Miljörapport UPPFÖLJNING AV KUNGSBACKA KOMMUNS MILJÖ JUNI 2014 KUNGSBACKA KOMMUN
Datum: 20140615 Beställare: Kungsbacka kommun Konsult: Ramböll Sverige AB Foto framsida: Hannah Larsson www.kungsbacka.se/miljorapporter
Sammanfattning I Sverige finns det 16 nationella miljökvalitetsmål som har utarbetats för att beskriva det till stånd i miljön som vill uppnås med hjälp av miljöarbetet. År 2008 antog kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun 67 kommunala miljömål, vilka är en lokal anpassning av de nationella miljökvalitetsmålen. Den här miljörapporten är den andra uppföljningen av miljömålen, den första genomfördes 2010. Av Kungsbacka kommuns 67 miljömål är det 14 stycken som bedöms kunna uppnås inom utsatt tid, ett kan eventuellt nås om fler ansträngningar görs och 28 stycken kommer inte att uppnås. 24 stycken kan inte bedömas av olika anled ningar, exempelvis på grund av bristande under lag eller oklara målformuleringar. Av de 67 miljö målen är det 35 som gäller för kommunen som geografiskt område, och 32 som gäller för kommunens verksamhet. Av miljömålen har 34 utpekats som särskilt prioriterade i Handlingsplanen för Kungsbacka kommuns miljöarbete 2012 2015 och 33 som mindre prioriterade. För detaljerad information om beräkningar och data, se dokumentet Under lag till Kungsbacka kommuns miljörapport. FOTO: Hannah Larsson Symboler som visar bedömning Målåret har passerat, och miljömålet var uppnått inom utsatt tid. Målåret har passerat, och miljömålet var inte uppnått inom utsatt tid. Målet bedöms kunna uppnås inom tidsramen. Målet är möjligt att nå inom tidsramen med redan planerade åtgärder. Positiv trend, utvecklingen i miljön är positiv eller att insatser har genomförts för att gynna miljömålet. Neutral trend, det går inte att se någon tydlig riktning i miljön eller att inga insatser har införts eller tagits bort. Negativ trend, utvecklingen i miljön är negativ eller att insatser har genomförts som missgynnar miljömålet. Målet/trenden kan inte bedömas på grund av bristande underlag. Målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå inom tidsramen med planerade åtgärder. Miljörapport 2014 3
FOTO: ANNA REHNBERG 4 Miljörapport 2014
Tillgänglighet 7 Energi 11 Resursnyttjande 15 Vatten 21 Livsmedel 29 Samtliga miljömål 33 Miljörapport 2014 5
FOTO: Hannah Larsson 6 Miljörapport 2014
Tillgänglighet Vision I Kungsbacka kommun ska vi underlätta för ett resande som ger mindre miljöbelastning. Med begreppet tillgänglighet menas trafik, resor, transporter och rörelse, men också aspekten att vi bör kunna ha tillgång till olika platser. Det är en stor utmaning att bibehålla och öka tillgängligheten utan att öka vår miljöpåverkan. Oftast används fossila bränslen vid resor och transporter vilket leder till negativ klimatpåverkan, försämrad luftkvalitet och överutnyttjande av en ändlig resurs. År 2011 stod trafiken för 59 % av Kungsbacka kommuns utsläpp av växthusgaser. För att göra våra transporter mindre miljö och klimatbelastande krävs bland annat insatser för att öka andelen resor som sker med kollektivtrafik och cykel, samt ett snabbare utbyte av drivmedel till mindre miljöbelastande alternativ. Antalet kollektivtrafikresor ska öka i förhållande till antalet bilresor. Målet kan inte bedömas då det inte finns statistik för antalet bilresor i Kungsbacka kommun. Det finns statistik för körsträckan per person, men det kan inte användas för att utvärdera målet. Mellan 2008 och 2012 har det skett en ökning av antalet kollektivtrafikresor per invånare med 27 %, samt en minskning av körsträckan med 5 % per invånare i kommunen under samma period. Antalet kollektivtrafikresor har därmed ökat i förhållande till körsträckan i Kungsbacka kommun, men det visar inte om målet är uppfyllt eftersom antalet bilresor inte kan bedömas. Antal resor m kollektivtrafik / invånare 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 Mil / invånare 850 800 750 700 650 600 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 2 Körsträcka i Kungsbacka kommun, mil per invånare och år. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet). KOMMENTAR Antalet resor med kollektivtrafiken per invånare har ökat stadigt sedan 2008. Körsträckan per invånare har sedan 2008 minskat med några mil varje år, med undantag för 2011 då det skedde en ökning jämfört med året innan. Detta säger inte något om hur trenden för antalet resor ser ut, då invånarna kan göra fler kortare resor. Någon trend går inte att utläsa eftersom dataunderlag saknas. Figur 1 Kollektivtrafikresor i Kungsbacka kommun, antal resor med kollektivtrafiken per invånare och år. Källa: Kungsbacka kommun Miljörapport 2014 7
Tillgängligheten ska öka för gående och cyklande. Sedan förra utvärderingen av miljömålen som gjordes 2010 har gång och cykelbanorna ökat med drygt 4 kilometer. Då målet inte preciserar hur mycket tillgängligheten ska öka, bör målet vara uppnått till 2015 om inga gång och cykelvägar tas bort. Antal kilometer gång och cykelbana 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2010 2011 2012 2013 Figur 3 Antal kilometer gång och cykelbana i Kungsbacka kommun. Källa: Kungsbacka kommun KOMMENTAR Antalet kilometer gång och cykelbana har ökat varje år sedan 2010, men det är endast en liten ökning på totalt 4,15 kilometer. En positiv trend kan därmed utläsas, men den är svag. För att fler invånare ska välja bort bilen till förmån för gång eller cykel, krävs väl fungerande och utbyggda gång och cykelbanor. Gång och cykel är att föredra av flera anledningar, det bidrar bland annat till bättre hälsa, mindre trängsel och renare luft. Tips! Använd cykelreseplaneraren för att exempel vis hitta bästa cykelvägen, närmaste cykelpump eller ta reda på hur lång tid din cykeltur kommer ta. Läs mer på: www.trafiken.nu/goteborg/ cykel/cykelreseplanerare/ De utsläpp av koldioxid som sker genom den kommunala verksamhetens transporter och tjänsteresor ska minska med 30 % fram till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Den kommunala verksamheten använder sig av bil, flyg och tåg för sina transporter och tjänsteresor. Data för år 1990 saknas, vilket innebär att målet inte kan bedömas. En jämförelse kan dock göras mot år 2007, från vilket tillgänglig data finns. Mellan 2007 och 2013 har