Attraktivt boende i Halland

Attraktivt boende i Halland utan intrång på stränderna strandskyddsutredningen, maj 2009

Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Utredningens uppläggning... 4 3. Organisation och genomförande... 5 4. Strandskyddet i svensk lagstiftning... 6 5. Vattenmiljöer i Halland... 10 6. Utredningar och bedömningar av utpekade områden... 14 Bilagor: Bilaga 1: Kungsbacka kommun... 17 Bilaga 2: Varberg kommun... 22 Bilaga 3: Falkenbergs kommun... 30 Bilaga 4: Halmstads kommun... 37 Bilaga 5: Hylte Kommun... 45 Bilaga 6: Laholms kommun... 57 Bilaga 7: Projektplan... 65 2

Attraktivt boende i Halland utan intrång på stränderna 1. Bakgrund I den regionala utvecklingsstrategin för Halland, Halland - bästa livsplatsen, har boendet en central ställning. Vår vision för att förverkliga bodrömmar är att: Alla kan hitta sin oas, nära havet, i det öppna landskapet, vid skogen, nära insjön eller i den levande staden. En viktig fråga för Region Halland är att förena ambitionen att skapa attraktiva boendemiljöer med ett starkt strandskydd. I en motion till Regionfullmäktige år 2005 framhöll motionärerna Ingemar Johansson (c), Falkenberg, och Rolf Kenneryd (c), Hylte, att Region Halland aktivt bör verka för större regionalt och lokalt inflytande över tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna. De pekade på att utvecklingen i de östra delarna av regionen är svagare än längs kusten. Genom att välja ut ett mindre antal sjöar, och där möjliggöra bostadsbyggande genom dispens från strandskyddsbestämmelserna, skulle man kunna skapa förutsättningar för attraktiva boendemiljöer i Hallands inland. Hösten 2005 startade Region Halland en dialog med planeringscheferna i länets kommuner för att identifiera kommungemensamma frågor och därmed regionens roll i arbetet med att utveckla attraktiva boendemiljöer. Frågan om tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna fick tidigt en framskjuten plats i denna diskussion. Gruppen framhöll att det saknas en gemensam bild av hur strandskyddet tillämpas i Halland, vilket bland annat leder till att hanteringen av bestämmelserna försvåras och att dessa inte i alla lägen uppfattas som logiska och ändamålsenliga. Det fanns också ett intresse av att belysa förutsättningarna för att öka möjligheterna till attraktiva strandnära boendemiljöer i Hallands inland. Företrädare för samtliga kommuner framhöll vikten av att få till stånd en dialog mellan kommunerna och länsstyrelsen i dessa frågor. En arbetsgrupp med representanter för länsstyrelsen, länets kommuner och Region Halland bildades med uppdrag att utarbeta ett förslag till hur en sådan översyn skulle kunna utformas. Efter en ingående diskussion om projektets innehåll presenterade gruppen ett förslag till en utredning om strandskydd i Halland med rubriken: Attraktivt boende i Halland utan intrång på stränderna. 3

2. Utredningens uppläggning Mål Målet är att gynna utvecklingen i Hallands inland genom att skapa förutsättningar för attraktivt boende i strandnära områden. Attraktivt boende är viktigt för befolkningstillväxt som i sin tur skapar förutsättningar för förbättrad/bibehållen tillgång till lokal service och ett bredare utbud av kultur- och fritidsverksamheter för befolkning och företag på landsbygden. Två grundläggande förutsättningar: 1. Strandskyddet längs kusten omfattas inte 2. De eventuella förändringar som föreslås för att skapa aktiva strandnära boendemiljöer får inte stå i konflikt med strandskyddets syften - den allemansrättsliga tillgängligheten och skyddet av biologiska värden. Utifrån målet och de grundläggande förutsättningarna beskrevs utredningsarbetet i fyra steg: 1. Klargöra var strandskyddet gäller i Halland Att ta fram en karta, som markerar ut de sjöar och vattendrag där strandskydd gäller. Den kartan pekar då indirekt ut de människoskapade vattenområden, t ex anlagda våtmarker och märgelgravar, som inte omfattas av strandskyddet. 2. Peka ut mindre, anlagda vattendrag/diken där frågan om upphävande av strandskyddet kan prövas Att ta fram en karta som markerar de diken som kan sakna betydelse för strandskyddets syften. Med detta som grund prövar länsstyrelsen möjligheterna till upphävande av strandskyddet. 3. Peka ut mindre, naturliga vattendrag där frågan om differentierat strandskydd kan prövas Att genomföra en utredning/inventering som kan ligga till grund för prövning av differentierat strandskydd enligt 7 kap 15 Miljöbalken. Särskild studie måste göras av mindre vattendrag med fjärranalys (kart- och utredningsstudier) och visst fältarbete. Utredningen skall inte omfatta vattendrag inom särskilt skyddsvärda områden. Sådana områden skulle kunna vara Natura 2000-områden eller andra riksintressen. 4. Förändringar i strandskydd Respektive kommun pekar ut vissa sjöar och vattendrag, där utvecklingen i Hallands inland skulle gynnas avsevärt av utbyggnad i strandnära områ- 4

den. Utredningen ska inte omfatta sjöar och vattendrag inom särskilt skyddsvärda områden. Sådana områden skulle kunna vara Natura 2000- områden eller andra riksintressen. För dessa utvalda områden genomförs en utredning/inventering med avseende på allemansrättslig tillgänglighet och biologiska värden. Med detta som grund kan kommunerna låta länsstyrelsen pröva möjligheterna till förändringar i strandskyddet. Projektplan med budget och tidplan återfinns i bilaga 7. Förslaget godkändes av regionstyrelsen 2007-10-31 och överlämnades till Länsstyrelsen i oktober 2007 med ansökan om projektstöd inom ramen för programmet för landsbygdsutveckling. Projektet godkändes för stöd från landsbygdsprogrammet 2008-10-27. 3. Organisation och genomförande Styrgruppen Utredningen har genomförts av en styrgrupp med representanter från länets kommuner och länsstyrelsen med en projektledare från Region Halland. Styrgruppens sammansättning: Daniel Helsing Göran Johansson Monica Rudqvist Pontus Swahn Ann-Charlotte Abrahamsson Brittmarie Jansson Peter Nordström Mauritz Sandholm Lars-Erik Lorentzson, projektledare Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Länsstyrelsen Länsstyrelsen Region Halland Styrgruppen har haft sex sammanträden under 2008 och två under 2009. Styrgruppen presenterade utredningens resultat vid en avslutningskonferens den 27 mars 2009. Vid konferensen deltog politiker och tjänstemän från länets kommuner samt representanter från länsstyrelsen. Även kommuner från närliggande regioner var representerade. 5

