Urval av operatörer för samhällsomfattande tjänster med skyldighet att tillhandahålla kommunikationstjänster

Transkript

1 Motiveringspromemoria 1 (58) Urval av operatörer för samhällsomfattande tjänster med skyldighet att tillhandahålla kommunikationstjänster

2 Motiveringspromemoria 2 (58) Innehåll 1 Anhängiggörande och behandling av urvalsförfarandet på Kommunikationsverket Anhängiggörande Urvalsförfarandet Tillämpliga bestämmelser och gällande skyldigheter att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster Direktiv om elektronisk kommunikation Urval av operatör för samhällsomfattande tjänster Skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster som avser allmänna telefonitjänster och nättjänster Kommunikationsministeriets förordning om minimihastigheten för en ändamålsenlig internetförbindelse i anslutning till samhällsomfattande tjänster Statsrådets förordning om minimikraven på allmänna telefonitjänster som tillhandahålls hörsel-, tal- och synskadade Kommunikationsverkets föreskrift om kommunikationsnätens och - tjänsternas kvalitet samt om samhällsomfattande tjänster Kommunikationsverkets beslut om samhällsomfattande tjänster Samhällsomfattande tjänster Anslutning till användarens stadigvarande bonings- eller vistelseort Telefonitjänster Textmeddelandetjänster för personer med hörsel- och talskada Internetförbindelse Symmetrisk internetförbindelse för personer med hörsel- och talskada Egenskaper hos anslutningar för synskadade personer Nättjänster Bedömning av behovet av att utse en operatör för samhällsomfattande tjänster Geografiska områden som granskas Kriterier för bedömningen av behovet av att utse operatörer för samhällsomfattande tjänster Bedömning av utbudet av samhällsomfattande tjänster Utbudet av telefonitjänster Textmeddelandetjänster för personer med hörsel- och talskada Utbudet av internetförbindelser på 1 Mbit/s... 29

3 Motiveringspromemoria 3 (58) Symmetrisk internetförbindelse för personer med hörseloch talskada Användarnas möjligheter att få samhällsomfattande tjänster Klagomål som handlagts av Kommunikationsverket Bedömning av de avtalsvillkor som teleföretagen tillämpar och fall där teleföretagen har vägrat ingå avtal Användarnas möjligheter att få samhällsomfattande tjänster till skäliga priser Användarnas möjligheter att få samhällsomfattande tjänster inom en skälig leveranstid Tjänsternas tillgänglighet för synskadade personer Sammandrag över behovet av att utse operatörer för samhällsomfattande tjänster Urval av operatör för samhällsomfattande tjänster Grunder och förfarande för urval av operatör för samhällsomfattande tjänst De jämförda teleföretagens förutsättningar att fungera som operatör för samhällsomfattande tjänster Teleföretagens ekonomiska förutsättningar Jämförelse av teleföretagens kommunikationsnät Teleföretagens gällande skyldigheter att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster Övergripande jämförelse av teleföretagens ekonomiska och operativa förutsättningar Kvaliteten och priset på teleföretagens tjänster Utlåtanden om utkast till beslut och beaktande av dem Kommunikationsverkets beslut om urval av operatörer för samhällsomfattande tjänster och om upphävande av gällande beslut om samhällsomfattande tjänster Operatörer för samhällsomfattandetjänster med skyldighet att tillhandahålla allmänna telefonitjänster Operatörer för samhällsomfattande tjänster med skyldighet att tillhandahålla textmeddelandetjänster avsedda för hörsel- och talskadade Operatörer för samhällsomfattande tjänster med skyldighet att tillhandahålla ändamålsenliga internetförbindelser (1 Mbit/s) Operatörer för samhällsomfattande tjänster med skyldighet att tillhandahålla symmetriska internetförbindelser på 512/512 kbit/s för hörsel- och talskadade Ikraftträdande... 58

4 Motiveringspromemoria 4 (58) 9 Lagrum Bilagor... 58

5 Motiveringspromemoria 1 (58) 1 Anhängiggörande och behandling av urvalsförfarandet på Kommunikationsverket 1.1 Anhängiggörande Syftet med regleringen av samhällsomfattande tjänster i kommunikationsmarknadslagen (393/2003) är att trygga utbudet av kommunikationstjänster på basnivå i Finland. Med samhällsomfattande tjänster avses kommunikationstjänster som varje användare ska ha tillgång till på den ort där användaren stadigvarande bor eller finns. Kommunikationsverkets uppgift är att genom beslut utse operatörer som är skyldiga att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Enligt kommunikationsmarknadslagen ska Kommunikationsverket utse ett eller flera teleföretag, företag som tillhandahåller nummerupplysningstjänster eller företag som tillhandahåller telefonkatalogstjänster till operatörer för samhällsomfattande tjänster, om det är nödvändigt för att säkerställa att samhällsomfattande tjänster tillhandahålls inom ett visst geografiskt område. Kommunikationsverket ska ändra sitt beslut, om det sker betydande förändringar i de omständigheter som ligger till grund för beslutet. Kommunikationsverket har genom sina beslut om samhällsomfattande tjänster 1 av den 31 december 2010 utsett 4 teleföretag till operatörer med skyldighet att tillhandahålla telefonitjänster samt genom sina beslut av den 23 december 2009 och den 5 januari 2010 utsett 2 26 teleföretag till operatörer med skyldighet att tillhandahålla internetförbindelsetjänster. Därtill har Digita Ab utsetts till operatör för samhällsomfattande tjänster med skyldighet att tillhandahålla den nättjänst som behövs för tillhandahållandet av internetförbindelsetjänster. I denna promemoria har Kommunikationsverket omprövat nödvändigheten av skyldigheterna att tillhandahålla dels telefonitjänster, dels internetförbindelsetjänster som samhällsomfattande tjänster. Bedömningen omfattar hela Finland. Bedömningen aktualiserades eftersom man har bedömt att det har skett flera sådana förändringar i de omständigheter som legat till grund för tidigare beslut om samhällsomfattande tjänster som kan ha betydelse för nödvändigheten av skyldigheterna att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. För det första har lagstiftningen om samhällsomfattande tjänster reviderats så att lagen och den förordning som preciserar lagen har utökats med omnämnanden om att funktionshindrade personer har rätt till tjänster som motsvarar telefonitjänster. När det gäller tillgången till samhällsomfattande tjänster kan det vara av betydelse att man bedömer att mobiltelefon- och bredbandsnätens täckningsområden har utvidgats och en stor del av det traditionella kopparnätet har avvecklats. Vid urvalsförfarandet har Kommunikationsverket också beaktat vilka effekter det har haft på tillgången till samhällsomfattande tjänster att Digita Ab:s bredbandsaffärsverksamhet överfördes till Datame Oy samt att TeliaSonera Oyj i slutet av år 2011 började tillhandahålla satellitbredbandstjänster. TeliaSonera Finland Oyj har dock anmält till Kom- 1 Dnr /9510/ Dnr /9510/2009.

6 Motiveringspromemoria 2 (58) 1.2 Urvalsförfarandet munikationsverket att det avstår från att sälja nya satellitbredbandsabonnemang till konsumentkunder från och med den 1 maj Det förfarande för att utse operatörer för samhällsomfattande tjänster som beskrivs i denna motiveringspromemoria bygger på de uppgifter om kommunikationsnäten och serviceutbudet som Kommunikationsverket har samlat in från teleföretagen. Uppgifterna samlades in genom en enkät daterad den 1 mars 2012 (dnr 486/9510/2012). Tidigare enkäter om samhällsomfattande tjänster har vid behov utgjort kompletterande uppgifter. Enligt 59 1 mom. i kommunikationsmarknadslagen ska Kommunikationsverket utse ett eller flera teleföretag till operatörer för samhällsomfattande tjänster, om det är nödvändigt för att säkerställa att samhällsomfattande tjänster tillhandahålls inom ett visst geografiskt område. Till operatör för samhällsomfattande tjänster ska det företag utses som har de bästa förutsättningarna för att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Urvalsförfarandet består av två faser. I bedömningens första fas granskas det regionala utbudet av samhällsomfattande tjänster. Om användarna inte har tillgång till ett tillräckligt brett utbud av alternativa tjänster på ett visst geografiskt område, är det nödvändigt att utse en operatör för samhällsomfattande tjänster på detta område. Då inleds den andra fasen, dvs. urvalet av företag som ska tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Till operatör för samhällsomfattande tjänster utses det företag som har de bästa förutsättningarna för att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. 3 Förfarandet vid valet av operatör för samhällsomfattande tjänst kan åskådliggöras på följande sätt: 3 Kommunikationsverket publicerade den 1 mars 2012 en promemoria (dnr 511/9510/2012) som innehåller definitioner av de principer som iakttas vid urvalsförfarandet. Promemorian grundar sig på beskrivningar av urvalsförfarandet som Kommunikationsverket sammanställde åren 2009 och Teleföretag, användare av tjänsterna och representanter för dessa har beretts tillfälle att uttrycka sina åsikter om beskrivningarna. De principer som beskrivs i promemorian har uppdaterats beträffande de rättigheter som tillkommer personer med funktionsnedsättning.

7 Motiveringspromemoria 3 (58) 1. Prövning av behovet av att utse en operatör för samhällsomfattande tjänster Finns det ett tillräckligt brett utbud av samhällsomfattande tjänster inom ett visst geografiskt område? NEJ JA 2. Val av operatör för samhällsomfattande tjänster Vilket teleföretag har de bästa förutsättningarna att fungera som operatör för samhällsomfattande tjänster? Om utbudet av samhällsomfattande tjänster är tillräckligt i det granskade området utses ingen operatör för samhällsomfattande tjänster Om ändring av ett beslut om samhällsomfattande tjänster föreskrivs i 59 3 mom. i kommunikationsmarknadslagen. Kommunikationsverket ska ändra ett beslut genom vilket teleföretaget har utsetts om det sker betydande förändringar i de omständigheter som ligger till grund för beslutet. Kommunikationsverket iakttar det förfarande som beskrivs ovan även vid bedömningen av huruvida det föreligger behov av att ändra besluten om samhällsomfattande tjänster. 2 Tillämpliga bestämmelser och gällande skyldigheter att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster Bestämmelser om samhällsomfattande tjänster ges i kommunikationsmarknadslagen (393/2003) och i flera författningar på lägre nivå. Detta kapitel behandlar de viktigaste bestämmelserna när det gäller förfarandet för att utse operatörer för samhällsomfattande tjänster och de skyldigheter som åläggs ett teleföretag som har utsetts till operatör för samhällsomfattande tjänster. 2.1 Direktiv om elektronisk kommunikation Kommunikationsmarknadslagens bestämmelser om den samhällsomfattande tjänsten bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) 4. I direktivet fastställs vilka tjänster som ska göras tillgängliga med angiven kvalitet för samtliga slutanvändare inom deras territorium, oberoende av geografisk belägenhet, och att de, mot bakgrund av särskilda nationella förhållanden, tillhandahålls till ett överkomligt pris. 2.2 Urval av operatör för samhällsomfattande tjänster Bestämmelser om de samhällsomfattande tjänsterna ges i kapitel 6a i kommunikationsmarknadslagen. Enligt 59 (70/2007) ska Kommuni- 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Direktivet har ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG.

8 Motiveringspromemoria 4 (58) kationsverket genom beslut utse ett eller flera teleföretag, företag som tillhandahåller nummerupplysningstjänster eller företag som tillhandahåller telefonkatalogstjänster till operatörer för samhällsomfattande tjänster, om det är nödvändigt för att säkerställa att samhällsomfattande tjänster tillhandahålls inom ett visst geografiskt område. Urvalsförfarandet ska vara effektivt, objektivt, öppet och ickediskriminerande. Till operatör för samhällsomfattande tjänster ska det företag utses som har de bästa förutsättningarna för att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster enligt 1 i lagen. Kommunikationsverket ska ändra ett beslut som avses i 1 mom. om det sker betydande förändringar i de omständigheter som ligger till grund för beslutet. 2.3 Skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster som avser allmänna telefonitjänster och nättjänster Enligt 60 c (363/2011) i kommunikationsmarknadslagen är teleföretag som Kommunikationsverket i enlighet med 59 utsett för att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster i form av allmänna telefonitjänster skyldiga att oberoende av geografisk belägenhet och till ett skäligt pris tillhandahålla anslutningar till ett allmänt kommunikationsnät på den ort där användaren stadigvarande bor eller finns. Teleföretaget ska leverera anslutningen inom skälig tid från beställningen. Enligt 2 mom. i nämnda paragraf ska anslutningen vara sådan att alla användare, även personer med funktionsnedsättning, kan använda nödtjänster, ringa och ta emot inrikes- och utlandssamtal samt använda andra sedvanliga telefonitjänster. Anslutningen ska dessutom vara sådan att alla användare kan ha en ändamålsenlig internetförbindelse, med beaktande av den överföringshastighet som de flesta abonnenter har samt den tekniska genomförbarheten och kostnaderna. Teleföretaget kan också tillhandahålla de ovan nämnda tjänsterna via flera anslutningar, om det inte medför oskäliga extra kostnader för användaren. Genom förordning av kommunikationsministeriet utfärdas bestämmelser om en ändamålsenlig internetförbindelses minimihastighet som avses i 2 mom. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om användargrupper enligt 2 mom. och deras särskilda behov inom ramen för åtagandet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Innan en förordning utfärdas ska Kommunikationsverket vid behov utarbeta en rapport om marknaden för dataöverföringstjänster, vilken överföringshastighet de flesta abonnenterna har och vilken nivå den tekniska utvecklingen ligger på, uppskatta bestämmelsernas ekonomiska konsekvenser för teleföretagen och utreda funktionshindrade personers särskilda behov. Kommunikationsverket får enligt paragrafens 3 mom. utfärda närmare föreskrifter om hur anslutningar tekniskt ska genomföras eller vilka tekniska egenskaper de ska ha för att även personer med funktionsnedsättning ska kunna använda dem.