koldioxid(co 2 )utsläppen från transporter och tjänsteresor i Kungsbacka kommuns verksamhet ökat med 14 %. Ton CO 2 utsläpp från transporter och tjänsteresor 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Bil Flyg Figur 4 CO 2 utsläpp från Kungsbacka kommuns verksamhets transporter och tjänsteresor, ton CO 2 utsläpp per år. CO 2 utsläppen från verksamhetens tågresor är mycket små i förhållande till utsläppen från bil och flyg, vilket gör det irrelevant att redovisa tågens utsläpp i diagrammet. Källa: Kungsbacka kommun KOMMENTAR Trots något minskade CO 2 utsläpp år 2013, kan från år 2007 en negativ trend med ökande CO 2 utsläpp utläsas i figur 4. Det går inte att bedöma en trend för målet, då data för jämförelseåret 1990 saknas. Av de tre färdsätten är tåg att föredra ur ett miljöperspektiv, då utsläppen av CO 2 blir betydligt mindre än för flyg och bilresor. För att bryta den negativa trenden bör inrikesflygresorna ersättas med tågresor, och bilresorna bör minska i antal och ersättas av cykel eller kollektivtrafikresor. Vissa bilresor är nödvändiga, bilarna bör då drivas av mindre miljöbelastande drivmedel, som exempelvis el från förnyelsebara källor. 8 Miljörapport 2014
Halterna av kvävedioxid, partiklar och bensen som har sitt ursprung i trafiken ska minska jämfört med år 2005, särskilt i Kungsbackas tätort och tätortsnära områden. Miljömålet kan inte bedömas då utsläppen av bensen 1 inte kan redovisas eftersom detta inte mäts i Kungsbacka kommun. Utsläppen av kväveoxider (NOx) och partiklar mäts, och båda dessa har minskat. Utsläppen av kväveoxider från trafiken i Kungsbacka kommun har minskat med 30 %, partikelhalten av PM2,5 och PM10 2 har minskat med 10 respektive 6 % mellan 2005 och 2011. Ton NOxutsläpp Figur 5 Utsläpp av kväveoxider (NOx) från trafiken i Kungsbacka kommun, ton per år. Källa: RUS Ton partikelutsläpp 800 700 600 500 400 300 200 100 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 PM2,5 PM10 Figur 6 Utsläpp av partiklar (PM2,5 och PM10) från trafiken i Kungsbacka kommun, ton per år. Källa: RUS KOMMENTAR Utsläppen av PM2,5 och NOx uppstår vid förbränningen och släpps ut med avgaserna, medan PM10 bland annat kommer från slitage av vägar och däck. Utsläppen av NOx har minskat varje år sedan 2005. Utsläppen av PM2,5 har minskat varje år, förutom under 20052007 då utsläppen var på samma nivå. För PM10 kan en positiv trend sedan 2008 utläsas, trots att minskningen varit svag. Bensen har inte mätts under perioden, men även om bensenhalterna kan ha ökat, kan en positiv trend för målet i sin helhet utläsas då minst tre av fyra ämnen har en positiv trend. Tätortsnära skogar ska tillgängliggöras. Det finns ingen definition för vilka skogar som räknas som tätortsnära, eller vad som räknas som tillgängliggörande, vilket resulterar i att det inte går att bedöma målet. Åtgärder har genomförts i kommunen för att tillgängliggöra skogar, men det är oklart om dessa åtgärder räcker för att tillgodose miljömålet. KOMMENTAR Kommunen har sedan förra utvärderingen av miljömålen genomfört åtgärder för att tillgängliggöra tätortsnära skogar i kommunen. En gång och cykelväg har anlagts utmed Höglandavägen i Kungsbacka, vilket ökar tillgängligheten till närliggande skogsområden. Det har även byggts gång och cykelväg längs delar av Gamla Särövägen vilket ökar tillgängligheten till skogsområdena kring Sandsjöbacka. Dessutom har Forsskogen och Varlaskogen röjts samt öppnats upp, och skogsbrynet runt Kollaskogen har röjts, för att förbättra tillgängligheten. Detta skulle kunna innebära en positiv trend, men eftersom definition saknas kan inte trenden utvärderas. FOTO: Hannah Larsson 1 Bensin innehåller det cancerframkallande ämnet bensen, därför är trafiken är den största källan till förekomsten av bensen i luft. 2 PM2,5 är partiklar som har en diameter på mindre än 2,5 µm. PM10 är partiklar som har en diameter på 10 µm eller mindre. Miljörapport 2014 9
Foto: Hannah Larsson 10 Miljörapport 2014
Energi Vision I Kungsbacka kommun ska vi arbeta för en ökad andel lokala förnyelsebara energikällor. Energi är vi alla dagligen beroende av, men vid energiomvandling påverkas ofta vår miljö negativt. I Kungsbacka kommun används energin främst inom transport och bostadssektorn. Energiframställningen avgör vilken påverkan som sker på människor och miljö. Exempel vis leder förbränning av fossila bränslen till utsläpp av växthusgaser, medan kärnkraft resulterar i bland annat radioaktivt avfall och stor miljöpåverkan vid brytning av uran. För att minska miljöpåverkan från energisektorn behöver vi bland annat hushålla med energin och öka andelen energi från förnyelsebara källor som exempelvis sol och vind. Utsläppen av fossil koldioxid per invånare i kommunen ska till år 2020 minska med 20 % jämfört med 2004 års nivå. Miljömålet kan inte bedömas, då det saknas underlag för invånarnas utsläpp av fossilt koldioxid. I figur 7 redovisas utsläppen av koldioxidekvivalenter (CO 2 e) 1, där en minskning av CO 2 eutsläppen kan utläsas. Dock inkluderar de siffrorna inte utsläpp från exempelvis konsumtion eller flygresor, samt att inte alla utsläpp här stammar från fossila källor. Minskningen av utsläppen som redovisas i figur 7 beror främst på att sektorn energiförsörjning har minskat sina utsläpp drastiskt de senaste åren. Ton CO 2 eutsläpp / invånare 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 7 CO 2 eutsläpp i Kungsbacka kommun, ton per invånare och år. Den mörkblå stapeln redovisar de uppskattade utsläppen från en typisk Kungsbackabo. Den gröna linjen visar önskad utsläppsnivå. Källa: Mistra Urban Futures, RUS och SCB KOMMENTAR Utsläpp av växthusgaser bidrar till klimat förändringen, vilket skapar miljöproblem så som höjda havsnivåer och rubbade ekosystem. Klimatet påverkas inte bara av fossila utsläpp, utan samtliga växthusgaser har en negativ påverkan oavsett om de är fossila eller inte. Därför diskuteras ofta CO 2 eutsläppen för att ge en mer rättvis bild av klimatpåverkan. CO 2 eutsläppen bör minska till 2 ton per invånare för att undvika alltför allvarlig klimatpåverkan 2 (vilket visas med en grön linje i Figur 7). I en studie 3 redovisas de uppskattade utsläppen år 2010 för en typisk Askimsbo med hög inkomst och villa, vilket bedöms representera en typisk Kungsbackabo. Utsläppen av CO 2 e ligger då på cirka 10 ton per invånare och år, vilket visas i Figur 7 som en mörkblå stapel för 2010. Detta är 8 ton för mycket om allvarliga konsekvenser av klimatförändringar ska undvikas. Eftersom det saknas underlag kan inte trenden för miljömålet bedömas. 1 CO 2 e: koldioxidekvivalenter är ett mått på utsläpp av växthusgaser, där övriga växthusgaser räknas om till koldioxidutsläpp. 2 Naturvårdsverket. 3 Källa: Mistra Urban Futures. Miljörapport 2014 11
