Utlåtande om översyn av bestämmelserna i miljötillståndet för Paroc Oy Ab:s stenullsfabrik i Pargas och om avvikelser från utsläppsnivåer (MSL 78)

Transkript

1 Ympäristölautakunta Utlåtande om översyn av bestämmelserna i miljötillståndet för Paroc Oy Ab:s stenullsfabrik i Pargas och om avvikelser från utsläppsnivåer (MSL 78) 2961/ /2016 Ympäristölautakunta Beredrare Miljövårdschef Carl-Sture Österman, tfn Föredragande Miljövårdschef Carl-Sture Österman, tfn förnamn.efternamn@pargas.fi Södra Finlands regionförvaltningsverk begär utlåtande av Pargas stads miljövårdsmyndighet om Paroc Oy Ab:s ansökan om miljötillstånd (ESAVI/10905/2015). Företaget planerar för närvarande inga förändringar i verksamheten vid stenullsfabriken på Sysilax industriområde. Hänvisande till miljöskyddslagen 7 Kap. om tillståndsprövning i fråga om direktivanläggningar har Paroc Oy Ab för sin stenullsfabrik hos Regionförvaltningsverket ansökt om översyn av sitt miljötillstånd från Paroc Oy Ab ansöker även med hänvisning till 78 MSL om lindring av utsläppsgränsvärdet för utsläpp till luften för SO x till mg/ Nm 3 (BAT mg/nm 3 ) och för fluorväte till 30 mg/nm 3 (BAT 5 mg/nm 3 ). Företaget ansöker dessutom om lindring av följande gränsvärden för utsläppen till luften vid defibrering och plockning samt härdning i de fall då den producerade stenullen har hög densitet och höga halter bindemedel: fenol mg/nm 3, formaldehyd mg/nm 3, ammoniak mg/nm 3, VOC 100 mg/nm 3, aminer 25 mg/nm 3. Kort beskrivning av produktionen av stenullsprodukter, utsläpp och spill Vid stenullsfabriken i Sysilax framställs stenull vid två produktionslinjer i tre till fem skift beroende av efterfrågan. År 2014 producerades ton stenullsprodukter, kapaciteten vid fabriken är ton. Stenullsisolering framställs vid fabriken av smält stenmaterialblandning i en kokseldad kupolugn och i en eldriven smältugn. Det smälta stenmaterialet styrs till defibrering och samtidigt tillsätts harts som bindemedel. Den defibrerade stenmassan samlas till en tunn filt som veckas till isoleringsprodukter av önskad tjocklek. Isoleringsprodukten hettas upp i en härdningsugn där den tillsatta hartsen härdar och produkten får sin slutliga tjocklek. Efter detta sågas isoleringsprodukterna till önskad storlek, packas eller styrs till vidareförädling. Som råmaterial används sten och dolomit. Som råmaterial/ tillsats vid stensmältningen utnyttjas även slungavfall från processen, kasserad smälta och briketter. Briketter framställs av tork- och filterdamm från elugnen som med tillsats av cement pressas samman till briketter. Utsläppen till luften uppkommer vid smältning, plockning och härdning. Fast avfall uppkommer vid smältning, defibrering, plockning, sågning och i någon mån vid slutgranskning av produkten.