9 Motiveringspromemoria 5 (58) Enligt 4 mom. har en operatör för samhällsomfattande tjänster rätt att vägra ingå avtal om en anslutning som avses i 1 mom. med en användare, om användaren har åtalats eller under det senaste året dömts för störande av post- och teletrafik som begåtts med hjälp av ett teleföretags anslutning eller om användaren har obetalda, förfallna och ostridiga skulder hos någon annan operatör för samhällsomfattande tjänster för användningen av operatörens anslutning. Enligt 60 d i kommunikationsmarknadslagen (331/2009) är ett nätföretag som Kommunikationsverket enligt 59 utsett för att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster skyldigt att till ett kostnadsbaserat pris erbjuda ett tjänsteföretag som utsetts till operatör för samhällsomfattande tjänster den nättjänst som behövs för anslutning till ett kommunikationsnät. 2.4 Kommunikationsministeriets förordning om minimihastigheten för en ändamålsenlig internetförbindelse i anslutning till samhällsomfattande tjänster Bestämmelser om internetförbindelsetjänster i anslutning till samhällsomfattande tjänster utfärdas i kommunikationsministeriets förordning om minimihastigheten för en ändamålsenlig internetförbindelse i anslutning till samhällsomfattande tjänster (732/2009, nedan kommunikationsministeriets förordning). Enligt 1 i kommunikationsministeriets förordning ska minimihastigheten för den inkommande trafiken för en sådan ändamålsenlig internetförbindelse som avses i 60 c 2 mom. i kommunikationsmarknadslagen (393/2003) vara 1 Mbit/s. Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. kan internetförbindelsens genomsnittliga minimihastighet för inkommande trafik vara 750 kbit/s under en mätperiod på 24 timmar och 500 kbit/s under vilken som helst mätperiod som varar 4 timmar. 2.5 Statsrådets förordning om minimikraven på allmänna telefonitjänster som tillhandahålls hörsel-, tal- och synskadade I statsrådets förordning om minimikraven på allmänna telefonitjänster som tillhandahålls hörsel-, tal- och synskadade (1/2012, nedan statsrådets förordning) fastställs funktionshindrade personers särskilda behov när det gäller samhällsomfattande tjänster. Enligt 1 i statsrådets förordning ska en anslutning till ett allmänt kommunikationsnät enligt 60 c i kommunikationsmarknadslagen (393/2003) som tillhandahålls hörsel- eller talskadade för videosamtals- och distanstolkningstjänster möjliggöra en internetförbindelse med en hastighet på minst 512 kilobit per sekund för inkommande och utgående trafik. Internetförbindelsens hastighet får tillfälligt sjunka, dock inte till mindre än 384 kilobit per sekund. Anslutningen ska också kunna användas för att skicka och ta emot textmeddelanden som behövs för att anlita nödtjänster.

10 Motiveringspromemoria 6 (58) Enligt 2 i statsrådets förordning ska synskadade ha tillgång till tjänster som behövs för att sköta en kundrelation som gäller en sådan anslutning som avses i 1 1 mom. Dessutom ska fakturor som gäller anslutningen och fakturaspecifikationer enligt 80 i kommunikationsmarknadslagen sändas till användaren i ett format som är tillgängligt för en synskadad. Enligt 3 i statsrådets förordning ska användaren på begäran av teleföretaget lägga fram en utredning över sin skada och de särskilda behov som den medför. 2.6 Kommunikationsverkets föreskrift om kommunikationsnätens och - tjänsternas kvalitet samt om samhällsomfattande tjänster I Kommunikationsverkets föreskrift om kommunikationsnätens och - tjänsternas kvalitet samt om samhällsomfattande tjänster (Kommunikationsverket 58 A/2012 M, nedan Kommunikationsverkets föreskrift) innehåller bestämmelser om de tekniska egenskaperna hos de anslutningar som tillhandahålls som samhällsomfattande tjänster. Enligt 8 i Kommunikationsverkets föreskrift ska ett teleföretag som har utsetts till operatör för samhällsomfattande tjänster ha färdighet att verifiera att den samhällsomfattande tjänst företaget erbjuder i form av en internetförbindelse uppfyller de särskilda krav på tjänstens kvalitet som föranleds av 60 c i kommunikationsmarknadslagen (363/2011) och kommunikationsministeriets förordning (732/2009). Verifiering ska göras genom mätning av terminerande dataöverföring, från en punkt i operatörens för samhällsomfattande tjänster nät till kundens anslutning. Mätningen utförs med UDP- eller TCP-protokoll och UDP- eller TCP-trafikens nyttolast används som utgångspunkt för beräkningen av hastigheten. Mätningen tar 24 timmar i anspråk. Mätningen behöver inte vara kontinuerlig, utan kan också utföras enligt följande princip: mätintervallen ska vara under två minuter varje stickprov ska tas under minst tio sekunders tid. Enligt 9 i Kommunikationsverkets föreskrift får fördröjningen i enkelriktad dataöverföring i anslutningen inom den samhällsomfattande tjänst för videosamtal och distanstolkning som tillhandahålls hörseloch talskadade i operatörens för samhällsomfattande tjänster accessnät vara högst 150 ms. Ett företag för samhällsomfattande tjänster ska ha färdighet att verifiera att anslutningen inom den samhällsomfattande tjänst för videosamtal och distanstolkning som tillhandahålls hörsel- och talskadade uppfyller de särskilda krav på tjänstens kvalitet som ges i 60 c i kommunikationsmarknadslagen (363/2011), statsrådets förordning (1/2012) samt 1 mom. i denna paragraf. Verifiering ska göras genom mätning av både terminerande dataöverföring och originerande dataöverföring, från en punkt i operatörens för samhällsomfattande tjänster nät till kundens anslutning. Mätningen