I Kungsbacka kommun förbrukas drygt 40 % av den totala energianvändningen inom bostadssektorn. 2011 hade energianvändningen inom bostadssektorn ökat med 7,86 % jämfört med år 2006. Det är långt ifrån målet på en minskning med 20 % till 2015, därmed bedöms miljömålet inte kunna uppnås. kwh / invånare Användningen av tillförd energi i bostäder och lokaler för uppvärmning, tappvarmvatten, hushålls och driftsel ska minska med 20 % per invånare mellan 2006 och 2015. 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 8 Energiförbrukningen i småhus, flerbostadshus och fritidshus i Kungsbacka kommun, kwh per invånare och år. Källa: SCB Elförbrukningen per invånare ska minska med 20 % mellan 2006 och 2015. 2011 var elförbrukningen per invånare i Kungsbacka kommun cirka 17 % lägre än år 2006, vilket skulle kunna innebära att vi inte är speciellt långt ifrån målet till år 2015. Men eftersom elförbrukningen varierar kraftigt under de redovisade åren, bedöms miljömålet inte kunna uppnås till 2015, då det är lite som tyder på en kontinuerlig minskning. Exempelvis innebar 2010 års värden en ökning jämfört med 2006, medan 2011 innebar en 17 % minskning jämfört med samma år. kwh / invånare 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 9 Elförbrukning i Kungsbacka kommun, kwh per invånare och år. Källa: SCB KOMMENTAR Eftersom energiförbrukningen har ökat under 2010 och 2011, kan en negativ trend med en ökad energiförbrukning utläsas. En stor del av bostädernas energiförbrukning går till uppvärmning. Därför kan exempelvis tilläggsisolering eller byte av uppvärmningssystem bidra till att energiförbrukningen minskar. Att se över belysning och vitvaror kan också minska energianvändningen. KOMMENTAR I figur 9 syns en stor skillnad mellan år 2010 och 2011, men för att urskilja en trend bör minskningen återkomma flera år i följd. Då elförbrukningen har varierat bedöms miljömålet ha en neutral trend. Tips! Få hjälp med att minska din klimatpåverkan och dina energikostnader! Kontakta energirådgivningen och boka in en kostnadsfri rådgivning. energirad@kungsbacka.se FOTO: Cecilia fors 12 Miljörapport 2014
2013 användes 54 % av det tillgängliga matavfallet i kommunen, cirka 10 % av slammet och i princip ingen av stallgödseln för biogasproduktion. Enligt målet ska allt organiskt hushållsavfall och slam, samt eventuellt stallgödsel, användas för biogasproduktion. Detta innebär att målet inte uppnås. Ton Organiskt hushållsavfall, slam och kanske även stallgödsel ska användas för produktion av biogas. 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2010 2011 2012 2013 Figur 10 Matavfall till biogas och biogödsel i Kungsbacka kommun, ton per år. Källa: Kungsbacka kommun KOMMENTAR År 2013 samlades det in 3 828 ton matavfall som skickades till biogasanläggningar där det blev biogas samt biogödsel som kan återföras till jordbruket. Mängden insamlat matavfall som går till biogasproduktion har ökat varje år sedan starten 2010. Slammet från reningsverken i kommunen, Kullaviks reningsverk undantaget, körs till Hammargårds reningsverk där det behandlas för att kunna spridas på åkrar. Det sker ingen biogasproduktion, eftersom det inte finns någon anläggning för detta i kommunen. Undantaget är slammet från Kullaviks reningsverk som skickas till Göteborg för biogasproduktion och behandling så det kan spridas på åkrar. I dagens läge är det djurägarna själva som tar hand om stallgödseln. Huvuddelen av gödseln i Kungsbacka kommun används inte för biogasproduktion, utan sprids på åkrarna för att återföra näring till jorden. Även om andelen insamlat matavfall ökar, finns det i dagsläget inga möjligheter i kommunen att producera biogas av matavfall, slam eller stallgödsel. För målet i sin helhet kan en positiv trend utläsas. Om målet ska uppnås måste en biogasanläggning byggas i kommunen, eller så måste matavfallet, slammet och eventuellt stallgödseln köras till en biogasanläggning utanför kommunen. Foto: Louise Petersson Foto: adam folcker Organiskt hushållsavfall, slam och kanske även stallgödsel ska användas för produktion av biogas. Miljörapport 2014 13
Foto: Adam Folcker 14 Miljörapport 2014
Resursnyttjande Vision I Kungsbacka kommun ska vi verka för ökad återanvändning av resurser och minskad användning av miljöbelastande produkter. För att uppnå ett hållbart resursnyttjande behöver vi minska användningen av resurser, men även se över hur resurserna tas fram och vilka resurser vi väljer att använda. Det har alltid varit ekonomiskt att vara sparsam med resurser och det kommer att bli ännu viktigare när vi går mot ett samhälle där resursbrist råder. Dessutom måste vi använda oss av substitutionsprincipen, det vill säga byta ut varor som har en negativ miljöpåverkan mot mindre miljöbelastande alternativ. Ytterligare ett steg mot långsiktigt hållbart nyttjande av resurser är kommunens medlem skap i Sveriges Ekokommuner som verkar för hållbar utveckling. Kommunala inköp av varor och tjänster ska göras med hänsyn till begränsad klimatpåverkan. Substitutionsprincipen ska alltid gälla vid upphandling, förvaltning och drift. I Kungsbacka kommuns policy står det att Miljöstyrningsrådets (MSR) krav 1 ska användas vid upphandling. Detta innebär att krav ska ställas på de varor som köps in, vilket bör bidra till en begränsad klimatpåverkan. Det står inte preciserat i policyn hur de anställda i kommunen ska använda MSRkraven, och det finns inte någon handlingsplan för hur policyn ska följas upp. Därför är det inte möjligt att bedöma om policyn, och därmed miljömålet, följs i den dagliga kommunala verksamheten. KOMMENTAR Det finns ingen uppföljning av hur ofta MSRkraven följs, vilket gör att det inte är möjligt att bedöma någon trend för miljömålet. Miljöstyrningsrådets krav skärps kontinuerligt, vilket