BEDÖMNING AV RIMLIGHETEN I PRISSÄTTNINGEN AV SAMHÄLLSOM- FATTANDE TJÄNSTER INOM TELEFONI- OCH INTERNETACCESSTJÄNS- TER

PM Utkast 1 (28) Dnr: 16.12.2014 1180/922/2014 BEDÖMNING AV RIMLIGHETEN I PRISSÄTTNINGEN AV SAMHÄLLSOM- FATTANDE TJÄNSTER INOM TELEFONI- OCH INTERNETACCESSTJÄNS- TER UTKAST

2 (28) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Lagstiftning om prissättning av samhällsomfattande tjänster... 4 2.1 EU-lagstiftning... 4 2.2 Informationssamhällsbalk... 6 2.2.1 Tjänster som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna och övervakning av prissättningen av samhällsomfattande tjänster 6 2.2.2 Övervakning av detaljistpriserna på samhällsomfattande tjänster... 8 2.2.3 Reglering av avtalsvillkoren... 8 2.2.4 Tillsynsförfarande... 9 2.3 Bestämmelser och föreskrifter på lägre nivå som gäller kvaliteten och verifiering av kvaliteten på samhällsomfattande tjänster... 9 2.3.1 Kommunikationsministeriets förordning om minimihastigheten för en ändamålsenlig internetförbindelse i anslutning till samhällsomfattande tjänster... 9 2.3.2 Statsrådets förordning om minimikraven på allmänna telefonitjänster som tillhandahålls hörsel-, tal- och synskadade 9 2.3.3 Kommunikationsverkets föreskrift 58 B/2014... 10 3 Bedömning av prissättningen av samhällsomfattande tjänster... 10 3.1 Delområden inom övervakningen av prissättningen... 10 3.2 Övervakning av den allmänna prisnivån för samhällsomfattande tjänster 12 3.3 Bedömning av prissättningen av samhällsomfattande tjänster från fall till fall... 14 3.3.1 Bedömning från fall till fall... 14 3.3.2 Utgångspunkter för bedömning... 15 3.3.3 Byggkostnader... 18 3.3.4 Månadsavgifter och andra driftkostnader... 23 3.3.5 Öppnings- och kopplingsavgifter... 26 4 Sammandrag... 27 BILAGA 1. Övervakning av prissättningen av samhällsomfattande tjänster... 28

3 (28) 1 Inledning Enligt informationssamhällsbalken (917/2014) ska Kommunikationsverket övervaka tillgången till, kvaliteten på och prissättningen av samhällsomfattande tjänster. I denna promemoria beskrivs lagstiftningen om övervakning av prissättningen och bedömningsprinciperna för en rimlig prissättning på Kommunikationsverket. I promemorian har särskild hänsyn tagits till att bedömningsprinciperna ändras enligt informationssamhällsbalken. Med rimligt pris avses i informationssamhällsbalken uttryckligen priset ur användarens perspektiv. Denna promemoria ersätter de specifika promemorior som Kommunikationsverket publicerade 2009 och 2010 om bedömning av rimlig prissättning av samhällsomfattande tjänstera inom telefoni- och internetaccesstjänster. De bedömningsprinciper som beskrivs i promemorian gäller bedömning av prissättningen av telefonitjänster, textmeddelandetjänster, 1 Mbit/s -internetaccesstjänster och symmetriska internetaccesstjänster på 512 kbit/s som tillhandahålls hörsel- och talskadade personer. Promemorian gäller inte prissättningen av kontaktinformationstjänster eller av nättjänster som tillhandahålls av nätföretag som utsetts till leverantörer av samhällsomfattande tjänster. Oberoende av det geografiska läget har alla rätt till ett minimiutbud av telefoni- och internetaccesstjänster. Kvalitetsmässigt ska dessa tjänster även fungera på den fastställda miniminivån och ha en överkomlig prissättning så att alla har genuin möjlighet att använda de tjänster som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna. Bedömningen av överkomligheten i prissättningen av samhällsomfattande tjänster styrs av informationssamhällsbalken med tillhörande förarbeten (RP 221/2013). Därtill kan andra myndigheter göra bedömningar av prissättningen utifrån en annan lagstiftning, exempelvis konkurrensrätten. Den nationella regleringen av de samhällsomfattande tjänsterna bygger på EU-lagstiftningen. I direktivet om samhällsomfattande tjänster fastställs de verktyg med vilka det är möjligt att i EUstaterna tillämpa övervakningen av prissättningen av samhällsomfattande tjänster, och de målsättningar som man strävar efter att uppnå genom samhällsomfattande tjänster. I promemorian presenteras de telefoni- och internetaccesstjänster som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna, Kommunikationsverkets fortlöpande övervakning av detaljistpriserna på dessa samt de grundprinciper enligt vilka Kommunikationsverket bedömer överkomligheten av prissättningen av samhällsomfattande tjänster på allmän nivå och från fall till fall. I en bedömning av ett enskilt fall kombineras de allmänna principerna och referensuppgifterna om prissättningen av samhällsomfattande tjänster samt de omständigheter i det enskilda fallet som slutligen kan leda till ett ställningstagande om prissättningen av samhällsomfattande tjänster.

4 (28) I några av de fall som Kommunikationsverket har avgjort har en bedömningsmodell baserad på tidigare promemorior tillämpats. I dessa fall har det gällt överkomligheten i prissättningen i anbud på internetaccesstjänster som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna. Efter lagändringarna kan de slutsatser som dragits i dessa fall inte längre tillämpas i sin nuvarande form. Enligt Kommunikationsverket har bedömningsförfarandet till grunderna dock visat sig fungera bra, och den grundläggande strukturen kommer att i stor utsträckning förbli oförändrad. 2 Lagstiftning om prissättning av samhällsomfattande tjänster 2.1 EU-lagstiftning I detta kapitel beskrivs den nationella lagstiftningen och EUlagstiftningen om prissättningen av samhällsomfattande tjänster. EU-rätten gör det möjligt att med olika regleringsverktyg säkerställa en överkomlig prissättning av samhällsomfattande tjänster. Varje medlemsland får dock själv bestämma om dessa verktyg ska införas eller inte. Därför varierar även de verktyg som används vid övervakning av prissättningen av samhällsomfattande tjänster i olika medlemsländer. Avsikten nedan är att dels belysa de verktyg som fastställts av EU-rätten för att säkerställa överkomliga priser, dels att beskriva den inhemska lagstiftningen i motsvarande delar. Bestämmelser om samhällsomfattande tjänster finns i Europaparlamentets och rådets direktiv om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster 2002/22/EG (direktiv om samhällsomfattande tjänster, ändrad genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG). Enligt artikel 3.1 i direktivet om samhällsomfattande tjänster ska medlemsländerna säkerställa att de tjänster som anges i direktivets kapitel II görs tillgängliga med angiven kvalitet för samtliga slutanvändare inom deras territorium, oberoende av geografisk belägenhet, och att de, mot bakgrund av särskilda nationella förhållanden, tillhandahålls till ett överkomligt pris. Enligt artikel 3.2 ska medlemsstaterna besluta vilket tillvägagångssätt som är mest effektivt och lämpligt för att säkerställa genomförandet av samhällsomfattande tjänster med beaktande av principerna om objektivitet, insyn, icke-diskriminering och proportionalitet. Medlemsstaterna ska sträva efter minsta möjliga snedvridning av marknaden, särskilt vad gäller tillhandahållande av tjänster till priser eller andra villkor som avviker från normala affärsmässiga villkor, samtidigt som de ska beakta allmänintresset. Enligt artikel 4.1 i direktivet om samhällsomfattande tjänster ska medlemsstaterna säkerställa att samtliga rimliga krav på anslutning till det allmänna telefonnätet i en fast anslutningspunkt och på tillträde till allmänt tillgängliga telefonitjänster i en fast anslutningspunkt uppfylls av minst ett företag. Den tillhan-