11 Motiveringspromemoria 7 (58) utförs med UDP- eller TCP-protokoll och UDP- eller TCP-trafikens nyttolast används som utgångspunkt för beräkningen av hastigheten. 2.7 Kommunikationsverkets beslut om samhällsomfattande tjänster 3 Samhällsomfattande tjänster Kommunikationsverket har genom sina beslut om samhällsomfattande tjänster 5 av den 31 december 2010 utsett 4 teleföretag till operatörer med skyldighet att tillhandahålla telefonitjänster samt genom sina beslut av den 23 december 2009 och den 5 januari 2010 utsett 6 26 teleföretag till operatörer med skyldighet att tillhandahålla internetförbindelsetjänster. Därtill har Digita Ab utsetts till operatör för samhällsomfattande tjänster med skyldighet att tillhandahålla den nättjänst som behövs för tillhandahållandet av internetförbindelsetjänster. De utsedda teleföretagen är för närvarande skyldiga att på de orter inom de i besluten specificerade områdena där användarna bor eller stadigvarande finns tillhandahålla användarna en sådan anslutning som möjliggör de i besluten specificerade tjänsterna som avses i 60 c (331/2009) i kommunikationsmarknadslagen, som trädde i kraft den 1 juli Skyldigheterna att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster enligt de gällande besluten omfattar en telefonitjänst som kan användas för att ringa nödsamtal, ringa och ta emot inrikes- och utlandssamtal samt använda andra sedvanliga telefonitjänster samt en ändamålsenlig internetförbindelse, vars minimihastighet i kommunikationsministeriets förordning (732/2009) har fastställts till 1 Mbit/s. I besluten ingår inga skyldigheter med anknytning till funktionshindrade personers rättigheter. 3.1 Anslutning till användarens stadigvarande bonings- eller vistelseort Telefoni- och internetförbindelsetjänster som ingår i samhällsomfattande tjänster används med en anslutning. I kommunikationsmarknadslagen har allmänna krav fastställts för anslutningar för samhällsomfattande tjänster. Utöver dessa allmänna krav ställer respektive samhällsomfattande tjänst olika tekniska krav på anslutningen. Enligt 60 c i kommunikationsmarknadslagen är teleföretag som Kommunikationsverket har utsett för att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster i form av allmänna telefonitjänster skyldiga att oberoende av geografiskt läge och till ett skäligt pris tillhandahålla anslutningar till ett allmänt kommunikationsnät på den ort där användaren stadigvarande bor eller finns. Teleföretaget ska leverera anslutningen inom skälig tid från beställningen. Hur anslutningen ska genomföras tekniskt har inte definierats i kommunikationsmarknadslagen. Enligt motiveringarna till lagen kan den anslutning som tillhandahålls användaren vara fast eller trådlös, men den ska fungera klanderfritt på den ort där användaren stadigvarande 5 Dnr /9510/ Dnr /9510/2009.

12 Motiveringspromemoria 8 (58) 3.2 Telefonitjänster bor eller finns. 7 Med anledning av detta har Kommunikationsverket vid urvalsförfarandet beaktat alla sådana allmänna kommunikationsnät i vilka det är möjligt att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster via en anslutning. De undersökta kommunikationsnäten specificeras nedan i samband med bedömningen av tillgången till respektive samhällsomfattande tjänst. Kommunikationsverket har i tidigare praxis ansett att en trådlös anslutning har ett tillräckligt täckningsområde om den möjliggör användning av telefoni- eller internettjänster på minst ett fast ställe inne i byggnaden. Användaren kan enligt Kommunikationsverket förutsättas förbättra anslutningens täckningsområde till exempel genom att installera en antenn i terminalen eller en liten extern extra antenn. En riktad antenn som ligger högst fem meter ovanför markytan har ansetts vara en skälig lösning ur användarens perspektiv. Den extra antennen får dock inte förorsaka användaren oskäliga extra kostnader. 8 Enligt 60 c i kommunikationsmarknadslagen kan samhällsomfattande tjänster tillhandahållas via flera anslutningar, om det inte medför oskäliga extra kostnader för användaren. Kommunikationsverket har beaktat denna bestämmelse vid bedömningen av nödvändigheten av att utse operatörer för samhällsomfattande tjänster och vid valet av operatörer så att tjänster som ställer olika tekniska krav på en anslutning för samhällsomfattande tjänster har behandlats separat. Detta är motiverat även av den anledningen att man utifrån marknadsinformation som har insamlats av teleföretagen har kunnat konstatera att täckningsområdena hos de kommunikationsnät som lämpar sig för tillhandahållandet av olika samhällsomfattande tjänster avviker från varandra. Täckningen av de nät som lämpar sig för tillhandahållande av samhällsomfattande tjänster behandlas närmare i kapitel 4.3 Bedömning av utbudet av samhällsomfattande tjänster. Enligt 60 c i kommunikationsmarknadslagen ska en anslutning som ingår i samhällsomfattande tjänster vara sådan att det är möjligt att ringa nödsamtal, ringa och ta emot inrikes- och utlandssamtal samt använda andra sedvanliga telefonitjänster med den. Som andra sedvanliga tjänster i kommunikationsmarknadslagen har man betraktat t.ex. telefax, som enligt direktivet om samhällsomfattande tjänster hör till sådana tjänster. Däremot har man inte ansett att textmeddelandetjänster räknas till sådana sedvanliga telefonitjänster som avses i kommunikationsmarknadslagen. 9 Kommunikationsverket har i sina gällande beslut om samhällsomfattande tjänster 10 ansett att de allmänna telefonitjänster som en operatör för samhällsomfattande tjänster tillhandahåller på grund av kraven 7 RP 150/2006 s RP 150/2006 s. 25 Se även t.ex. Kommunikationsverkets motiveringspromemoria om beslut om samhällsomfattande tjänster avseende telefonitjänster , Dnr 1776/9510/ Se RP 238/2010, s Dnr /9510/2010.

