr 37 år 1972, UbU 1972:37. Hämtad 2014-03- 03 från: file:///c:/users/nima%20sanandaji/downloads/bet_1972_ubu_37.pdf Vu, K.M. (2011). ICT as a source of economic growth in the information age: Empirical evidence from the 1996 2005 period, Telecommunications Policy, 35; 4:357-372 17
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Box 160 50 103 21 Stockholm Telefon: 08-555 100 00 www.chamber.se ANSVARIG KOMMUNIKATION: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se 18