5 (28) dahållna anslutningen ska enligt punkt 2 i artikeln göra det möjligt att ringa och ta emot telefonsamtal, telefax och datakommunikation med en datahastighet som tillåter funktionellt tillträde till internet, med beaktande av den aktuella teknik som används av majoriteten av abonnenterna samt den tekniska genomförbarheten. Enligt punkt 3 i artikeln ska medlemsstaterna säkerställa att samtliga rimliga krav på tillträde till allmänt tillgängliga telefonitjänster via en nätanslutning enligt punkt 1, som gör det möjligt att ringa och ta emot nationella och internationella samtal, uppfylls av minst ett företag. Bestämmelser om innehållet i samhällsomfattande tjänster ingår också i direktivets artiklar 5 7, som gäller nummerupplysningstjänster och abonnentförteckningar, avgiftsbelagda telefonautomater samt särskilda åtgärder för användare med funktionshinder. Bestämmelser om överkomliga taxor för samhällsomfattande tjänster finns i direktivets artikel 9. Enligt punkt 1 i artikeln ska de nationella regleringsmyndigheterna övervaka utvecklingen av och nivån på taxorna för de tjänster som enligt artiklarna 4 7 omfattas av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster och som antingen tillhandahålls av utsedda företag eller, om inte ett enda företag har utsetts, är tillgängliga på marknaden, särskilt i förhållande till nationella konsumentpriser och inkomster. Enligt artikel 9.2 får medlemsstaterna mot bakgrund av nationella förhållanden kräva att utsedda företag erbjuder konsumenterna olika taxealternativ eller -paket som skiljer sig från dem som erbjuds till vanliga kommersiella villkor, särskilt för att säkerställa att låginkomsttagare eller användare med särskilda sociala behov har tillträde till det nät som avses i artikel 4.1 eller till de tjänster som enligt artikel 4.3 och artiklarna 5 7 omfattas av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster och som tillhandahålls av utsedda företag. Enligt artikel 9.3 får medlemsstaterna, förutom varje bestämmelse om att utsedda företag ska erbjuda särskilda taxealternativ eller iaktta prisbegränsningar eller geografisk utjämning eller andra liknande ordningar, säkerställa att konsumenter med låga inkomster eller särskilda sociala behov ges stöd. Enligt punkt 4 i artikeln får medlemsstaterna kräva att företag med skyldigheter i enlighet med artiklarna 4 7 tillämpar gemensamma taxor, inklusive geografisk utjämning, för hela territoriet med beaktande av nationella förhållanden eller iakttar prisbegränsningar. Om ett utsett företag med skyldighet att erbjuda särskilda taxealternativ tillämpar gemensamma taxor eller iakttar prisbegränsningar ska de nationella regleringsmyndigheterna enligt direktivets artikel 9.5 säkerställa att villkoren för prissättning är fullt öppna samt offentliggörs och tillämpas i enlighet med principen om icke-diskriminering. De nationella regleringsmyndigheterna får kräva att särskilda ordningar ändras eller dras tillbaka.

6 (28) 2.2 Informationssamhällsbalk I artikel 10 i direktivet om samhällsomfattande tjänster finns dessutom bestämmelser om kontroll av utgifter. Enligt punkt 1 i artikeln ska medlemsstaterna säkerställa att de utsedda företagen, när de erbjuder faciliteter och tjänster utöver sådana som anges i artiklarna 4, 5, 6 och 7 samt artikel 9.2, fastställer villkor på ett sådant sätt att abonnenten inte tvingas betala för faciliteter eller tjänster som inte är nödvändiga eller krävs för den begärda tjänsten 2.2.1 Tjänster som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna och övervakning av prissättningen av samhällsomfattande tjänster I 86 88 i informationssamhällsbalken finns bestämmelser om de telefoni- och internetaccesstjänster som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna samt om deras överkomliga prissättning. 1 Enligt 86 och 87 är teleföretag som Kommunikationsverket i enlighet med 85 har utsett till leverantörer av samhällsomfattande tjänster som avser telefonitjänster skyldiga att oberoende av geografiskt läge och till ett från en genomsnittsanvändares synpunkt rimligt pris tillhandahålla abonnemang som ansluts till ett allmänt kommunikationsnät på den plats där användaren eller abonnenten permanent bor eller är belägen. Teleföretaget ska tillhandahålla abonnemanget inom skälig tid från beställningen. Telefonabonnemanget ska vara sådant att alla, även personer med funktionsnedsättning, kan använda nödtjänster, ringa och ta emot inrikes- och utlandssamtal samt använda andra sedvanliga telefonitjänster. Abonnemanget som möjliggör internetaccesstjänster ska vara sådant att alla användare och abonnenter kan få en ändamålsenlig internetförbindelse, med beaktande av den överföringshastighet som de flesta användare och abonnenter har samt den tekniska genomförbarheten och kostnaderna. Ett teleföretag kan med stöd av 88 1 mom. i lagen även tillhandahålla ovannämnda tjänster via flera abonnemang, om det inte medför oskäliga extra kostnader för abonnenterna och användarna. Enligt motiveringarna till motsvarande bestämmelse i den tidigare lagen kan oskäliga extra kostnader bland annat vara skyldighet att skaffa dyr kringutrustning eller ett flertal öppningsavgifter för abonnemang (RP 150/2006, s. 25). Enligt ovanstående bestämmelser föreskrivs det om minimihastigheten för en ändamålsenlig internetförbindelse i kommunikationsministeriets förordning och om de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning i statsrådets förordning. Kommunikationsverket kan dessutom meddela närmare före- 1 I 89 i lagen finns bestämmelser om de kontaktinformationstjänster som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna och som denna promemoria inte gäller för.