13 Motiveringspromemoria 9 (58) i 60 c i kommunikationsmarknadslagen och med stöd av bilaga I till direktivet om samhällsomfattande tjänster ska ha följande egenskaper: Numrering: Numreringen av tjänsten ska ske enligt Kommunikationsverkets föreskrift om numrering i ett allmänt telefonnät. Allmänt utlandsprefix: I enlighet med 54 i kommunikationsmarknadslagen ska tjänsten sörja för att användarna kan ringa till utlandet med hjälp av det allmänna utlandsprefixet 00. Nödkommunikation: Ett teleföretag är enligt 55 i kommunikationsmarknadslagen skyldigt att för sin del sörja för att användarna avgiftsfritt får kontakt med det allmänna nödnumret 112 och med andra särskilda nödnummer till polisen och räddningsmyndigheter enligt Kommunikationsverkets numreringsbeslut som avses i 48 i lagen. Teleföretaget ska iaktta Kommunikationsverkets föreskrift om routning och säkerställande av nödtrafik. Tonval och identifikation av anropande nummer: En användare av tjänsten ska enligt 64 i kommunikationsmarknadslagen erbjudas tonval. Med tonval avses förutom själva nummervalet även möjligheten att använda tonval för andra ändamål. Dessutom ska användarna erbjudas en tjänst med vars hjälp den som tar emot ett samtal ser det anropande numret innan samtalet besvaras. Teleföretaget ska iaktta Kommunikationsverkets föreskrift om interoperabilitet av kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Användarens rätt att begränsa användningen av en anslutning: Ett teleföretag ska i enlighet med 79 i kommunikationsmarknadslagen på användarens begäran utan ersättning spärra användningen av en anslutning för andra tjänster än kommunikationstjänster och utgående trafik från anslutningen till en viss trafiktyp, om det tekniskt är lätt att genomföra spärrningen. Användaren ska erbjudas åtminstone de spärrkategorier som förutsätts i Kommunikationsverkets föreskrift om spärrkategorier inom teletrafiken. Specificerad teleräkning: Räkningen för tjänsterna ska specificeras i enlighet med 80 i kommunikationsmarknadslagen i den mån som faktureringen av anslutningen baserar sig på användningen av anslutningen. Vad gäller telefonitjänster som tillhandahålls som samhällsomfattande tjänster är tjänsternas funktionssäkerhet och säkerhet i nyckelposition. 15 Funktionssäkerheten accentueras särskilt vid nödsamtal. Förutom de ovan nämnda kraven på egenskaperna hos en anslutning ska de tjänster som tillhandahålls användarna uppfylla de tekniska krav som lagen och Kommunikationsverkets föreskrifter föranleder. Vid bedömningen av tjänsternas prestanda och kvalitet beaktas uppfyllandet 11 Gällande föreskrift 32 P/2011 M. 12 Gällande föreskrift 33 E/2011 M. 13 Gällande föreskrift 28 H/2010 M. 14 Gällande föreskrift 35 P/2011 M. 15 RP 150/2006, s. 23.

14 Motiveringspromemoria 10 (58) av kraven i de aktuella tjänsterna gällande prestanda, effektmatning, skydd, nätadministration och verifiering, vilka har fastställts för telefonitjänster i det fasta nätet i Kommunikationsverkets föreskrifter och rekommendationer. Därtill bedöms kvaliteten på de samhällsomfattande tjänster utifrån de variabler som anges i bilaga III till direktivet om samhällsomfattande tjänster. 16 Leveranstiden för en basanslutning, kundtjänstens svarstid samt reparationstiderna för vissa fel och störningar som kunderna anmält är variabler som följs upp för närvarande. Vilka variabler som ska följas upp definieras närmare i Kommunikationsverkets föreskrifter 57 och Kommunikationsverket anser att de ovan beskrivna telefonitjänsterna som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster kan tillhandahållas användare t.ex. via en fast telefonanslutning, ett mobilabonnemang eller en kombination av bredbandsanslutning och VoIP-tjänst. VoIP-tjänster kan tillhandahållas i fasta bredbandsnät och i mobilnät. I Finland tillhandahåller TeliaSonera Finland Oyj satellitbredbandsabonnemang i Skylogic Ltd:s nät. Fördröjningen i dataöverföringen är emellertid ett problem med satellitbredbandstjänster. Konsekvenserna av fördröjningar och variationer i fördröjningarna för kvaliteten behandlas i ITU-T:s standard G Enligt standarden är den acceptabla fördröjningen från användare till användare för telefonitjänster mindre än 400 ms. Satellitnät uppfyller inte detta krav, och lämpar sig därför inte för tillhandahållande av samhällsomfattande telefonitjänster. TeliaSonera Finland Oyj har anmält till Kommunikationsverket att det avstår från att sälja nya satellitbredbandsabonnemang till konsumentkunder från och med den 1 maj Vissa specialfrågor hänför sig till mobiltelefonitjänster som erbjuds i mobilnätet med allmänt tillgängliga prepaid-abonnemang. Med ett prepaid-abonnemang avses ett mobilabonnemang till vilket användaren laddar samtalstid som har betalats på förhand. Om ett prepaidabonnemang ingås i allmänhet inte något anslutningsavtal och användaren identifieras inte när han skaffar abonnemanget (s.k. anonymt abonnemang). Några teleföretag tillhandahåller emellertid prepaidabonnemang om vilka det ingås ett skriftligt anslutningsavtal med kunden. Då definieras i avtalet den användare som har rätt att hantera abonnemanget. Ett sådant avtalsbaserat prepaid-abonnemang skiljer sig från ett abonnemang som faktureras i efterhand enbart beträffande betalningssättet och villkoren för vissa tjänster. Kommunikationsverket anser att endast avtalsbaserade prepaidabonnemang, där användaren av tjänsten är känd, kan betraktas som telefonitjänster som uppfyller kraven på samhällsomfattande tjänster 19. När det gäller s.k. anonyma abonnemang har teleföretagen enligt 16 RP 150/2006, s För närvarande gäller föreskrifterna 57 A/2012 M och 58 A/2012 M. 18 ITU-T rekommendation G.114 (05/2003): One-way transmission time: 19 Av mobilteleföretagen erbjuder DNA Ab avtalsbaserade DNA Arvo-abonnemang och Elisa Abp laddningsbara Saunalahti-abonnemang. I nämnda abonnemang är kunden inte anonym. Kunden har också möjlighet att skaffa t.ex. spärrtjänster och överföra telefonnumret. Abonnemangen omfattar emellertid inte skydd mot begränsad användning enligt 73 i kommunikationsmarknadslagen.