gör att klimatpåverkan från Kungsbacka kommuns inköp skulle minska om MSRkraven alltid följdes. Som nämns i föregående miljömål har Kungsbacka kommun i sin policy att MSRkraven ska användas vid upphandling, vilket ska leda till att kommunen köper in varor med mindre miljöpåverkan och det sker färre ut släpp av skadliga ämnen och kemikalier. Som nämnts står det inte preciserat i policyn hur de anställda i kommunen ska använda MSRkraven eller hur uppföljning ska utföras. Det finns ingen statistik på hur kraven används, vilket gör det svårt att bedöma om policyn, och därmed miljömålet, följs i den dagliga kommunala verksamheten. Den största delen av de varor och tjänster som används vid förvaltning och drift köps in via upphandling, vilket gör att det är vid upphandlingen som substitutionsprincipen måste tillämpas. KOMMENTAR Det finns ingen uppföljning för hur MSRkraven används, vilket innebär att det inte är möjligt att bedöma trenden. MSRkraven skärps kontinuerligt, vilket skulle innebära att färre och färre varor innehållande skadliga ämnen skulle köpas in av Kungsbacka kommun om MSRkraven följdes. 1 Miljöstyrningsrådet (regeringens expertorgan inom miljöanpassad offentlig upphandling) har hållbarhetskriterier för olika produktområden, t.ex. för kemikalier och livsmedel. Miljörapport 2014 15
Substitutionsprincipen, som innebär att hälso och miljöfarliga produkter och ämnen byts ut mot miljövänligare, ska vara vägledande för hushåll och verksamheter. Kommunen ska delta i identifieringen av förorenad mark samt se till att den undersöks och vid behov saneras. Miljömålet kan inte bedömas på ett tillförlitligt sätt, eftersom inga mätningar utförts för att kontrollera om substitutionsprincipen tillämpas av hushåll och verksamheter. KOMMENTAR På Kungsbacka kommuns hemsida kan invånarna få tips och råd om hur de kan leva ett mindre miljöbelastande liv. Där finns bland annat information om miljömärkningar och om hur invånarna kan minska sin användning av hälso och miljöfarliga produkter och ämnen. Det leder förhoppningsvis till att invånarna använder sig av substitutionsprincipen när de köper produkter och ämnen, men det går inte att följa upp vilket innebär att trenden inte kan bedömas. Länsstyrelsen i Hallands län har genomfört en inventering av misstänkt förorenade marker i Kungsbacka kommun, där olika platser har fått en riskklass mellan 1 och 4 beroende på hur stor risk det är för att platsen är förorenad. En plats har placerats i riskklass 1, vilket innebär att det föreligger mycket stor risk för förorening. 24 platser är i riskklass 2, som betyder att det finns stor risk för förorening. 88 platser har placerats i riskklass 3 eller 4, vilket innebär att det föreligger måttlig respektive liten risk för förorening. Länsstyrelsen har identifierat ytterligare 224 platser som inte har riskklassats, men där föroreningar inte kan uteslutas. Av kommunalt ägd mark är det 6 platser som är konstaterat förorenade, men det uppskattas att det totalt kan röra sig om 1015 förorenade områden. Flera av de utpekade platserna har ännu inte undersökts. Kommunen sanerar nu hälften av de konstaterat förorenade markerna, miljömålet bedöms därmed inte kunna uppnås till 2015. 1 31 24 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 57 Tips! Ladda ner appen Grön guide för att få tips om hur du bland annat kan välja giftfria leksaker till barnen, styla hemmet grönt eller välja rätt i fiskdisken. Figur 11 Antal misstänkt förorenade platser i Kungsbacka kommun, fördelade efter vilken riskklass. Källa: Länsstyrelsen Hallands län. KOMMENTAR Både kommunen och Länsstyrelsen i Hallands län arbetar systematiskt med förorenade marker, vilket innebär att en positiv trend kan utläsas. 16 Miljörapport 2014
Vid planering och tillståndsgivning ska hänsyn tas till sjöar, vattendrag och deras strandzoner. Skyddet för skogar med höga naturvärden ska vara starkt och långsiktigt. Se fokusområdet Vatten på sidan 25. För områden med höga naturvärden ska långsiktigt skydd upprättas. Målet är satt utifrån det nationella miljömålet Hav i balans, med levande kust och skärgård I Kungsbacka kommuns naturvårdsplan från 2003 finns 24 områden utmed kusten som anses ha höga naturvärden, dessa inkluderar havs och kustområden samt öar. Av dessa 24 är det 14 som är långsiktigt skyddade genom exempelvis naturreservat, vilket innebär att miljömålet troligen inte kommer att uppnås till år 2015. Miljömålet anses inte kunna uppnås till 2015 eftersom flertalet skogar med höga naturvärden inte är skyddade. Dessutom har ingen fullständig inventering gjorts. I Kungsbacka kommun finns det totalt 738 hektar identifierad skog med höga naturvärden. Det finns 1 371 hektar skogsmark som är skyddat genom naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal, men flera skogsmarker med höga naturvärden ligger utanför dessa skyddsområden. KOMMENTAR Sedan förra utvärderingen av miljömålen som skedde 2010 har det inte tillkommit några nya naturreservat i kommunen. Däremot tillkom 85 % av dagens areal av biotopskyddsområden och 43 % av dagens areal av naturvårdsavtal under perioden. En stor del av de nytillkomna skyddsområdena täcker skog med höga naturvärden, därför kan en positiv trend utläsas. KOMMENTAR Sedan 2008 har det varken tillkommit eller avvecklats några skyddsområden för de 24 områdena med höga naturvärden, därmed kan en neutral trend utläsas. FOTO: Cecilia Fors FOTO: Hannah Larsson Vid planering och tillstånds givning ska hänsyn tas till sjöar, vatten drag och deras strandzoner. Miljörapport 2014 17