7 (28) skrifter om hur anslutningar tekniskt ska genomföras eller vilka tekniska egenskaper dessa ska ha. Skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster är oberoende av teknik. Redan i motiveringarna till den tidigare gällande lagen (RP 150/2006, s. 24) konstaterades att den anslutning som tillhandahålls användaren inte ska vara bunden till en viss teknik. Enligt bestämmelsen ska abonnemanget möjliggöra en ändamålsenlig internetförbindelse, med beaktande av den överföringshastighet som de flesta användare och abonnenter har samt den tekniska genomförbarheten och kostnaderna. Bestämmelsen definierar inte närmare med vilken teknik internetförbindelsen genomförs, men förbindelsen måste alltid uppfylla kvalitetskraven på hastigheten enligt kommunikationsministeriets gällande förordning. Enligt 86 och 87 i informationssamhällsbalken är teleföretagen skyldiga att tillhandahålla abonnenten abonnemang till ett från en genomsnittsanvändares synpunkt rimligt pris. I motsats till den tidigare lagen ska överkomligheten av priset därmed uttryckligen bedömas ur kommunikationstjänstens användares perspektiv. Syftet med den föreslagna ändringen är att i enlighet med artikel 9.2 i direktivet om samhällsomfattande tjänster möjliggöra att exempelvis låginkomsttagare och användare med funktionsnedsättning får tillgång till abonnemang för samhällsomfattande tjänster (RP 221/2013, s. 147). I motiveringarna till informationssamhällsbalken konstateras att man vid bedömning av ett rimligt pris även kan ta hänsyn till i genomsnitt skäliga bygg-, installations- och driftkostnader för abonnemanget. Även det geografiska läget kan ha betydelse för bedömning av rimliga kostnader för abonnemanget. Med andra ord kan det som anses vara rimligt pris variera något i olika delar av landet. Enligt förarbetena är syftet med de samhällsomfattande tjänsterna dock att säkerställa att alla användare får tillgång till bastjänsterna till ett rimligt pris. Vid bedömningen ska överkomliga priser primärt granskas ur användarens synpunkt med tanke på de kostnader som uppstår för leverantören av samhällsomfattande tjänster (RP 221/2013, s. 147). I 93 och 94 i informationssamhällsbalken finns bestämmelser om nettokostnaderna för samhällsomfattande tjänster och om ersättning för kostnaderna. Möjligheten för att leverantören av samhällsomfattande tjänster kan få ersättning för kostnaderna för samhällsomfattande tjänster har betydelse vid bedömning av rimliga priser för samhällsomfattande tjänster. Orsaken är att prioriteringen av en granskning av de rimliga priserna ur användarens synpunkt enligt förarbetena även kan anses rimlig ur tjänsteleverantörens synpunkt, eftersom företaget har möjlighet att ansöka om ersättning av statens medel för nettokostnaderna för samhällsomfattande tjänster, om dessa utgör en oskälig ekonomisk belastning (RP 221/2013, s. 147).

8 (28) 2.2.2 Övervakning av detaljistpriserna på samhällsomfattande tjänster Bestämmelser om övervakning av detaljistpriserna på samhällsomfattande tjänster finns i 92 informationssamhällsbalken. Enligt paragrafen ska Kommunikationsverket övervaka prissättningen av samhällsomfattande tjänster och jämföra den med kommunikationstjänsternas allmänna prisnivå samt bedöma prissättningen av de samhällsomfattande tjänsterna i förhållande till den allmänna konsumentprisnivån och befolkningens allmänna inkomstnivå. Bestämmelsen motsvarar den tidigare lagen. Genom bestämmelsen infördes artikel 9.1 i direktivet om samhällsomfattande tjänster, enligt vilken de nationella regleringsmyndigheterna ska övervaka utvecklingen av och nivån på taxorna för de tjänster som omfattas av de samhällsomfattande tjänsterna särskilt i förhållande till nationella konsumentpriser och inkomster (RP 150/2006, s. 22 23). Syftet med bestämmelsen är enligt dess motiveringar att säkerställa att prissättningen av samhällsomfattande tjänster ligger i linje med andra genomsnittliga konsumentpriser och att den är överkomlig för användarna. Målet med förfarandet för att utse leverantörer av samhällsomfattande tjänster är enligt motiveringarna att de samhällsomfattande tjänsterna ska produceras så kostnadseffektivt som möjligt och till ett för användarna förmånligt pris. Skyldigheten att övervaka prissättningen syftar till att garantera att detta mål nås. Informationssamhällsbalken saknar bestämmelser om Kommunikationsverkets rätt att reglera detaljistpriserna på samhällsomfattande tjänster med de verktyg som anges i artikel 9.2 och 9.4 i direktivet om samhällsomfattande tjänster, dvs. genom att iaktta prisbegränsningar eller geografisk utjämning eller genom att ålägga teleföretagen att erbjuda särskilda taxealternativ för låginkomsttagare eller användare med särskilda sociala behov. Kommunikationsverket har inte heller sådan möjlighet som avses i artikel 9.3 i direktivet att stödja användare med låga inkomster eller särskilda sociala behov. 2.2.3 Reglering av avtalsvillkoren Vid bedömning av överkomligheten av priset på produkter som tillhandahålls som samhällsomfattande tjänster och rimligheten av de avtalsvillkor som gäller prissättningen är det även möjligt att stöda sig på 107 informationssamhällsbalken, som gäller avtalsvillkor och prislistor. Enligt 1 mom. i paragrafen ska teleföretag utarbeta standardavtalsvillkor för avtal om kommunikationstjänster som ingås med konsumenter och tillämpa dessa villkor när avtal ingås med konsumenter. Avtalen får inte innehålla villkor eller begränsningar som är oskäliga för konsumenterna. Avtalsvillkoren ska upprättas på ett klart och begripligt språk. Informationssamhällsbalkens 107 lämpar sig enbart för villkoren i konsumentavtal. Med stöd av paragrafen kan Kommuni-

