Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Sundsvall
Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 5.3.1 Intern och/eller extern granskning 5.3.2 Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat B, Värdegrundsresultat 7.2 Upplevd kvalitet 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 7.4 Utvecklingsområde Undervisning och studiero 7.5 Utvecklingsområde Högre måluppfyllelse matematik 8 Analys 8.1 Funktionell kvalitet kunskapsresultat 8.2 Funktionell analys värdegrundsresultat 8.3 Upplevd kvalitet 8.4 Ändamålsenlig kvalitet 9 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 10 Nya utvecklingsområden 10.1 Förstelärare 10.2 Likvärdig bedömning och betygsättning 10.3 Elevhälsa 10.4 Högre meritvärde 10.5 Undervisningskvalitet
1. Information om huvudmannen Mikael Elias Gymnasium är en fristående gymnasieskola som startades 2007, som en del i bolaget NTI AB. Samtidigt som varumärket startade blev det en del av AcadeMedia. Idag är verksamheten ett eget bolag Mikael Elias Gymnasium AB och finns på åtta olika orter i Sverige; Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik. Vi erbjuder gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga området med högskoleförberedande målsättning. Skolorna riktar sig mot studiemotiverade elever och värdegrunden för vår verksamhet vilar på trygghet, ansvar, inspiration, kreativitet och utmaning. Visionen är "Lust att lära, mod att förändra". Mer information om Mikael Elias gymnasium hittar du på www.mikaelelias.se 2. Information om vår skola Vi är en nyfiken, personlig och lärande organisation med stort engagemang. Vår ambition är att skapa lust att lära, mod att förändra och möjligheter att lyckas för varje elev som börjar hos oss. Vi tycker att lärande är en rolig, utmanande och ständigt pågående process. Hos oss kopplar vi samman skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag till en helhetssyn på lärande. Vår skola är liten och personlig och ligger i nya fina lokaler mitt i centrala Sundsvall. Alla våra utbildningar är högskoleförberedande och vi sticker ut hakan och säger att vi även är högskoleintroducerande. Med det menar vi att vi jobbar med metoder och material där vi introducerar våra elever till kommande utmaningar då de läser vidare till högskola eller universitet. Det unika med oss är vår höga ambition att inspirera våra elever till att studera vidare och vi lyckas i stor utsträckning. Över 70 % av våra elever läser vidare på högskola eller universitet efter att de avslutat sina gymnasiestudier här hos oss. Vi jobbar med formativ bedömning vilket syftar till att stimulera fortsatt lärande genom att kontinuerligt lyfta fram elevernas styrkor och svagheter, allt för att de skall utvecklas och nå sina mål efter sina egna förutsättningar. Vi är en nytänkande skola vad gäller teknik och digitalisering men när det kommer till själva skolans upplägg så är vi väldigt traditionella. Vi tror att vi ger större möjlighet för våra elever att lyckas med sina skolarbeten om de har största möjliga tillgång till sina engagerade, kunniga och nyfikna lärare som verkligen brinner för sitt uppdrag och elevernas utbildning. Vi väljer därför att alltid ha lärarledda lektioner med stor variation på både undervisning och examinationsformar. Det är inte alltid så att det är viktigt hur eleverna visar sina kunskaper utan det är att de gör det. Våra elever väljer därför ofta egna examinationssätt, allt ifrån salsprov, hemprov, filmer, muntliga redovisningar eller seminarium. Vi tror också att det är viktigt att eleverna får möjlighet att jobba med flera förmågor i flera ämnen samtidigt, precis det som krävs senare i yrkeslivet. Vi har därför valt att ha en del kurser de läser samtidigt, med två lärare i klassrummet samtidigt. Det ger oss möjlighet att ge
flera olika perspektiv på de arbetsområden som eleverna jobbar med och det ger eleverna större tillgång till individuell tid med lärarna. Förutom hög kvalitet på undervisningen så tror vi att vägen till kunskap är glädje och gemenskap. På vår skola arbetar vi för ett öppet klimat med god sammanhållning. Vi är inte Sundsvalls största skola. Snarare tvärtom, och det ser vi som en stor fördel. Vi lägger mycket vikt vid roliga aktiviteter under året för att skapa trygghet och gemenskap. Vår personliga skola har lagt grunden för en god stämning där eleverna har lätt att skaffa kompisar och där alla blir sedda och respekterade. All personal på skolan arbetar nära eleverna vilket gör att våra elever kan vara med och påverka din utbildning så att de får ut så mycket som möjligt av sina tre år hos oss. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Läsåret 2014-15 arbetade 14 lärare på skolan. Av dessa 14 lärare är 12 stycken behöriga lärare och 11 av dem har lärarlegitimation. Övrig personal utgörs av rektor 100%, studievägledare 50%, skolkoordinator 50%, skolvärdinna 50%, skolutvecklingsledare 10% samt matematikutvecklingsledare 20%. Lärartätheten ligger på 6,4 lärare per 100 elever. Skolans offentliga siffror i SIRIS (se tabell nedan) anger läget för ett år sedan och som synes har vi fler lärare per 100 elever i år, jämfört med föregående år. Vi ligger nu på 16,3 elever per heltidstjänst. Vi har två språklärare som saknar pedagogisk examen, båda där studier påbörjats för att få behörighet att undervisa i Sverige. Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 12,2 88,5 18,7 MEG totalt 114,1 79,1 17,3 Elevhälsan består av skolsköterska 20%, skolkurator 3 tim/v samt skolpsykolog, skolläkare och specialpedagogkompetens som anlitas efter behov av företaget SkolPool. Elevhälsoteamet leds av rektor och består dessutom av skolsköterska, skolkurator och studie- och yrkesvägledare. Vi träffas varannan vecka för att gå igenom ny och gamla elevärenden och gör planer för det fortsatta elevhälsoarbetet. Ett bidragande arbete i det förebyggande elevvårdsarbetet är att det på skolan finns kringpersonal som ser och vet värdet av det förebyggande arbetet. Ett förebyggande arbetet som egentligen är varken tidskrävande eller svårt. Snabb personlig kontakt med elev som är frånvarande från skolan. Gäller givetvis inte bara de som är icke frånvaroanmäld utan lika viktigt att även kontakta elev/vårdnadshavare vid kortare anmäld frånvaro. Detta görs i ett förebyggande elevvårdsarbete, dels för att bekräfta eleven, dels för att i god tid snabbt snappa upp ev. misstrivsel eller dåliga kamratrelationer samt att skapa goda relationer med elev/vårdnadshavare som gör att ev. framtida problem enklare kan lösas.