Utredningsresurser Enligt projektplanen skulle en utredare anställas för arbetet i samtliga fyra steg. För detta krävs en god kompetens inom både GIS och biologi. Efter ingående övervägande kom styrgruppen fram till att dessa kompetenser är svåra att hitta hos en och samma person. Styrgruppen beslöt därför att anlita två utredare, en GIS-expert för steg 1 och 2 och en biolog för steg 3 och 4 i utredningen. GIS-experten projektanställdes medan biologen anlitades på konsultbasis. Eftersom kostnaden för medverkan av konsult underskred Region Hallands gräns för anbudsupphandling kunde en direktupphandlig ske. Reglerna för stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder kräver dock att en kostnadsjämförelse sker om konsultkostnaden överstiger 100 000 kronor. En sådan jämförelse har skett genom att jämföra med kostnader för dels konsulter men likartad kompetens som Region Halland anlitat dels med kostnadsläget mer generellt för konsulter som regionen anlitar. Företaget som anlitats har visat sig vara konkurrenskraftigt vid vår jämförelse och har dessutom en omfattande kunskap om Hallands natur. 4. Strandskyddet i svensk lagstiftning Historik Redan på 1940-talet infördes i dåvarande byggnadslag de första bestämmelserna som gav länsstyrelsen möjlighet att förbjuda bebyggelse inom område utanför stads- och byggnadsplan om området behövde skyddas bl.a. på grund av naturskönhet, växtlighet eller andra särskilda naturförhållanden. År 1950 tillkom en provisorisk strandlag, som följdes av 1952 års strandlag. Denna ersattes 1965 av naturvårdslagen. Fram till 1975 innebar strandskyddet att länsstyrelsen utsåg områden där strandskydd skulle gälla i syfte att åt allmänheten trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv. Inom sådana områden gällde tillståndsplikt för vissa åtgärder. Strandskyddet skärptes 1975 på så sätt att det därefter gällde ett generellt förbud mot att bebygga stränderna vid såväl kusten som i inlandet. I stället för det tidigare tillståndet till byggande inom strandskyddade områden infördes en möjlighet till dispens från det generella nybyggnadsförbudet. 1994 genomfördes en ändring i naturvårdslagen som innebar dels att strandskyddets syfte utvidgades till att gälla även skyddet för djur- och växtlivet, dels att strandskyddet skulle tillämpas på ett mera differentierat sätt i glesbygder med riklig tillgång till sjöar och vattendrag. Förslaget om en differentierad tilllämpning innehöll inget författningsförslag, utan utmynnade i ett regleringsbrev till Naturvårdsverket att utarbeta vägledning för den differentierade tillämpningen. Uppdraget återkallades emellertid och i miljöbalkspropositionen 1997/98 uttalas att övervägandena om ett differentierat strandskydd inte ska tjäna till 6

ledning vid prövning av dispenser. Naturvårdslagen upphävdes när miljöbalken trädde ikraft den 1 januari 1999. Miljöbalkens strandskyddsregler motsvarar i allt väsentligt naturvårdslagens regler. Gällande rätt Reglerna om strandskydd finns i 7 kap. miljöbalken. Strandskyddet är utformat som ett generellt områdesskydd som gäller på samma sätt i hela landet. Syftet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. För att syftena ska upprätthållas är det enligt huvudregeln förbjudet att inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder, bl.a. att uppföra nya byggnader. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid sjöar, vattendrag, kuster och öar i hela landet. Länsstyrelsen har bemyndigats att utvidga strandskyddet till högst 300 meter från båda sidor om strandlinjen om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. Länsstyrelsen får ge dispens från förbuden att vidta åtgärder inom strandskyddat område, om det finns särskilda skäl. Denna befogenhet får överlåtas från länsstyrelsen till en kommun, utom i fråga om allmän väg och försvarsanläggningar. Även tillsynen får delegeras. Förslag till förändrat strandskydd I april 2009 väntas riksdagen besluta om nya regler för strandskyddet som ska träda ikraft den 1 juli. Förslaget innebär bl. a. att skyddet differentieras utifrån lokala och regionala förutsättningar. De mest skyddsvärda områdena med högt exploateringstryck får ett förstärkt skydd samtidigt som regler införs som gör det möjligt för kommuner runt om i landet att skapa attraktiva boendemiljöer inom områden som utpekas för landsbygdsutveckling. Huvudinriktning för förslaget: Strandskyddet garanteras av att lagstiftningen även i fortsättningen utgår från 100-metersförbudet, dvs. att man inte får bygga närmare stranden än 100 meter. Det blir lättare att få bygga vid stränder i vissa områden som bedöms lämpliga för utveckling av landsbygd. Skyddet stärks i områden med starkt exploateringstryck, genom tydligare och stärkta regler och en restriktiv tillämpning. Ökat lokalt och regionalt inflytande. Beslut fattas närmare dem som berörs. Förtydligade regler och mindre byråkrati. 7

Regeringens förslag utgår från samma grundläggande princip som i dagens lagstiftning, att förbud mot bebyggelse och vissa andra anläggningar och åtgärder gäller vid hav, insjöar och vattendrag och intill 100 meter från strandlinjen. För att främja utvecklingen av landsbygden införs regler som gör det möjligt att upphäva eller få dispens från strandskyddet för bostäder, verksamheter, anläggningar m.m. Kommunerna får i den nya lagstiftningen möjlighet att peka ut områden för landsbygdsutveckling i den kommunala översiktsplanen. I dessa områden kan strandnära bebyggelse tillåtas. Det går att kombinera utveckling i landsbygd och i mindre tätorter med god tillgång till naturen. Kusterna i Bohuslän, Halland, Skåne, Blekinge, Öland, Småland, Östergötland, Sörmland, Uppland upp till Forsmark, Höga Kusten (Världarvsområdet), omfattas inte av möjligheterna till landsbygdutveckling. Landsbygdsutveckling är möjligt men lättnaderna ska tillämpas mer restriktivt i a) tätortsområden, b) längs kusten och skärgårdarna från Roslagen till gränsen mot Finland, c) på Gotland och d) längs de mer exploaterade delarna av Vänern, Vättern, Mälaren och Siljanområdet. Särskilda skäl som krävs för att ge dispens eller upphäva strandskydd preciseras i lagtexten. Ett beslut om dispens eller upphävande kan avse ett område som: Redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering redan är väl avskilt från området närmast strandlinjen, Behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, Behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, Behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Ingen ska få stänga av allmänheten från stranden. Det ska finnas en zon närmast stranden som möjliggör passage även om strandskyddet upphävs. Friluftsorganisationerna ges rätt att överklaga beslut om undantag från strandskyddet. Smygbostadisering av t.ex. sjöbodar och uthus ska hindras. I förslaget görs tydligt att det krävs dispens för ändrad användning som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område som annars varit tillgängligt. Förslaget lägger ett stort ansvar på såväl kommuner som länsstyrelser. Besluten tas närmare dem som berörs. 8

