UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014



Relevanta dokument
LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

BORGÅ ENERGI AB:S ENERGIVERKS ÅRSRAPPORTER 2013 OCH 2014

Skyddsinformation till invånarna och samhället i Sköldviksregionen 2010

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Kompletterande samråd avseende utbyggnad av Preemraff Lysekil

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Statsrådets förordning

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Stora förbränningsanläggningar

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor

Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

1. Inledning. Promemoria M2018/02001/R

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Byggnads- och miljönämnden MEDDELANDEN

GASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE.

Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Beredning och ytterligare information: miljöforskningschef Carita Forsberg-Heikkilä, tfn (019) , e-post

Mall för textdelen till miljörapporten

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015

LNG/LBG, viktigt för utvecklingen av Göteborgs Hamn Gasdagarna i Båstad, Lena Lilienberg

Yttrande om prövotidsredovisningar angående SSAB EMEAs verksamhet i Luleå- mål nr M

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

Älvkarleby biobränslepanna

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Bilaga till mejl den 18 december 2015 med information om kommande ändringar i miljörapportföreskrift och SMP

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund

Grannar. Cistern i berget för lagring av flytgas. Säkerhet, hälsa, miljö, kvalitet och personal. Råmaterial av returplast för plastindustrins behov

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Naturvårdsverkets författningssamling

KOMMISSIONENS BESLUT. av den

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.

Älvkarleby biobränslepanna

Yttrande i mål nr M angående ansökan om tillstånd för framtida drift av Preemraff Lysekil med genomförda utbyggnader enligt ROCCprojektet

Vänge biobränslepanna

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2013

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

Söderfors biobränslepanna

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2015

PM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Optimering av olika avfallsanläggningar

Mackmyra biobränslepanna

Form 0 att ea79657.xls; 1/67

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Icke-teknisk sammanfattning

Luften i Sundsvall 2011

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Sammanställning av gällande villkor m.m.

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

!! Miljöaspekter!!arbetsmiljö!och!markmiljö!!! BILAGOR:! A:!Miljödeklaration! B:!Materialsäkerhetsdatablad! C:!Livscykelanalys!M!Erlandsson!LVI!

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Byggvarudeklaration, yttre och inre miljö Denna deklaration är upprättad med stöd av BYKRs instruktioner

GoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Utlåtande om översyn av bestämmelserna i miljötillståndet för Paroc Oy Ab:s stenullsfabrik i Pargas och om avvikelser från utsläppsnivåer (MSL 78)

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2014

Stefan Luukkonen (S), Jerry Emanuelsson (S), Kurt Jonsson (KD) Paragrafer BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

LENNART FRISCH. Agenda Enviro AB. Agenda Enviro AB TRE TYPER AV MKN FÖR LUFT

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

DOM Stockholm

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2015

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Transkript:

Byggnads- och miljönämnden 103 15.09.2015 UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013, 328/60.600/2013, 243/60.606/2015, 346/60.600/2015 ByMiN 103 Beredning: tf. miljövårdsinspektör Enni Flykt, tfn 040 766 6760, enni.flykt@porvoo.fi Industrianläggningarna i Sköldvik, Ashland Finland Oy, Borealis Polymers Oy, Neste Abp och StyroChem Finland Oy har sänt sina miljörapporter för år 2014 till byggnads- och miljönämnden för kännedom. Neste Abp:s oljeraffinaderi År 2014 var raffinaderiets produktion sammanlagt 11 974 000 ton gas, bensin, petroleum, dieselolja, tung och lätt brännolja, bitumen, extra tjock brännolja, svavel samt koldioxid. I tabellen nedan presenteras raffinaderiets sammanlagda utsläpp till luften samt utsläppsutvecklingen under åren 2010 2014: Svaveldioxid (t/a) 5 765 5 564 5 316 5 167 5339 Kväveoxider (t/a) 2 970 2 860 2 595 2 960 2154 Kolväten VOC (t/a) 3 936 2 718 2 845 2 927 2293 Partiklar (t/a) 193 144 136 157 159 Vanadin (kg/a) 2 137 2 704 2 904 2 218 4860 Nickel (kg/a) 1 246 1 391 1 231 947 2013 Koldioxid (milj. t/a) 2,93 2,95 2,83 2,88 2,77 Inga tillståndsgränser för utsläpp till luften överskreds under år 2014. I Regionförvaltningsverket i Södra Finlands beslut Dnr ESAVI/50/04.08/2010 bestäms att raffinaderiets och energiverkets funktion och drift ska vara sådana att anläggningarnas sammanlagda utsläpp av svavelföreningar till atmosfären, omräknade som svavel, under kalenderåret är högst 4 % av svavelinnehållet i de inmatade råvarorna och bränslena. Utsläppet av svaveldioxid får emellertid vara högst 6 500 ton per år. Det totala utsläpp av svaveldioxid från raffinaderiet beräknas till 5339 ton svavel. Svavelinnehållet i raffinaderiets alla inmatade råvaror var 128 713 ton, dvs. utsläppsprocenten var 2,1 %. Svaveldioxidmängden har stigit från 2013 års nivå, vilket bl.a. beror på ökad användning av flytande bränslen i kraftverkets pannor

jämfört med det föregående året. På grund av byte av analysmetod (till kontinuerlig utsläppsmätning) är uppgiften om utsläpp år 2010 inte direkt jämförbar med utsläpp under senare år. Enligt uppskattning var den mängd oljekolväte som år 2014 förbrändes i raffinaderiets facklor 2 899. Antalet facklingar var sammanlagt 62 st. Där ingår 22 rapporterade fall där tiden var längre än 12 h, och meddelanden gavs ut i samtliga fall. Den längsta oavbrutna användningen av facklan var över 7 dygn. Borealis Polymers Oy, olefinproduktion År 2014 var produktionen av eten, propen och 1,3-butadien sammanlagt 677 765 ton och produktionen av sidoprodukter 461 727 ton. I tabellen nedan presenteras olefinproduktionens sammanlagda utsläpp till luften (t/a) samt utsläppsutvecklingen under åren 2010 2014. NOx 320 238 263 283 265 Partiklar 3,3 4,1 3,5 3,8 2,48 CO2 456 351 441 123 400 199 444 741 440 376 VOC totalt 700 645 645 610 545-1,3-butadien 92 85 85 78 68 - bensen 33 20 20 35 27 I miljötillståndet är den fastställda gränsen för VOC-utsläpp 750 ton per år. Andelen bensen i utsläppet får vara högst 50 ton och andelen 1,3-butadien högst 100 ton. Sammanlagt 11 862 t kolväten förbrändes i facklan år 2014. Exceptionellt starka facklingar var 2 till antalet och deras sammanräknade längd var 448 timmar. Borealis Polymers Oy, Fenol- och aromatproduktionen År 2014 var produktionen av aceton, bensen, fenol och kumen sammanlagt 779 229 ton och produktionen av sidoprodukter 195 908 ton. I tabellen nedan presenteras fenol- och aromatproduktionens sammanlagda utsläpp till luften (t/a) samt utsläppsutvecklingen under åren 2010 2014: SO2 3,4 3,6 3,4 15,6 14,9