9 (28) kationsverket därmed inte ta ställning till rimligheten av avtalsvillkoren i fråga om priset på de samhällsomfattande tjänster som teleföretagen tillämpar för sina företagskunder. Vid bedömning av rimligheten av avtalsvillkoret ur konsumentens synpunkt kan man enligt motiveringarna till den tidigare lagen (RP 231/2005, s. 25) bland annat ta hänsyn till direktivet om oskäliga villkor i konsumentavtal (rådets direktiv om oskäliga villkor i konsumentavtal, 93/13/EEG), som har införts genom bestämmelserna i 3 och 4 kap. i konsumentskyddslagen. 2.2.4 Tillsynsförfarande Kommunikationsverkets befogenheter att övervaka prissättningen av samhällsomfattande tjänster bygger på informationssamhällsbalkens 303 och 313. Enligt 303 i informationssamhällsbalken har Kommunikationsverket till uppgift att utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag samt bestämmelser som utfärdats med stöd av den, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Enligt 313 i informationssamhällsbalken kan Kommunikationsverket ta upp ärenden till prövning på en parts begäran eller på eget initiativ. 2.3 Bestämmelser och föreskrifter på lägre nivå som gäller kvaliteten och verifiering av kvaliteten på samhällsomfattande tjänster 2.3.1 Kommunikationsministeriets förordning om minimihastigheten för en ändamålsenlig internetförbindelse i anslutning till samhällsomfattande tjänster Kommunikationsministeriet utfärdade 18.12.2014 med stöd av 87 3 mom. i informationssamhällsbalken en förordning om minimihastigheten för en ändamålsenlig internetförbindelse i anslutning till samhällsomfattande tjänster (1163/2014). Enligt 1 1 mom. i förordningen ska minimihastigheten för den inkommande trafiken för en sådan ändamålsenlig internetförbindelse som avses i 87 2 mom. i informationssamhällsbalken vara 1 Mbit/s. Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. kan internetförbindelsens genomsnittliga minimihastighet för inkommande trafik enligt 1 2 mom. i förordningen vara 750 kbit/s under en mätperiod på 24 timmar och 500 kbit/s under vilken som helst mätperiod som varar 4 timmar. 2.3.2 Statsrådets förordning om minimikraven på allmänna telefonitjänster som tillhandahålls hörsel-, tal- och synskadade Statsrådet utfärdade 18.12.2014 med stöd av 86 3 mom. i informationssamhällsbalken en förordning om minimikraven på allmänna telefonitjänster som tillhandahålls hörsel-, tal- och synskadade (1247/2014). Enligt 1 1 mom. i förordningen ska en anslutning som avses i 86 i informationssamhällsbalken och som tillhandahålls hörsel- eller talskadade för videosamtalsoch distanstolkningstjänster möjliggöra en internetförbindelse

10 (28) med en hastighet på minst 512 kilobit per sekund för inkommande och utgående trafik. Hastigheten får tillfälligt sjunka under minimihastigheten, dock inte under 384 kbit/s. Enligt 2 mom. i paragrafen ska anslutningen också kunna användas för att skicka och ta emot textmeddelanden som behövs för att anlita nödtjänster. 2.3.3 Kommunikationsverkets föreskrift 58 B/2014 Det praktiska genomförandet, mätningen och övervakningen av en sådan internetförbindelse för samhällsomfattande tjänster, som definieras i kommunikationsministeriets förordning, kräver närmare tekniska anvisningar. Kommunikationsverket utfärdade 19.12.2014 med stöd av informationssamhällsbalken en föreskrift om kvaliteten på kommunikationsnät och -tjänster och samhällsomfattande tjänster (Kommunikationsverket 58 B/2014 M). I kapitel 4 i föreskriften ingår bestämmelser om verifiering av kvaliteten på en ändamålsenlig internetförbindelse för samhällsomfattande tjänster samt om tekniska egenskaper hos och verifiering av kvaliteten på internetförbindelser som tillhandahålls hörsel- och talskadade personer. Enligt 9 som handlar om verifiering av kvaliteten på internetaccesstjänsten ska företag som utses till leverantörer av samhällsomfattande tjänster ha färdighet att verifiera att de tjänster företagen tillhandahåller uppfyller de specialkrav för tjänsternas kvalitet som fastställs i 87 i informationssamhällsbalken och kommunikationsministeriets förordning (1163/2014). Syftet med föreskriften är att säkerställa en enhetlig tolkning av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster i hela landet i detta avseende. Föreskriften fastställer enhetliga mätkriterier som syftar till att klarlägga både teleföretagens och användarnas rättigheter och minimera de störningar som mätningen medför för den övriga användningen av nätet. I 10 i föreskriften fastställs den maximala fördröjningen i internetaccesstjänster som tillhandahålls hörsel- och talskadade personer som samhällsomfattande tjänster så att de kan använda videosamtals- och distanstolkningstjänster. Leverantörer av samhällsomfattande tjänster ska enligt paragrafen ha färdighet att verifiera att tjänsterna uppfyller de särskilda kvalitetskrav som ställs i 86 i informationssamhällsbalken, statsrådets förordning (1247/2014) samt i föreskriften. 3 Bedömning av prissättningen av samhällsomfattande tjänster 3.1 Delområden inom övervakningen av prissättningen Enligt en grov uppdelning omfattar bedömningen två funktioner som stöder varandra. Dessa är övervakning av den allmänna prisnivån för samhällsomfattande tjänster och bedömning av en överkomlig prissättning av samhällsomfattande tjänster från fall till fall. Kommunikationsverket ska övervaka prissättningen av samhällsomfattande tjänster och bland annat jämföra denna med den allmänna prisnivån för övriga kommu-

11 (28) nikationstjänster. Syftet är att övervaka att prissättningen av samhällsomfattande tjänster ligger i linje med andra genomsnittliga konsumentpriser och att den är rimlig för användarna (RP 150/2006, s. 22 och 23). En beskrivning av den totala processen för bedömning av prissättningen finns som bilaga i slutet av promemorian (bilaga 1). Kommunikationsverket undersöker en enskild begäran om åtgärder i första hand med hjälp av prisjämförelseuppgifter. I synnerhet när det gäller begäran om åtgärder för öppnings- och månadsavgifter kan prisjämförelser användas för bedömning av om det finns anledning att närmare titta på den prissättning som är föremål för begäran om åtgärder. Om det inte är möjligt att utifrån en prisjämförelse bedöma om prissättningen är överkomlig eller inte fortsätter undersökningen av begäran om åtgärder på en mer detaljerad nivå. Begäran om åtgärder i anslutning till byggkostnaderna för ett abonnemang kan kräva enskild prövning och beställning av en redogörelse hos leverantören av samhällsomfattande tjänster. Steg I Redogörelse utifrån en prisjämförelse Månadsavgifter och andra driftkostnader Öppningsavgifter Steg II Närmare utredning Övriga kostnadsuppgifter Specifika förhållanden Figur 1. Bedömning av prissättningen steg för steg. Prissättningen av de telefoni- och internetaccesstjänster som tillhandahålls som samhällsomfattande tjänster består av de delområden som framgår av principschemat nedan. Kommunikationsverket övervakar och bedömer dessa delområden på de sätt som beskrivs i kapitlen nedan.