2 De mest betydande utsläppen från smältningsprocessen är partiklar, koldioxid (CO 2 ), kolmonoxid (CO), svaveldioxid (SO 2 ), illaluktande svavelföreningar (H 2 S) samt kväveoxider (NO x ). Rökgaserna från bägge smältlinjerna styrs via efterförbränning och renas även med partikelfilter. Vid efterförbränningen minskas mängden luktande svavelföreningar och ombildas till svaveldioxid. Fast avfall/ spill från smältningsprocessen utgörs av damm som avskiljs i partikelfiltret, järn som avskiljs från smältan och smält sten som uppkommer vid processtörningar. Filterdammet återanvänds i processen eller förs till avstjälpningsplats. Smält sten återanvänds i processen, järnet förs till återvinning. Harts används som bindemedel vid framställningen av stenull. Hartsen lagras i två cisterner, sammanlagt 100 m 3 bindemedel. Cisternerna är placerade i skyddsbassäng, från cisternerna pumpas dagligen den mängd hartsmassa som används till en dagscistern. Eventuellt spill eller i händelse av överfyllning leds hartsmassan till processvattenbassängen varifrån spill kan tas tillvara. De största utsläppen från defibrering och plockning kommer från den tillsatta hartsen. Luftströmmen för med sig fenol, formaldehyd, partiklar och även ammoniak som behövs för att binda formaldehyden. Denna luftström från bägge produktionslinjerna renas i ett stenullsfilter. Filterskivorna som bundit till sig harts komposteras. Fast spill vid defibreringen uppkommer i form av stänk som i processen går under benämningen slungavfall som styrs till återvinning i smältningsprocessen i den eldrivna smältugnen. Vid härdningen avges hartsbaserade föreningar som innehåller fenol, formaldehyd, ammoniak och partiklar, dessa gaser efterförbränns. Vid sågning av de färdiga produkterna uppkommer kantremsor och vid eftergranskningen i någon mån kasserade produkter. Av dessa framställs blåsull. Luftkvaliteten i Pargas har undersökts och analyserats sedan Via spridningsmodeller och analyser har konstaterats att utsläppen från Paroc Oy Ab:s stenullsfabrik inte överskrider fastslagna riktvärden för utomhusluftens kvalitet. Via undersökningar har även konstaterats att utsläppen inte är så höga att de skulle vara skadliga för hälsan, men att luktolägenheter i fabrikens omedelbara närheten kan inverka negativt på boendetrivseln. Vid företaget eftersträvar man att minimera den andel processavfall som förs till avstjälpningsplats. Återvinningsprocenten för produtionsspill låg 2014 kring 84 %. Det vatten som används i processen återanvänds i slutet omlopp vilket gör att spillvatten vid produktionsprocessen egentligen inte uppkommer. Tillämpningen av slutsatser vid prövning av miljötillstånd Utsläppsgränsvärdena för, kontrollen av och andra tillståndsbestämmelser för direktivanläggningar ska för att uppfylla kravet på bästa tillgängliga teknik basera sig på slutsatser (slutsatser= ett beslut av Europeiska kommissionen som har antagits med stöd av artikel 13.5 i industriutsläppsdirektivet där slutsatserna om bästa tillgängliga teknik fastställts). Utsläppsgränsvärden i ett miljötillstånd ska

3 anges så att de utsläppsnivåer som anges i slutsatserna inte överskrids under normala driftsförhållanden. Om de utsläppsgränsvärden som fastställts leder till oskäligt höga kostnader jämfört med miljövinsterna till följd av anläggningens geografiska belägenhet, tekniska egenskaper eller de lokala miljöförhållandena vid den, kan lindrigare utsläppsgränsvärden än vad som föreskrivs fastställas i ett miljötillstånd. De lindrigare utsläppsgränsvärdena får dock inte överskrida de utsläppsgränsvärden som anges i en statsrådsförordning eller ha konsekvenser som kan äventyra uppfyllandet av miljökvalitetskrav. Då Paroc Oy Ab:s ansökan om lindring av gränsvärden för utsläppen till luften prövas skall beaktas huruvida avvikelserna med beaktande av ovan framförda kan beviljas utan att miljökvalitetskrav äventyras. Paroc Oy Ab tillämpar och har sedan år 2000 förbundit sig vid de sertifierade miljöledninssystemen ISO 9001 och ISO för tillämpning av allmänna BATslutsatser. Energieffektivitet är ett av Paroc Oy Ab:s tyngdpunktsområden, målsättningen är att vara 30 % mer energieffektiva år 2020 jämfört med Som bäst förbättras energieffektiviteten vid smältningen av stenmaterialet. Uppföljningen av efterförbränningen av rökgaser visar att efterförbränningen ännu behöver effektiveras för att få ner CO- halten i rökgaserna. Genom att tillämpa BAT- teknik strävar man efter att minska de för höga SO x - utsläppen från kupolugnen. Användningen av briketterna i kupolugnen inverkar dock höjande på SO x - utsläppen, men har många fördelar för återanvändning av spill i processen vilket minskar uppkomsten av avfall, något som man vid företaget valt att prioritera. I ansökan konstaterar Paroc Oy Ab att fabriken rätt långt uppfyller kraven på BATteknik då rökgaserna från defibrering och plockning renas i stenullsfilter och rökgaserna från härdningen efterförbränns. Det bindemedel, den harts som används gör dock att BAT- värden inte uppnås i alla delar av processen. Paroc konstaterar även att i BAT- slutsatserna fastslås att om den producerade mineralullen har hög densitet eller hög halt bindemedel tillåts utsläppen vara betydligt högre än de gränsvärden som fastställts som BAT- AEL gränsvärden. Vid stenullsfabriken i Pargas framställs rätt stora mängder stenull med hög densitet, en förutsättning bl.a. för Paroc Panel Ab:s produkter. Lindring av gränsvärden, utsläpp/ kostnader/ nytta/ möjligheter I sin miljötillståndsansökan för Paroc Oy Ab fram att kostnaderna för svavelrening av rökgaserna från den kokseldade kupolugnen ner till BAT- nivå (1 400 mg/ Nm 3 ) skulle bli oskäligt höga jämfört med den miljönytta som uppnås (investeringskostnader 2.4 milj., driftskostnaderna 11,6 / producerat ton stenull och / år högre avfallshanteringskostnader). I ansökan framförs att gränsvärdet för fluoridväte 5 mg/ Nm 3 ej kan uppnås eftersom det i Finland inte finns tillgång till stenråvara med tillräckligt låg svaveloch fluoridhalt för att kunna framställa den biolösliga REACH- registrerade stenfiber som är en förutsättning och specialitet för Paroc Oy Ab:s produkter.