Vid planering och exploatering ska hänsyn tas till skogar med höga natur och kulturhistoriska värden. Tätortsnära skogar ska tillgängliggöras. Målet går inte att bedöma då det inte är definierat vad ordet hänsyn innebär. I alla planeringsprocesser deltar Kungsbacka kommuns två kommunekologer, som ser till att skogar med höga natur och kulturvärden diskuteras. Om hänsyn innebär att skogar med höga natur och kulturhistoriska värden ska diskuteras vid planering och exploatering, skulle målet vara uppfyllt. Men om det med hänsyn menas att dessa värden alltid ska prioriteras framför exploatering, skulle målet inte uppfyllas. KOMMENTAR Kommunen arbetar i dagsläget inte på ett systematiskt sätt med detta miljömål. Eftersom ordet hänsyn inte definieras, går det heller inte att bedöma trenden. Se fokusområdet Tillgänglighet på sidan 9. Kommunen ska i sin verksamhet välja varor och tjänster så att mängden avfall minimeras. Miljömålet går inte att bedöma på ett tillförlitligt sätt. Det finns inga riktlinjer för hur de anställda ska arbeta med målet, eller vilka krav som ska ställas vid upphandling för att minska mängden avfall. KOMMENTAR I MSRkraven, som enligt kommunens policy ska ställas (se sidan 15), finns det preciserat ett fåtal krav när det gäller förpackningar, men i kraven ligger fokus på materialens innehåll och inte produktens hantering som avfall. Eftersom det inte finns underlag för att följa upp miljömålet kan trenden inte bedömas. Representanter från kommunen deltog under 2013 i en workshop om cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi lyfter fram affärsmodeller som strävar efter att avfall ska ses som en råvara och produkterna ska vara lätta att återvinna. Medverkan i workshopen kan ses som en del i kommunens strävan efter en minskad mängd avfall. FOTO: Cecilia Fors FOTO: Kungsbacka kommun Li Gravfält 18 Miljörapport 2014
Kommunens värdefulla natur och kulturmiljöer ska bevaras och skötas så att biologiska värden säkerställs. Vid planering och exploatering ska hänsyn tas till värdet av god jordbruksmark samt ängs och betesmarkernas natur och kulturvärden. I Kungsbacka kommun finns flera naturmiljöer som anses vara värdefulla men som i dagsläget inte bevaras eller sköts. Exempelvis är inte alla värdefulla skogar i Kungsbacka kommun skyddade, vilket diskuteras på sidan 17. Även flertalet värdefulla områden utmed kusten saknar skydd, se sidan 17. Det finns även flera kulturmiljöer, exempelvis ängs och betesmarker, som inte bevaras och sköts för att säkerställa biologiska värden. Miljömålet bedöms därmed inte kunna uppnås till 2015. KOMMENTAR Arealen skyddade skogar ökar i kommunen, medan andelen ängs och betesmarker med miljöersättning har en neutral trend liksom skyddade kustområden. För miljömålet i sin helhet bedöms trenden vara neutral. Ett nytt kulturmiljöprogram antogs i början av 2014 där det står rekommendationer om hur olika kulturmiljöer bör bevaras och skötas, det är dock endast rekommendationer vilket gör att det inte kan tas med i bedömningen av miljömålet. Målet går inte att bedöma då det inte är definierat vad ordet hänsyn innebär. Om hänsyn innebär att värdena ska diskuteras vid planering och exploatering, skulle miljömålet vara uppfyllt. Om hänsyn däremot innebär att värdet av god jordbruksmark samt ängs och betesmarkernas natur och kulturvärden ska prioriteras framför exploatering, är miljömålet inte uppfyllt. Hektar åkermark 11 500 11 000 10 500 10 000 9 500 9 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 12 Hektar åkermark i Kungsbacka kommun. Källa: Jordbruksverket FOTO: Kungsbacka kommun KOMMENTAR Vid planering och exploatering diskuteras värdet av jordbruksmark samt ängs och betesmarker, men det händer att dessa ytor exploateras till förmån för exempelvis bostäder. Som kan utläsas i figur 12 har åkermarken i Kungsbacka kommun ökat med 179 hektar mellan 2008 och 2009, men sedan 2009 har arealen minskat varje år. Sättet att kontrollera och beräkna arealen har ändrats under dessa år, varför minskningen delvis kan bero av detta. Ett alternativ till att exploatera jordbruksmark är att förtäta redan bebyggda områden, vilket ger nya bostäder utan att minska arealen jordbruksmark. Det tar längre tid vid planprocessen, men samtidigt bevaras resurserna i kommunen och en minskning av arealen jordbruksmark undviks. För målet kan inte trenden bedömas, då betydelsen av ordet hänsyn inte har preciserats. Miljörapport 2014 19
FOTO: Louise Petersson Bad och paddling i Sundsjön. 20 Miljörapport 2014
Vatten Vision I Kungsbacka kommun ska vi hushålla med vattnet, samt skydda vattentillgång och vatten kvalitet. Tillgång till rent och friskt vatten är en nödvändighet för dricksvattenförsörjningen i kommunen, men det gynnar även friluftsliv, turism och många arter. Våra vatten hotas dagligen av bland annat utsläpp av försurande, övergödande och förorenande ämnen. Av Kungsbacka kommuns sjöar, vattendrag och kustnära vatten är det endast 11 % som uppnår god ekologisk status, vilket innebär att det behövs fler åtgärder för att skydda våra vatten. Övergödningen är det största problemet som främst orsakas av kväve och fosforutsläpp från jordbruk, skogsbruk, avlopps vatten och trafik. Även användningen av miljö och hälsoskadliga produkter är oroande, då effekterna från dessa är dåligt utforskade och mängden kemiska produkter ökar i samhället. Utsläppen av svavel och kväve ska minska så att mark, sjöar och vattendrag kan återhämta sig. annat påverkar djur och växter negativt samt ökar korrosionen av fornlämningar och rörledningar. Sedan 2008 har det skett en minskning av svavel och kväveutsläppen varje år, vilket resulterar i att en positiv trend kan konstateras. Utsläppen av svaveloxider har minskat med 30 % mellan 2008 och 2011, och kväveoxidutsläppen har minskat med 11 % motsvarande period. Eftersom målet inte preciserar hur mycket utsläppen av svavel och kväve ska minska, anses målet kunna uppfyllas till 2015. Ton 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 2011 Svaveloxider (SOx) Kväveoxider (NOx) Figur 13 Utsläpp av svaveloxider och kväveoxider i Kungsbacka kommun, ton per år. Källa: RUS Användningen av hälso och miljöfarliga kemiska produkter ska minska. Miljömålet går inte att utvärdera på ett tillförlitligt sätt, då ingen uppföljning av invånarnas användning av hälso och miljöfarliga kemiska produkter finns. KOMMENTAR Mängden hälsofarliga kemiska produkter per person på nationell nivå har under de senaste 15 åren inte minskat. Sannolikt ser det likadant ut i Kungsbacka kommun, vilket skulle innebära att målet i så fall inte är uppnått och att det inte går att se en positiv trend med minskad användning. Då det inte finns underlag på kommunal nivå för att bedöma miljömålet, kan heller ingen trend bedömas. KomMentar Utsläpp av kväveoxider och svaveldioxider bidrar till försurningen av mark och vatten, vilket bland Miljörapport 2014 21