12 (28) ÖPPNINGSAVGIFT OCH INKÖPSPRIS FÖR ABONNEMANG BRUKSAVGIFTER FÖR TELEFONITJÄNSTEN MÅNADSAVGIFT FÖR ANSLUTNINGEN BRUKSAVGIFTER FÖR INTERNETSAC- CESSTJÄNSTEN SAMTALSAVGIFTER (SMS-AVGIFTER) GE- NOM- SNITT SAN- VÄN- DARE MÅNADSAVGIFT FÖR ANSLUT- NINGEN Figur 2. Prissättningsstruktur utifrån användning av internetaccesstjänster och telefonitjänster. Bruksavgifterna för internetaccesstjänster består normalt endast av en månadsavgift. Priserna på telefoni- och internetaccesstjänster består av eventuella engångskostnader och avgifterna för användning av tjänsterna. Engångsavgifterna består av en eventuell öppningsavgift och ett eventuellt inköpspris eller av byggkostnader, såsom anslutningsavgiften. Priset på anslutningen inkluderar dessutom bruksavgifter. Avgifterna för användning består exempelvis av en månadsavgift för anslutningen samt samtalsavgifter eller av en avgift som beror på dataöverföringsmängden. Som bruksavgifter för internetaccesstjänsten debiteras i regel en fast månadsavgift. Leverantörer av samhällsomfattande tjänster kan tillhandahålla samhällsomfattande tjänster som genomförts med olika tekniker. I skrivande stund har några leverantörer av samhällsomfattande tjänster lanserat en internetaccesstjänst för samhällsomfattande tjänster och tillhandahåller den exempelvis med ADSL- eller 3Gteknik. Andra leverantörer av samhällsomfattande tjänster tillhandahåller i sin tur sina vanliga tjänster som samhällsomfattande tjänster, som exempelvis genomförts med ADSL- eller WiMAXteknik. När det gäller telefoni- och SMS-tjänster har leverantörer av samhällsomfattande tjänster inte lanserat särskilda anslutningar för samhällsomfattande tjänster. 3.2 Övervakning av den allmänna prisnivån för samhällsomfattande tjänster Med hjälp av en årlig enkät till leverantörerna av samhällsomfattande tjänster övervakar Kommunikationsverket hur samhällsomfattande tjänster genomförs. I detta sammanhang bedöms överkomligheten av prissättningen på allmän nivå genom att av teleföretag samla in uppgifter om prissättningen av de tjänster som tillhandahålls som samhällsomfattande tjänster. Som referensuppgifter vid bedömning av prissättningen av samhällsomfattande tjänster används de allmänna prisuppgifter för fasta och trådlösa bredbandsabonnemang och mobiltele-

13 (28) fonabonnemang som Kommunikationsverket samlar in två gånger per år (bruks-, månads- och öppningsavgifter). Tack vare de enhetliga nationella priserna är det enkelt att övervaka detaljistpriserna på bredbandsabonnemang i 3G- och 4G-näten. Därtill insamlas prisuppgifter om andra trådlösa bredbandstjänster, såsom WiMAX-anslutningar, vars priser normalt är regionala. Prisuppgifter för mobiltelefonabonnemang samlas in genom att för varje tjänsteleverantör beräkna månadsavgifterna enligt förinställda användarprofiler med beaktande av samtals- och SMS-paket. Priserna för bredbandsabonnemang i fasta nät varierar mellan olika orter och priserna granskas därför regionalt och lokalt. Uppgifter om fasta bredbandsabonnemang samlas in i så stor utsträckning som möjligt på olika orter av de operatörer som tillhandahåller tjänster i Finland. Prisuppgifter samlas in årligen från offentliga prislistor på tjänsteleverantörernas webbplatser Prisuppgifter om fasta bredbandsabonnemang - Öppningsavgift för abonnemang - Månadsavgift för abonnemang per hastighetsklass (1, 2 9,9, 10 29,9, 30 99,9 och minst 100 Mbit/s) Prisuppgifter om trådlösa bredbandsabonnemang - Öppningsavgift för abonnemang - Månadsavgift för abonnemang per hastighetsklass (under 1, 1, 2 9,9, 10, 21 och minst 30 Mbit/s) Prisuppgifter om mobilabonnemang - Öppningsavgift för abonnemang - Månadsavgift för abonnemang - Öppningsavgift för samtal - Månadskostnader enligt användarprofiler Lokal/nationell granskning Prisindexet beräknas utifrån de pris- och mängduppgifter som samlas in från operatörer. Figur 3. Allmän prisövervakning. På basis av de uppgifter som samlats in från teleföretagen beräknar Kommunikationsverket ett prisindex utifrån medelpriserna bland annat över priserna på fasta och trådlösa telefoni- och dataöverföringstjänster. Lokala prisuppgifter och prisindex används som hjälpmedel vid en jämförelse av nivån och utvecklingen av prissättningen för samhällsomfattande tjänster i förhållande till andra motsvarande tjänster.