4 Vid utförda undersökningar, mätningar och analyser av utomhusluftens kvalitet i Pargas har konstaterats att utsläppen från Paroc Oy Ab:s stenullsfabrik är relativt små. År 2008 utfördes en rätt omfattande utredning av spridningen av TRSföreningar, svavelväte, fenol, formaldehyd, ammoniak och VOC- föreningar från fabriken. Halten TRS- föreningar (luktande svavelföreningar) uppgick på fabriksområdet till 20 % och i Pargas centrum till 3-10 % av riktvärdet för utomhusluft. Med beaktande av luktolägenheter för boendetrivseln uppgår frekvensen för den tid då luktolägenheterna är betydande till 0,5-3 % av årets timmar, dvs timmar i året. För ammoniak finns inte fastställda riktvärden i Finland. De halter som ammoniakutsläppen ger upphov till ligger under riktvärden som tillämpas utomlands. Likaså är de sammanräknade halterna för fenol och formaldehyd låga, underskrider riktvärden som tillämpas utomlands och är inte skadliga för hälsan. Kompletterande material Utdrag ur Paroc Oy Ab:s ansökan, Protokoll från inspektion Förslag Miljönämnden beslutar som sitt utlåtande om översyn av bestämmelserna i miljötillståndet för Paroc Oy Ab:s stenullsfabrik i Pargas och om avvikelser från utsläppsnivåerna framföra följande; 1) Paroc Oy Ab bör fortsätta sina strävanden att förnya och förbättra processerna vid stenullsfabriken i Pargas med målsättning att inom rimlig tid uppnå de utsläppsgränsvärden som fastställts för direktivanläggningar av den typ som Paroc Oy Ab:s stenullsfabrik utgör. 2) Investerings- och ökade driftskostnader för att omedelbart uppnå fastslagna gränsvärden för svavelhalten i rökgaserna från kupolugnen är orimligt höga. Även därav förorsakad ökad mängd avfall i produktionsprocessen gör att miljöfördelarna kan ifrågasättas. Det nu ansökta SO x - gränsvärdet på mg/ Nm 3 för smältningsprocessen bör därför godkännas. 3) Den kemiska sammansättningen av den stenblandning som Paroc Oy Ab behöver för sin produktion av stenull av god kvalitet med biolöslig stenfiber gör att ett gränsvärde för fluoridväte på 30 mg/nm 3 för stenullsproduktionen bör tillämpas. Avsaknaden av lämplig stenråvara i Finland gör det inte miljömässigt och ekonomiskt försvarbart att importera behövligt stenmaterial från utlandet. 4) Miljönämnden anser att även de något förhöjda utsläppsgränsvärden som företaget ansöker om för partiklar (50 mg/ Nm 3 ), fenol (25 mg/ Nm 3 ), formaldehyd (20 mg/ Nm 3 ), ammoniak (80 mg/ Nm 3 ), VOC (100 mg/nm 3 ) och aminer (40 mg/ Nm 3 ) kan godkännas. De ansökta gränsvärdena är låga och vid undersökningar av spridning av utsläppen har konstaterats att fastslagna rikvärden för utomhusluften underskrids och att hälsoolägenheter inte har påvisats. 5) Paroc Oy Ab bör åläggas att via övervakningsprogram mäta, följa upp och till

5 tillsynsmyndigheterna rapportera utsläppen och tillse att de av regionförvaltningsverket fastslagna gränsvärdena inte överskrids. För mätning av utsläppen till luften bör även förutsättas anlitande av tillförlitlig utomstående ackrediterad och sakkunnig instans. 6) Hanteringen av spill i produktionsprocessen bör fortgående förbättras och utvecklas med målsättning att minimera uppkomsten av avfall av sådan typ och sammansättning att det måste slutdeponeras. Spill och restprodukter bör iännu högre grad utnyttjas i processen eller med beaktande av avfalls- och miljölagstiftning vidareförädlas till nya produkter. Beslut Förslaget godkändes. Delgivning Södra Finlands regionförvaltningsverk, ESAVI/10905/2015