Vi har under året haft två förstelärare på skolan. En har drivit projekt inom skolutveckling, att effektivisera system, rutiner och arbetsgångar, allt för att vi skall nå högre måluppfyllelse. Här har mycket fokus legat på att coacha lärarna att effektivisera feedback, användandet av administrativa system samt effektivisera oss som verksamhet vad gäller kommunikation och information. Stort fokus har även legat på att coacha och stötta mentorerna i deras uppdrag. Vi har dessutom haft en förstelärare inom IKT. Syftet med båda förstelärarnas tjänster har varit det kollegiala lärandet. Förstelärarens uppdrag inom IKT har varit formulerade i följande målsättningar. Dessa kommer att följas av korta beskrivningar om vad som har uppnåtts inom respektive delmål konkret och kvantitativt respektive kvalitativt samt begynnande strategiska formuleringar om vad som bör vara fokus läsåret 2015-2016. Mål Planera och leda projekt inom IKT i syfte att förbättra undervisningskvaliteten vid skolan: Ansvara för planering och implementering av elevernas användning av Ipads: * Mikael Elias Sundsvall ansvarade för den årliga Nobeldagen (ett projekt inom Mikael Elias Sverige för att lyfta upp betydelsen av Nobelpriset) beträffande innehåll och teknikanvändning. Detta var första gången allt skedde digitalt med uppdrag, inlämningar och kommunikation. Positiva reaktioner kom från alla skolor i utvärderingar. * En infrastruktur har skapats på skolan via meraki.cisco.com samt ansvarsfördelning för att ladda hem appar för hela skolan och ett startpaket med de nödvändigaste apparna per elev. Detta har kompletterats med genomgångar över tid som även har lagts upp på YouTube (www.youtube.com/user/kylon82) om handhavandet av appar beträffande funktionalitet och pedagogiskt mervärde. Detta har även bedrivits bland personal. Denna infrastruktur har skapat en positiv attityd gentemot Ipads i undervisningen bland elever och personal. * Denna kunskap har spridits till personal inför deras kursplaneringar med diskussion om möjligheten till ämnesövergripande moment. Begynnande strategiska perspektiv inför läsåret 2015-2016: * I början av 2015 lanserade Apple ett system för mängdlicenser av appar som tidigare ej har funnits för Sverige (men för andra länder). Infrastrukturen kommer att anpassas till detta system via meraki.cisco.com med grundinstallationer för alla Ipads för alla elever på skolan så att ett enhetligt system uppnås med startpaket för appar anpassade efter program och i fas med den strategiska formuleringen med vision för varje program nu med övergång till arbete i programarbetslag. * Uttalat arbete och projekt kring Gamification kommer att genomföras. * Försteläraren kommer att arbeta ännu mer strategiskt kring detta mål, vilket under föregående år varit delvis strategiskt, men framförallt operativt och taktiskt. Efter ett framgångsrikt läsår med Ipads kan ett strategiskt förhållningssätt lättare implementeras. Mål Utveckla, förmedla och implementera IKT för att öka måluppfyllelsen på skolan
* Gamification och simuleringar har behandlats bland personalen för att skapa grund för framtiden att arbeta med det i olika projekt. Verktyg som t.ex. Classcraft (www.classcraft.com) har använts och kommer att användas i större utsträckning bland elever och personal. * Animeringsverktyg för ännu tydligare genomgångar har förmedlats till personal, där de tagit del av verktyg som t.ex. PowToon (www.powtoon.com) för att göra animerade presentationer som filmer men även slides för presentationer i realtid. * Ämneslag har diskuterat den pedagogiska användningen av apparna för att öka måluppfyllelsen både att inspirera och motivera elever som klarar målen att nå vidare och även hur man kan använda dessa verktyg för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Begynnande strategiska perspektiv inför läsåret 2015-2016: * Kartläggning av personals kompetens och användningsområde samt framtida idéer och önskemål för deras profession kommer att göras och inkluderas inom ramen för innehåll i pedagogiska forum. * Till det kommer personal att skapa personliga lärandenätverk inom IKT och utifrån dessa bedriva kollegialt lärande. Försteläraren kommer att anamma mer av en strategisk nivå i denna process och föra diskussion framåt. Mål Genom pedagogiska samtal, auskultationer och ansvara för pedagogiska forum och studiedagar motivera och coacha lärare inom IKT: Hjälpa lärare och elever med användandet av Ipads: * Försteläraren har hållit i olika möten löpande under läsåret för att fördjupa IKT bland personal. Samtal och auskultationer har jag gjorts löpande med lärare både vid behov av hjälp och för att prova nya pedagogiska grepp med Ipads. * Försteläraren har i stor utsträckning anammat ett operativt perspektiv här med hjälp på plats för elever och personal om olika IKT-frågor och praktisk hjälp vid problem med enheter och relation till nätverk och skrivare. Begynnande strategiska perspektiv inför läsåret 2015-2016: * Förstärka arenor för diskussioner inom IKT med pedagogiska tankar och användningsområden som sedan systematiseras till konkreta utbildningstillfällen. Försteläraren kommer att anamma mer av en strategisk nivå inom detta. I detta ingår att skapa arenor för ökad förståelsen bland elever, lärare och föräldrar om betydelsen av IKT för framtidens och nuets samhälle. En levande diskussion ska föras om begrepp som medborgare, arbetstagare/medarbetare, företagare/ledare i relation till IKT-frågor inom stat, välfärd, privat sektor och ideella krafter om varför IKT är viktigt i nutiden och framtiden samt på vilka sätt IKT i skolan är förankrat i lagar och styrdokument. Dessa arenor kan vara via Google whiteboards och en portalapp. * Utveckla kompetens bland personal att hjälpa varandra och elever i den operativa driften. Detta görs via portalapp med instruktioner, artiklar, hemsidor och genomgångar om handhavande inom IKT i allmänhet och i synnerhet Ipads, Apple TV och appar.
Mål Leda arbetet i humaniora arbetslaget * Försteläraren har fokuserat på att diskutera Ipads och IKT-användningen och hur elevernas måluppfyllelse ska förbättras med dessa verktyg och vilka verktyg man använder och vill fördjupa sig mera inom. Detta har också diskuteras inför öppna hus om vad man vill visa i termer av pedagogiskt mervärde och IKT. Där har försteläraren haft som ansvarsområde att visa upp Gamification och simuleringar med hjälp av Ipads. Begynnande strategiska perspektiv inför läsåret 2015-2016: * Försteläraren kommer ej leda ett specifikt arbetslag utan kommer ha en övergripande strategisk roll för alla programarbetslagen i arbetet med dessa frågor. Detta för att få strategierna att förenas för varje program och skolan i sin helhet. Mål Ansvara för att, tillsammans med övrig personal, utvärdera utvecklingsprojektet inom IKT * SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) har genomförts bland personalen som ett första steg att få tankar och idéer om Ipads och förutsättningarna inför nästa läsår. Övervägande delen av svaren har visat på stora styrkor och positiva resonemang om IKT och den infrastruktur, kultur och pedagogiska användning som har byggts upp. Begynnande strategiska perspektiv inför läsåret 2015-2016: * Mer av en benchmarking-studie kommer att genomföras under nästa läsår för att inkludera elever i utvärderingen i högre omfattning med det nya licenssystemet och strategier för varje programarbetslag och skolan i sin helhet. 3.2 Elever Under läsåret 2014-15 gick 229 elever hos oss på Mikael Elias gymnasium i Sundsvall. Eleverna är fördelade på tre program. Program Åk1 Åk2 Åk3 Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Skolan totalt 27 29 3 32 28 19 32 28 31 91 85 53
I årskurs tre läste eleverna i Ekonomiprogrammet de gymnasiegemensamma ämnena tillsammans med eleverna i årskurs tre på Naturvetenskapsprogrammet och de programgemensamma ämnena tillsammans med eleverna på Ekonomiprogrammet i årskurs två. På Naturvetenskapsprogrammet erbjuder vi två inriktningar, Naturvetenskap samt Naturvetenskap och samhälle. Inriktningen Naturvetenskap är den mest populära (ca 92% av eleverna väljer den inriktningen). På Samhällsvetenskapsprogrammet erbjuder vi också två inriktningar, Samhällsvetenskap samt Beteendevetenskap. Här är det Beteendevetenskap som flest elever väljer (ca 91% av eleverna väljer den inriktningen). På Ekonomiprogrammet så läser alla våra elever den ekonomiska inriktningen. Här kan elever välja programfördjupning inom både ekonomi och juridik för att få med sig även samtliga kurser inom den juridiska inriktningen. 4. Viktiga händelser under året Gemenskap och en personlig, trevlig känsla är otroligt viktigt för oss på Mikael Elias gymnasium i Sundsvall. Vi satsar därför mycket på traditioner och aktiviteter som bidrar till att bygga en bra grund för gemenskap och att alla skall känna sig trygga och trivas hos oss. Vi har under året haft nationella tävlingar tillsammans med övriga Mikael Elias gymnasieskolor runt om i Sverige. Nobeldagen firas med pompa och ståt och vi har en stor bankett på kvällen där vi alla klär upp oss. I år åtog vi oss på Mikael Elias i Sundsvall att organisera hela den nationella tävlingen. Det var med stort engagemang som lärarna skapade kluriga frågor och uppdrag till landets alla Mikael Elias elever. Det tog mycket tid i anspråk men i slutenden så tycker vi alla att det var självklart värt det. Det blev en mycket lyckad dag och kväll. Teoretiska spelen som äger rum i Stockholm är en annan viktig händelse för att känna gemenskap också skolorna emellan. Alla elever i årskurs två åker till Stockholm i tre dagar för att på Stockholm Stadion leka och tävla inom både traditionella friidrottsgrenar som lite mindre traditionella så som drickabacksklättring. På kvällarna dansar vi, äter gott, lär känna varandra lite bättre från de olika skolorna och har det allmänt trevligt tillsammans. Halloween är en annan stor händelse på vår skola. Elever och personal uppskattar verkligen vår skrämmande dag på skolan då all undervisning går i skräckens tecken, även så gör lokaler och personal. Eleverna tävlar dessutom om bästa utklädnad. Påskäggsjakten, fångarna på skolan och poängjakten är andra trevliga traditioner på vår skola. Förutom gemenskap så är kvaliteten på utbildningen naturligtvis en viktig del. Under året som gått har vi satsat extra resurser på gymnasiearbetet, där vi också kan stoltsera med att alla våra elever som tog examen lyckades med sina gymnasiearbeten. Vi har också lagt mer resurser på arbetet med mentorskapet under det gångna året, i syfte att utveckla mentorernas coachande funktion. En lärare har haft del i sin tjänst för att utveckla det arbetet på vår skola. Vi har dessutom satsat extra på matematiken. Förutom att alla matematiklärare genomgått matematiklyftet så har vi haft en matematikutvecklingsledare på 20%. Med denna satsning har vi kunnat lyfta resultaten för våra elever i matematiken. Vi har haft nya lokaler med nya möjligheter under året. De nya lokalerna har givit oss fler och större utrymmen. Vi har kunnat fördela eleverna på olika grupprum där skolarbetet gynnats utav det samt att de nya lokalerna också möjliggjort det för oss att satsa extra på ny teknik