15 Motiveringspromemoria 11 (58) Kommunikationsverkets uppfattning ingen möjlighet att försäkra sig om att abonnemangen fungerar klanderfritt på den ort där användarna stadigvarande befinner sig. Anonyma prepaid-abonnemang faller dessutom utanför tillämpningsområdet för Kommunikationsverkets föreskrift 35 Om spärrkategorier inom teletrafiken, och de teleföretag som tillhandahåller dem erbjuder i regel inte heller spärrtjänster för dessa abonnemang. Att användningen av abonnemanget begränsas av teleföretaget i de avtalsbaserade prepaid-abonnemang som finns på marknaden i dag är problematiskt. Att skydda användaren mot plötslig eller överraskande stängning av grundläggande telefonitjänster är en central tanke vid regleringen av samhällsomfattande tjänster. Om teleföretagets rätt att begränsa användningen av eller stänga anslutningen av orsak som beror på användaren föreskrivs i 73 i kommunikationsmarknadslagen. Användningen av prepaid-abonnemang som för tillfället bjuds ut begränsas dock genast när förhandsbetald samtalstid inte längre återstår. Då beaktas inte reglering som skyddar användaren i situationer där det är fråga om sociala prestationshinder. Därtill har teleföretagen förbehållit sig rätten att stänga abonnemanget när det gått en viss tid efter senaste laddningen av samtalstid. Med stöd av ovanstående anser Kommunikationsverket att inte ens de avtalsbaserade prepaidmobilabonnemang som för tillfället finns på marknaden kan anses uppfylla de krav på samhällsomfattande tjänster som ställs i lag. 3.3 Textmeddelandetjänster för personer med hörsel- och talskada 3.4 Internetförbindelse I 60 c i kommunikationsmarknadslagen förutsätts att även personer med funktionsnedsättning ska kunna använda telefonitjänster med en anslutning för samhällsomfattande tjänster. Enligt 1 2 mom. i statsrådets förordning, som preciserar lagen, ska en anslutning som tillhandahålls för användare med hörsel- och talskada kunna användas för att skicka och ta emot textmeddelanden som behövs för att anlita nödtjänster. Kommunikationsverket konstaterar att det för närvarande endast går att skicka nödtextmeddelanden med mobiltelefoner. För att kunna skicka ett nödtextmeddelande behövs alltså ett abonnemang som fungerar med mobiltelefon eller GSM-bordstelefon. Nuförtiden har nödcentralerna regionala mobiltelefonnummer som textmeddelanden kan skickas till. I framtiden ska det bli möjligt att skicka nödtextmeddelanden direkt till nödnumret 112. Enligt 60 c i kommunikationsmarknadslagen ska en anslutning som är avsedd för samhällsomfattande tjänster vara sådan att den möjliggör en ändamålsenlig internetförbindelse, med beaktande av den överföringshastighet som de flesta abonnenter har samt den tekniska genomförbarheten och kostnaderna. En ändamålsenlig internetförbindelse är enligt motiveringarna till lagen ett begrepp som är avsett att förändras med tiden i takt med att

16 Motiveringspromemoria 12 (58) tekniken och användningen utvecklas 20. Bestämmelser om internetförbindelsen ges i kommunikationsministeriets förordning om minimihastigheten för en ändamålsenlig internetförbindelse i anslutning till samhällsomfattande tjänster. Minimihastigheten för den inkommande trafiken för en sådan internetförbindelse som en operatör för samhällsomfattande tjänster tillhandahåller användare ska enligt förordningen vara 1 Mbit/s. Det är emellertid tillräckligt att internetförbindelsens genomsnittliga minimihastighet för inkommande trafik är: 750 kbit/s under en mätperiod på 24 timmar och 500 kbit/s under vilken som helst mätperiod som varar 4 timmar. Utifrån den definition av samhällsomfattande tjänst som ges ovan har Kommunikationsverket i anslutning till förfarandet för urval av operatörer för samhällsomfattande tjänster beaktat alla tekniska lösningar för trådlösa och fasta nät som gör det möjligt att tillhandahålla internetförbindelsetjänster som uppfyller de kvalitetskriterier som definieras i kommunikationsministeriets förordning. Enligt Kommunikationsverkets uppfattning kan internetförbindelsetjänster som uppfyller kvalitetskraven på samhällsomfattande tjänster tillhandahållas i fasta bredbandsnät och mobilnät samt i andra kommunikationsnät som kvalitetsmässigt motsvarar dessa. Därtill kan internetförbindelsetjänster som uppfyller ovan nämnda hastighetskrav även tillhandahållas i satellitnät. Den största kvalitetsskillnaden mellan satellitnät och övriga nät som lämpar sig för sådana internetförbindelser som hör till de samhällsomfattande tjänsterna utgörs av fördröjningen i dataöverföringen. För fördröjningen i dataöverföringen har emellertid inga särskilda krav ställts i bestämmelserna om samhällsomfattande tjänster. TeliaSonera Finland Oyj började tillhandahålla satellitbredbandstjänster i Finland i december Enligt Kommunikationsverkets uppfattning är det möjligt att tillhandahålla internetförbindelser på 1 Mbit/s som uppfyller de tekniska kvalitetskraven på samhällsomfattande tjänster även i satellitnät. Satellittekniken lämpar sig bra för tillhandahållandet av tjänster i glesbebyggda områden där det kan vara dyrare att bygga fasta nät och basstationer samt förbindelser mellan dessa. Ett problem med satellitnät är dock att satelliten på finska breddgrader ligger mycket lågt i horisonten. I Södra Finland är vinkeln ca 20 och i Norra Finland ca 10 grader. Därför händer det att klippor och terrängformer skapar skuggområden som är svåra att täcka med satellitteknik. Skuggområdena kan minskas t.ex. genom placering av antennen på ett högre ställe i terrängen. Täckning med hjälp av en antenn på fem meters höjd, vilket har betraktats som skäligt vid bedömningen av behovet av att utse en operatör för samhällsomfattande tjänster, torde inte kunna uppnås i Finland. Därtill har Kommunikationsverket vid sina bedömningar märkt att satellitnät har begränsad kapacitet som inte kan utökas på samma sätt som t.ex. kapaciteten i mobilnät. Även om satellitbredband enligt Kommunikationsverkets uppfattning lämpar sig för tillhandahållandet av förbindelser på 1 Mbit/s påverkar ovan nämnda omständigheter på bedömningen av sa- 20 RP 112/2002 s. 156

