Strategirapport för Moldavien september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Strategigenomförandet sker i stort enligt planering. Även om ett stort antal reformer inom flera samhällssektorer beslutats är genomförandet ibland inkonsekvent och långsamt. Detta beror delvis på den splittring som finns inom regeringsalliansen, delvis på fortsatt bristande resurser och kapacitet att ta sig an genomförandet. Om inte synliga resultat uppnås inom rimlig tid finns risk för väljarnas sviktande tilltro till regeringen och därmed att närmandet till Europa förlorar legitimitet. Strategins tyngdpunkt på stöd till strukturer och effektiva system för att hantera reformer är således fortsatt relevant. Detta kombineras med ett starkt stöd till det civila samhället för att stärka deras roll som aktörer i samhället i stort och för att de ska kunna ta en självklar plats i reformarbetet. Den antidiskrimineringslagstiftning som Moldavien antagit är ett viktigt steg men i lagstiftningen saknas HBT-perspektivet helt vilket kan betecknas som ett stort nederlag. 1. INLEDNING Utvecklingssamarbetet styrs av strategin för Moldavien 2011-2014. Det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet med Moldavien är att Moldavien är väl integrerat med EU, inklusive unionens värdegrunder. Samarbetet är inriktat på följande områden: Demokrati, Mänskliga rättigheter, Jämställdhet; Hållbar samhällsbyggnad (Energi) samt Marknadsutveckling. 2. EKONOMISKT UTFALL Allokeringen för Moldavien för 2012 uppgår till 115 MSEK. Till och med den 30 september 2012 har totalt 57 MSEK utbetalats. Detta motsvarar 50 procent av anslaget för 2012. Ett par större avtal är under beredning och för flera insatser görs utbetalningar avtalsenligt först mot slutet av året. Bemyndiganderam för 2012 är 200 MSEK, varav 94 MSEK är intecknat. Allokering 2012 (MSEK) Utfall 1 jan - 30 sep (MSEK) Prognos jan - dec (MSEK) Demokrati, Mänskliga rättigheter, Jämställdhet 49,1 62,0 Hållbar samhällsbyggnad (Energi) 8,2 47,9 Marknadsutveckling 0 15,7 Social sektor (under utfasning) 0 0,2 Totalt 115 57,3 125,8 Under 2012 kommer totalt 13 nya insatser att beredas. För närvarande återstår att avtala fem av dessa insatser, varför slutlig budget ännu inte är fastställd och prognosen således till viss del är osäker. Bidragande till osäkerheten är också det nya insatshanteringssystemet som medfört ytterligare administration och därmed fördröjning av utbetalningar. Sida 1 (16)
3. RESULTAT 3.1 Sektor 1: Demokrati, Mänskliga rättigheter, Jämställdhet Antal avtalade insatser: 10 Under perioden januari september 2012 har fyra insatser slutförts medan nya avtal om fyra insatser har undertecknats. 3.1.1 Bedömning av strategins sektormål för sektor: Demokrati, Mänskliga rättigheter, Jämställdhet Sektormål: Moldaviens förvaltning är mer effektiv i att planera och genomföra reformer; Moldavien har ett mer oberoende civilt samhälle som i ökande utsträckning kompletterar och balanserar andra aktörer inom offentlig och privat sektor; En ökad andel kvinnor innehar ledande positioner inom olika samhällssektorer och kvinnors rättigheter har stärkts. Bedömning av utvecklingen mot sektormålen För sektormålet om en mer effektiv förvaltning har - vid sidan om de uppenbara framstegen i förhandlingarna om associationsavtalet med EU - framsteg gjorts som visar mer handlingskraft vad gäller omstrukturering av den centrala förvaltningen och bättre förmåga att identifiera utvecklingsbehoven inom den offentliga förvaltningens olika nivåer (central, regional och lokal). Detta illustreras av det nu finns ett enhetligt ramverk för den centrala förvaltningen där exempelvis mandat och beslutsordning klargjorts och som utformats i linje med EU:s standard 1. Ett annat tecken är den effektivitetsanalys som gjorts av närmare 600 offentliga servicefunktioner med syfte att uppnå en mer effektiv och transparent serviceförmedling. Dock kvarstår svårigheterna att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. Detta i sin tur öppnar för risken att givarna i sin strävan att uppnå snabbt påvisbara resultat att rapportera genomför stödet med hjälp av externa korttidskonsulter (s k capacity substitution ). EU:s program Comprehensive Institutional Building, CIB, budgeterat till över 360 MSEK i Moldavien under fyra år, kommer till stor del att bygga vidare på den grund som det svenska stödet lagt. Uppnående av sektormålet om ett mer oberoende civilt samhälle har ett blandat utfall, vilket beror på att merparten icke-statliga organisationer i Moldavien till största delen är beroende av stöd från internationella givare. Stödet är dessutom vanligen öronmärkt för de prioriteringar som satts av givaren, vilket inte heller underlättar att målet om ett mer oberoende civilt samhälle uppnås under strategiperioden. Media är förhållandevis fri även om ägarstrukturen är icketransparent och inflytandet av det civila samhället fortfarande begränsat. Under 2010 inrättades med svenskt stöd den s k National Participation Council (NPC) som består av ett trettiotal civila samhällets organisationer (CSO) har regelbundna möten med regeringen och ministerier i samband med att nya lagar eller strategier utformas och bidrar aktivt med gemensamma synpunkter till utformningen. För närvarande finns också en stark förväntan från givarna att CSO ska inrikta mer av sitt arbete mot Transnistrien, där behovet av stöd visserligen är omfattande men bilden av vilka CSO som finns i utbrytarregionen liksom deras kapacitet är ännu inte tydlig. Det kan finnas en risk att det uppstår konkurrens om fåtaliga samarbetspartners. Gällande sektormålet om ökad andel kvinnor med ledande positioner inom olika samhällssektorer och kvinnors stärkta rättigheter är framstegen ännu modesta även om ökande 1 The State Chancellery of the Republic of Moldova, 2011 Monitoring and Evaluation Report on CPAR in Moldova, Februari 2012, s. 4-5. Sida 2 (16)
