Byggherrens ansvar för arbetsmiljö Radhlinah Aulin, 2010 (radhlinah.aulin@bekon.lth.se) Source: Charles Ebbet, 1932
Kunskapsmål Efter föreläsningen skall ni: Veta vad arbetsmiljö är Förstå byggherrens rollen och ansvarighet för arbetsmiljö Förstå samordning av arbetsmiljön på byggarbetsplatsen Fått en introduktion om Systematiskt Arbetsmiljö (SAM)
Arbetsmiljö då och nu fysisk påverkan, kemiska ämnen 1949 Arbetarskyddslagen 1978 Arbetsmiljölagen arbetsglädje Organisation anpassning rehabilitering 1898 Yrkesfarelagen Olyckor explosioner
Vad är arbetsmiljö? Arbetsmarknadspolitik Lagar och avtal Regler Försäkringar Styrning Forskning Fysisk miljö Buller Belysning Klimat Kemiska hälsorisker Ergonomi Psykosocial miljö Värderingar Motivation Självkänsla Kompetensutveckling Trivsel Organisation Arbetets utläggning och innehåll Rationalisering Lokalt arbetsmiljöarbete
Vad är arbetsmiljö? Allt som vi påverkas av på arbetsplatsen (BAM) Effekter på människans hälsa, säkerhet och välbefinnande (Bonnier) Hälsa är fullständigt fysiskt, psykiskt och social välbefinnande (WHO) Hänsyn till arbetsmiljö skall tas redan vi planering Skall vara en naturlig del av verksamheten
Förvärvsarbetande i byggsektorn 2007. Fördelning efter ålder Sammanlagt förvärvsarbetade 495 700 personer i byggsektorn år 2007 och av dessa var 65 500 (13,2 %) 60 år eller äldre och uppnår således 65 års ålder senast 2012. SBC; BI, 2008
Förvärvsarbetande i byggsektorn 2007. Fördelning efter sektor och ålder. SCB, BI, 2008
Arbetsolyckor/1000 personer på hela byggverksamheten (1995-2009) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Byggbranschen är en av de mest skadedrabbade i Sverige. Samuelsson, (2009)
Arbetssjukdomar/1000 personer på hela byggverksamheten (1995-2009) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Samuelsson, 2009
Dödsfall i arbetsolyckor 1995-2008 18 16 16 17 15 14 13 13 12 12 12 12 11 11 10 10 10 8 8 6 6 4 2 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Samuelsson, 2009
Exempel av händelseförloppen vid olyckorna: -Ställningsbyggare föll -Snickare föll vid montering av köksinredning -Byggsmed klämd under container - Brunnsborrare träffad av maskindel -Betongarbetare föll från brobygge -Takläggare föll från tak -Ställningsbyggare träffad av ställningsrör
Samuelsson, 2009
Samuelsson, 2009
Vad speglar statistiken? Speglar inte verkligheten på byggarbetsplatserna. Statistiken utelämnar flera viktiga faktorer och är därmed missvisande. Med den utgångspunkten är det fel att använda statistiken som grund för en bedömning om förhållandena i arbetsmiljön på arbetsplatserna. Den utgör inte heller någon bra grund för en bedömning av om antalet olyckor i realiteten minskar eller ökar. Det kan konstateras att problemen och missförhållanden är långt mycket värre än vad statistiken visar, men hur mycket är svårt att bedöma.
Hereditary and environment Fault of person Heinrich s Domino Theory Model (1950) (Kunju Ahmad, 2000) Unsafe act and/or unsafe condition Accident Injury
Bird s accident triangle - 1969 (Hughes & Ferret, 2007) 1 Serious injuries 10 Minor injuries (first-aid injuries) 30 Damage accidents 600 Near miss accidents
The Swiss cheese model of how defences, barriers, and safeguards may be penetrated by an accident trajectory Human error: models and management James Reason, professor of psychology. Department of Psychology, University of Manchester, Manchester M13 9PL
HSE, 2003
Accident causation theories Pure chance/act of God Unsafe acts Active failure Latent failures Accidents Accidents Accidents Human error Accident-prone individuals Unsafe conditions Mental diversion System climate Safety management Emergent theories Domino Theory Present theories Evolution of the accident causation theories (Kunju. Ahmad, 2000).