Kommunerna får i regeringens förslag ökat inflytande över strandskyddet de får huvudansvaret för att pröva dispenser från strandskyddet. Kommunerna får även ta ansvaret för tillsynen av strandskyddet. Samtidigt samordnas strandskyddet med den kommunala planeringen enligt plan- och bygglagen genom att upphävanden i samband med planläggning ska beslutas av kommunen. Länsstyrelsen fattar beslut om dispenser i områden med statligt områdesskydd, såsom nationalparker, statliga naturreservat och Natura 2000 områden. Länsstyrelsen beslutar även i fråga om försvarsanläggningar och stora infrastrukturprojekt. Länsstyrelsen beslutar om upphävanden i sådana fall då det bedöms som uppenbart att området saknar betydelse för skyddets syften. Länsstyrelsen ska också i vissa fall pröva meddelade dispenser. Kommentar till förslaget om nya strandskyddsbestämmelser Utredningen har planerats utifrån nu gällande lagstiftning. I Ds 2008:21 Stranden - en värdefull miljö presenterades samtidigt som vi påbörjade vårt utredningsarbete ett förslag till förändringar i strandskyddslagstiftningen. Inriktningen i förslaget är att skapa förutsättningar för att bygga strandnära bostäder i landsbygdsområden för att främja utvecklingen där. Samtidigt ska skyddet stärkas i områden med starkt exploateringstryck. Förslaget ligger helt linje med vår målsättning att skapa förutsättningar för utvecklingen för attraktivt boende i strandnära områden i Hallands inland medan strandskyddet längs kusten inte omfattas av vår utredning. De nya strandskyddsbestämmelserna avses träda i kraft den 1 juli 2009 förutom de bestämmelser som handlar om områden för landsbygdsutveckling. Dessa träder i kraft 2010. De tidigare besluten om utvidgade strandskyddsområden ska omprövas senast den 31 december 2014. Förändringarna i strandskyddet saknar betydelse för de två första stegen i utredningen eftersom grunderna för var strandskydd ska gälla inte kommer att förändras. Förändringen som gör det möjligt utifrån ett utvecklingsperspektiv göra lättnader i strandskyddet inom utpekade områden stämmer väl överens med utredningens intentioner. 9

5. Vattenmiljöer i Halland Med sin placering mellan havet och sydsvenska höglandets myrrika västsida präglas Halland av sina många vattendrag. I de större åarnas avrinningsområden finns också en hel del sjöar. Sjöar och vattendrag uppskattas av många för friluftsliv och rekreation. Historiskt har många av dessa miljöer varit själva livsnerven i det transitlandskap som präglat Halland sedan människan koloniserade området efter senaste istiden. Många spår finns på hur vattnet i sig, men även de dalar och raviner som bildats av vattendrag, är och har varit viktiga färd- och transportleder. Att vatten har en viktig sammanlänkande funktion har inte bara människan dragit nytta av. Det rika djur- och växtliv som hör samman med vatten utnyttjar just detta fenomen, såväl längs med vattnet, som på eller under ytan. Kvaliteter som lax och havsöring, flodpärlmussla, kungstrollslända och safsa (en ormbunke) är bara några exempel på den rika biologiska mångfald som finns i och intill våra vatten. Det finns ca 4 450 km strand längs insjöar, öar och större vattendrag i länet. När även de mindre vattendragen som är mellan 1 6 meter breda räknas in med en längd om ca 7 000 km och en strandskyddszon som är 14 000 km lång. Sammanlagt ger detta knappt 18 500 km strandzon i Halland. Då är själva kuststräckan längs havet inklusive öar med knappt 800 km inte medräknad. Antalet sjöar större än 1 hektar är drygt 1000 varav knappt 2/3 är mellan 1-10 hektar stora. Sjöar och vattendrag hänger samman i vad som brukar kallas för avrinningssystem. Halland har 12 huvudavrinningsområden med Stensån längst i söder till Kungsbackaån i norr. Variationer mellan kommunerna är stora, Falkenberg och Hylte har en större längd av strandmiljöer samtidigt som befolkningstätheten här är lägre än genomsnittet i länet. Detta kan jämföras med Kungsbacka som har en relativt kortare sträcka av stränder längs med sjöar och vattendrag samtidigt som befolkningstätheten här är betydligt större. Lagen säger att strandskydd gäller vid havet, insjöar och vattendrag, med 100 meter på varje sida om vattenlinjen. Samtidigt saknar lagstiftningen definitioner kring dessa centrala begrepp. Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag från 2002 (rapport 5185) lämnat förslag till definitioner. Rapporten resulterade inte i någon ändring av gällande lag men den process som påbörjades med denna rapport finns med i bakgrunden till det nu liggande förslaget till nya bestämmelser i strandskyddslagstiftningen. Länsstyrelsen i Halland har i ett svar 2005 (dnr 521-3697-05) till politiker från flera kommuner angående strandskydd hänvisat till denna rapport. Samtidigt har Länsstyrelsen påpekat behovet av inventeringar som underlag för bedömningar kring lättnader eller skärpningar av strandskyddet. Denna skriftväxling tillsammans med andra initiativ i regionen ledde fram till det projekt som nu redovisas. 10