intresse kan skönjas bland kvinnliga politiker att lyfta fram frågorna om kvinnors roll i samhällslivet. Statistik över andelen kvinnor i parlamentet och lokal politisk nivå visar en mindre ökning sedan de föregående valen, samtidigt som kvinnors förvärvsfrekvens har minskat betydligt mellan 2010 och 2012, från 50 till 36 procent. Orsakerna är inte klarlagda men antagandet är att detta speglar såväl den ekonomiska krisen som migration. Ett bidragande skäl till generellt begränsade framgångar är att jämställdhet fortfarande uppfattas som ett område som berör enbart kvinnor och då i synnerhet mindre priviligierade kvinnor. Samtidigt bör hållas i minnet att processer mot ökad jämställdhet vanligen bygger på att kvinnors deltagande i förvärvslivet efterfrågas och ökar, liksom att beslutsfattare, manliga såväl som kvinnliga aktivt verkar för jämställdhet. Inga av dessa förutsättningar finns för närvarande i Moldavien. Det bör också beaktas att uppskattningsvis en tredjedel av Moldaviens befolkning i yrkesaktiv ålder (20 60 år), kvinnor liksom män, migrerat för att arbeta utanför landet och därför inte kan bidra aktivt till samhällsutvecklingen. Just denna ålderskategori har i många andra länder en central roll för att skapa förändringar. Bedömning av Sveriges bidrag till målen Stödet till reformer av den centrala förvaltningen inleddes 2006 och finansierades då gemensamt av Sverige, Nederländerna och DfID, via Världsbanken. Efter att Nederländerna och Storbritannien fasat ut sitt stöd till Moldavien är Sverige den enda finansiären av den s k Central Public Administration Reform och också den huvudsakliga finansiären av decentraliseringsreformen. Båda dessa reformer är av strategisk betydelse för modernisering och effektivisering av Moldaviens offentliga förvaltning, liksom för EU-integrationen. Sverige har också inlett ett arbete för att bättre förstå vilka mekanismer som bidrar till hållbar stärkande av kapaciteten, liksom för att engagera företrädare för regeringen och för andra givare i frågan. Det svenska stödet till CSO:s under den senaste avtalsperioden 2010 2012 har använts för att stärka kapaciteten att aktivt påverka utformning av regeringens olika lagförslag och policies. Detta har skett genom svenskt stöd till NPC, vars verksamhet bidrar till ökad transparens och ökad trovärdighet för CSO:s som aktörer i en stundtals kringskuren miljö gällande demokratiskt inflytande. Det nyligen beslutade svenska basstödet till East Europe Foundation (EEF) är en viktig signal till övriga givarsamhället att förutsättningar finns för att tillåta CSO:s att självständigt prioritera verksamhetsområden. På samma sätt har Sidas systemrevision av EEF och Soros Foundation Moldova (hösten 2011) respektive stöd till utbildning i Results Based Management (våren 2012) stärkt organisationernas förmåga att på ett trovärdigt sätt hantera medel, att identifiera och uppnå uppsatta mål, liksom att stärka de mindre lokala CSO:s som får finansiellt stöd från EEF och Soros Foundation Moldova. Sverige har i sin roll som samordnare inom området Jämställdhet återvitaliserat givargruppen sedan början av 2012. Sverige, i samarbete med UN Women, bidrog till att den moldaviska regeringen som ett av endast 24 länder rapporterade om arbetet inom jämställdhetsområdet inför High Level Forum i Busan 2011. Denna rapport var också Moldaviens första sammanställning av detta slag. 3.1.2 Resultat på insatsnivå Insats 1: Stöd till Utrikes- och europaintegrationsministeriet Insatsens huvudsakliga mål: Utrikes- och europaintegrationsministeriet har den kapacitet som krävs för att på ett effektivt och transparent vis kunna genomföra sina uppgifter relaterade till EU-integrationen, särskilt i samband med förhandlingar om associationsavtalet Sida 3 (16)
Avtalat belopp 2 11,8 MSEK 201203-201503 Utfall Samarbetspartners Samarbetsform Svensk andel av totala stödet 5,5 MSEK UNDP och Utrikes- och europaintegrationsministeriet Projektstöd 88% Resultatredovisning 3 Ministeriet har avsevärt förbättrat sin kapacitet att ge personalen den utbildning som krävs gällande EU-anpassning och konsulära frågor; Ministeriet har utvecklat rutiner för extern kommunikation som riktar sig massmedia, civila samhället och befolkningen i stort. Mer än 70 medarbetare har genomgått kommunikationsutbildning; Förhandlingskompetensen hos de tjänstemän som är involverade i de olika delarna av förhandlingarna om associationsavtalet har höjts; En snabb start av förhandlingarna om ett fördjupat frihandelsavtal (Deep and Comprehensive Free Trade Agreement, DCFTA) med EU Sveriges resultatbedömning Bedömningen är att projektet har uppnått överenskomna mål. Stödet har hitintills kanaliserats via UNDP men Utrikes- och europaintegrationsministeriet har under senare tid tydligt klargjort att de är beredda att ta ett större ansvar gällande hantering av medlen för delar av stödet. Detta är ett av flera tecken på att stödet har haft avsedd kapacitetshöjande effekt också vid sidan om kompetens att genomföra associationsavtalsförhandlingarna. Administrationen av UNDP bedöms vara kostnadseffektiv. Insats 2: Reformer inom den centrala förvaltningen Insatsens huvudsakliga mål: Ett modernt, effektivt system för den centrala offentliga förvaltningen etablerat, i linje med EU:s standard och principer Avtalat belopp Avtalsperiod Avtalsperiod 52 MSEK 200606-201212 Utfall Samarbetspartners Samarbetsform Svensk andel av totala stödet 52 MSEK Världsbanken och State Projektstöd 71% Chancellery Resultatredovisning 4 Regelverk antaget som tydliggör skillnaden mellan ministeriernas policyfunktion och myndigheternas uppdrag att genomföra sådana policies. Parallellt med detta har 34 enheter i den centrala förvaltningen omstrukturerats och fått förändrad sammansättning av personal; System för strategisk planering som involverar regering, ministerier, parlament och civila samhället har etablerats. Jämsides med detta utvecklas rutiner för årlig återrapportering från regeringen om uppnådda resultat liksom indikatorer för sektorpolicies; Fortsatt utveckling och tillämpning av regelverk för personalfrågor såsom transparent lönestruktur, rekrytering av personal etc. Exempelvis rekryterades under 2011 omkring 60 2 Nuvarande stöd är en fortsättning av två tidigare faser av stöd till Utrikes- och europaintegrationsministeriet. De redovisade resultaten härrör från slutrapportering av föregående fas av projektet. Det totala avtalade svenska stödet uppgår till 26,5 MSEK under perioden 200804 201503. 3 Building Institutional Capacity of the Ministry of Foreign Affairs and European Integration, Final Project Report, UNDP, Mars 2012, s. 9, 11 13. 4 Aide-Memoire of World Bank Public Sector and Institutional Reform Team, Support for Public Administration Reform, Juli, 2012, s. 1 2 och Annex 1, s. 10. Sida 4 (16)
procent av nyanställd personal utifrån formella meriter att jämföras med 16 procent 2009 och ingen 2008. Närmare 600 olika servicefunktioner hos den centrala förvaltningen (folkbokföring, skatteregistrering, markregister etc) har analyserats och utvärderats med avseende på effektivitet och på vilken nivå inom förvaltningen, central eller lokal som servicen bör erbjudas. Baserat på denna analys beslutade regeringen i juli 2012 om omstrukturering av servicefunktionerna med syfte att uppnå bättre tillgänglighet (också via Internet), minskad byråkrati, högre effektivitet och transparens. Sveriges resultatbedömning Projektet inleddes 2006 under den föregående kommunistiska regeringsperioden (2001 2009) då reformtakten inte alltid övertygade men stödet likafullt bedömdes vara nödvändigt för att effektivisera den centrala förvaltningen. Under nuvarande regering finns en tydligare ambition att modernisera och EU-anpassa förvaltningen även om flera stora utmaningar återstår delvis relaterade till interna politiska motsättningar inom regeringsalliansen. Bedömningen är att kapaciteten att planera och genomföra strategiskt viktiga förändringar har ökat där studien av de olika servicefunktionerna är ett exempel på detta. Kostnadseffektiviteten i förhållande till resultaten bedöms som hög. Insats 3: Decentralisering och lokal förvaltning Insatsens huvudsakliga mål: Moldaviens decentraliseringsreform är baserad på principerna om mänskliga rättigheter och jämställdhet Avtalat belopp Avtalsperiod 45 MSEK 200912-201407 Utfall Samarbetspartners Samarbetsform Svensk andel av totala stödet 45 MSEK UNDP, State Chancellery Projektstöd 82% och lokal förvaltning Resultatredovisning Den inom projektet producerade decentraliseringsstrategin är slutligen antagen genom beslut i parlamentet, april 2012. Strategin integrerar principerna om Deltagande; Icke-diskriminering; Ansvarsutkrävande; Öppenhet och insyn, samt Jämställdhet 5 ; Efter lokalvalet i juni 2011 genomfördes omfattande utbildning av alla nytillträdda politiker och personer i den lokala administrationen (totalt drygt 1500 personer) om innebörden av den kommande decentraliseringsreformen 6 ; En landsomfattande organisation för lokala borgmästare som representerar alla de i valet aktiva politiska partierna har bildats och fått stöd genom projektet. För första gången har Moldavien en partiövergripande organisation som företräder den lokala nivån i förhållande till parlamentet; Den kanske mest kritiska delen i decentraliseringsprocessen berör överförandet av finansiella resurser från central till lokal nivå. Finansministeriet har nu inlett pilotförsök i ett antal distrikt för att få bättre kunskap om vilka utmaningarna är för en decentraliserad hantering av allmänna medel; 5 Law on approval of the National Decentralization Strategy and Action Plan on implementation of the NDS for 2012-2015 ( Law Nr 68 as from April 5, 2012), s. 2, 3, 11, 12, 14, 22, 34-37. 6 Quarter 2 Report JILDP, Maj 8, 2012, Policy Advisory and Advocacy Component 1.3 and Community Empowerment component 3.2, s. 3 och 9. Sida 5 (16)
Omkring 160 representanter för ett trettiotal samhällen i Transnistrien och säkerhetszonen har fått utbildning om rättighetsbaserad planering och genomförande av lokala utvecklingsprojekt finansierade via projektet 7. Sveriges resultatbedömning Efter inledande förseningar i projektgenomförandet bedöms projektet nu vara i fas med reviderad planering. En halvtidsöversyn 8 av projektet genomförd av oberoende utvärderare visar bland annat att den nyligen av parlamentet antagna decentraliseringsstrategin har en bred förankring på såväl central, som regional och lokal nivå, liksom hos CSO:s. Arbetet som föregick framtagandet av strategin bestod av omfattande datainsamling och olika delstudier med särskild inriktning mot de mer eftersatta delarna av landet, allt i syfte att inkludera hela befolkningen. Sveriges bedömning är att projektet trots sin komplexa utformning framgångsrikt klarlagt de möjligheter och framförallt utmaningar som decentralisering medför i ett sammanhang där lokal förvaltningskapacitet ännu är mycket svag. De administrativa kostnaderna för projekt uppgår till cirka 15 procent. Trots detta har kostnadseffektiviteten bedöms som god givet att projektet involverar en lång rad aktörer och genomförs huvudsakligen av lokala konsulter. Insats 4: Främjande av ett demokratiskt och livskraftigt civilt samhälle i Moldavien Insatsernas huvudsakliga mål: Det civila samhället är kapabelt att balansera inflytande över samhällsutvecklingen från såväl offentliga som privata aktörer. Avtalat belopp Avtalsperiod 31,6 MSEK 200912-201209 Utfall Samarbetspartners Samarbetsform Svensk andel av totala stödet 31,5 MSEK East Europe Foundation och Projektstöd 90% Soros Foundation Moldova Resultatredovisning Stödet till civila samhället kanaliseras genom tre medelstora organisationer, East Europe Foundation (EEF), Soros Foundation Moldova (SFM) och Civil Rights Defenders, vilka i sin tur utlyser för ansökan del av anslaget från Sida till mindre lokala CSO:s. Nedan redovisas några resultat av stödet till de två förstnämnda organisationerna. Nya avtal har ingåtts med EEF och SFM under redovisningsperioden. East Europe Foundations arbete har bidragit till att 9 : Det civila samhället inflytande på beslutsfattande processer har ökat genom National Participation Council, NPC, som består av ett trettiotal icke-statliga organisationer. NPC analyserar och lämnar synpunkter på regeringens lagförslag och bidrar till framtagandet av strategier såsom den nationella utvecklingsstrategin Moldova 2020 och handlingsplanen för regeringens arbete med mänskliga rättigheter 2011-2014; The Independent Press Council har etablerats och därmed möjligheten att höja journalistikens kvalité liksom att underlätta framväxten av en oberoende mediasektor. En uppförandekod har utarbetats och nu undertecknats av två tredjedelar av alla aktiva mediabolag. Stödet till Soros Foundation Moldova har bland mycket annat resulterat i att 10 : 7 JILDP 2011 Progress Report, Maj 2012, s. 21-24. 8 UNDP Moldova, Mid Term Review, JILDP, Maj 2012, s. 11. 9 Improving good governance in Moldova through increased public participation; Final narrative report December 2009 - May 2012, s.3-4, 12-16, 21, 24. 10 Final narrative report 2009-2012 s. 6-7, 15-16, 24-26, 37-39. Sida 6 (16)