FOTO: Hannah Larsson FOTO: Adam Folcker Substitutionsprincipen, som innebär att hälso och miljöfarliga produkter och ämnen byts ut mot miljövänligare, ska vara vägledande för hushåll och verksamheter. Se fokusområdet Resursnyttjande på sidan 16. Rörliga bärare av biofilm för kväverening. Sjöar, vattendrag och kustnära vatten ska ha god ekologisk status. För att kontrollera den ekologiska statusen i svenska vatten genomförs undersökningar där vattnet får en klassning beroende på hur växt och djurarterna mår. Det finns fem olika klassningar: hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig status. En god ekologisk status innebär att vattnet inte är utsatt för några påtagliga miljöproblem och att förhållandena i vattnet är naturliga. Totalt finns det 54 stycken sjöar, vattendrag och kustvatten i Kungsbacka kommun som är tillräckligt stora för att klassas. Klassningen för 2013 är preliminär och Vattenmyndigheten ska fatta beslut senast i december 2015. Av dessa var det endast 6 stycken, vilket motsvarar 11 %, som uppnådde god ekologisk status år 2013. Det innebär att miljömålet inte kommer att uppnås till 2015. Otillfredsställande 9% Dålig 4% Hög 0% God 11% Måttlig 76% Figur 14 Andel sjöar, vattendrag och kustnära vatten i Kungsbacka kommun som år 2013 hade hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status. Källa: VISS KOMMENTAR De flesta vattnen i Sverige har klassats två gånger, 2009 och 2013. Av de 54 vattenförekomsterna i kommunen är det endast 4 stycken som har fått en förbättrad ekologisk status mellan klassningarna. Dubbelt så många har fått en sämre ekologisk status och 32 stycken ligger kvar på samma nivå. De resterande 10 har bara klassats en gång, vilket gör att det inte finns underlag för att bedöma om den ekologiska statusen har förbättrats, försämrats eller ligger kvar på samma klassning. Då vattnen endast klassats två gånger kan trenden för miljömålet inte bedömas förrän fler klassningar har genomförts. Tekniker från Hammargårds reningsverk utför en provtagning. 22 Miljörapport 2014
Utsläppen av övergödande ämnen från en skilda avlopp, reningsverk, jordbruk och trafik ska minska i relation till 2006 års utsläpp. Av de fyra utsläppskällorna är det endast trafiken som tydligt minskar utsläppen av övergödande ämnen, vilket främst beror på fordonens teknikutveckling. Utsläppen från enskilda avlopp har troligen också minskat, men det baseras på antaganden. Utsläppen från reningsverken och jordbruken varierar mellan åren vilket gör att det inte går att bedöma om utsläppen från dessa källor kommer minska till 2015. Miljömålet i sin helhet kan därför möjligen uppnås till 2015. Nedan beskrivs de olika utsläppskällorna ytterligare. Det finns uppskattningsvis 8 000 enskilda avloppsanläggningar i Kungsbacka kommun, men det finns inga siffror på hur mycket övergödande ämnen dessa släpper ut. Varje år ökar antalet hushåll som ansluts till det kommunala avloppsnätet. Dessutom kontrollerar kommunen varje år hundratals enskilda avlopp och vid behov ställs krav på åtgärder för att utsläppen av övergödande ämnen ska minska. Därmed görs ett antagande om minskade utsläpp av övergödande ämnen från enskilda avlopp. Som kan utläsas i figur 15 ligger utsläppen av kväve från reningsverken lägre år 2013 än 2006. Fosforhalterna var 2013 0,21 mg/liter medan motsvarande siffra för 2006 var 0,42 vilket innebär en halvering av utsläppen under perioden. Både fosfor och kvävehalterna har varierat över åren, vilket gör det svårt att bedöma om utsläppen kommer minska eller inte till 2015. Halt kväve i utgående vatten, mg/liter 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kväve Fosfor 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Figur 15 Halten kväve och fosfor i utgående vatten från reningsverken i Kungsbacka kommun, mg/liter. Källa: Kungsbacka kommun Som figur 16 visar låg ammoniakutsläppen från jordbruken i kommunen på 213 ton per år under 2011, vilket är en Halt fosfor i utgående vatten, mg/liter minskning med knappt 7 ton jämfört med 2006. Under perioden har utsläppen minskat för att sedan öka igen, vilket gör det svårt att förutsäga om utsläppen från jordbruk kommer minska mellan 2006 och 2015. Ton NH3utsläpp från jordbruket Figur 16 Utsläpp av ammoniak (NH3) från jordbruken i Kungsbacka kommun, ton per år. Källa: RUS Som figur 17 visar har utsläppen av NOx från trafiken i Kungsbacka kommun minskat med 28 % mellan åren 2006 och 2011. Ton NOxutsläpp från trafiken 250 200 150 100 50 0 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 17 NOxutsläpp från trafiken i Kungsbacka kommun, ton per år. Källa: RUS KOMMENTAR Övergödning skapas då för mycket gödande ämnen, som exempelvis kväveoxider (NOx), ammoniak och fosfor släpps ut i mark och vatten. Övergödningen leder bland annat till igenväxning och algblomning i sjöar och hav. Detta kan leda till syrebrist som orsakar att växter och djur dör. Kungsbacka kommun arbetar främst med att minska utsläppen av övergödande ämnen från enskilda avlopp. Kommunen har hittills inventerat cirka 500 enskilda avlopp per år, men från och med 2014 kommer antalet ökas till 800 per år. Dessutom är det fler och fler som får möjlighet att ansluta sig till det kommunala avloppsnätet, vilket minskar påverkan av övergödande ämnen då reningsverken har väl fungerande reningssystem. Det är endast utsläppen av NOx från trafiken som visar en tydlig minskning, medan utsläppen från enskilda avlopp antas minska. Utsläppen från reningsverken och jordbruken varierar, därför bedöms trenden för miljömålet vara neutral. Miljörapport 2014 23