Det generella strandskyddet om 100 m på varje sida om vattenlinjen gäller vid havet, vid insjöar och vattendrag. I Halland har vid kusten, längs havet och vid vissa sjöar strandskyddet utökats till 300m. Vid andra också särskilt utpekade sjöar är strandskyddsgränsen satt till 200 m. En förteckning över vilka sjöar som har ett utvidgat strandskydd finns hos Länsstyrelsen. Sjöar med utvidgat strandskydd är oftast stora och/eller ligger inom riksintresseområden för naturvård och/eller friluftsliv. Strandskyddets syften är tillgänglighet för människor och goda livsvillkor för djur- och växter. Att strandskyddsbestämmelserna är angelägna förstärks ytterligare genom att miljömålet Levande sjöar och vattendrag i sitt generationsperspektiv anger att; Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt. Även miljömålen en God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv har starka kopplingar till strandskyddet och understryker människors tillgång till strandmiljöer samtidigt som den biologiska mångfalden ska värnas. Strandområdet är alltså mer än bara en vattenlinje även om just mötet mellan vatten och land är en spänning i sig. Många människor värderar mötet mellan land och vatten högt. Här finns möjlighet att ströva, bada, paddla eller starta sin skridsko eller fisketur. Särskilt angeläget är tillgång till stranden i närheten av där folk bor. Denna tillgång som gör vissa områden mer attraktiva än andra och något som ofta används för att visa på ett områdes positiva kvaliteter, inte minst med tanke på turism och upplevelsenäring. Stranden är även ett viktigt område för biologisk mångfald med alla sina olika livsmiljöer. Artdatabanken som bevakar och bedömer mångfalden bland annat via den nationella rödlistan (som beskriver arters förmodade utdöenderisk och hoten mot organismerna) beskriver vattenmiljöer som mycket viktiga, en knapp tredjedel av arterna på rödlistan är beroende av goda strand- och vattenmiljöer. Området längs stranden är viktigt för reproduktion, födosök och är en viktig förbindelselänk mellan olika arters habitat (livsmiljöer) i landskapet. Många gånger blir strandkanter den miljö som djur, fåglar och andra organismer använder för att flytta runt i landskapet. Med djur- och växtliv menas här levande organismer inom djur- växt och svampriket. 11

Så här har vi använt vissa begrepp inom projektet Grundmaterial som har använts inom projektet är Lantmäteriets markdata- och hydrografiska-skikt till fastighetskartan. Här visas sjöar och större vattendrag som vattenytor.vattendrag som understiger 6 meters bredd blir till enkelstreck på kartan och har ingen nedre gräns. Det som hamnar på kartan tolkas från flygfotografering och fältkontroll. Sjöar har vi inom projektet definierat som vattenområden med en areal av 1 hektar eller större. Även vattenytor under 1 hektar men som är särskilt namngivna på fastighetskartan har räknats som sjöar. Definitionen omfattar alla synonymer till sjö som damm, göl, håla, floe, kolk, holk, tjärn, göl så länge storleken understiger 1 hektar. Sjöar över denna storlek har ofta en sådan kontinuitet i landskapet att de är viktiga för bevarandet av goda livsvillkor för djur- och växtarter samtidigt som storleken i sig innebär att de spelar roll för allmänhetens friluftsliv. Gränsen har en förankring i såväl statistiken som i lagstiftningen. SMHI:s sjöregister över sjöar i landet använder sig av 1 hektar-gränsen och det är även den övre gräns som biotopskyddet inom miljöbalken (MB) innehåller. Småvatten som är under 1 hektar, inkluderande märgelhålor, dammar av olika slag och andra anlagda våtmarker i jordbruksmark omfattas enligt definitionen ovan inte av strandskyddet. De stora värden för djur- och växtlivet som finns i sådana miljöer säkerställs inom det generella biotopskyddet (MB 7:11, småvatten och våtmarker i jordbruksmark). Det finns knappt 4 000 sådana vattenytor i länet. En enkel GIS-analys av småvatten i de olika kommunerna visar att om gränsen dras vid 1 hektar så blir marginaleffekten ganska liten, ganska få småvatten är av denna storlek. De allra flesta småvatten är betydligt mindre, endast omkring 5 % av alla småvatten i länet hamnar i spannet mellan 0,7 och 1 hektar. Vattenmiljöer som är tydligt mindre än 1 hektar uppfattas av de allra flesta människor som små dammar och de ligger ofta isolerade i åkermarken. När man rör sig i landskapet blir känslan att man gärna passerar vid sidan av ett sådant litet område. När däremot vattnet blir 1 hektar eller större blir miljön i sig tillräckligt stor för att uppfattas på ett annat vis. Det blir ett område som man gärna går runt och på så vis är värdet ur allemansrättsenlig synpunkt större. Det är svårt att sätta absoluta gränser i den här typen av resonemang men de definitioner som projektet använt kan ändå användas vid bedömningar i andra fall. Detta innebär exempelvis att även våtmarker som anlagts under senare tid och som är större än 1 hektar omfattas av strandskydd. De har helt enkelt blivit så påtagliga i landskapet att de kan utgöra ett viktigt område för människors rekreation. Vattenytor mindre än 1 hektar som ligger i skogsmark har kvar sitt strandskydd. Sådana småvatten är ofta mer ursprungliga än motsvarande miljö i jordbruksmark. Dessutom fungerar de många gånger som ledpunkter för det rörliga friluftslivet i skogsmark och spelar därför en större roll för tillgängligheten i skogsområden. 12

Vattendrag kan vara såväl floder, åar, som meandrande bäckar till modifierade vattendrag som under det förra seklet mer eller mindre rätats ut. Kännetecknande är att de har en vattenföring, vattnet rör sig helt enkelt. Flödet rinner i en fåra i landskapet, och att det är vattenförande större delen av året. Även kanaler som har övertagit tidigare vattendrags funktion omfattas av strandskydd. Däremot omfattas diken, som enbart anlagts för markavvattning och har ingen eller en mycket liten rörelse i vattnet, inte av strandskydd. Ofta är de uttorkade under delar av året och i många fall är dessa diken helt raka och är betydligt smalare än 1 m när det finns vatten i dem. Diken kan hänga samman med vattendrag, små bäckar som i sin tur hänger samman med åar och andra större vattendrag i ett avrinningsområde. Gränsen mellan strandskydd och icke strandskydd vad det gäller vattendrag blir då att vattnet inte har någon rörelse och att det ofta torkar ut periodvis. Är vattendragets bredd mindre än 1 m kan det efter en utredning i det enskilda fallet visas sig möjligt att modifiera gränsen till 25-50 m när väl strandskyddets syften tillgodosetts. Det går inte att enbart med någon teknisk tolkning som bredd, yta eller kvoten mellan rätad och meandring skilja mellan olika åar, floder, bäckar, strömmar, kanaler, diken och källflöden. Kartunderlaget har inte en sådan upplösning att det är möjligt även om det vore önskvärt. Även språkmässigt finns denna otydlighet, begrepp som å-flod-bäck-ström-kanal-diken visar på olika valörer i vårt talade språk samtidigt som de enskilda begreppen betyder olika saker för olika människor. Definitionerna i faktarutan nedan är projektgruppens gemensamma. Begreppen har använts för att kunna hantera problematiken kring strandskyddet kring undantag eller modifiering av strandskyddet. Det går alltid att diskutera enskilda mått men det har varit angeläget att beskriva hur vi har använt dem inom projektet. Inom projektet har ingen hänsyn tagits till förändringar av strandområden som kan hänga ihop med ändrade klimatsituationer. Faktaruta, vattenmiljödefinitioner inom projektet Vattendrag Mindre vattendrag Diken > 1 m medelbredd strandskydd vid medelvattenföring. < 1 m bredd modifierat strandskydd (25/50 m)efter särskilt beslut. anlagda för markavvattning ej strandskydd Vattenobjekt Definition Jordbruksmark Skogsmark Sjö > 1 hektar strandskydd strandskydd Småvatten < 1 hektar ej strandskydd kräver vidare utredning, kan ha modifierat strandskydd (25/50 m) strandskydd kräver vidare utredning, kan ha modifierat strandskydd (25/50 m) ej strandskydd 13

Vattenmiljöer som kan få ett modifierat strandskydd dvs. småvatten i skogen och mindre vattendrag i jordbruksmark och skog behöver utredas vidare i de enskilda fallen. Det finns ingen enskild teknisk metod att skilja vattendrag upp till 6 meters bredd åt. Vattenmiljöer som inte omfattas av strandskydd är alltså småvatten i jordbruksmark och diken som anlagts för avvattning i jordbruks och skogsmark. Dessa miljöer beaktas i miljöbalken bland annat av det generella biotopskyddet, samrådsskyldigheten och flertal andra paragrafer. Alla andra vatten- och strandmiljöer omfattas av strandskydd. Däremot kan mindre vattendrag som är smalare än 1 m och som berörs av ett planområde, efter en utredning som visar på att strandskyddets syften uppfylls, via upphävande få ett modifierat strandskyddsområde. Utredningen sker i varje enskilt fall. Bedömningen värderar hur ett upphävande, enligt vad lagen ger för utrymme, säkrar strandzonen så att skyddets syften, avseende tillgänglighet och livsmiljö är uppfyllda. Förutom detta finns det i lagstiftningen en möjlighet att upphäva strandskyddet då en bedömning visar att det är uppenbart att området saknar betydelse för strandskyddets syften. Även här kan det vara möjligt att modifiera gränsen till 25 eller 50 m. Ovanstående kan innebära att strandskyddets syften uppfylls även då området runt vattnet är mindre än 100 m. Ett sådant ställningstagande är fullt möjligt att komma fram till då myndigheten som handlägger frågan om upphävande genomför en värdering kring hur den eventuella inskränkningen av skyddet kan påverka människors tillgänglighet eller livsvillkoren för djur och växter. Det är nödvändigt att göra enskilda bedömningar på de platser där ett upphävande kan bli aktuellt. Vid en sådan bedömning finns några enkla men självklara steg som underlaget ska innehålla. 6. Utredningar och bedömningar av utpekade områden Utgångspunkter för arbetet i projektets steg 4: Kommunerna väljer utredningsområden Kommunerna har i sitt arbete haft att välja ut vissa sjöar och vattendrag där landsbygdsutvecklingen skulle gynnas avsevärt av en utbyggnad i strandnära områden. Urvalet har behandlats i kommunernas beredningsutskott, byggnadsnämnd och liknande. Kriterier och motiv för urvalen från kommunalt perspektiv presenteras i bilagorna 1-6. I det kartskikt som leverats till varje kommun framgår bedömningarna även grafiskt i form av gröna (dispens/undantag möjlig) eller rosa (strandskyddet intakt) ovaler. 14

Resultat En digital karta enligt projektets steg 1 och 2 har tagits fram som har presenterats och distribuerats till kommuner och länsstyrelse. Kartorna finns inte med i rapporten, de finns hos samtliga projektdeltagare. Kartan visar på kommunnivå var strandskyddet gäller, vattenmiljöer som inte omfattas av strandskydd (faktaruta ovan) visas inte men de finns med i de digitala skikten som borttagna. De utpekade områdena som varje kommun pekat ut framgår i den digitala kartan med sin bedömning i form av färgmarkerade ovaler. Gröna ovaler innebär en möjlighet till upphävande eller modifiering medan en rosa oval innebär att strandskyddet ligger kvar i sin generella bestämmelse. För varje kommun ges ett exempel på ett sådant område. I hela länet har sammanlagt 55 områden besökts i fält. I 14 av dessa ska strandskyddet vara intakt, inom 34 områden kan strandskyddet modifieras och i några mindre områden kan helt undantas från strandskyddet. Bland de större utpekade sjöarna, 8 områden, som har ett utökat strandskydd föreslås att samtliga sådana miljöer behandlas samtidigt enligt de förslag som finns i de kommande förslagen till ändringar i strandskyddsbestämmelserna. Där ska sjöar och vattendrag med utökat strandskydd ses över och eventuellt fattas nya beslut om utökat strandskydd senast 2014. På grund av att vissa områden delats upp i flera delområden kan summeringar skilja sig från det ursprungliga antalet områden. Bedömningar att göra då frågan prövas om strandskyddets syften är uppnådd. När kommunen ska hantera inkomna ansökningar kring en eventuell dispens eller ska besluta om ett upphävande av strandskyddsbestämmelserna vid planläggning kan nedanstående metod användas. Metoden är gemensam för regionens kommuner och ökar tilltron och tydligheten för både sökande och prövande instanser. Den kan också användas vid samrådsprocessen avseende detaljplanläggning och även vid Länsstyrelsens hantering av frågor kring upphävandet av strandskyddet. Den innebär att man belyser och svarar på ett antal frågeställningar som då blir ett underlag i den vidare processen. Den innebär en beskrivning och bedömning av vattenmiljön och ger ett mått på det strandområde som behövs för att strandskyddets syfte ska uppfyllas. För att genomföra ett sådant arbete är det viktigt att rätt kompetens inom kommunen kan användas. 1. Beskrivning av aktuell vattenmiljö/vilka naturtyper/biotoper berörs Beskriv miljön, vatten och strandzon översiktligt. Är det biotoper som finns med EU:s habitatdirektiv. Avrinningsområde anges. 2. Finns det andra intressen i det aktuella området som Riksintressen (RI), naturreservat (NR) eller Natura 2000 områden (N2K)? Hur behandlas området i den kommunala översiktsplanen (ÖP)? Finns det andra regionala eller kommunala utpekanden? Hur påverkas de av en ev. exploatering? Kartmaterialet tas fram från Kommunens GIS-system som innehåller detta bakgrundsmaterial. Viktigt med uppdateringar och underlag från Länsstyrelsen. Kontrollera via Artportalen, Skogens pärlor (Skogsstyrelsen) 15