Ett nätverk av parajurister (paralegals) har etablerats. Drygt 6 000 personer, i huvudsak mindre bemedlade på landsbygden har genom nätverket fått gratis rådgivning om sina lagliga rättigheter relaterade till exempelvis ägarrätt till mark, arvstvister, skilsmässor och våld mot kvinnor. Ansatsen att ge gratis rådgivning genom paralegals har nu inkluderats i National Strategy for Justice Sector Reform, 2011-2016 ; Kvinnors möjlighet att påverka beslutsprocesser har ökat. Av de 500 kvinnor som deltog i programmet Empowering women to participate in community life kandiderade 335 kvinnor till lokalvalen 2011, varav 12 valdes till borgmästare och 114 till motsvarande kommunfullmäktige. Regionala media-nätverk har etablerats och stärkts, vilket skapat nya debattforum som även inkluderar människor på landsbygden. Produktionsstandarder för mediaprogram har införts för att öka kvalitén. Media-stationer i Transnistrien har deltagit i aktiviteterna och därmed har förutsättningarna ökat för oberoende rapportering från båda sidor av floden. Sveriges resultatbedömning EEF och SFM har under perioden strävat efter att jämsides med sin funktion som watchdog också bidra till att påverka regeringens utformning av lagförslag och strategier. Båda organisationerna och i synnerhet EEF har genomgått en tydlig kapacitetsutveckling och därmed fått stärkt förmåga och trovärdighet att delta i beslutsprocesser på central, regional och lokal nivå. Sektormålet för stöd till civila samhället har genom detta delvis uppnåtts även om båda organisationerna fortfarande är beroende av extern finansiering. EEF har dock lyckats attrahera stöd från flera olika givare utöver Sverige (EU Kommissionen, USAID och Danmark). Stöd till lokala CSO:s bedöms som kostnadseffektivt i jämförelse med stöd till exempelvis internationella CSO:s som arbetar med utsänd personal, även om de senare kan tänkas ha en fördel i möjligheten att driva kontroversiella frågor (stöd till HBT-frågor etc). Det är viktigt att kontinuerligt se över det stöd Sverige ger till olika aktörer i Moldavien och inte minst till civila samhället då många organisationer får stora bidrag från olika finansiärer och absorberingskapaciteten måste utvecklas. 3.2 Sektor 2: Hållbar samhällsbyggnad (Energi) Antal avtalade insatser: 6 Under perioden januari september 2012 har 1 insats slutförts medan inga nya avtal har undertecknats. 3.2.1 Bedömning av strategins sektormål för sektor: Hållbar samhällsbyggnad (Energi) Sektormål: Moldavien har effektiviserat sin energianvändning; Moldaviska myndigheter utformar och tillämpar EU-anpassad lagstiftning och regleringar inom energiområdet; Moldavien har förbättrat sin kommunala miljöinfrastruktur. Gällande sektormålet om effektiviserad energianvändning har Moldavien minskat sin energiintensitet med 20 procent jämfört med början av innevarande strategiperiod (januari 2011). Med nuvarande förändringstakt förväntas landet ligga i nivå med EU:s genomsnitt år 2022 11. För sektormålet om EU-anpassad lagstiftning och regleringar är Sveriges bedömning att sektorn 11 Annual Report Energy Efficiency Agency, 2012, Presentation to donor community, s. 6. (Viss försiktighet bör iakttas vid tolkningen av nationell statistik. Sverige stödjer en insats för bättre energistatistik). Sida 7 (16)
sakta men säkert antar relevant EU-regelverk. Ansvarigt ministerium (Ministry of Economy), energimyndigheten och reglermyndigheten prioriterar anpassningen och leder arbetet där Sveriges samarbete med EU och European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) är pådrivande. En nationell energistrategi, utvecklad med svenskt stöd väntas under hösten 2012. Arbetet med strategin har inkluderat ett stort antal lokala, nationella och internationella experter. Handlingsplaner för energieffektivisering och förnybar energi utvecklas parallellt med att normer och tekniska standards förändras för att uppflylla EU:s krav på energirevisoner. Risk finns att förväntningarna om snabb anpassning av regelverket går i otakt med förvaltningens kapacitet att aktivt tillägna sig och omsätta regelverket i praktiken. Ambassaden har därför gjort risken för capacity substitution till en återkommande dialogfråga i energisektorn. Bedömning av Sveriges bidrag till målen Sverige åtnjuter idag ett stort förtroende i rollen som lead donor och för givarsamfundets dialog med regeringen inom energisektorn. Den ökade koordineringen bidrar till effektivitet genom ökad transparens i planering och uppföljning, samt genom att bibehålla fokus i dialogen runt strategiska frågor. Sådana frågor kan vara hållbarhet i kapacitetsutveckling och de krav som EU-närmandet ställer. Samarbetet med EU Delegationen (EU DEL) bedöms som särskilt värdefullt mot bakgrund av likheterna - och därmed risken för överlappning - i olika insatser. Här finns flera exempel på hur Sveriges insatser och samordningsfunktion inom energisektorn fungerar antingen katalytiskt eller komplementärt i förhållande till EU Kommissionens (EU KOM) sektorbudgetstöd till energi. Sektormålet om förbättrad kommunal infrastruktur har under rapporteringsperioden breddats till att förutom Chisinau även omfatta mindre kommuner. Ansatsen har utvecklats tillsammans med EBRD med målsättningen att utforma investeringsprojekt för Eastern Europe Energy Efficiency and Environmental Partnership (E5P) alternativt finansiering direkt från EBRD. Sveriges samarbete med Världsbanken till stöd för reformprocessen av Chisinaus fjärrvärmesystem har resulterat i en precisering av investeringsbehoven i närtid. Den övergripande omstruktureringen av stadens fjärrvärmesystem har försenats av en intressekonflikt mellan huvudstadens stadsfullmäktige och regeringen, där den senare verkat för nationalisering av det kommunala fjärrvärmebolaget i linje med Världsbankens rekommendationer. Ambassaden har genom möten med de olika intressenterna mycket aktivt bidragit till försök att uppnå konsensus i frågan och tecken på ett ökat ägarskap av reformagendan börjar nu bli synliga. Frågan som framöver bör prägla analysen av resultat inom sektorn är om Moldaviens reformer av lagar och institutioner inom energisektorn kommer att leda till investeringar i teknik och infrastruktur genom reguljära offentliga kanaler och via marknaden. Sverige har under flera år i nära samarbete med andra givare och moldaviska partners givit stöd till att skapa förutsättningar för energieffektivisering och ökad användning av förnybar energi där marknadens aktörer får konkurrera mer fritt. För att ge långsiktiga resultat krävs storskaliga investeringar som både underlättar anslutning till EU:s energimarknader och ger energisäkerhet och miljömässig hållbarhet. Sammantaget är bedömningen att utvecklingen inom insatserna är på god väg. Risker ses främst i termer av den alltmer synliga politiseringen av sektorn, där oenigheter inom regeringsalliansen motverkar reformer. Likaså ses delar av sektorns EU-orientering med inte alltför blida ögon av de starka ryska energiintressenterna. Nackdelen med den snabba takt i vilken reformer nu genomförs ofta med hjälp av inhyrda konsulter är att kompetensutvecklingen hos nationella tjänstemän blir satt på undantag. Sveriges ansträngningar att motverka denna risk har stöd av ledningen för berörda ministerier samt övriga givarsamfundet. Sida 8 (16)
3.2.2 Resultat på insatsnivå Nedan beskrivs två insatser som svarar mot de två första sektormålen. Resultat gällande det tredje sektormålet om förbättrad kommunal miljöinfrastruktur återfinns av utrymmesskäl ovan under rubriken Bedömning av Sveriges bidrag till målen i samband med arbetet med E5P. Insats 1: Fond för energieffektivisering Insatsens huvudsakliga mål: - Ökad medvetenhet bland små och medelstora företag om möjligheterna till minskade energikostnader; - Stöd till moldaviska företag att genomföra energibesparingar. Avtalat belopp Avtalsperiod 10 MSEK 200812-201312 Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet 10 MSEK European Bank for Reconstruction and Development Projektstöd 100% Resultatredovisning 12, 13 Ökad kunskap om ekonomiska och tekniska förutsättningar för investeringar i förnybar energi och effektivare energianvändning hos små- och medelstora företag. Aktiviteter inkluderar informationsinsatser till företagsledare och journalister i syfte att öka efterfrågan och kunskap om hållbar energianvändning. Fortsatt stabil trend av framgångsrikt avslutad teknisk och ekonomisk rådgivning till små- och medelstora företag (från 17 avslut 2010 till 25 2011). Arbetet under 2012 indikerar att uppsatt mål om 72 avslut under avtalsperioden kommer att uppnås 14. En majoritet av företagen finns utanför huvudstadsregionen. Två tredjedelar av projekten bedöms som framgångsrika eller mycket framgångsrika. Konkurrenskraften hos små- och medelstora företag som har deltagit i projektet har ökat genom lägre energikostnader. Omsättningen hos företagen har ökat med i genomsnitt 25 procent. Närmare hälften av företagen har attraherat externt kapital för nyinvesteringar. Bara 13 procent av företagen har nyanställt, vilket indikerar en ökad automatisering av produktionen i samband med investeringar i energieffektivisering. Sveriges resultatbedömning Insatsens resultat är i linje med uppsatta mål och vid projektets utgång december 2012 kommer 72 företagare att omfattas av projektet. Kostnadseffektiviteten bedöms som rimlig eftersom lokal expertis utgör huvuddelen av personalen och synergier utnyttjas i administrationen av de Sidafinansierade projekten med EBRD. Bedömningen är dock att mer informationsarbete riktat till företagare och konsumenter krävs mot bakgrund av att det enligt nationell statistik finns över 50 000 mindre företag 15. Visserligen ökar efterfrågan på kunskap om energieffektiviserande åtgärder i spåren av de senaste årens kraftiga ökning av energitarifferna, men mer genomgripande resultat på marknadsnivå förutsätter ett långsiktigt stöd där framgångsrika exempel används systematiskt i informationsarbetet. Trots detta saknas starka incitament för investeringar i förnybar energi. Orsaken är att reformerna som Sverige och EBRD stödjer i syfte 12 Annual Progress Report to Sweden, January-December, 2011, s. 6-19. 13 Funding Proposal to Sweden for the continuation of EBRD Business Advisory Services in Moldova under the Energy Efficiency Fund, July 2012, s. 3-11. 14 Mötesanteckningar från möte med EBRD, 22 maj, 2012. 15 OECD (2011) Competitiveness and Private Sector Development: Republic of Moldova 2011, Fostering SME Development, s. 26. Sida 9 (16)
att införa ett fastprissystem (feed-in tariffs) har försenats i avvaktan på uppdateringen av Moldaviens energistrategi. Insats 2: Stärkt kapacitet hos Moldaviens centrala myndigheter med ansvar för energifrågor Insatsens huvudsakliga mål: Avtalat belopp Avtalsperiod 22,05 MSEK 201107-201512 Bestående kunskap och kapacitet hos centrala myndigheter att precisera och genomföra institutionella och marknadsorienterade reformer av Moldaviens energisektor i enlighet med Energigemenskapens krav och rekommendationer Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet 6,07 MSEK Ekonomiministeriet Projektstöd 100% Resultatredovisning 16, 17 Administrativ kapacitet förstärkt inom energiområdet. Ansvarigt ministerium omorganiseras och nyanställer för ökat fokus på energieffektivisering och förnybar energi. Energimyndigheten är nu fullt bemannad och verksam i enlighet med tydlig årsplanering; Styrinstrument för EU-närmande av energisektorn utvecklade. En konsultativ process med internationella, nationella och lokala intressenter har föregått utvecklingen av en ny Energistrategi med sikte på 2030, handlingsplaner för energieffektivisering respektive ökad användning av förnyelsebar energi, samt standards för energirevisorer och energirevisioner; Nationella investeringsmedel avsatta och systematisk projektprioritering iscensatt. Energimyndigheten har utvecklat ett rankingsystem för användandet av nationella medel som även fungerar som förebild för den nationella fond för energiinvesteringar som nu etableras för kanalisering av EU:s budgetstöd till sektorn. Sveriges resultatbedömning Insatsen syftar till att bidrag till Energigemenskapens krav uppfylls och att Moldavien utformar en strategi som kan attrahera investeringar i infrastruktur. Moldaviens medlemskap i Energigemenskapen 2010 har inneburit omfattande krav på legala och institutionella reformer som inte kunnat uppfyllas på grund av den nationella administrationens bristande kapacitet. Politiskt motstånd i landet och i Ryssland har också väckts av Energigemenskapens krav på ökad konkurrensutsättning där monopolföretag traditionellt verkat. Sverige bedömer trots detta resultaten som tillfredsställande och att kostnadseffektiviteten är god mot bakgrund av att genomförande konsult upphandlats i internationell konkurrens. 3.3 Sektor 3: Marknadsutveckling Antal avtalade insatser: 5 Under perioden januari september 2012 har fyra insatser slutförts medan nya avtal om tre insatser har undertecknats. 3.3.1 Bedömning av strategins sektormål för sektor: Marknadsutveckling Sektormål: Moldavien har EU-anpassat fler delar av sitt handelsrelaterade regelverk; 16 Annual Report Energy Efficiency Agency, 2012. 17 Technical Assistance for Capacity Building to Sustainable Energy Management of Moldova: Inception Report. Chisinau 2012, s 9. Sida 10 (16)