14 (28) Prissättningen av samhällsomfattande tjänster kan vid behov även jämföras med utvecklingen av den allmänna prisnivån och konsumenternas inkomstnivå genom att exempelvis utnyttja Statistikcentralens konsumentprisindex. Det är även möjligt att göra prisjämförelser för behoven hos särskilda grupper bland användarna. Prisnivån på de telefonitjänster som tillhandahålls som samhällsomfattande tjänster kommer att i princip övervakas i förhållande till prissättningen av sådana sedvanliga abonnemang i mobilnät, som debiteras utifrån användningen. Dessutom övervakas installations- och öppningsavgifter på motsvarande sätt som en del av övervakningen av detaljistpriser, dock på ett sådant sätt att jämförelsen mellan öppningsavgifterna görs separat från jämförelsen av de månadsvisa priserna på grund av att öppnings- och installationsavgifterna är engångsavgifter. Vid bedömning av prissättningen från fall till fall används i princip uppgifter från den allmänna prisövervakningen. Det är dock inte nödvändigtvis möjligt att utifrån dessa dra några slutsatser om priset på ett enskilt abonnemang är överkomligt eller inte. 3.3 Bedömning av prissättningen av samhällsomfattande tjänster från fall till fall 3.3.1 Bedömning från fall till fall Den allmänna övervakningen av detaljistpriserna på samhällsomfattande tjänster sker på Kommunikationsverket regelbundet enligt modellen i kapitlet 3.2 ovan. I detta kapitel granskas bedömning av prissättningen från fall till fall. Överkomligheten av prissättningen för samhällsomfattande tjänster från fall till fall bedöms i efterhand. Genom sitt beslut kan Kommunikationsverket endast avgöra om prissättningen är överkomlig för de avtal som redan ingåtts om de tjänster som hör till samhällsomfattande tjänster eller för de anbud som redan lämnats för dessa. Överkomligheten av prissättningen bedöms i sista hand från fall till fall, eftersom det pris som kan anses vara överkomligt bland annat kan bero på användarens geografiska läge samt på abonnemangets bygg- och underhållskostnader. Genom att bedöma prissättningen från fall till fall övervakas det om prissättningen av de tjänster som tillhandahålls som samhällsomfattande tjänster ligger i linje med andra genomsnittliga konsumentpriser på motsvarande kommunikationstjänster eller inte och om eventuella geografiska prisskillnader är rimliga. Om enskilda abonnenter eller personer som fått anbud anser att de är tvungna att betala en orimlig ersättning för de abonnemang som tillhandahålls som samhällsomfattande tjänst kan de lämna in en begäran om åtgärder för den prissättning som de anser vara orimlig. Som det konstaterades i avsnitt 3.1 undersöks enskild begäran om åtgärder i första hand med hjälp av prisjämförelseuppgifter. I jämförelsen tillämpas de principer som presenteras i detta kapitel 3.3. Om Kommunikationsverket

15 (28) utifrån prisjämförelsen för kommunikationstjänster kan ta ställning till om det enskilda priset som granskas är rimligt eller inte, bedöms överkomligheten utifrån en prisjämförelse från fall till fall. Beslutet fattas genom att vid behov höra teleföretaget på basis av dessa uppgifter. I jämförelsen används uppgifter om prisnivån både på det för användaren viktiga geografiska området och på nationell nivå. Om uppgifterna i prisövervakningen inte tillräckligt tydligt kan visa om prissättningen är överkomlig eller inte, ber Kommunikationsverket vid behov leverantören av samhällsomfattande tjänster lämna en närmare redogörelse för prissättningen av det abonnemang som tillhandahållits som samhällsomfattande tjänst. I detta fall klarläggs exempelvis de kostnader som uppstått i samband med genomförandet av den specifika tjänst som hör till samhällsomfattande tjänster med den noggrannhet som fallet förutsätter för att göra en överkomlighetsbedömning. Vid bedömning av om prissättningen är överkomlig beaktas samtliga kostnader för användning och genomförande av abonnemanget. Bedömningen görs dock ur användarens synpunkt. 3.3.2 Utgångspunkter för bedömning Enligt 86 och 87 i informationssamhällsbalken ska abonnemanget tillhandahållas till ett från en genomsnittsanvändares synpunkt rimligt pris. Vid bedömning av priset kan enligt förarbetena för informationssamhällsbalken hänsyn tas till i genomsnitt skäliga bygg-, installations- och driftkostnader för abonnemanget. I nedanstående kapitel beskrivs bedömningskriterierna för bygg-, drift- och öppningsavgifter. Enligt motiveringarna till den tidigare lagen (RP 150/2006, s. 22 och 23) är syftet med den övervakning av prissättningen av samhällsomfattande tjänster som Kommunikationsverket utövar att säkerställa att prissättningen av samhällsomfattande tjänster ligger i linje med andra genomsnittliga konsumentpriser och att den är rimlig för användarna. I detta avseende motsvarar informationssamhällsbalken i sak det tidigare rättstillståndet. Detta mål kommer att bli ännu viktigare när granskningssynvinkeln förändras. För att säkerställa att målsättningarna ovan uppnås ska prissättningen av samhällsomfattande tjänster även vid en bedömning från fall till fall bedömas i förhållande till andra genomsnittliga konsumentpriser på kommunikationstjänster. Målet med informationssamhällsbalken är att bland annat förbättra låginkomsttagarnas möjligheter att verkligen få tillgång till de produkter och tjänster som hör till samhällsomfattande tjänster (RP 223/2013, s. 64 och 147 och KoUB 10/2014, s. 11). Kommunikationsverket anser att prissättningen av samhällsomfattande tjänster i allmänhet bör följa prisnivån på närmast motsvarande kommersiellt tillhandahållna kommunikationstjänster. Ärendet behandlas närmare nedan.

16 (28) I bedömningen tas hänsyn till att kostnaderna för abonnenten eller användaren i stor utsträckning även påverkas av deras sätt att använda tjänsterna. Det är inte möjligt att av leverantörerna av samhällsomfattande tjänster kräva att deras prissättningsmodeller för samtliga abonnemang ska passa samtliga användare och samtliga användningssätt. Prissättningen som är baserad på användning av abonnemangen bedöms därför utifrån en genomsnittsanvändares användning. 2 Enligt motiveringarna till informationssamhällsbalken kan även det geografiska läget påverka bedömningen av om kostnaderna för ett abonnemang är rimliga. Jämfört med den tidigare gällande lagen är de geografiska skillnaderna i prissättningen av samhällsomfattande tjänster möjliga i en mer restriktiv omfattning, eftersom det som anses vara en rimlig kostnad enligt förarbetena (endast) i viss mån kan variera i olika delar av landet. (RP 221/2013, s. 147, jfr RP 150/2006, s. 24.) Den geografiska differentieringen av abonnemangspriserna kan vara motiverad utifrån kostnaderna, eftersom bygg- och underhållskostnaderna varierar regionalt. Funktionen av tjänsterna förutsätter en viss nätstruktur. Exempelvis på områden, där abonnemangen i ett fast nät ligger glesare, blir den andel som varje abonnemang utgör av nätets bygg- och underhållskostnader större än på områden där abonnemangen i nätet ligger tätt. Å andra sidan kan nätets byggkostnader, framför allt när det gäller grävning av kablar, vara proportionellt betydligt dyrare på ett tätbebyggt område än i glesbygden. När det gäller mobilnäten kan det vara dyrare att bygga nättäckning på glesbebyggda områden i förhållande till den ökning av befolkningstäckningen som kan uppnås. Genom att vid förbättring av mobilnäten tillhandahålla abonnemang till kunder inom samhällsomfattande tjänster förbättrar man i princip även tjänsterna till andra användare. Utrustningar som förbättrar abonnemangens täckning, såsom extra antenner, kan på vissa områden även innebära högre anslutningskostnader i jämförelse med övriga abonnemang i det aktuella nätet och därigenom geografisk differentiering i prissättningen. Koncessioner och övriga regler för mobilnätet kan i framtiden påverka bedömningen av vilka kostnader för förbättrad täckning i en fast anslutningspunkt som ska betalas av teleföretaget respektive av användaren. Utvecklingen på marknaden i detta avseende kan även påverka bedömning av prissättningen av samhällsomfattande tjänster. Kommunikationsministeriets förordning (1163/2014), statsrådets förordning (1247/2014) och Kommunikationsverkets föreskrift (58 B/2014 M) innefattar kvalitetskrav på hastigheten av en ändamålsenlig internetförbindelse och en internetförbindelse 2 När det gäller prissättningen av internetaccesstjänster använder teleföretagen numera i allmänhet fasta månadspriser. I mobilnäten erbjuds även tjänster med begränsad användning. För dessa tjänster kan överföringshastigheten exempelvis minska vid en överträdelse av den avtalade användningsvolymen eller så kan ett tilläggspris tas ut för den överskridande dataöverföringen.