NOx 47,1 50,6 49,5 57,0 56,5 Partiklar 2,4 2,6 2,5 2,3 2,3 CO2 65 633 71 587 69 626 80 038 81 171 VOC totalt 210 195 190 192 190 - bensen 46 43 45 44 24 VOC-utsläppsgränsen som har definierats i miljötillståndet för fenoloch aromatproduktionen har t.o.m. år 2010 varit 250 ton om året. Fr.o.m. år 2011 är utsläppsgränsen 200 ton om året. Av detta får andelen bensen vara högst 50 ton per år. I fenol- och aromatproduktionens fackla förbrändes sammanlagt 445 ton kolväten år 2014. Exceptionellt starka facklingar var 5 till antalet och deras sammanräknade längd var 149 timmar. Borealis Polymers Oy:s plastfabriker Borealis Polymers Oy:s plastfabriker omfattar LDPE-produktionen, polypropenproduktionen (PP), provfabriken Borstar samt polyetenproduktionen (PE2). År 2014 var LDPE-anläggningens produktion av polyetenplast samt av polyeten- och polypropenblandningar sammanlagt 157 055 ton. PP-anläggningen producerade 211 272 ton polypropen. Provfabriken Borstar producerade 413 ton polypropen och 492 ton polyeten. PE2-anläggningens produktion av polyeten var 188 173 ton. Plastfabrikernas VOC-utsläppsutveckling (t/a) under åren 2010-2014 har varit följande: Tillståndsvillkor LDPE 205 210 191 205 218 280 PP 40 40 42 37 37 100 Borstar 50 50 30 30 30 80 PE2 40 40 40 23 30 80 Tot. 335 340 303 295 315 400 Anläggningarnas rökgasutsläpp orsakas i huvudsak av facklingar. Polypropenproduktionen, LDPE-produktionen och provfabriken Borstar har en gemensam fackla och Polyetenproduktionen en egen. Nedan finns en tabell över anläggningarnas facklingstider (t/a) och de resulterande utsläppen (t/a) år 2014: fackling NOx CO2 LDPE 1 107 1,94 3352,90 PP 845 1,36 2 289,622 Borstar 1942 2,91 5192,63 PE2 3718 5,58 10 170,9

Ashland Finland Oy År 2014 producerade Ashland Finland Oy:s anläggning 30 379 ton polyesterharts. Polyesterproduktionens utsläpp till luften har under åren 2010-2014 varit följande (t/a): Svaveldioxid 0,86 0,83 0,89 0,73 0,54 Kväveoxider 0,74 0,78 0,78 0,79 0,79 Koldioxid 546 516 553 452 335 VOC 4,9 6,0 5,7 5,5 6,1 I Ashland Finland Oy:s miljötillstånd är gränsvärdet för VOC-utsläpp 7 t/a. StyroChem Finland Oy År 2014 producerade polystyrenanläggningen 74,845 ton polystyren för cellplast. I tabellen nedan visas polystyrenanläggningens VOC-utsläpp (t/a) under åren 2010-2014: VOC totalt 58,6 49,7 50,2 46,5 50,3 - styren 9,3 9,1 8,7 8,0 5,3 - pentan 45,5 39,0 39,9 37,0 43,3 Enligt StyroChem Finland Oy:s miljötillstånd får anläggningens årliga VOC-utsläpp till luften vara högst 60 ton, omräknat till kol. År 2014 var VOC-utsläppet omräknat till kol 42,2 ton. I anläggningens miljötillstånd bestäms också att det specifika utsläppet av kolväten får vara högst 500 g/ton produkter från början av 2012. Enligt bolagets egna mätningar var VOC-utsläppet 564 g/ton produkter och enligt mätningar utförda av AX-Suunnittelu (utomstående aktör för utsläppsmätningar; mätningar utförda av utomstående krävs med 3 års mellanrum) var utsläppet 527 g/ton produkter. Med beaktande osäkerhetsmarginalen för utsläppsmätningar- och kalkyler (+-32%) ligger utsläppsvärdena vid gränsen för det tillåtna. Utsläppen är förenliga med BAT-tekniken (450 g/ton produkter). De med BAT-tekniken förenliga mätningarna omfattar inte lagring. Såväl vid mätningar utförda av AX-Suunnittelu och vid bolagets egna mätningar har också utsläppet vid lagring beaktats.

Bolaget har utrett olika lösningar för att minska VOC-utsläppet. En ekologiskt lönsam metod för hantering av de diffusa utsläppen har man tills vidare inte funnit. För att minska de diffusa utsläppen försågs den nya produktionslinjens MEGtec-linje för avgaser år 2014 med en gastvättanläggning. Till följd av åtgärden minskade det diffusa utsläppet av styren med några gram per ton produkter. År 2014 var användningsgraden för förbränningsanläggningen för processavgaser 99,9 % och verkningsgraden 97,7 %. Enligt miljötillståndet ska både användningsgraden och verkningsgraden vara minst 95 %. År 2014 var den producerade koldioxidmängden vid driften av förbränningsanläggningen 1 152 ton. Bilagor: Anläggningarnas miljövårdsrapporter för år 2014 Mch: Antecknas för kännedom. Beslut: Antecknades för kännedom.