samt TUVA (Databas över ängs- och betesmarker, Jordbruksverket) 3. Allemansrättsenlig tillgänglighet i strandzonen, bedöms längs med vattnet såväl som inåt land i dagsläget. Bedömning i fält. Obs möjligheten att röra sig längs strandlinjen eller att komma till eller från vattenområdet. Blir den aktuella dispensen som en ö eller ansluter den till en tidigare tomt? 4. Tillgänglighet framöver, framtidsscenarier. Hur ser ÖP ut eller hur trolig är tillkommande exploatering? Om strandskyddet ändras efter det aktuella ärendet. Är det troligt med ytterligare modifieringar? Hur viktigt är det aktuella området i ett framtidsperspektiv? 5. Hur är strandzonens tydlighet hur hänger den ihop med övrigt landskap? Hur bred är strandmiljön? Binder den samman naturmiljöer, är den viktig förbindelselänk över eller mellan mindre gynnsamma områden? Är naturtyperna typiska? (Är det naturgivna miljöer eller enbart produktionsbarrskogar) 6. Är området speciellt, finns det rödlistade/sällsynta arter/habitat? Kontroll via Artportalen, Länsstyrelsen hotartdatabas. 7. Förslag till kompensatoriska åtgärder för att utveckla frilufts- och naturvärden kring det modifierade strandskyddsområdet De första 6 punkterna ger en beskrivning och bedömning. Om det efter denna är möjligt att strandskyddets syften uppfylls med en zon om 25 m (eller något annat avsteg från det generella 100 m) föreslås åtgärder som kan stärka de kvaliteter som finns i planområdet. Det kan exempelvis vara skyltning via stigar och leder till badplatser. Plantering av träd och buskar som knyter samman planområdet med den ursprungliga vattenmiljön. 16

Bilaga 1 Kungsbacka kommun Kommunens motiv till urvalet av objekt är att få belyst strandskyddsfrågeställningar inom utvecklingsområden och serviceorter, utpekade i översiktsplanen och som ligger öster motorvägen. 17 Område 2008-10-23 Hjälm X 63 80290 Y 1281970 Beskrivning Bedömning, områdesindelning se karta 0/25/50/100/200/300 Mindre tätort mellan Stensjön Omr 1, Tornaliden. Strandskydd kvar i en omfattning av 50 m dvs. på den vid Rolfsåns utlopp. Omväxlandelövskogsmiljö del av 17:3 som är åker kan dispens prövas. OBS att det nära intill finns forn- mellan sjön lämnigar under mark. och dalgången med vattendraget Omr 2, Nolanån, På både N och S stranden lämnas strandskyddet intakt. längs Hjelmsfallen. I områ- Omr 3, S om ån. Strandskydd 50 m, Ok med dispensprövning på åkermark i dets västra delar finns åkermark anslutning till bef. bebyggelse. på båda sidor. Stora friluftslivsvärden Omr 4, Svarthalls. Strandskyddet intakt. Området är ett s k 19. Ev bebyg- i stråket längs vattnet. gelse tar bort en imponerande vy över sjön.

18 Allarängen X 6382520 Y 1284650 Lantlig bymiljö. Bäck ravin med fina slänter. Modifierat strandskydd 50 m. Försiktighet vid enskilda lucktomter så att inte bebyggelse stänger landskapet. Förlanda X6371690 Y1291180 Trevlig vattendragsmiljö med bårder av klibbal och mindre partier med sumpskog. Örtrika slänter och kanter ner mot vattendraget. På södra brinken öster om kyrkan finns fina naturbetesmarker som har biflöden till Löftaån. Strandskyddet ska vara intakt i detta område. På åns norra uppfyller 50 m strandskyddets syften.

19 Gällinge/Bysjön X6368850 Y1286490 Sjö med blandskog och i S öppen mark. Skogsområdet har en vandringsled och spelar roll för friluftslivet. Området med skogsmark har kvar det generella strandskyddet. På den öppna marken S om sjön kan en modifiering till 50 m vara möjlig. Stuv X6362980 Y1288440 Dalgång med flera små vattendrag. Slänterna viktiga livsmiljöer och även ett bräm längs ravinerna spelar stor roll för friluftslivet. Modifiera strandskyddet till 50 m.

20 St Hornsjön X6363850 Y1293290 Storskalig sjömiljö med mycket skogsmark. Vissa delar öppna vid Skoga. Frågan om att ett utökat strandskydd ska vara kvar eller att den generella gränsen om 100 m räcker för att uppfylla strandskyddets syfte bör behandlas lika i länet. I det kommande lagförslaget ges länsstyrelsen ett uppdrag att utreda detta till senast 31 dec 2014. Vid St Hornsjön finns delar där den generella gränsen om 100 m väl fyller strandskyddet syften.

Fig Strandnära områden runt Hjelm, rosa innebär att strandskyddet ligger, grönt innebär en möjlighet till modifiering. 21 Hjelm, Kungsbacka

Varbergs kommun har tagit fram en utvecklingsstrategi med fokus på landsbygden. En av utvecklingsstrategins målsättningar är att öka kvaliteten i boendet på landsbygden och hjälpa dem som vill bo på landet att hitta ett gott boende. Trots att ett stort antal bostäder byggts i kommunen under senare år fördelas inte bostadsbyggandet, befolkningsökningen och den ekonomiska tillväxten jämt över kommunen. Utvecklingen i delar av inlandet har inte varit tillräckligt stark för att kommersiell och kommunal service ska kunna stärkas eller ens behållas fullt ut. Därför vill kommunen medverka till att göra tomter i attraktiva lägen möjliga för byggnation i dessa delar av kommunen. Förutsättningarna för strandnära bostadsbebyggelse i anslutning till tätorterna Kungsäter, Karl Gustav och Skällinge föreslås utredas närmare. 22 Bilaga 2 Varberg kommun Attraktivt boende i Varbergs kommun utan intrång på stränderna

23 Område Skällinge X6344450 Y1298700 Beskrivning Sjö mitt i byn, med badplats på ena sidan och med trevligt närrekreationsområde på andra sidan kyrkan. Längst öster finns en värdefull betesmark, bland annat finns den rödlistade fjärilen silversmygare rapporterad från området. Bedömning 0/25/50/75/100/200/300 Omr 1, inget undantag, högt rekreationsvärde Omr2, OK med undantag, 50 m från stranden, betesmarken ingår inte i undantaget. Omr 3, Ok med undantag på jordbruksmarken, spara en ett område om 25 m längs stranden. Karl-Gustav X63252760 Y1303490 Område vid Mäsens norra strand. Badplats i Rydsviken mot samhället. Området längs Rydsån består av åkermark. Omr 1 mellan Mäsen och Lilla sjö modifieras strandskyddet till 50 m. Omr 2; 50 m strandskydd N +S om vägen, här finns enstaka tomter. 50 m strandskydd även längs Rydsån, Strandskyddet kvar V om Rydsån (vid badplatsen).