och digitalisering. Alla våra klassrum är utrustade med projektorer och Apple-TV. Då våra elever i årskurs ett har Ipads så underlättar Apple-TV inkludering, presentationer och påverkansmöjligheter och är en förutsättning för att kunna fullt ut nyttja de olika appar och möjligheter som Ipads har som ett pedagogiskt verktyg. Apple-TV har dessutom underlättat undervisningen för våra lärare, att hitta nya verktyg och ha en mer varierande undervisning. För att ytterligare inspirera våra elever till kunskapsinhämtning i engelska så var också alla våra elever i årskurs ett på en utbildningsresa till England. I ett sammarbete med EF (Education first) så spenderade våra elever en vecka på internat i Oxford eller Brighton där de undervisades i engelska utav EFs personal. De bodde på internat på skolan och fick även uppleva den engelska kulturen under de tider då de inte var på skolan för att studera. För elever som läser spanska har vi ett liknande koncept där våra elever åker en vecka till Ibiza i Spanien där vi har en utbytesskola. Vi har dessutom haft elever som varit på utbytesresa till Tanzania. Som en del i kursen samhällskunskap 2 så har eleverna jobbat med projekt om Tanzania och fick möjlighet att besöka vår utbytesskola där och lära sig med om deras kultur och hjälporganisationsarbete. Vi har under det gångna året varit med i ett utvecklingsprojekt kallat Bra blir Bättre. Här har vi kartlagt vår verksamhets styrkor och svagheter. Vi har tittat på tidsanvändning för lärarna och övrig personal för att kunna effektivisera och se hur vi kan omfördela vår dyrbara tid. Allt i syfte att nå ännu högre måluppfyllelse. Vi har jobbat i grupper om tre där alla lärare ingått i ett arbetslag. En lärare från varje arbetslag har utgjort en utvecklingsledargrupp som tillsammans med rektor sammanställ och planerat för det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan. Efter karläggningen så gjorde vi djupanalyser på vad vi ser som de viktigaste utvecklingsområdena, satte upp mål och gjorde planer för hur vi når våra mål samt genomförde det som var möjligt under läsåret. Många av de saker som vi vill förändra är av organisatorisk karaktär och sådant som vi anser vara mer lämpligt att göra om till nytt läsår. Vi står därför inför en del förändringar då vi startar upp vår verksamhet nu under läsåret 2015-16. Vilka förändringar finns att läsa under vårt kvalitetsarbete på skolan. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter:
Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra elever och personal med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Ansvarig för verksamhetens mål är jag, rektor Linda Fisher, men förankringsprocessen bland lärarna har varit mycket god. Tack vare skolans storlek har det varit lätt för enskilda lärare att påverka verksamheten. Återkommande samtal om kvalitet har bland personalen på en formell nivå förts vid ämneslagsmöten och gemensamma personalkonferenser och mer informellt i fikarum och korridorer. Personalen har både individuellt(skriftligt)och i grupp(muntligt och skriftligt) utvärderat verksamheten. Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Kalenderåret inleds med att vi i januari följer upp våra tidigare elevers uppfattning om sin skoltid hos oss. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKIundersökningar (elever). I vår har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Vår och höst görs betygsprognoser. Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. Inga av våra resultat låg under 60. I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieraser och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat. Förra årets resultat och analys har legat till grund för vilka verksamhetsmål och fokusområden som har prioriteras läsåret 2014-2015. I början av läsåret så sammanfattade vi alla individuella verksamhetsuppföljningar som lärarna skrivit. I den individuella verksamhetsuppföljningen skall läraren beskriva sitt arbete under det gångna läsåret, hur denne har jobbat med sina personligt uppsatta mål samt våra gemensamma mål. Läraren tar upp resultaten, både i undervisningsutvärderingar samt faktiska resultat på betyg och nationella prov om det genomförts.