En prioritering av åtgärder för utsläpp av näringsämnen ska göras utifrån de källor som har störst påverkan på Kungsbackafjordens ekologiska status. Någon prioritering av åtgärder har inte genomförts, därför uppnås inte målet. Kungsbacka kommun har hittills främst inriktat sig på utsläppen från enskilda avlopp, och inte lagt lika mycket fokus på övriga utsläppskällor som exempelvis jordbruk. KOMMENTAR När Kungsbackafjordens status ska klassas, delas fjorden upp i inre och yttre Kungsbackafjorden. Den inre delen av fjorden hade 2013 otillfredsställande status och den yttre delen uppnådde måttlig status. Det kommer krävas fler satsningar och åtgärder för att Kungsbackafjorden ska kunna uppnå god status i framtiden. Målformuleringen innebär att trenden inte redovisas, då prioriteringen antingen gjorts eller inte. Sjöar och vattendrag ska ha god ekologisk status. I kommunen finns det 38 sjöar och vattendrag som är tillräckligt stora för att klassas, och av dessa är det endast 16 % som uppnår god ekologisk status. Därmed har miljömålet inte uppnåtts. Otillfredsställande 8% Dålig 5% Hög 0% God 16% Måttlig 71% Figur 18 Andel sjöar och vattendrag i Kungsbacka kommun som år 2013 hade hög, god, måttlig, otillfreddställande eller dålig ekologisk status. Källa: VISS KOMMENTAR Av de 38 sjöarna och vattendragen är det mellan 2009 och 2013 två som har fått en förbättrad ekologisk status, 8 har fått en försämrad ekologisk status, 18 ligger kvar på samma nivå och resterande 10 har endast analyserats en gång vilket gör att utvecklingen av den ekologiska statusen inte kan bedömas. Då vattnen endast klassats två gånger, 2009 och 2013, går det inte att bedöma någon trend för målet innan fler klassningar har genomförts. FOTO: Adam Folcker Kungsbackafjorden 24 Miljörapport 2014
Insatser ska göras för att bibehålla och stärka bestånden av lax och öring. Vid planering och tillståndsgivning ska hänsyn tas till sjöar, vattendrag och deras strandzoner. Insatser för att bibehålla och stärka bestånden av lax och öring i kommunen har genomförts, därför kommer miljömålet att uppnås till 2015. Exempelvis genomför sportfiskeföreningarna biotopförbättrande åtgärder i Kungsbackaån med bland annat trädplantering och nyskapande av lekbottnar. Dessutom har intressenter i Kungsbackaåns vattenråd med ideella insatser arbetat för att ta bort ett vandringshinder vid Svintjärn. I Rolfsån driver Länsstyrelsen i Västra Götaland ett stort restaureringsprojekt som främst verkar för att lax och havsöring ska kunna ta sig från havet till de övre delarna av avrinningsområdet. Till exempel har ett flertal fiskvägar byggts vid kraftdammar, samt att projektet även innehåller biotopförbättrande åtgärder för att stärka fiskbestånden. Även i Löftaån genomförs biotopförbättrande åtgärder genom den lokala fiskevårdsområdesföreningen. KOMMENTAR Insatser för att bibehålla och stärka bestånden av lax och öring har genomförts, därmed kan en positiv trend utläsas. Då det inte är definierat vad ordet hänsyn innebär, går det inte att bedöma målet. I Kungsbacka kommun arbetas det med sjöar, vattendrag och strandzoner i detaljplanearbetet 1, och enligt lag får inte planläggning påverka vattenkvaliteten negativt. Om en detaljplan kan komma att påverka vattenkvaliteten måste kommunen utreda om kvaliteten kommer att försämras, då det finns uppsatta gränser, så kallade miljökvalitetsnormer, för vattenmiljöer som inte får överskridas. Om detaljplanen kan innebära en negativ påverkan på en vattenmiljö, måste kommunen vidta åtgärder. Tillstånd får endast ges om miljökvalitetsnormerna för vattenmiljöerna inte kommer att överskridas. Det finns även lagar för strandskyddet, och dispens från strandskyddet får endast ges om det finns särskilda skäl. Som kan utläsas i figur 19 har antalet åtgärder som fått strandskyddsdispens i Kungsbacka kommun ökat från 2011 till 2013. Trots ovannämnda, går det inte att avgöra om målet kommer uppnås, då det inte går att avgöra när hänsyn tas eller inte. FOTO: Adam Folcker 50 45 Annat 40 Väg/Bro 35 Friluftsanordningar 30 Båthus 25 Nätstation, nedläggning kabel m.m. 20 Brygga/Pir 15 10 Anläggning för turism m.m. 5 Komplement /tillbyggnad 0 Bostadshus 2011 2012 2013 Figur 19 Antal åtgärder där Kungsbacka kommun gett dispens från strandskyddet. Källa: Naturvårdsverket KOMMENTAR Många frågor som rör det här miljömålet regleras i svensk lag, vilket gör att sjöar, vattendrag och strandzoner till en viss del skyddas. Samtidigt har antalet åtgärder som fått strandskyddsdispens från kommunen ökat. Eftersom det inte går att avgöra vad som menas med hänsyn i detta fall, kan heller ingen trend bedömas. Rolfsån 1 Detaljplaner är juridiskt bindande och beskriver vad som får och inte får göras på mark och vatten inom det planlagda området. Källa: Boverket. Miljörapport 2014 25
Kommunens grundvatten med betydelse för vattenförsörjning, markstabilitet och växtoch djurliv ska långsiktigt säkras. Miljömålet kan inte bedömas, då det saknas underlag för att avgöra vilka grundvatten som har betydelse för markstabiliteten samt för växt och djurlivet inom kommunen. Huruvida dessa områden är långsiktigt säkrade kan inte avgöras. De tre kommunala grundvattentäkterna med betydelse för vattenförsörjningen, FjäråsBräcka, Gällinge och Öjersbo, har vattenskyddsområden. Inom vattenskyddsområden gäller vissa restriktioner, t.ex. regleras kemikalieanvändningen, vilket skyddar grundvattentäkten mot eventuell negativ påverkan. KOMMENTAR Växt och djurlivet påverkas om grundvattennivån sänks till den nivån att växterna inte kan tillgodogöra sig vattnet eller djurens dricksvatten försvinner. Markstabiliteten påverkas främst av grundvattensänkningar om marken utgörs av lera, vilket är fallet på flera platser i kommunen. Dock kan varken trend eller resultat redovisas för dessa, då underlag saknas. De tre vattenskyddsområdena har inrättats sedan den senaste utvärdering av miljömålen. Därmed kan en positiv trend konstateras för målet i sin helhet, eftersom arbetet med målet påbörjats. Grundvattenkvaliteten ska vara god. Det saknas underlag för att bedöma kvaliteten på samtliga grundvattenområden i Kungsbacka kommun, därför kan miljömålet inte bedömas. I VISS 1 redovisas två grundvatten; Förlanda och FjäråsBräcka. Båda dessa uppnår god kvalitativ status, vilket innebär en god kvalitet på grundvattnet. Två av de viktigaste kommunala grundvattentäkterna finns inte med i VISS: Gällinge och Öjersbo. En god kvalitet i dessa två grundvatten uppnås, och det kontrolleras genom kontinuerlig provtagning. Även om de större grundvattenområdena har en god kvalitet, kan miljömålet i sin helhet inte bedömas förrän det finns information om samtliga grundvattenområdens kvalitet. KOMMENTAR Det går inte att bedöma trenden för den kvalitativa statusen för Förlanda och FjäråsBräcka då de endast klassats två gånger, 2009 och 2013, vilket inte räcker för att bedöma en trend. Gällinge och Öjersbo har en god kvalitet och ingen trend kan utläsas. För målet i sin helhet går det inte bedöma någon trend. 1 VISS (Vatteninformationssystem Sverige) är en databas med alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Här redovisas t.ex. vattenförekomsternas ekologiska och kemiska status. Källa: VISS Tips! För att inte skada våra vattenlevande växter och djur bör du tänka på följande: Det enda som får spolas ner i toaletten är kiss, bajs och toapapper. Inget annat! Tvätta bilen i en gördetsjälvtvätt, alternativt i en automattvätt där vattnet renas innan det släpps ut i avloppet. Farliga ämnen som exempelvis nagellack, målarfärg och lacknafta ska lämnas till återvinning och inte hamna i avloppet. Läs mer på: www.kungsbacka.se/byggaboochmiljo/ Miljoguiden/ Förlusten av biologisk mångfald ska hejdas. Se fokusområdet Livsmedel på sidan 32. 26 Miljörapport 2014