Små- och medelstora företag samt mikroföretag har ökat sin konkurrenskraft I Världsbanksgruppens rapport Doing Business 2012 förbättrade Moldavien sin ranking med 18 positioner och blev därmed det näst bästa landet i världen (efter Marocko) vad gäller antalet uppflyttade steg i rakningen. Moldavien rankas på plats 81 av 183 ekonomier och hamnar i närheten av genomsnittet för regionen. Detta till trots återstår behov av en rad genomgripande reformer för att förbättra investeringsklimatet, exempelvis vad gäller att få byggnadstillstånd och tillgång till elektricitet, kostnader och byråkrati förenade med export och import och skydd för investeringar. Sveriges bedömning är att för sektormålet om EU-anpassning av regelverket kommer framsteg att göras liksom för sektormålet om företagens ökade konkurrenskraft. Två huvudsakliga risker bedöms dock kunna påverka utvecklingen mot sektormålen: i) att mottagningskapaciteten hos Jordbruksministeriet och dess underordnade myndigheter är otillräcklig i förhållande till det mycket stora externa stöd som nu tillförs jordbrukssektorn, särskilt gällande standarder för livsmedel och ii) att småföretagen inte är tillräckligt förberedda för de omfattande förändringar som ett fördjupat frihandelsavtal med EU medför. De beredningar av svenskt stöd som nu pågår utformas för att i möjligaste mån motverka båda dessa risker. Bedömning av Sveriges bidrag till målen Sektorn introducerades i den innevarande samarbetsstrategin och därför har ett omfattande förarbete genomförts för att identifiera relevanta och efterfrågade insatser. Stöd till förbättring av investeringsklimatet avtalades med International Finance Corporation (IFC) i december 2011 och har redan producerat resultat. Samarbetet med VB (insats 1 nedan) har bidragit till ökad produktivitet inom jordbrukssektorn och ett ny uppföljande insats tillsammans med VB om ökad konkurrenskraft hos moldaviska jordbruksprodukter inleds i oktober 2012. Förberedelser pågår också för att i samarbete med svenska myndigheter (Skatteverket, Statistiska centralbyrån och Kommerskollegium) ge stöd till skattereformer, förbättrad handelsstatistik respektive rådgivning i samband med förhandlingarna om och genomförande av ett fördjupat frihandelsavtal med EU. Insats 1: Investerings- och rådgivningstjänster för ökad jordbruksproduktion Insatsens huvudsakliga mål: Högre produktivitet och inkomster för småbrukare och agroindustri genom tillgång till krediter, expertis och reglering av markägande Avtalat belopp Avtalsperiod 59 MSEK 200608 201212 Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet 57 MSEK Världsbanken och Projektstöd 20% Jordbruksministeriet Resultatredovisning 18 Skördeutfallet för de som fått rådgivning är avsevärt högre än det nationella genomsnittet (upp till 25 procent högre för spannmål och drygt dubbel så högt för potatis, etc); Markkonsolidering (små icke bärkraftiga jordbruksarealer läggs samman till större enheter) har givit högre inkomster genom möjligheter till produktion av avsalugrödor och högre produktivitet; 18 Impact Assessment - Rural Business Development Component, AGREX, Augusti 2010 och kommunikation med projektledaren om preliminära resultat för perioden 2011-2012. Sida 11 (16)
Regeringen antog i juli 2012 en strategi för perioden 2012 2022 där man föresätter sig att utöka projektets täckning från 40 till 65 procent av landet, liksom att resurser för detta avsätts från statsbudgeten under den första 10 15-årsperioden. Sveriges resultatbedömning Projektet är det penningmässigt hittills största inom det svenska stödet till Moldavien. Efter snart sex år av genomförande har projektet genererat resultat fullt i nivå med uppsatta mål. Utvärdering av genomslaget av projektet (s k impact assessment) görs vartannat år och resultaten från perioden 2011 2012 är ännu inte tillgängliga men preliminära resultat visar att projektet på ett framgångsrikt och kostnadseffektivt sätt etablerat de strukturer som krävs för mer bestående resultat. Dessutom är regeringens nyliga beslut att ta över finansieringen av delar av verksamheten en bekräftelse på att projektets resultat och inriktning är i linje med landets utvecklingsplaner. Insats 2: Reformer för förbättrat investeringsklimat i Moldavien Insatsens huvudsakliga mål: Hinder för utveckling av företag borttagna med särskild tonvikt på jordbrukssektorn i syfte att öka investeringar och export Avtalat belopp Avtalsperiod 13,4 MSEK 201111 201410 Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet 5,55 MSEK IFC och Ekonomiministeriet Projektstöd 80% Resultatredovisning 19 Genom projektets samarbete med parlamentet har lagstiftningen om inspektioner av företag reducerat antalet inspekterande instanser från tidigare 64 till 33, liksom förändringar i hur inspektionerna ska genomföras. Detta beräknas ge privata sektorn besparingar om minst 31 MSEK per år; Den tidigare obligatoriska certifieringen av importerade varor har tagits bort från 38 kategorier av varor. Det innebär en minskning av de icke-tariffära handelshindren och underlättar förhandlingarna om det fördjupade frihandelsavtalet med EU. Sveriges resultatbedömning Projektet har varit aktivt mindre än ett år men visar redan flera resultat i linje med antagna mål. Bedömningen är att genomförandet är mycket kostnadseffektivt, bedrivs med hög professionalitet och sannolikt kommer att uppnå resultatmålen. 4. BISTÅNDSEFFEKTIVITET Biståndseffektivitetsmålen/processmålen i strategin är: En mer fokuserad insatsportfölj jämfört med utgången 2010; Vid strategiperiodens utgång ska minst 50 procent av samarbetet tillämpa en programansats. Antalet aktiva insatser är för närvarande 23. Därutöver finns 16 insatser som kommer att kunna avslutas under 2012 eller så snart slutliga revisionsrapporter inkommit. Bedömningen är att samarbetsstrategins första delmål om en mer fokuserad insatsportfölj kommer att uppnås vid strategins utgång 2014 gällande såväl antal insatser som insatsernas innehåll. På samma sätt förväntas också delmålet om programbaserad ansats att vara uppnått vid strategiperiodens utgång 19 Investment Climate Reform Moldova Project, IFC, 1st Progress report, November, 2011 June, 2012, s 4-5. Sida 12 (16)