17 (28) som möjliggör videosamtal för hörsel- och talskadade personer Den minimihastighet som krävs för en internetförbindelse för samhällsomfattande tjänster och den skyldighet som leverantörerna av samhällsomfattande tjänster ålagts att verifiera att de tillhandahållna internetaccesstjänsterna uppfyller de särskilda kvalitetskraven kan medföra leverantörerna sådana kostnader som de inte skulle orsakas vid avsaknad av denna skyldighet. Enligt Kommunikationsverket ska eventuella avvikande kostnader dock i princip inte läggas på det pris som tas ut från abonnenten. Inverkan av den teknik som valts för genomförande av abonnemanget till bedömning av prissättningen Skyldigheten för leverantörerna av samhällsomfattande tjänster att tillhandahåller samhällsomfattande tjänster till ett rimligt pris förutsätter inte att prissättningen av alla de alternativa tjänstepaket som leverantören tillhandahåller och som uppfyller kraven på samhällsomfattande tjänster ska vara rimlig på det sätt som avses i informationssamhällsbalken. Det räcker att leverantören erbjuder abonnenten en internetaccesstjänst som uppfyller kraven på samhällsomfattande tjänster med något alternativ till ett rimligt pris. Om en leverantör av samhällsomfattande tjänster på något område har tillgång till flera nättekniker som är lämpliga för att tillhandahålla tjänsten kan företaget välja med vilken teknik abonnemanget ska genomföras. Då räcker det med att ett av abonnemangen för samhällsomfattande tjänster tillhandahålls kunderna till ett överkomligt pris. Av kommunikationsutskottets betänkande KoUB 32/2006 framgår att när teleföretagen överväger alternativen ska de med beaktande av helheten välja det alternativ som är förmånligare för användaren. Om företaget av något skäl vill avvika från denna princip ska detta inte förhindras. I detta fall ska skillnaden mellan det billigare och det dyrare alternativet dock bekostas av företaget. Om kunden emellertid väljer ett dyrare alternativ bland olika abonnemang, exempelvis utifrån sina preferenser, ska kunden bära de extra kostnader som valet medför. Kunden inom samhällsomfattande tjänster har med andra ord i princip inte rätt att välja den teknik som abonnemanget genomförs med. Om kunden inom samhällsomfattande tjänster vill skaffa sig ett abonnemang som är genomfört med en viss teknik, men leverantören av samhällsomfattande tjänster erbjuder kunden även ett abonnemang som är genomfört med annan teknik och uppfyller kraven på samhällsomfattande tjänster till ett överkomligt pris, kan Kommunikationsverket inte bedöma om prissättningen av det abonnemang som kunden väljer är överkomlig. Exempel på ett avgörande med stöd av den upphävda kommunikationsmarknadslagen (393/2003): En leverantör av samhällsomfattande tjänster erbjöd en internetaccesstjänst inom samhällsomfattande tjänster som en applikation i fibernät. Byggavgiften för abonnemanget var prissatt utifrån den billigaste tekniska metoden, som skulle ha varit en ADSL-förbindelse i det befintliga kopparnätet. Kommunikationsverket ansåg att utgångspunkten var korrekt.

18 (28) Abonnemang för vilka priset kan bedömas Den allmänna övervakningen av detaljistpriserna på samhällsomfattande tjänster omfattar de tjänster som leverantörerna av samhällsomfattande tjänster har angett att de använder för samhällsomfattande tjänster. Kommunikationsverket kan i enskilda fall bedöma överkomligheten av prissättningen av samhällsomfattande tjänster för de abonnemang och abonnemangsanbud som har tillhandahållits som samhällsomfattande tjänster och som uppfyller kraven på samhällsomfattande tjänster. Det är möjligt att som samhällsomfattande tjänster även tillhandahålla tjänster som överträffar de lägsta kvalitetskrav som ställs på samhällsomfattande tjänster. Kommunikationsverket bedömer inte priset på den tjänst som överträffar kvalitetskraven på samhällsomfattande tjänster om teleföretaget även tillhandahållit någon annan tjänst som uppfyller kvalitetskraven på samhällsomfattande tjänster till ett lägre pris. Förutsättningen för att priset ska kunna bedömas är i allmänhet dessutom att det handlar om ett abonnemang som det företag som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster tillhandahållit inom sitt område för samhällsomfattande tjänster på den ort där användaren bor eller finns. Abonnemanget kan även genomföras med en mobilt tillgänglig mobiltelefonteknik, och installationen behöver inte vara fast (RP 150/2006, s. 24). Vid behov bedömer Kommunikationsverket i enskilda fall utifrån en samlad bedömning om förutsättningarna för en bedömning uppfylls. De abonnemang som tillhandahålls av teleföretagen kan överträffa de lägsta kraven på samhällsomfattande tjänster, exempelvis när det gäller fluktuationsmarginalen för internetaccesstjänstens hastighet. Det som sagts om detta ovan innebär att teleföretag kan exempelvis tillhandahålla abonnemang med en hastighet av två eller tio Mbit/s i stället för en megabit, men om ingen tjänst enligt minimikravet tillhandahålls måste detta abonnemang ha ett överkomligt pris. Ett exempel på de telefonabonnemang som överträffar nivån på samhällsomfattande tjänster är de s.k. paketabonnemangen, där man utöver ett telefonabonnemang även tillhandahåller ett paket bestående av en terminal, ett större antal telefonitjänster än genomsnittsanvändaren använder samt SMS- eller dataöverföringstjänster. Eventuell dataöverföringstjänst i ett telefonabonnemang hindrar dock i och för sig inte Kommunikationsverket från att bedöma om prissättningen av telefonitjänsterna för det aktuella abonnemanget är överkomlig. 3.3.3 Byggkostnader Allmänna principer Abonnemang som tillhandahålls som samhällsomfattande tjänst i ett fast nät kan eventuellt kopplas till ett befintligt accessnät