24 Kungsäter X6358190 Y1304590 Område mellan Fävren genom samhället längs ett mindre vattendrag med några dammar. Längs vattendraget finns fina trädvärden och möjlighet att röra sig. Stora naturvärden i vattendraget, fisk och musslor. Värdefulla lavar och mossor längs kanterna.på Kvarndammens ena sida finns ett naturvårdsavtal för en fin lövträdsmiljö. Omr.1 strandskyddet kvar mot sjön till och med Kvarndammen. Längs vattendraget kan skyddet modifieras till 50 m bredd. Betesmarken lämnas intakt.

25 Fävren X6356330 Y1301650 Större sjö, 465 ha, i inlandet med utökat strandskydd till 200 m. Sjön delas med Västra Götalands län. I de södra delarna finns odlingsmark och bebyggelse längs vägarna inom strandskyddsområdet. Fina trädmiljöer finns längs vattenlinjen. Stora friluftsvärden. Stora naturvärden i form av fågelliv, lavflora och landsnäckor med flera rödlistade arter. Frågan om att ett utökat strandskydd ska vara kvar eller att den generella gränsen om 100 m räcker för att uppfylla strandskyddets syfte bör behandlas lika i länet. I det kommande lagförslaget ges länsstyrelsen ett uppdrag att utreda detta till senast 31 dec 2014. Vid Fävren finns delar där den generella gränsen om 100 m väl fyller strandskyddet syften.

26 Stora Neten X6345610 Y1303950 Stor sjö, 265 ha, med samhället Nösslinge i norra änden. Frågan om att ett utökat strandskydd ska vara kvar eller att den generella gränsen om 100 m räcker för att uppfylla strandskyddets syfte bör behandlas lika i länet. I det kommande lagförslaget ges länsstyrelsen ett uppdrag att utreda detta till senast 31 dec 2014. Vid St Neten finns delar där den generella gränsen om 100 m väl fyller strandskyddet syften.

27 Mäsen X6350610 Y1303010 Större sjö, 465 ha, med badplats och viss fritidshusbebyggelse. Omivande mark är både odlingsmark och skogsmark. Frågan om att ett utökat strandskydd ska vara kvar eller att den generella gränsen om 100 m räcker för att uppfylla strandskyddets syfte bör behandlas lika i länet. I det kommande lagförslaget ges länsstyrelsen ett uppdrag att utreda detta till senast 31 dec 2014. Vid Mäsen finns delar där den generella gränsen om 100 m väl fyller strandskyddet syften. Oklången X6356230 Y1305880 Större sjö, 258 ha, med fin men ohävdad strandäng i norr. Fynd av rödlistad landsnäcka. Frågan om att ett utökat strandskydd ska vara kvar eller att den generella gränsen om 100 m räcker för att uppfylla strandskyddets syfte bör behandlas lika i länet. I det kommande lagförslaget ges länsstyrelsen ett uppdrag att utreda detta till senast 31 dec 2014. Vid Oklången finns delar där den generella gränsen om 100 m väl fyller strandskyddet syften.

28 Deromesjön X6347890 Y1291680 Sjö med omgivande fritidshusbebyggelse. Lättillgänglig för friluftsliv. Rödlistade växter finns noterade vid sjön (krypfloka, dvärgjohannesört) Undantag möjligt framför allt i i de delar där bebyggelsen finns idag.. Håll kvar 25 m klängs strandlinjen. OBS hänsyn till rödlistade arter. Stärk den allemansrättsliga tillgången till vattnet. Strandskyddet kvar vid Stamsjön. Bönarpssjön X6345130 Y1291250 Sjö omgiven av ett växlande odlingslandskap. Fina naturbetesmarker i NV. Modifiering möjlig på åkermark i S. Håll kavr 50 m längs strandlinjen.

Fig Strandnära områden runt Karl Gustav, rosa innebär att strandskyddet ligger, grönt innebär en möjlighet till modifiering. Exempel från Varbergs kommun. 29 KarlGustav, Varberg

Bilaga 3 Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun deltar tillsammans med övriga Hallandskommuner, länsstyrelsen och Region Halland i projektet. Som ett steg i arbetet skall kommunerna föreslå lämpliga områden kring sjöar och vattendrag där det för landsbygdsutvecklingen är väsentligt att stärka bebyggelsen. Sådana områden bör i första hand vara i anslutning till samhällen där skola, äldreservice, kommunikationer kan få ökat underlag genom tillkommande bostadsbebyggelse. Övervägande Stadsbyggnadskontoret föreslår att följande områden studeras närmare inför ett beslut om vilka områden som skall rekommenderas till den fortsatta utredningen inom projektet. Inom dessa områden har förfrågningar om bygglov förekommit i viss omfattning och ytterligare tillgång på attraktiva lägen kan ha betydelse för att förstärka landsbygdsutvecklingen. Därigenom kan intilliggande orter ges möjlighet till ökat serviceutbud samt skolorna i Fagered, Okome, Ätran och Älvsered ökat elevunderlag. 30 A. Ätraforsdammens norra sida mot Okome Området kring golfbanan B. Fjällesjön vid Fagered Utefter vägen C. Bällforsdammens norra sida mot Gällared Vattendragen inom byn D. Tjärnesjön vid Lilla Backa och Kärnebygd Kring befintlig bebyggelse E. Vismen, Lyngsjön, Kroksjön vid Krogsered Norr om Lyngsjön F. Storasjön vid Älvsered, Sävekulla Kring befintlig detaljplan Ytterligare sjöar och vattendrag som kan vara intressanta för landsbygdsutveckling kan vara: G. Björkhultasjön vid Älvsered H. Örsjön vid Gunnarp I. Kvarnasjön, Svansjön och Alvhagasjön vid Fegen

Vid Skärsjön i Grimshult finns ett helt oexploaterat detaljplanelagt område från 1983 för 91 fritidshus med byggrätt på 80 m 2 byggnadsarea. Ett annat outbyggt planområde för 85 lika stora fritidshus är Torpareåsen vid Okome med utsikt över Ätraforsdammen. Sågverksområdet i Fegen ligger inom detaljplanelagt område för industri. Det kan ifrågasättas om den verksamheten på lång sikt bör vara kvar i så strandnära läge. Istället bör man utreda möjligheterna att där medge strandnära boende med väl tilltagen naturzon utefter sjön. 31 Område Beskrivning Bedömning 0/25/50/75/100/200/300 Ätraforsdammen Norra stranden X6327590 Y1310900 Området ingår i Ätrans avrinningsområde och ligger på ömse sidor runt golfbanan. Här finns flera fritidshus med bryggor och båtplatser vid stranden. Friluftsvärden längs dammen stora. Längs vattnet står flera mäktiga vidkroniga lövträd. Områdets västligaste del tangeras av RI, kulturmiljövård. En badplats finns i västra delen. Delområdet O om golfbana är möjligt att undanta då betydelsen för friluftslivet är liten. En zon om 25 m är kvar längs strandkanten Delområde V om golfbanan är möjlig för modiefering. Åkermarken kan användas för tomter, håll kvar ett område om 25 m längs vattnet. Delområde NV om de två fritidhusen mot båtplatsen kan också ha ett modifierat strandskydd om 25 m. 100 m gränsen finns kvar vid badplatsen. Längs vatten linjen kan ett friluftsstråk stärkas och solitära lövträd gynnas.