FOTO: Cecilia Fors Miljörapport 2014 27
FOTO: Anna Rehnberg 28 Miljörapport 2014
Livsmedel Vision I Kungsbacka kommun ska vi verka för ökad lokal produktion av hållbara livsmedel. Livsmedel behöver vi alla dagligen, men vilka livsmedel vi väljer och hur dessa produceras avgör livsmedelskonsumtionens miljöpåverkan. För att säkra den framtida livsmedelsproduktionen i kommunen måste vi värna om mark och vatten. Därmed måste vi exempelvis förhindra spridning av bekämpningsmedel, minska utsläppen av övergödande och försurande ämnen, samt skydda den biologiska mångfalden och våra marker. Utsläppen av svavel och kväve ska minska så att mark, sjöar och vattendrag kan återhämta sig. Substitutionsprincipen, som innebär att hälso och miljöfarliga produkter och ämnen byts ut mot miljövänligare, ska vara vägledande för hushåll och verksamheter. Se fokusområdet Vatten på sidan 21. Se fokusområdet Resursnyttjande på sidan 16. Användningen av hälso och miljöfarliga kemiska produkter ska minska. Sjöar, vattendrag och kustnära vatten ska ha god ekologisk status. Se fokusområdet Vatten på sidan 21. Se fokusområdet Vatten på sidan 22. Miljörapport 2014 29
Utsläppen av övergödande ämnen från enskilda avlopp, reningsverk, jordbruk och trafik ska minska i relation till 2006 års utsläpp. Vid brukande av mark ska hänsyn tas till ängs och betesmarkernas natur och kulturvärden. Se fokusområdet Vatten på sidan 23. En prioritering av åtgärder för utsläpp av näringsämnen ska göras utifrån de källor som har störst påverkan på Kungsbackafjordens ekologiska status. Se fokusområdet Vatten på sidan 24. Kommunens grundvatten med betydelse för vattenförsörjning, markstabilitet och växt och djurliv ska långsiktigt säkras. För miljömålet har hänsyn preciserats som kontinuerlig skötsel, vilket kan utvärderas genom arealen ängs och betesmark med miljöersättning. För att lantbrukaren ska få miljöersättning krävs ett femårigt åtagande, som garanterar att ängs och betesmarkerna bevaras och förstärks vid brukandet av marken. 7,8 hektar ängsmark och 1 831 hektar betesmark fick under 2012 miljöersättning, vilket motsvarar 38 % respektive 58 % av de totala ängs och betesarealerna i Kungsbacka kommun. Det finns marker som inte brukas med hänsyn till ängs och betesmarkernas natur och kulturvärden, därför anses målet inte kunna uppnås till 2015. Det finns svårigheter med att endast se till andel ängs och betesmark med miljöersättning. Alla ängs och betesmarker är inte berättigade till miljöersättningar och det är lantbrukarna själva som bestämmer om de vill söka miljöersättning, vilket de kanske inte alltid gör även om markerna kanske brukas på ett önskvärt sätt. KOMMENTAR Andelen ängs och betesmarker med miljöersättning låg på exakt samma nivåer 2008 som 2012, vilket innebär att en neutral trend kan utläsas. Att ängsoch betesmarkerna sköts och betas är viktigt för att gynna den artrikedom som finns på dessa marker. Se fokusområdet Vatten på sidan 26. Grundvattenkvaliteten ska vara god. Se fokusområdet Vatten på sidan 26. Tips! Att handla ekologiska livsmedel istället för vanliga konventionella innebär en stor positiv skillnad för dig, odlaren och naturen. De viktigaste varorna att byta till eko är: kaffe, bananer och vindruvor, mejeriprodukter, kött och potatis. Läs mer på: www.naturskyddsforeningen.se/vaddukangora/gronguide/5sattattatadigmiljosmart 30 Miljörapport 2014
Den ekologiska produktionen (enligt EU:s definition) ska år 2011 ha ökat till 12 % av åkermarksarealen. Vid kommunala inköp ska andelen certifierade ekologiska livsmedel senast år 2011 uppgå till 25 %. År 2011 uppgick andelen ekologiskt odlad åkermark till 6,3 % vilket innebär att målet inte uppnåddes inom utsatt tid. År 2011 uppgick andelen ekologiska livsmedel till 13,2 % vilket innebär att målet inte uppnåddes inom utsatt tid. 7% 6% 18 16 Andel ekologisk åkermark 5% 4% 3% 2% 1% Andel ekologiska livsmedel 14 12 10 8 6 4 2 0% 2009 2010 2011 2012 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 20 Andel ekologisk åkermark i Kungsbacka kommun, procent av den totala åkerarealen. Källa: Kungsbacka kommun KOMMENTAR Vid ekologisk produktion är ambitionen att använda resurser som exempelvis mark, vatten och energi på ett långsiktigt och hållbart sätt. De största skillnaderna mellan ekologisk produktion och vanlig produktion är att ekologiska marker inte besprutas med kemiska bekämpningsmedel eller gödslas med konstgödsel. Det är även stor skillnad för djuren. Djuren från ekologisk produktion vistas mer ute och kan bete sig på ett mer naturligt sätt, får främst foder från den egna gården samt att användningen av exempelvis antibiotika är väldigt återhållsam. År 2012 var andelen ekologisk åkermark i Kungsbacka kommun 6,4 %, vilket är knappt hälften av vad som enligt målet skulle ha uppnåtts till 2011. Trenden är neutral, då andelen ekologisk åkermark har varierat under åren. Figur 21 Andel ekologiska livsmedel i Kungsbacka kommun, procent av de totala livsmedelsinköpen. Källa: Kungsbacka kommun KOMMENTAR Andelen ekologiska livsmedel i Kungsbacka kommun har ökat stadigt sedan 2008 vilket gör att en positiv trend kan utläsas. Dock går det för långsamt med tanke på att andelen ekologiska livsmedel skulle ha varit 25 % år 2011, och 2013 var det endast uppe i 17 %. Fördelarna med ekologiska livsmedel är många och gynnar djur, natur och människor. I den ekologiska odlingen används inte konstgödsel eller bekämpningsmedel, och djurens får vistas mer utomhus. FOTO: Hannah Larsson Miljörapport 2014 31