19 (28) utan att man behöver bygga ett nät. Om abonnemanget inte kan levereras utan byggarbeten kan teleföretaget på användarens begäran bygga ett nytt accessnät 3 (abonnentförbindelse). De kostnader som ett nytt accessnät medför för teleföretaget varierar från fall till fall beroende på terrängen, längden på den förbindelse som behövs och andra investeringsbehov. För att leverera abonnemang som tillhandahålls som samhällsomfattande tjänst i ett trådlöst nät kan teleföretaget ibland vara tvunget att förbättra tillgången till tjänsten med hjälp av ändringar i en basstation eller genom en ny basstation. Täckningen kan även förbättras hos användaren med hjälp av olika antennlösningar. Överkomlighetsbedömningen av en sådan engångskostnad för samhällsomfattande tjänster är förknippad med nätbyggprojektets geografiska och tekniska faktorer och framför allt med de villkor enligt vilka närmast motsvarande tjänster i allmänhet tillhandahålls. Överkomligheten av de byggkostnader som ingår i abonnemangets inköpspris bedöms dock framför allt i förhållande till den engångsinvestering som i genomsnitt kan anses vara överkomlig för genomsnittsanvändare (konsumenter) när de skaffar sig ett eget internet- eller telefonabonnemang. Kommunikationsverket anser att lagändringen har en särskilt stor betydelse för bedömningen av överkomligheten av de byggkostnader som köpet av abonnemanget innebär för abonnenten, så att eventuella faktiska kostnader för ett förbättrat nät inte förhindrar abonnentens tillgång till samhällsomfattande tjänster. I förarbetena för informationssamhällsbalken konstaterades att syftet med ändringen är att i enlighet med artikel 9.2 i direktivet om samhällsomfattande tjänster möjliggöra att exempelvis låginkomsttagare och användare med funktionsnedsättning får tillgång till abonnemang för samhällsomfattande tjänster (RP 221/2013, s. 147). Enligt den punkten kan man kräva att leverantörerna av samhällsomfattande tjänster erbjuder konsumenterna olika taxealternativ eller -paket som skiljer sig från dem som erbjuds till vanliga kommersiella villkor, särskilt för att säkerställa att låginkomsttagare eller personer med särskilda sociala behov inte hindras från användning av samhällsomfattande tjänster. Uttrycket i genomsnitt skäliga byggkostnader som använts i förarbetena betyder enligt Kommunikationsverket att måttstocken för överkomlighetsbedömningen i princip är vilken typ av överkomliga byggkostnader som normalt uppstår för användare av att de skaffar sig ett eget internet- och telefonabonnemang och vilken typ av kostnadsposter de normalt får svara för när de skaffar sig ett abonnemang. 3 Med accessnät avses i informationssamhällsbalken den del av ett fast kommunikationsnät som finns mellan abonnentens abonnemang och en anordning varmed meddelanden kan styras (3 31 punkten).

20 (28) Enligt Kommunikationsverket innebär det som sagts ovan dels att abonnenterna inte kan förutsättas stå för högre byggkostnader än vad som är fallet enligt sedvanliga kommersiella villkor, även om leverantören av samhällsomfattande tjänster kommersiellt inte tillhandahåller dessa tjänster inom det aktuella området. Å andra sidan ska teleföretagen även erbjuda abonnemang till ett pris som är lägre än deras direkta byggkostnader (eller eventuella kommersiella byggvillkor) om dessa kostnader överstiger den engångsinvestering som anses vara i genomsnitt skälig för eget internet- eller telefonabonnemang som omfattar de minimitjänster som hör till de samhällsomfattande tjänsterna. Enligt Kommunikationsverket ska man vid prissättning av samhällsomfattande tjänster därmed i princip följa teleföretagets sedvanliga kommersiella villkor. Företaget kan dock vara tvunget att göra ett undantag från dessa i en för användare förmånligare riktning, om kostnaderna på basis av de sedvanliga villkoren anses vara orimligt höga för genomsnittsanvändaren. Kommunikationsverket samlar inte in uppgifter om de byggavgifter som abonnenterna ska stå för. När det gäller bedömningen av dessa går det inte att stöda sig på allmänna jämförelseuppgifter på samma sätt som när det gäller de månadsavgifter och andra bruksavgifter som granskas i avsnittet 3.3.4 nedan. Kostnader för förbättrad täckning i en anslutningspunkt Om de samhällsomfattande tjänsterna genomförs med ett abonnemang i mobilnätet ska täckningen fungera i minst en anslutningspunkt innanför byggnaden. 4 När det gäller trådlösa internetaccesstjänster kan förutsättningen för en bra och tillförlitlig accesskvalitet i en fast anslutningspunkt inomhus vara användning av en extern extra antenn. En sådan situation kan inte anses vara exceptionell, framför allt i glest bebyggda områden. Med hjälp av en riktad antenn som installeras utomhus kan nätets täckning avsevärt förbättras och dämpningseffekten genom byggnaden på tjänstens kvalitet minskas. Enligt Kommunikationsverket kan man i allmänhet förutsätta att abonnenten själv svarar för överkomliga kostnader för en terminal som förbättrar täckningen eller för en mindre extern extra antenn om internetaccesstjänsten som hör till samhällsomfattande tjänster genomförs trådlöst. En mindre riktad antenn på högst fem meters höjd från marknivån kan anses vara en rimlig 4 Det tillhandahållna abonnemanget kan vara fast eller trådlöst, men det ska i vilket fall som helst fungera klanderfritt på den ort där användaren stadigvarande bor eller finns och där avtalet gäller (RP 150/2006, s. 24). Kommunikationsverket har enligt tidigare praxis ansett att täckningen av ett trådlöst abonnemang på den ort där användaren bor eller finns är tillräcklig om abonnemanget åtminstone på en punkt innanför byggnaden stadigt kan användas till de telefoni- eller internetaccesstjänster som hör till samhällsomfattande tjänster.