17 Motiveringspromemoria 13 (58) tellitnätets täckning. TeliaSonera Finland Oyj har dock anmält till Kommunikationsverket att det avstår från att sälja nya satellitbredbandsabonnemang till konsumentkunder från och med den 1 maj Utöver minimihastigheten ska en internetförbindelse som tillhandahålls som samhällsomfattande tjänst även uppfylla vissa andra kvalitetskrav. I likhet med det som konstaterades ovan beträffande telefonitjänster är tjänsternas funktionssäkerhet, säkerhet och servicekvalitet i nyckelposition även när det gäller internetförbindelsetjänster som tillhandahålls som samhällsomfattande tjänster. 21 En anslutning och internetförbindelsetjänst som erbjuds användaren ska uppfylla de tekniska krav som lagen och Kommunikationsverkets föreskrifter ställer. Därtill bedöms kvaliteten på de samhällsomfattande tjänster utifrån de variabler som anges i bilaga III till direktivet om samhällsomfattande tjänster. 22 Leveranstiden för en basanslutning, kundtjänstens svarstid samt reparationstiderna för vissa fel och störningar som kunderna anmält är variabler som följs upp för närvarande. De variabler som ska följas upp definieras närmare i Kommunikationsverkets föreskrifter 57 och Enligt Kommunikationsverkets föreskrift 58 ska ett teleföretag som har utsetts för att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster ha färdighet att verifiera att den samhällsomfattande tjänst företaget erbjuder i form av en internetförbindelsetjänst uppfyller de särskilda krav på tjänstens kvalitet som föranleds av 60 c i kommunikationsmarknadslagen och kommunikationsministeriets förordning. Teleföretaget ska vid behov verifiera anslutningens hastighet med en mätningsmetod som beskrivs närmare i den nämnda föreskriften. Flera mobiloperatörer tillhandahåller nuförtiden internetförbindelsetjänster även med s.k. prepaid-abonnemang. Kommunikationsverket anser att endast avtalsbaserade prepaid-abonnemang, där användaren av tjänsten är känd, kan betraktas som internetförbindelsetjänster som uppfyller kraven på samhällsomfattande tjänster 24. När det gäller s.k. anonyma abonnemang har teleföretagen enligt Kommunikationsverkets uppfattning ingen möjlighet att försäkra sig om att abonnemangen fungerar klanderfritt på den ort där användarna stadigvarande befinner sig. För internetförbindelsetjänster har kommunikationsmarknadslagen ingen motsvarighet till 73 om teleföretagens rätt att begränsa användningen av anslutningen om kunden försummar att betala för den. Därför utgör denna omständighet inget hinder för att tillhandahålla internetförbindelsetjänster som samhällsomfattande tjänster med prepaid-abonnemang. Beträffande internetförbindelsetjänster har Kommunikationsverket vid sin bedömning beaktat utbudet av avtalsbaserade prepaid-abonnemang. 21 RP 150/2006, s RP 150/2006, s För närvarande gäller föreskrifterna 57 A/2012 M och 58 A/2012 M. 24 En internetförbindelsetjänst kan köpas t.ex. med DNA Ab:s avtalsbaserade DNA Arvo-abonnemang.

18 Motiveringspromemoria 14 (58) 3.5 Symmetrisk internetförbindelse för personer med hörsel- och talskada I 1 1 mom. i statsrådets förordning förutsätts att det ska finnas en symmetrisk internetförbindelse som personer med hörsel- och talskada kan använda för videosamtals- och distanstolkningstjänster i stället för telefonitjänster. Förbindelsen ska uppfylla följande krav: Förbindelsens minimihastighet är 512 kbit/s både i den inkommande och i den utgående trafiken. Internetförbindelsens hastighet får tillfälligt sjunka, dock inte till mindre än 384 kilobit per sekund. Enligt Kommunikationsverkets föreskrift 58 får fördröjningen i enkelriktad dataöverföring i anslutningen inom den samhällsomfattande tjänst för videosamtal och distanstolkning som tillhandahålls hörseloch talskadade i det accessnät som drivs av operatören vara högst 150 ms. Teleföretaget ska vid behov verifiera anslutningens hastighet med en mätningsmetod som beskrivs närmare i den nämnda föreskriften. Enligt Kommunikationsverkets uppfattning lämpar sig fasta kommunikationsnätstekniker samt mobilnät av minst HSPA-nivå för tillhandahållandet av en internetförbindelse på 512/512 kbit/s för hörsel- och talskadade. Bredbandsanslutningar med satellitteknik uppfyller inte kravet om fördröjning i dataöverföringen och lämpar sig därför inte för tillhandahållandet av den tjänst som hörsel- och talskadade personer behöver. I mobilnäten kan det emellertid hända att den tillgängliga nätkapaciteten och användarnas rörlighet begränsar teleföretagens möjligheter att tillhandahålla internetförbindelsetjänster som uppfyller de kvalitetskrav som beskrivits ovan för 512/512 kbit/s-anslutningar. Den absoluta nedre gränsen för minimihastigheten på 384 kbit/s samt kravet på förbindelsens jämna kvalitet och symmetrisk förbindelsehastighet kan emellertid bli ett särskilt problem. Sannolikheten för att kravet på hastigheten i mobilnät uppfylls kan ökas med hjälp av en prioriteringsmekanism för anslutningarna och trafiken i dem. Det är dock nödvändigtvis inte ensamt tillräckligt för att säkerställa anslutningens kvalitetsnivå utan kräver, vid behov, även andra åtgärder på grund av övervägande från fall till fall, t.ex. kapacitetsökning, nya antennlösningar eller byggande av nya basstationer. Med prioriteringsfacilitet avses i detta samband minst förmågan att klassificera anslutningar i olika trafikklasser samt förmågan att fördela mobilnätets radioresurser med olika viktkoefficienter till dessa trafikklasser. Definitionen är på allmän nivå så att den skulle lämpa sig för de olika utrustningstillverkarnas lösningar och den motsvarar de prioriteringslösningar som för tillfället används i mobilnäten i Finland. Efter diskussioner med teleföretagen tog man upp även så kallad Guaranteed Bit Rate, GBR, som kan användas för att garantera en viss absolut servicenivå för tjänsten. För närvarande stöder teleföretagens nät dock inte denna lösning och enligt erhållna utlåtanden konstaterades även att den innebär problem. Då det ännu inte finns närmare information om lösningens lämplighet och kommersiell tillgång beslöt