Utifrån det analyserar läraren orsaken till de faktiska resultaten och vidare utvecklingsområden för att höja måluppfyllelsen. Vi har under året sedan jobbat i ämneslag där lärarna utifrån sina individuella verksamhetsuppföljningar fört diskussioner med övriga lärare i ämneslaget. Här diskuterar och analyserar de tillsammans det gångna läsårets resultat och dess orsaker. Även här finns också ett framtidsperspektiv, d.v.s. vilka konkreta åtgärder måste till för ökad måluppfyllelse och på vilket sätt kommer föreslagna åtgärder bidra till önskat resultat. De individuella uppföljningarna kommer ligga som en bas även i den kollektiva uppföljningen och det kommer vara viktigt att se gemensamma nämnare (om sådana finns) i de individuella uppföljningarna för att kunna adressera kollektiva förbättringsområden. Som grund i sina diskussioner har inte lärarna bara sina egna individuella verksamhetsuppföljningar utan även de undersökningar på den upplevda kvaliteten som vi gjort under läsåret. Det är NKI undersökning samt undervisningsutvärdering och kursutvärderingar. Utifrån dessa analyser så gör vi en verksamhetsplan för kommande läsår. I den planen finns våra utvecklingsområden med, vilka mål vi har samt hur vi skall arbeta för att nå dem. Under året har vi sedan i hela lärarkollegiet följt upp hur vi jobbat med våra mål och sett till att vi alla går i samma riktning mot målen. Det stora fokusområdet för läsåret vara undervisning. Målet var att öka elevernas resultat mätta i betyg samt att öka elevernas nöjdhet vad gäller undervisningen. Vi valde detta område då vi ansåg att det är det viktigaste av alla delar i vårt kvalitetsarbete samt att vi såg att vi hade stor utvecklingspotential i det området. Följande frågor har vi jobbat extra med: Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer. Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det skall gå så bra som möjligt för mig. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. Efter genomförande av undersökningar så har mentorerna analyserat svaren tillsammans med sina elever. De har sammanfattat det och rektor har fått tagit del av det. Rektor har sedan i sin tur haft fokusgrupper ur klasserna där de fortsatt analyserat resultaten och tillsammans med eleverna tittat på hur vi kan utvecklas vidare inom de områden där vi ser utvecklingsbehov. Vi har under detta läsår varit med i utvecklingsprojektet Bra blir Bättre. Här har vi fått ytterligare möjlighet till att kartlägga vår verksamhets styrkor och svagheter. Vi har tittat på tidsanvändning för lärarna och övrig personal för att kunna effektivisera och se hur vi kan omfördela vår dyrbara tid. Allt i syfte att nå ännu högre måluppfyllelse. Vi har jobbat i grupper om tre där alla lärare ingått i ett arbetslag. Varannan vecka har arbetslagen träffats för att jobba med skolutveckling. En lärare från varje arbetslag har utgjort en utvecklingsledargrupp som tillsammans med rektor sammanställ och planerat för det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan. Denna grupp har träffats och haft möte varje vecka. Efter karläggningen så gjorde vi djupanalyser på vad vi ser som de viktigaste utvecklingsområdena, satte upp mål och gjorde planer för hur vi når våra mål samt genomförde det som var möjligt under läsåret. Många av de saker som vi vill förändra är av organisatorisk karaktär och sådant som vi anser vara mer lämpligt att göra om till nytt läsår. Vi står därför inför en del
förändringar då vi startar upp vår verksamhet nu till läsåret 2015-16. En av förändringarna är att istället för att jobba i ämneslag kommer vi att jobba i programarbetslag under kommande läsår. Vi ser stor vinning i att varje arbetslag äger sina egna elever. Att alla lärare som undervisar dessa elever får utrymme att planera för och på ett smidigt sätt genomföra och följa upp de arbetsinsatser som de gör, både på individuell nivå samt gruppnivå. Vi ser att om vi på ett smidigare sätt kan följa upp våra elevers prestationer tillsammans och lära av varandra så ger vi bättre förutsättningar att få våra elever att lyckas. Att under året jobbat i ämneslag har givit oss mycket vad gäller att utveckla undervisningen för varje specifikt ämne och kurs men det har inte underlättat möjlighet till samarbeten lärare emellan som har samma elever i undervisning. Vi har dessutom kommit fram till att vi har tidigare haft för lite gemensam tid tillsammans för att jobba med dessa frågor. Att ha en mötestid i veckan då alla träffas och varannan vecka i ämneslagen kommer vi nu att utöka till två gemensamma mötestider i veckan samt en gemensam tid för programarbetslagen. Det blir totalt tre tillfällen att planera och utvärdera vårt systematiska kvalitetsarbete. 5.3.1 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Vid vår interna granskning så var det främst arbetet med elevhälsa där vi såg utvecklingspunkter. Vi kommer därför kommande år att utöka elevhälsans tider samt utöka antalet personal inom elevhälsan. Biträdande rektor kommer endast att ha det som ansvar under kommande läsår.
5.3.2 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Vi har inte fått in några klagomål under detta läsår. 6. Vårt värdegrundsarbete Vi jobbar tillsammans för att stärka gemenskapen och betona alla människors lika värde. På Mikael Elias i Sundsvall accepteras ingen form av mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling. Vår vision är att Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Sundvall ska genomsyras av respekt för människors olikheter. Skolan ska vara fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Hos oss ska samtliga elever och personal vara trygg. I vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling beskriver vi hur vi arbetar för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning, eller funktionshinder. För oss i det dagliga arbetet är det viktigt att bekräfta, skapa relationer, lyssna, ge beröm och klappar på axeln. Det är också ledorden för oss på Mikael Elias i Sundsvall. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15).
Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/14 * 2014/15* * Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/14 * 2014/15* * Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen 2013/14 * 2014/15* * Andel elever med examen inom tre år 2013/14 * Ekonomiprogrammet 100,0 100,0 14,4 12,0 14,4 12,0 - Naturvetenskapsprogrammet 100,0 94,7 14,2 14,1 14,2 14,6 83,3 Samhällsvetenskaps -programmet 93,1 96,7 13,5 13,5 13,8 13,9 80,0 Skolan totalt 96,4 96,2 13,9 13,7 14,0 14,0 82,7 MEG Totalt 91,7 91,1 15,1 14,8 15,6 15,5 75,1 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre Nej
I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Resultaten vad gäller andel med examen hamnar våra elever över gällande rikssnitt på samtliga program. Det sjunker dock något på Naturvetenskapsprogrammet och ökar på samhällsventenskapsprogrammet. Totala andelen elever med examen är för skolan på samma nivå som föregående år. Genomsnittlig betygspoäng visar däremot mer varierade resultat där våra elever på Naturvetenskapsprogrammet når högre betyg än de övriga och dessutom högre än föregående år. Det är också detta program som hamnar över gällande rikssnitt. Eleverna på Samhällsvetenskapsprogrammet når medel för skolan medan eleverna på Ekonomiprogrammet ligger en bit under genomsnittet. Genomsnittet för eleverna på Ekonomiprogrammet ändras stort med varje elev då endast tre elever gick det programmet detta läsår. Överensstämmelse nationella provbetyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG05 69 31,9% 56,5% 11,6% ENGENG06 69 23,2% 59,4% 17,4% MATMAT01b 52 0% 76,9% 23,1% MATMAT02b 41 0% 48,8% 51,2% MATMAT02c 32 0% 78,1% 21,9% MATMAT03b 12 0% 58,3% 41,7% MATMAT04 14 0% 50,0% 50,0% SVESVE01 71 7,0% 80,3% 12,7% SVESVE03 36 30,6% 38,9% 30,6% SVASVA01 6 16,7% 66,7% 16,7% Vid jämförelse av resultat på nationella prov och kursbetyg så ser vi skillnader i samtliga kurser. Avvikelser av kursbetyg och nationella prov är helt naturligt då nationella provet inte är ett kursprov och således inte testar av alla kunskapskrav i en kurs. Dessutom så handlar nationella provet om ett underlag av många och med dagens betygssystem så kan vi inte sätta betyg efter få, enstaka uppgifter. De nationella betygen är summativa medan betygssystemet inte är det. I de flesta fall stämmer betygen väl överens med resultaten på de nationella proven med små avvikelser, men en del skiljer sig mer. Här är det viktigt att vi analyserar dessa avvikelser för att få förståelse för siffrorna. För att förbereda eleverna inför de nationella proven har det övningsmaterial som Skolverket tillhandahar använts. Dessutom har de förmågor som testas på de nationella proven prövats vid ett flertal gånger tidigare under läsåret, samt formativ feedback har getts till eleverna individuellt för att ge dem möjlighet att öva och utveckla just de kunskaper som de behövde utveckla för att nå så goda resultat som möjligt.
För att säkerställa likvärdighet vid bedömning var vi på skolan två stycken lärare som bedömde de muntliga proven så långt det varit möjligt, dessutom avidentifierades de skriftliga proven innan rättning, för att ingen subjektivitet skulle uppstå. I den mån det varit möjligt och behov har funnits har även sambedömning av de skriftliga proven. En kort analys kring varje kurs och skillnaden/likheten mellan provresultat och betyg står att läsa om under avsnittet analys. B, Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Skola MEG totalt AcadeMedia Gymnasium 85% 82% 71% 89% 83% 80% 97% 94% 90% 68% 66% 61% 82% 73% 71% Vårt värdegrundsarbete visar på goda resultat. Jämfört med andra Mikael Elias gymnasieskolor och skolor inom AcadeMedia totalt så ligger vi över genomsnittet på samtliga områden. Som jag skrev tidigare så tycker vi att det är oerhört viktigt med trivsel, trygghet och relationer på vår skola och jobbar mycket tillsammans med eleverna kring detta. Det är en stor bidragande orsak till de fina värdegrundsresultaten. Kulturen på skolan är främjande för trygghet, gemenskap och trivsel genom alla våra värdegrundsaktiviteter i forma av aktivitetsdagar och annat där delaktigheten från eleverna är stor.
7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra elever är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. Resultaten av den upplevda kvaliteten visar även den på goda resultat. Jämfört med genomsnittet för Mikael Elias gymnasieskolor och AcadeMedias alla gymnasieskolor så ligger vi högre på samtliga områden. Allra störst positiv skillnad har vi vad gäller rekommendationsgraden. Hela 83 jämfört med 72 respektive 70 jämfört med genomsnitt. Även Nöjdkundindex och trivsel är betydligt högre än genomsnittet. Studiemiljö och undervisning visar på högre nöjdhet än genomsnittet men inte lika stor positiv skillnad som de övriga.