mot bakgrund av att den analys av insatsportföljen som gjordes mot slutet av 2011. Den visade att 84 procent av medlen, respektive 65 procent av insatserna tillämpar programansats. Åtaganden om biståndseffektivitet i Busan (HLF-4 i Busan) Sveriges och Moldaviens prioriteringar av åtaganden sammanfaller gällande Resultat och Transparens medan Moldaviens tredje prioritering är Effektiva institutioner och policies för utveckling. Bestående resultat och transparens är vägledande vid utformning av det svenska stödet, som har sitt fokus på att bygga upp, stärka och effektivisera offentliga system liksom på att underlätta privat företagsamhet. Moldavien har likaledes en tydlig agenda för ökad effektivitet, transparens och förbättrat investeringsklimat. Exempelvis inbjöd State Chancellery i mars 2012 alla intresserade media till ett två-dagars-seminarium där det externa stödet till landet presenterades och där ansvariga ministrar och givare fick svara på frågor om stödet och hur det använts. Andra större givare i Moldavien (USAID, EU DEL) har enligt uppgift inte uttryckligen anvisats att på landnivå uppmärksamma sina åtaganden utöver att också de redan arbetar i linje med flera av de principer som presenterades som ömsesidiga åtaganden vid HLF-4 i Busan. 5. DIALOGFRÅGOR Övergripande dialogfrågor enligt strategin är: EU-integration Anti-korruption De två dialogfrågorna är allmänna till sin karaktär då såväl EU-integration som anti-korruption kan anses vara antingen syftet för eller del av alla de olika insatser som finansieras av Sida i Moldavien. I samband med utarbetandet av dialogplanen (2011) gjorde därför Sverige en uttolkning av dialogfrågorna med ambitionen att ge dialogen mer konkret form. Låg kapacitet inom såväl central som lokal offentlig förvaltning idenfierades som ett betydande hinder både för att genomföra och upprätthålla de reformer som EU-integrationen kräver, liksom för att effektivt bekämpa korruptionen. Ambassaden valde därför att fokusera sitt dialogarbete på frågan om kapacitetsutveckling för att öka genomslaget av dialogen, vilket givetvis inte utesluter att också åtgärder för att motverka korruption lyfts fram. En konsultstudie genomfördes under början av 2012 med syfte att få insyn i vilka mekanismer som bidrar till kapacitetsbristerna trots omfattande externt stöd till stärkande av administrativ kapacitet, liksom för att tillsammans med regeringen och övriga givare få en samsyn om hur varaktigt stärkande av kapaciteten bäst kan uppnås. De huvudsakliga förklaringarna i konsultrapporten är att de bedömningar av behov av kapacitetsutveckling som gjorts varit fragmentariska, avsaknaden av ett tydligt, engagerat och kunnigt ledarskap samt hög personalomsättning på grund av låga löner, hög arbetsbelastning och icke-motiverande ledarskap. Risken för capacity substition analyseras i alla insatser med svenskt stödet, liksom frågan om hur bäst bidra till hållbar stärkande av kapacitet. Detta kan åstadkommas exempelvis genom att efterfråga fastställda utvecklingsplaner för aktuell institution eller att processer och kunskaper som förmedlats via konsulter dokumenteras och införlivas i arbetsordningar och liknande. Risken att kortsiktiga konsultinsatser undergräver den egna administrativa kapaciteten har systematiskt framhållits av Sverige i insatserna och dialogen inom alla sektorer. Gällande energisektorn drev Sverige frågan tillsammans med EU DEL inför planeringen av sektorns budget. Positionen fick starkt gensvar från såväl politisk ledning som från tjänstemannanivå och resulterade i att en kraftig ökning av antalet anställda i sektorn inkluderades i Ekonomiministeriets budgetförslag för 2012. Förslaget prioriterades tyvärr bort i de slutliga förhandlingarna men ministeriet har valt att driva frågan vidare och söker nu stärka kapaciteten genom en omorganisation samt genom ökad tydlighet i prioriteringen av reformer i takt med att Sida 13 (16)
genomförandekapaciteten stärks. En annan sidoeffekt av ambassadens dialog med företrädare för olika ministerier om varaktigt stärkande av kapacitet är att regeringen (State Chancellery) i sin rapport 20 om externt stöd till Moldavien under 2011 drar slutsatsen att en av övergripande prioriteringarna för hanteringen av det framtida stödet bör vara att lägga större vikt vid att givarfinansierade projekt är utformade för att ge mer bestående resultat och bidra till stärkande av kapaciteten hos mottagande institutioner. I linje med detta är också en studie finansierad av EU KOM 21 där tyngdpunkten ligger på behovet att omstrukturera den nuvarande organisationen för programmering och hantering av det externa stödet till Moldavien. Ambassaden bedriver ett mycket aktivt dialogarbete för jämställdhet med kvinnliga parlamentsledamöter och politiker på lokal nivå, liksom med kvinnliga företagsledare. Ett mer synligt resultat av dialogen är att en förening för kvinnliga borgmästare har etablerats och som nu får anpassad utbildning som del av det svenska stödet till civila samhället. 6. DE TRE TEMATISKA PRIORITERINGARNA Miljö/klimat Som redovisats under avsnitt 3.1.1. innefattar stödet till decentraliseringsprocessen förutom prioriteringarna Mänskliga rättigheter/demokrati och Jämställdhet också Miljö/Klimat. De senare ryms inom en komponent där den lokala administrationen kan få medel för utveckling av offentlig service riktad till den fattigaste delen av befolkningen. I flertalet av dessa fall har miljömässigt hållbar sophantering och avloppsrening prioriterats. Jämställdhet Olika aspekter av jämställdhet integreras i alla insatser, där så är relevant. Sverige har sedan lång tid varit den mest aktiva partnern i Moldavien gällande jämställdhet, vilket bland mycket annat resulterat i en nationell strategi, Gender Equality Strategy 2010-2015. Sverige driver jämställdhetsfrågor i dialogen med regeringen och i givargruppen. Jämställdhet är också integrerat i ett nyligen beslutat stöd till parlamentet och valkommissionen. Inom stödet till energisektorn lyfts genderfrågor i dialogen. Mänskliga