Vid en historisk återblick kan det konstateras att de problem som diskuterades i byggsektorn på 70-talet även diskuteras idag. Korta byggtider och stress, bristfällig projektering och planering samt att ekonomi prioriteras före säkerhet och arbetsmiljö är precis lika aktuellt nu som då.
Även bristerna i arbetsmiljön är desamma. Bristfälliga fallskydd, ställningar, stegar och arbetsbockar, felaktig användning av maskiner samt oordning på arbetsplatsen och slarv med personlig skyddsutrustning är huvudorsaken till det höga olycksantalet både idag och för trettio år sedan. Med andra ord så har det inte skett någon större förbättring när det gäller säkerheten och arbetsmiljön i byggandet under de senaste decennierna vilket är både anmärkningsvärt och allvarligt.
Den kultur och attityd som finns i dagens byggsektor har stor del i de problem som förekommer både i den fysiska och i den psykosociala arbetsmiljön. Den leder bland annat till att individer tar onödiga risker i sitt arbete och att gällande regelverk och praxis får stå åt sidan för egna lösningar och egna initiativ.
Regeländringarna som gäller bygg- och anläggningsarbete Nya regler från jan 1 2009 Kritik från EU Direktiv and byggplats (92/57/EEG) För många olyckor och belastningsskador Kostar samhället pengar Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet beaktas i planering och projektering Gäller AML (2009/1) 3 kap 6 & 7 ; AFS 1999:3 13 & 14 (AFS 2009:12)
Enligt AFS 2008:16 (1999:3) exempel på byggnads och anläggningsarbete är schaktning, markarbeten, byggnadsarbete, montering och nedmontering av prefabricerade element, inredning eller installation av utrustning, ändringar, renovering, reparationer, nedmontering, rivning, löpande underhåll, periodiskt underhåll måleri- och rengöringsarbeten, dränering och sanering.
Vad innebär regeländringen Regeländringarna innebär flera förändringar främst för byggherrar, bland annat en skyldighet att beakta arbetsmiljön även under planeringen och möjlighet att överlåta arbetsmiljöansvaret på en uppdragstagare. Byggherren blir också skyldig att utse byggarbetsmiljösamordnare (BAS)
Byggherrens ansvar för arbetsmiljö De nya bestämmelserna innebär att byggherren nu ska beakta arbetsmiljösynpunkter under varje skede av planering, projektering och utförande av byggprojekt. Byggherren behöver styra projekteringen aktivt mot en god arbetsmiljö. Den som byggherren utser att sköta arbetsmiljöfrågor och samordning under projekteringen måste ha tillräcklig kompetens när det gäller arbetsmiljö. Dessutom behöver denne ha kunskaper om byggnadsarbete för att förstå hur valen i projekteringen påverkar arbetsmiljön på bygget.
Byggherren ska utse lämplig BAS, dels för planering och projektering (BAS-P) och dels för utförandet av arbetet (BAS-U) BAS kan vara en fysisk eller en juridisk person. Byggherren kan också utse sig själv men måste alltid göra ett aktivt val. Att utse en BAS befriar inte byggherren från ansvar för de uppgifter BAS ska utföra.
Byggherren kan under vissa omständigheter överlåta hela sitt arbetsmiljöansvar på en uppdragstagare. Särskilda regler gäller i konsumentförhållanden. En uppdragstagare som sköter hela byggprojektet tar då automatiskt över byggherrens arbetsmiljöansvar om inte annat har avtalats. När en privatperson är byggherre (alltså då konsumenttjänstlagen gäller) faller byggherreansvaret automatiskt på total- eller generalentreprenören.
Uppdragstagare (AML 3 kap 7c ) Byggherre kan överlåta helt arbetsmiljöansvaret till en uppdragstagare. En uppdragstagare är någon som har ett uppdrag att självständigt ansvar för byggprojektet avseende planering, projektering och/eller utförande, Entreprenör övertar beställarens arbetsmiljöansvar. Ansvarsöverlåtelsen måste ha skett skriftligen Typiskt fall där ansvaret kan överlåtas är vid totalentreprenad (både planering och projektering samt utförande) eller generalentreprenör (endast utförande). Vid delad entreprenad föreligger däremot ingen möjlighet för byggherren att överlåta allt ansvar för arbetsmiljöfrågorna.
Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete (byggherren) ska utse BAS under varje skede av planering och projektering och utföra av arbetet (AFS 2009:12) se till att byggtiderna är väl tilltagna AFS 5a se till att lämpliga transport- och tillträdesleder finns. AFS 5 a se till att etableringsområdet är tillräckligt. AFS 5a se till att förhandsanmälan lämnas till AV och anslås på arbetsplatsen. AFS 7 se till att det upprättas en arbetsmiljöplan och att den finns tillgänglig. AFS 8
Byggherren ska: se till att det utarbetas en dokumentation. Den ska beskriva objektets konstruktion samt de byggprodukter som använts som är av betydelse för säkerhet och hälsa vid drift, underhåll och rivning. AFS 9 se till att anpassningar och uppdateringar genomförs av förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och dokumentationen AFS 7, 8, 9 se till att inför rivning, ombyggnad säkerställa hanteringen av hälsofarligt material. AFS 5 b Byggherren ska kunna styrka att utsedd byggarbets-miljösamordnare är lämplig för sitt uppdrag. AFS 6
Lämplighetskrav är (AFS 2009:12-6 ) grundläggande arbetsmiljökunskap samt goda kunskaper om arbetsmiljölagen och de föreskrifter som är viktiga inom byggverksamhet. (utbildningskrav från 1/1 2011) erfarenhet av utförande av byggnads- och anläggningsarbete erfarenhet av arbete med samordning, ledning eller styrning av byggprojekt erfarenhet av projektering (BAS P) De som byggherren anlitar för planering och projek-tering har inom sina uppdrag ett ansvar att beakta arbetsmiljösynpunkter. AFS 10, 10 a
Styrkta erfarenheter från arbetsgivare Goda kunskaper om AFSar: AFS 1999:03 Byggnads-och anläggningsarbete AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 1998:01 Belastningsergonomi AFS 2005:03 Stegar och arbetsbockar AFS 1990:12 Ställningar AFS 2006:01 Asbest AFS 2000:04 Kemiska arbetsmiljörisker
AFS 2003:6 Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar AFS 2006:06 Användning av lyftanordningar och lyftredskap AFS 1993:10 Maskiner och andra tekniska anordningar AFS 2006: 04 Användning av arbetsutrustning AFS 1984:02 Bultpistoler AFS 2008:07 Spikpistoler AFS 2005:16 Buller AFS 2005:15 Vibrationer AFS 1992:16 Kvarts
BAS-P (AML 3 kap 6 ) ska delta i planeringen och ledningen av projektering en. AFS 11 samordna arbetet så att alla medverkande tar hänsyn till varandras planer. AFS 11 tidsplanera utförandet av entreprenaden så att risk för ohälsa och olycksfall undviks. AFS 11 upprätta eller låta upprätta arbetsmiljöplan innan byggarbetsplatsen etableras. AFS 12 se till att anpassningar och uppdateringar genomförs av arbetsmiljöplan och annan dokumentation. AML 3 kap. 7 a och AFS 12 b.
BAS-U (AML 3 kap 6 ) ska: delta i planeringen, se till att gemensamma arbetsmiljösynpunkter beaktas när metoder och arbets-utrustning väljs. AFS 13 samordna och tidsplanera olika verksamheter som pågår på arbetsstället för att förebygga risker. AFS 13 bygga upp en lämplig skyddsorganisation samt uppdatera beskrivningen av hur arbetsmiljöarbetet organiseras. AFS 14 se till att allmänna ordnings- och skyddsregler utfärdas och tillkännages samt verka för att de efterlevs. AFS 14 se till att allmänna skyddsanordningar utförs och underhålls och att de finns kvar så länge de behövs. AML 3 kap 7e klargöra vem som skall svara för speciella skyddsåtgärder och skyddsanordningar som har betydelse för säkerheten. AML 3 kap 7e
BAS-U ska: se till att personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbetsstället i behövlig omfatt-ning. AML 3 kap 7e samordna kontroll av att arbetsmiljöregler och arbetsmiljöplan följs. AML 3 kap 7b ha överinseende över kontrollen av ställningar och utrustning. AML 3 kap 7 e ha överinseende över kontrollen att besiktningspliktiga tekniska anordningar är godkända, och att förare av sådana anordningar har tillräcklig kompetens eller i förekommande fall erforderliga tillstånd. AFS 15
BAS-U ska: avgränsa arbetsplatsen och se till att endast behöriga ges tillträde. AML 3 kap 7b se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig. AFS 14 se till att anpassningar och uppdateringar genomförs av arbetsmiljöplan och annan dokumentation. AFS 14 se till att det är städat och god ordning på byggarbetsplatsen. AFS 14 se till att uppgift finns om vart man kan vända sig när byggarbetsmiljösamordnaren inte finns tillgänglig. AFS 16
Kom ihag! Observera att BAS aldrig förminska det egna ansvaret som alltid åligger varje enskild entreprenör som bedriver verksamhet på byggarbetsplatsen. När en privat person ger i uppdrag åt en som yrkesmässigt övertar denna byggherrens arbetsmiljöansvar, utan att skriva speciellt kontrakt. Om byggnadsarbete på en fast driftställe både en samordningsansvarig för arbetsställe och en BAS för byggarbetet måste finnas.