7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Här saknas utfall för en fråga pga. för få svarande. Resultatet av den ändamålsenliga kvaliteten är helt enastående. 100% av våra slumpmässigt tillfrågade tidigare elever skulle rekommendera vår skola. 100% anser dessutom att vi förberedde dem väl inför kommande studier. Undervisningen, relationen till lärarna, lärarnas engagemang samt stämningen på skolan får även det ett resultat på 100% nöjda. Hur väl utbildningen stärkte dem i deras personliga utveckling så ligger resultatet på 89%, även det ett högt skattat resultat. Jämför detta med 60% respektive 56% för genomsnittet av alla Mikael Elias gymnasieskolor och samtliga gymnasieskolor inom AcadeMedia. 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Lokalt valde vi dessutom ut ytterligare tre frågor att jobba med under året: Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det skall gå så bra som möjligt för mig Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen
Mål: Mål: Resultat 2013/14 Mål 2014/15 Resultat 2014/15 Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet 6,9 8,0 7,1 Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan 7,2 8,0 7,4 Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer 6,7 7,5 6,9 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det skall gå så bra som möjligt för mig Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen 7,6 8,0 7,5 7,2 8,5 7,1 Vi hade satt upp höga mål. För oss är det viktigt med hög målsättning och något att sträva mot på lång sikt. Vi nådde inte riktigt våra mål men vi ser att vi fått bättre resultat på en del av de frågor vi jobbat med jämfört med föregående läsår. För att eleverna skall få bättre arbetsro i skolan satte vi upp följande arbetssätt: Ha gemensamma regler för vad som gäller i klassrummet (telefoner, dator, sociala medier, störande, etc.) Vara en ledare i klassrummet med mod att vidta åtgärder om regler inte följs Använda skolans olika ytor för att möta olika behov Här har vi ökat från 7,2 till 7,4. Eleverna upplever alltså större arbetsro i år än tidigare år. Det är bra att vi haft fler grupprum, just så att vi kunnat använda de ytorna för elever som så kräver det. Grupprummen har nyttjats av eleverna till fullo och många elever gynnas av att sitta i grupprum. För att eleverna skall få bättre information om hur det går för dem i skolarbetet har vi: Koppla varje uppgift till matrisens kunskapskrav Förtydliga samt ha ett gemensamt förhållningssätt till hur vi markerar och kommenterar i matriserna Använda ScS mer i undervisningen och låta eleverna återkoppla sin feedback till läraren för att säkerställa att de tar till sig och förstår feedbacken Planera uppgifterna så att vi ger oss själva tid att så snart som möjligt ge feedback till eleverna på deras prestationer Här har vi höjt resultatet från 6,9 till 7,1. Det är ett steg på vägen men här vill vi nå ännu högre kommande läsår.
För att eleverna skall få lust att lära sig mer, hjälpa dem i deras skolarbete samt tydliggöra vad de behöver göra för att nå de olika betygsstegen satte vi upp följande arbetssätt: Utgå från elevernas verklighet, verklighetsbaserade case Arbeta med den enskilde elevens mål för att se vad som krävs för dem att nå dit Mer ämnesintegration för att få roliga ämnen att lyfta tråkiga ämnen Samplanera för varje klass så de har en jämn belastning av uppgifter över läsåret samt för att säkerställa studiebesök, antal rapporter, biblioteksbesök och upplevelsebaserade case Lära oss mer om tekniska plattformar som lär dem för framtiden Uppmuntra till betydelsen av olika färdigheter och kunskaper Ge feed-forward i god tid innan nästa examination Mer interaktiva moment och inte så långa genomgångar Ha annorlunda skoldagar som t.ex. halloween Variera undervisningen Be eleverna reflektera över befintliga resultat och den feed-forward de får Ge direkt feedback under lektionstid för att stämma av deras förståelse Jobba med gruppdynamiken och jobba med olika basgrupper vid diskussioner, seminarier, kamratbedömning m.m. Mindre socialiserande under lektionstid, varje minut skall ses som ett lärandetillfälle Värdesätta relationen till eleverna som bygger på ömsesidig respekt och förtroende Förklara begreppen i kunskapskraven tydligt Ge konkreta exempel som motsvarar begrepp och kunskapskrav Använda begrepp ur kunskapskraven i återkopplingen av uppgifter Arbeta med elevexempel Ha gemensamma riktlinjer för hur vi använder matriserna i ScS På dessa tre så skiljer sig inte resultatet nämnvärt från tidigare läsår. Vi ser en liten ökning på lusten att lära men en nedgång på de övriga två. 7.5 Utvecklingsområde 2: Höja resultaten för våra elever i matematik Då vi under förra läsåret såg utvecklingsbehov inom matematiken för att lyfta matematikkunskaperna hos våra elever så satsade vi extra på det under året. Vi har haft en matematikutvecklingstjänst på 20% på skolan samt att alla matematiklärare genomför matematiklyftet. Under året har vi tillsammans genomfört två moduler i matematiklyftet. Resultatet i matematik visar att vi lyckats höja resultaten i de kurser där vi jämför resultaten jämtemot föregående år. Vi kommer fortsätta satsa på matematik kommande läsår för att ytterligare stärka våra elevers kunskaper och nå högre resultat i matematik.
Kurs Betyg A Fördelning i % Betyg B Fördelning i % Betyg C Fördelning i % Betyg D Fördelning i % Betyg E Fördelning i % Betyg F Fördelning i % Ma 1b lå14-15 8% 2% 17% 25% 49% 0% Ma 1b lå13-14 4% 7% 16% 16% 56% 0% Ma 1c lå14-15 32% 13% 29% 19% 6% 0% Ma 1c lå13-14 15% 11% 41% 15% 19% 0% Ma 2b lå14-15 4% 0% 11% 20% 65% 0% Ma 3c lå14-15 19% 19% 30% 15% 11% 7% Ma 4 lå14-15 25% 8% 33% 13% 17% 0% 8. Analys Våra resultat visar på nöjda elever och höga värdegrundsresultat. Vi ser däremot att elevernas resultat vad gäller meritvärde sjunker något från föregående år och vi når inte genomsnittet för Mikael Elias totalt. En närmare analys kring varje område följer nedan samt åtgärder och nya utvecklingsområden inför kommande läsår. 8.1 Funktionell kvalitet - kunskapsresultat Vad gäller andelen examensbevis så får 96% av våra elever examensbevis. Alla elever utom två har fått ett examensbevis och de två elever som inte har fått det har tyvärr missat i flera kurser och dessutom haft en väldigt hög frånvaro. 96% är ett bra resultat jämfört med genomsnitt för alla Mikael Elias gymnasieskolor (91%) samt rikssnitt för föregående läsår (88,5%). När vi tittar på betygsresultaten i samtliga kurser så noterar vi att det är relativt få elever som (endast) nått kunskapskraven för betyget E. Våra egna erfarenheter säger också att vi satt fler betyg som är högre än det lägsta godkända betyget, vilket är positivt. Dock är andelen elever som nått de högsta betygen (A och B) inte särskilt hög. Vi är överens om att vi har varit rättvisa i vår bedömning. För att få upp våra resultat är det viktigt att vi arbetar vidare med det vi kommit överens om kring den upplevda kvaliteten; som att öka elevers förståelse för vad som krävs för de olika betygen. Jämför vi med andra Mikael Elias-skolor kan vi se att vi åtminstone tidigare år haft lägre meritvärden och lägre andel elever med högsta betyg. Därför ser vi vikten av ett lärorikt samarbete med andra skolor för att se vad det är de skolorna gör som vi kan lära oss utav. Att lära av varandra både kollegialt på arbetsplatsen och mellan olika skolor är en viktig del för att höja elevernas kunskaper. Här kommer vi ingå i ett samarbete tillsammans med tre andra skolor, en annan Mikael Elias gymnasieskola, en kommunal gymnasieskola samt en fristående gymnasieskola med annan huvudman. Fokus kommer att vara bedömning och betygsättning. Ser vi på andelen A-betyg kan vi konstatera att de ökat väldigt mycket i matematik, vilket sannolikt och glädjande kan förklaras av att vi haft en medveten satsning på matematiken. Tyvärr har meritvärdet för våra avgångselever sjunkit något jämfört med tidigare år. Tittar vi per program så är det endast på ekonomiprogrammet som det faktiskt har sjunkit medan det har ökat både på naturvetenskapsprogrammet och på samhällsvetenskapsprogrammet. Ekonomiprogrammet
har sjunkit markant. Vi hade under året endast tre elever på ekonomiprogrammet i åk 3. Tittar vi på förädlingsvärde och de betyg de eleverna kom in med så har vi ökat deras kunskaper och således också betygssnitt jämfört med åk 9. Att de endast varit tre elever som under åren läst i olika undervisningsgrupper med både äldre, yngre samt elever från andra program kan naturligtvis också vara en bidragande orsak till att vi inte lyckats lyfta dessa elevers resultat ännu högre. Tittar vi vidare på de siffror vi har för alla avgångselever kan vi dock till exempel se att andelen A har stigit något varje år i till exempel svenska ett ämne som samtliga elever läser varje år. Detta skulle ändå kunna tyda på att vi trots allt förbättrat vår undervisning från år till år. Det är vanskligt att titta endast på avgångsbetyg, då de rör sig över ett spann på tre år. Vår satsning på matematiken har givit resultat. Förutom att vi har haft en matematikutvecklingstjänst på 20% på så har även samtliga matematiklärare genomför matematiklyftet under läsåret. Under året har vi tillsammans genomfört två moduler i matematiklyftet. Utbildningen har väckt nya idéer om hur man kan förändra matematikundervisningen. Att arbeta med större gemensamma övningar i helklass ger möjlighet att bredda och fördjupa undervisningen samt som pedagoger utvecklas genom gemensamma planeringar, bedömningar och auskultationer. Utbildningen har varit styrd i både tid och utformning vilket har gjort att det ibland har varit svårt att passa in den i kurserna. Genom att planera kommande kurser med inslag av idéer från matematiklyftet kommer vi att lyckas lyfta elevernas intresse för matematikstudier. Det finns en tradition av matteboksräkning. Vi vill förändra traditionen genom att jobba mer med strukturerad problemlösning som leder till att eleverna ska känna ett behov av att kunna de olika delarna i matematiken för att komma fram till lösningar. Kurserna har olika områden som lämpar sig olika väl att förändra enligt ovanstående. Förändringen måste ske på ett avvägt sätt för att implementeras på bästa sätt. När vi ser resultaten i matematik som är varierande i de olika kurserna, gör vi analysen att vi måste: Jobba vidare med att skapa en plugga kultur i grupperna redan i första kursen, eget arbete utanför lektionstid är helt nödvändigt Vi planerar att utveckla en arbetsbeskrivning för vad som krävs av eleverna för att lyckas i den aktuella kursen Arbeta med lösningsexempel för att tydliggöra vad kunskapskraven innebär för de olika betygsnivåerna Jobba vidare med digitala hjälpmedel i undervisningen som t.ex. Mathleaks och Geogebra Resultatrapporterade läxförhör som följs upp med arbete på ME-tid Använda en ny provstruktur som hela vägen återkommer till tidigare avsnitt för att bygga upp till ett kursprov som liknar NP Matematiklyftet har bidragit till ett bättre samarbete mellan matematiklärarna både inom skolan och med andra skolor inom arbetsgruppen och det är viktigt att det finns utrymme i framtiden för att utvecklas vidare tillsammans. Vad gäller resultaten på NP i relation till så anser vi som nämnts tidigare att avvikelser mellan kursbetyg och nationella prov är helt naturligt då nationella provet inte är ett kursprov och således inte testar av alla kunskapskrav i en kurs. Dessutom så handlar nationella provet om ett underlag av många och med dagens betygssystem så kan vi inte sätta betyg efter få, enstaka uppgifter. Viktigt för