32 Gällared/Lillån X6334200 Y1319900 Område i tätort runt Lillån Relativt gott om allemansrättslig mark i närområdet. Vattendragen kan användas som leder. Ingår i Ätrans avrinningsområde. Omr 1 kan undantas, saknar betydelse för friluftslivet. Spara en 25 m zon runt vattendraget. Omr 2 kan undantas, saknar betydelse för friluftslivet, gott om allemansrättsenlig mark. Spara en 25 m zon runt vattendraget. Omr 3, skapa en 25 m zon runt cykelleden.

33 Lilla Backa, Tjärnesjön X6340070 Y1320520 Gles By med flera anlagda dammar nära sjön. I tjärnesjön har storlom och fiskgjuse häckat under 90- talet, viktigt att inte relativt ostörda delar av sjön exploateras. Ev nya häckningsförsök eller boplattformar kan skyddas som fågelskyddsområden. Ingår i Ätrans avrinningsområde. Omr 1 o 2 runt anlagda dammar, undantag från strandskyddet OK. Omr 3 Jordbruksmark, undantag möjligt NE om ny våtmark. Stärk tillgängligheten till Tjärnesjön. Området mellan vägen och sjön har kvar 100-m gränsen. Kärnebygd X6342230 Y1321630 Fjällesjö, Fagered X6348000 Y1316600 Gränsar mellan Kalvsjön och Tjärnesjön. Ingår i Ätrans avrinningsområde. En del befintlig bebyggelse. Mindre sjö med jordbruksmark i sjöns norra ände. Fageredsån rinner igenom området, ingår i Ätrans avrinningsområde. Omr 1, OK med enstaka tomter N om vägen Omr 2, OK med enstaka tomt E om vägen. Omr 3, Ok på åkermark Modifierat strandskydd längs vägen 25 m inom omr 1 o 2.

34 Sävekulla, Storasjön X6348610 Y1326460 Är ett fritidshusområde i sluttning ner mot Storasjön. Ingår i Ätrans avrinningsområde. OK med undantag längs vägen, håll kvar strandskyddet till 50 m.

35 Krogsered X6331000 Y1326140 Sjö mitt i samhället. Vägar skär av strandmiljöerna som blir smala. En del fina solitära lövträd längs stränderna. Omr 1, Ok med undantag V om vägen på åkermark, håll kvar ett område på 25 m runt Tjärnet så att tillgängligheten vidare längs vattendraget finns kvar. Ingår i Ätrans avrinningsområde.

Lilla backa, Falkenberg 36

Halmstads kriterier och motiv till val av områden att studera inom strandskyddsprojektet 2008 I Halmstads kommun är det tydligt att det är havet och de kustnära orterna som har starkast attraktionskraft. Majoriteten av övriga tätorter ligger i anslutning till Nissan, Fylleån och Suseåns dalgångar. Fylleån omfattas av riksintresse för både naturvård och friluftsliv och är utpekat som Natura 2000-område. Delar av Suseån är av riksintresse för naturvård och Nissan och dess dalgång är utpekat som riksintresse för friluftsliv. Projektets avgränsningar är tydliga och stora delar av de områden som är mest attraktiva faller utanför projekt. Av de bygglov och förfrågningar om förhandsbesked som under de senaste åren har hanterats har endast ett fåtal berört strandskydd utanför dessa områden. Det första var önskan att undersöka om det i kommunen finns något/några områden med flera sjöar och eller vattendrag i ett sammanhang och som eventuellt kan ha utvecklingspotential för exempelvis ny fritidsbebyggelse. Ett område i närheten av tätort har på grund av sin placering och lätt tillgänglighet, troligen ett högre besökstryck och också ett högre värde för människor och det rörliga friluftslivet. Risken för konflikter mellan förutsättningarna för friluftsliv och nyttjandet av stränderna för exempelvis bebyggelse är teoretiskt lägre i isolerade områden. Följande kriterier låg till grund för hur området kring Skavböke selekterades ut: - Flera sjöar i ett sammanhang - Sjöar av något större storlek - Inga särskilda rekommendationer i ÖP mer än att kommunen bör se positivt på möjligheterna till ny permanent- och fritidsbebyggelse i syfte att skapa en levande landsbygd - Stort avstånd till tätort - Inga dokumenterade höga naturvärden Den andra infallsvinkel var att hitta sjöar och ev vattendrag där ett differentierat eller upphävt strandskydd kunde utveckla eller komplettera befintliga tätorter. Då endast tätorterna Trönninge och Tönnersjö ligger utanför kustområdet/någon av de större dalgångarna och har närhet till vatten, begränsades valmöjligheterna. För val av områden vidgades därför begreppet till att söka sjöar där komplettering av bebyggelse eventuellt skulle vara möjligt. 37 Bilaga 4 Halmstads kommun Halmstads kommun ville pröva två olika infallsvinklar inom projektet: De kriterier som användes var:

- Ej skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken (ej riksintresse, Natura 2000, naturreservat eller dyligt) - Inga utpekade eller i övrigt dokumenterade höga naturvärden - Ej utpekade rekreationsområden eller friluftsområden (Halmstads gröna värden och rekommendationer i ÖP 2000) - Ej utpekade höga kulturvärden eller miljöer - Ej detaljplanerade områden - Tillgängliga exempelvis genom befintliga vägar, öppnare miljöer kring sjöar, ev befintlig bebyggelse - Inte allt för stort avstånd till tätort 38 Område Beskrivning Bedömning 0/25/50/75/100/200/300. Kompensation Yasjön X6301150 Y1337400 Område med flera fritidshus vid Sjöbo. Blandskogar med stora inslag av produktionsskog. Inga typiska biotoper eller rödlistade arter. Tillgängligheten till vattnet sker via vägen till husen. Inga kända andra intressen (RI, NR). Undantag från strandskyddet är möjlig runt husen då området till stora delar är privatiserat. Båtplatsen med brygga hålls utanför och tillgängligheten via den mindre vägen till sjön kan stärkas.