19 Motiveringspromemoria 15 (58) Kommunikationsverket att GBR inte utgör ett minimikrav i detta skede. I sitt beslutsutkast som skickats på remiss har Kommunikationsverket ansett att endast mobilnät med HSPA-teknik eller snabbare teknik, där man på ovan nämnda sätt kan prioritera anslutningar, lämpar sig för tillhandahållandet av symmetriska 512/512 kbit/s-anslutningar. Efter remissen redde Kommunikationsverket närmare ut kostnaderna för användningen av en prioriteringsfacilitet som uppfyller de uppställda minimikraven. På basis av utredningen kan kostnaderna för att ta ovan nämnda prioriteringsfacilitet i drift anses vara rimliga. Prioriteringsfaciliteten behöver enligt Kommunikationsverkets uppfattning inte skaffas för hela nätet utan det räcker att faciliteten genomförs i behövliga basstationer. Eftersom kostnaderna för prioriteringsfaciliteten kan anses vara rimliga, är alla nät med minst HSPA-teknik i princip lämpliga för tillhandahållandet av en symmetrisk 512/512 kbit/s anslutningar, anser Kommunikationsverket. 3.6 Egenskaper hos anslutningar för synskadade personer 3.7 Nättjänster Enligt 2 i statsrådets förordning ska synskadade ha tillgång till tjänster som behövs för att sköta en kundrelation som gäller en sådan anslutning som avses i 60 c i kommunikationsmarknadslagen. Dessutom ska fakturor som gäller anslutningen och fakturaspecifikationer enligt 80 i kommunikationsmarknadslagen sändas till användaren i ett format som är tillgängligt för en synskadad. Synskadade personers möjlighet till hantering av en samhällsomfattande anslutning och en tillgänglig fakturering har tryggats genom 2 i statsrådets förordning. Bestämmelsen tillämpas på en anslutning som är förenlig med 60 c i kommunikationsmarknadslagen oavsett om den används för telefoni- eller för internetförbindelsetjänster. Kundservicediskar och telefontjänst är sätt för synskadade att sköta kundrelationer som gäller anslutningar. Däremot är enbart en tjänst för hantering av en elektronisk anslutning inte nödvändigtvis tillgänglig. När det gäller fakturering är en elektronisk faktura i textformat (inte pdf med bild) exempel på tillgängliga tjänster. Som en tillgänglig tjänst har också beaktats en tjänst där teleföretaget tillhandahåller synskadade personer personlig hjälp då det gäller att sköta faktureringsärenden och betala fakturor. Vid urvalsförfarandet har Kommunikationsverket tagit fasta på sådana telefoni- och internetförbindelsetjänster som uppfyller dessa krav. De egentliga samhällsomfattande tjänsterna avser kommunikationstjänster för användare. Enligt 60 e i kommunikationsmarknadslagen kan även ett nätföretag utses till företag som ska tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Ett nätföretag som har utsetts för att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster är enligt denna paragraf skyldigt att erbjuda ett tjänsteföretag som utsetts till operatör för samhällsomfattande tjänster den nättjänst som behövs för anslutning till ett kommunikationsnät. I tidigare beslut har Kommunikationsver-

20 Motiveringspromemoria 16 (58) ket ålagt Digita Ab, som inte självt agerar som tjänsteföretag, skyldigheten att tillhandahålla nättjänster. 25 Med en nättjänst som behövs för anslutning till ett kommunikationsnät avses enligt motiveringarna till lagen den operativa helhet som behövs för att genomföra den anslutning som tillhandahålls användaren. Nättjänsten omfattar förutom utbudet av dataöverföringen och kommunikationsnätet också exempelvis de installations- och underhållstjänster som tjänsteoperatören behöver. 26 På samma sätt som serviceoperatörens skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster är nätoperatörens skyldighet teknikneutral. Det exakta innehållet i nätföretagets skyldighet kan således variera beroende på den nätteknik som används. Den nättjänst som tillhandahålls av ett nätbolag som har utsetts till tillhandahållare av samhällsomfattande tjänster ska vara sådan att den möjliggör tillhandahållande av telefoni- eller internetförbindelsetjänster som uppfyller kvalitetskraven på samhällsomfattande tjänster. För den tjänst som riktar sig till användaren ansvarar däremot det tjänsteföretag som utsetts till operatör för samhällsomfattande tjänster. Enligt 138 i kommunikationsmarknadslagen har teleföretaget emellertid regressrätt vid fel eller fördröjningar som beror på det andra teleföretaget. 4 Bedömning av behovet av att utse en operatör för samhällsomfattande tjänster 4.1 Geografiska områden som granskas För att utse operatörer för samhällsomfattande tjänster ska Kommunikationsverket granska utbudet av samhällsomfattande tjänster på ett bestämt geografiskt område. Då man fastställer gränserna för de områden som ska granskas, ska man enligt Kommunikationsverkets uppfattning bl.a. beakta den teknikneutralitet som beskrivs ovan samt det befintliga utbudet och kostnadseffektiviteten av tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster samt möjligheten att specificera skyldigheterna så att användaren utifrån dem enkelt kan utreda om en operatör för samhällsomfattande tjänster har utsetts för ett visst område. Telefoni- och internetförbindelsetjänster kan tillhandahållas med flera olika tekniker i fasta och trådlösa nät samt i mobilnät. Den geografiska täckningen av kommunikationsnätverk som lämpar sig för tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster varierar beroende på vilken teknik som används. Varje kommunikationsnät har ett visst, begränsat täckningsområde som också har luckor och skuggområden. Fasta telefonnät, xdsl-nät, kabeltelevisionsnät och optiska fibernät liksom s.k. fasta trådlösa nät, såsom WiMAX- och WLAN-nät lämpar sig för tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster. Av historiska skäl har de fasta telefonnätens täckningsområden i Finland fördelat 25 Kommunikationsverkets beslut 1889/9510/ RP 223/2008, s. 24.