rättigheter/demokrati I stödet till Central offentlig förvaltning (redovisat ovan) ingår stöd till regeringen att tillhandahålla en plattform för civila samhällets organisationer i ett s k National Participation Council, NPC, med syfte att involvera civila samhället inför större beslut om reformer och policies. I samma syfte ges direkt stöd till en icke-statlig organisation för att koordinera de 30-tal organisationer som ingår i NPC. 7. DE TVÅ PERSPEKTIVEN I Moldavien pågår sedan 2007 en decentraliseringsprocess, till vilken svenskt stöd utgått sedan 2010. Genom ett gemensamt Sida/UNDP-initiativ har båda organisationerna bidragit med expertis inom MR- och jämställhetsområdena för att bistå det team som utvecklat den nationella decentraliseringsstrategin. Strategin antogs av parlamentet i april 2012 och integrerar principerna om Icke-diskriminering; Deltagande, Öppenhet/insyn; Ansvarsutkrävande, liksom Jämställdhet. Strategins centrala tema är ett skifte från centrala planeringsprocesser till processer som utgår från medborgarnas behov och har utarbetats efter konsultationer med lokala CSO som företräder exempelvis etniska minoriteter, ungdomar och kvinnor. Det svenska stödet har möjliggjort omfattande utbildning i hur rättighetsperspektivet ska tillämpas av tjänstemän på central och regional/lokal nivå, där bland annat ingår att identifiera de grupper av människor som är särskilt utsatta i den pågående transitionen och vars behov och rättigheter måste tillgodoses i lokal planering. Sådana grupper kan vara romer, barn vars föräldrar emigrerat, kvinnor som utsatts för 20 Annual Report on External Assistance to Moldova 2011, June 2012. 21 Strengthening the capacities of the national authorities to programme, manage, report and monitor external assistance, June 2012 Sida 14 (16)
våld i nära relationer, människors som utnyttjats för trafficking etc. Moldavien inbjöds till en UNDP-konferens i Costa Rica i december 2011 som enda land från Europa för att presentera hur rättighetsperspektivet kan integreras i utvecklingsprogram. 8. SAMLAT STÖD TILL SAMARBETSLANDET Inom programmet Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället har under rapporteringsperioden stöd utgått till nedan redovisade ramorganisationer för verksamhet i Moldavien. Den totala finansieringen från Sida under 2011 2012 är SEK 3,8 miljoner och projekten inriktas på Demokrati, Mänskliga rättigheter, Civila samhället, HIV/AIDS respektive Landsbygdsutveckling. Forum Syd (3 projekt); Kooperation utan gränser (2 projekt); Olofs Palmes Internationella Center (1 projekt), Svenska Missionsrådet (2 projekt). Inom programmet Kommunalt partnerskap deltar Borlänge kommun (2 projekt); Gnosjö kommun (1 projekt, tillsammans med Litauen). Den totala finansieringen via Sida under 2012 är SEK 1,7 miljoner. 9. DEN KONTEXTUELLA RAMEN Den politiska instabiliteten, som präglade den föregående rapporteringsperioden och som negativt påverkade hastigheten i reformprocesserna, har efter valet av president i mars 2012 till viss del undanröjts. Det är dock fortsatt tydligt att den regerande treparti-alliansen (Alliance for European Integration) har inbördes samarbetssvårigheter. Detta kan riskera återverka på strategigenomförandet framför allt indirekt genom att reformer som förberetts med hjälp av svenskt stöd försenas; Utvecklingen inom utbrytarregionen Transnistrien medför att nya möjligheter öppnats för samarbete med regionen även om det ännu inte är klarlagt hur Sverige bäst kan bidra. Inom energisektorn har Sveriges samarbete med Världsbanken för reformer av fjärrvärmebolagen i Chisinau kraftigt försenats på grund av politiska konflikter mellan bolagens ägare, stadsfullmäktige respektive staten. Ambassadens dialog tillsammans med Världsbanken har bidragit till att överbrygga ägarnas motsättningar, som dock kvarstår och påkallar fortsatt dialogarbete. Under senare tid har Storbritannien och Nederländerna fasat ut sitt bilaterala stöd till Moldavien medan Tyskland aviserat att de planerat visst utökat stöd. Sverige är för närvarande det enda EU-medlemslandet med ett mer substantiellt stöd. Frånvaron av andra större givare inom EU-kretsen ger färre alternativ för samverkan och möjligheten att uppnå strategins olika sektormål kan påverkas. Samtidigt ökar förväntningarna på Sverige, känt för sin jämförelsevis effektiva insatshantering och flexibilitet att ge stöd för verksamhet inom varjehanda områden. 10. SÄRSKILD EU RAPPORTERING FÖR LÄNDERNA INOM REFORMSAMARBETET Stödet från EU KOM är det ojämförligt största av alla givares i Moldavien och utgör ungefär hälften av det externa stöd till landet. Under 2011 uppgick EU KOM:s bilaterala budget till cirka 90 MEUR, där en stor andel utgår som budget- eller sektorbudgetstöd. Sveriges övergripande bedömning är att EU KOM:s stöd har hög relevans och har i kraft av sin storlek möjlighet att få brett genomslag. Samtidigt är det tydligt att EU DEL:s bemanning för att hantera och följa upp det omfattande stödet är otillräcklig. Gällande dialog och samordning bedöms EU DEL ha rimlig kapacitet, även om det också för dessa funktioner vore önskvärt med större kapacitet. Två aspekter har av Sveriges identifierats där man av EU KOM och DEL kunde förvänta sig större engagemang och tydlighet: Sida 15 (16)
- Jämställdhet: Trots att EU KOM har en tydlig handlingsplan 22 för hur jämställdhet ska lyftas i dialog på politisk och policynivå, integreras i alla insatser och också kunna vara huvudsyfte för insatser är inget av detta tydligt i Moldavien; - Stärkande av kapacitet: EU KOM:s stöd innehåller betydande medel för stärkande av kapaciteten inom den offentliga förvaltningen. Inom det kommande stora CIB-programmet (drygt 360 MSEK) riktat till en rad ministerier och myndigheter med ansvar för det fördjupade frihandelsavtalet finns ambitionen att snabbt anpassa lagar och regelverk i linje med acquis communautaire. Uppdragsbeskrivningarna måste rymma tydliga krav på de konsulter och andra aktörer som bidrar till genomförandet av stödet att formulera hur den inhemska kapaciteten (såväl inom administrationen som i parlamentet och civila samhället) byggs upp långsiktigt för att också efter projektens utfasning självständigt kunna ta sig an tillämpningen av lagstiftning och regelverk. 22 EU Plan of Action on Gender Equality and Women s Empowerment in Development, 2010 2015. Sida 16 (16)