Nya Förhandsanmälan Enligt AML 4 kap 8 och AFS 1999:3 7 Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska, innan arbetena påbörjas, lämna en förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket då det gäller byggarbetsplatser på vilka arbetet beräknas pågå under längre tid än 30 arbetsdagar och där mer än 20 personer vid något tillfälle sysselsätts samtidigt eller på vilka det totala antalet persondagar beräknas överstiga 500.
Arbetsmiljöplan (AMP) Enligt AML 4 kap 8 och AFS 1999:3 8 & 12 Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska se till att en arbetsmiljöplan upprättas och finns tillgänglig innan byggarbetsplatsen etableras om En BAS (BAS P) enligt AML 3 kap 7a ska upprätta eller låta upprätta en AMP och utarbeta en sådan dokumentation.
Enligt föreskrifter ska det finnas en arbetsmiljöplan om det är stora eller farliga jobb - det är alltid! Det är kopplat till förhandlingsanmälan Planen ska innehåller regler på arbetsplatsen AMP ska beskriva hur arbetsmiljöarbetet bedriv på byggarbetsplatsen Planen ska innehåll riskbedömningar och åtgärder vidtagna för hantera dessa risker Planen upprättas under planering och uppdateras under senare skeden AMP-guiden kan vara till hjälp.
AFS 1999:3 12 a (AFS 2009:12 12a ) Arbetsmiljöplanen ska alltid innehålla vad som anges i A och B nedan. Arbetsmiljöplanen ska alltså innehålla följande: A. De regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen. B. En beskrivning av hur arbetsmiljöarbete ska organiseras. C. När arbeten enligt nedan är aktuella:
Risk analys Kund Projekt Utförd av Datum Sida Nr Byggdel/ aktivitet Riskkällor Sannolikhet (S) 1-5 Konsekvens (K) 1-5 Risktal (R) = S x K Åtgärd Ansvarig 1 2 3 4 5 Olyckan eller sjukdomen kan inträffa men sannolikhet är extremt låg Ska inte inträffa under konstruktion Låg sannolikhet att inträffa Kan inträffa minst en gång under konstruktion Kan inträffa flera gånger under konstruktion Sannolikhet 1 2 3 4 5 Kan leda till första hjälpen eller ingen skada Kan leda till frånvaro från arbetet under en period (mindre än 15 dagar) Kan leda till frånvaro från arbetet under en period (mer än 15 dagar) Kan ge bestående skador eller allvarliga sjukdomar Kan orsaka dödsfall Konsekvens
Introduktion på arbetsplats Statistiken visar att det nyanställd som är oftast drabbas av skador i arbetet. Introduktionen på arbetsplats är en unik tillfälle att ge den kunskaper om företaget och arbetskamraterna, om yrket och arbetsplatsen och om risker och hur de ska hanteras.
Den nyanställde har rätt att få information om hur arbetet ska utföras, men också om arbetsplatsen och arbetsmiljön i stort. Frågor som arbetstagare kan ställe fram: Vem har ansvaret Vem vänder man till olika situationer? Vilka är rättigheterna och skyldigheterna? Arbetstagare måste få rimlig tid att lära sig arbetet och rutinerna innan det ställs presentationskrav på honom/henne.
Källor Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se Prevent, 2009, Bättre arbetsmiljö 5:e upplagan. Prevent, 2008, Vägen till SAM systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljölagen (AML) och föreskrifter AFS finns på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se Andersson K, Gustafsson A & Nilsson F, 2009, Implementering av arbetsmiljölagens ändringar gällande från 09/01 på byggarbetsplatser, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping