Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola



Relevanta dokument
PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi

Luftutredning Litteraturgatan

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Miljömedicinsk bedömning angående buller vid Ängsblommans förskola i Kungälv

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009

Vägtrafikbuller i Ljungskile, Uddevalla kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Inledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Ren regionluft - Lerums kommun Beräkningar av kvävedioxid i. Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

Luftkvalitetsutredning för detaljplan Utveckling av före detta Fryshuset vid Fiskhamnsgatan

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Luftutredning E6 Kållered. Rapport 2005:04

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Luftutredning Distansgatan

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av lösningsmedel nära en skola i Lerum

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Luftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola

GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

På väg mot friskare luft i Skåne

En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil

Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009

Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Bakgrundshalter av partiklar (PM10, PM2,5) och kväveoxider (NOx, NO2) vid Alva Myrdals gata 5 i Eskilstuna.

Ren regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Information om luftmätningar i Sunne

PM Luftkvalitet Haga entré

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009

Luftmätningar i urban bakgrund

PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Transkript:

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) ADRESS Box 414, 405 30 Göteborg BESÖK Medicinaregatan 16 TELEFON 031-786 28 42 E-POST sandra.johannesson@amm.gu.se HEMSIDA www.amm.se

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Underlag för bedömningen... 3 Förskolan... 4 Trafikavgaser... 5 Ventilationstornet, luftflöden och luftföroreningshalter... 5 Spridningsberäkning av emissioner från ventilationstornet... 5 Bedömning... 6 Referenser... 6 Bilaga 1. Spridningsberäkning från SMHI... 7 2

Sammanfattning Ett ventilationstorn som leder ut avgaser från Lundbytunneln är beläget nära en förskola. Ventilationstornet ventilerar det södra tunnelröret och fläktarna är igång med ett högt luftflöde på morgonen (kl. 06-09) på vardagar, övrig tid är luftflödet lågt. Mätningar av kväveoxider (NO x ) sker kontinuerligt inne i tunneln. En spridningsberäkning av emissioner av avgaser från ventilationstornet till omgivningsluften har utförts av SMHI. Haltbidraget från ventilationstornet till årsmedelvärdet av NO x vid förskolan beräknades till ca 0,02 µg/m 3. För dygnsmedelvärden av NO x var 98- percentilen av haltbidraget ca 0,3 µg/m 3 och för timmedelvärden ca 0,4 µg/m 3. Spridningsberäkningen visar således att haltbidraget från ventilationstornet är mycket lågt. Årsmedelvärdet av NO 2 beräknades till 19,3 µg/m 3 vid förskolan, vilket ligger väldigt nära Göteborgs Stads lokala miljömål för utemiljö vid skolor och förskolor. Bakgrund Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) kontaktades i augusti 2012 av Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad, angående en förskola som nyligen öppnat. Förskolan är belägen i gamla Kyrkbyskolans lokaler på Prästvägen 6 i Lundby. Strax intill förskolan ligger ett ventilationstorn som ventilerar ut avgaser från Lundbytunneln. Miljöförvaltningen önskar en miljömedicinsk bedömning av luftkvaliteten vid förskolan med avseende på utsläppet av avgaser från ventilationstornet. Underlag för bedömningen Besök på plats den 18 september 2012. Närvarande från Miljöförvaltningen var Sanela Sadikovic, Linus Theorin och Andreas Severinsson, samt Sandra Johannesson från VMC. Uppgifter angående drifttider för ventilationen i tunneln samt halter av luftföroreningar (NO 2 och NO x ) inne i Lundbytunneln. Mätningar av luftflöden i ventilationstornet utförda av Midroc Elektro på uppdrag av Trafikverket. Anmälan av förskola på Prästvägen 6 till Göteborg Stad Lundby. Daterad: 2012-05-11. SMHI. Spridningsberäkningar för ett ventilationstorn till Lundbytunneln. 3

Förskolan Under sommaren 2012 öppnades en förskola i Gamla Kyrkbyskolan på Prästvägen 6 i Lundby. Enligt den anmälan som inkom till Göteborgs Stad Lundby i maj 2012 omfattar förskolan sex avdelningar och har plats för totalt 108 barn. Verksamheten bedrivs i en tvåvåningsbyggnad. Nordost om förskolan ligger Volvo Lastvagnar AB:s verksamhet. Lundbytunneln passerar ca 200 m söder om förskolan. Ett av de ventilationstorn som leder ut avgaser från tunneln är placerat strax norr om förskolan, se bild 1 och 2 nedan. Bild 1. Ventilationstornet Bild 2. Förskolan och ventilationstornet 4

Trafikavgaser Trafikavgaser består av en mängd olika gasformiga ämnen såsom kväveoxider (NO x ), (består av kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 )), kolmonoxid (CO), och flyktiga organiska kolväten (VOC) samt partiklar. Det är partiklarna i avgaserna som är mest kritiska för hälsan. Kvävedioxid är skadligt i sig i höga halter men används dessutom ofta som en markör för trafikavgaser. En viktig källa till NO x i stadsmiljö är vägtrafiken och utsläppen sker i marknivå där människor befinner sig. I Göteborg står även sjöfarten för en betydande andel av de totala utsläppen av NO x. Ventilationstornet, luftflöden och luftföroreningshalter Ventilationstornet som ventilerar det södra tunnelröret är beläget ca 30 m norr om förskolan. Tornet är 29 m högt och har en innerdiameter på ca 4,5 m. Fläktarna för ventilationen i tunneln är igång under morgonrusningstrafiken kl. 06 09 på vardagar. Övrig tid på dygnet är luftflödet mycket lågt. Mätning av luftflöden i botten på ventilationstornet har utförts av Midroc Electro som arbetar för Trafikverket med drift och underhåll av Lundbytunneln. Mätningarna utfördes under vecka 25 (18-26 juni) 2013. Medelluftflödet under morgonen (kl. 06-09) då fläktarna är igång var ca 300 m 3 /s. Luftflödet under övrig tid på dygnet var ca 12 m 3 /s. Dessa värden har använts som underlag för spridningsberäkningen. Mätning av NO x sker kontinuerligt inne i Lundbytunneln. Under perioden 1 november till 19 december 2013 var medelvärdet av NO x under morgonrusning (kl. 06-09) på vardagar ca 330 µg/m 3 och för NO 2 ca 200 µg/m 3. Medelvärdet för övriga tider på dagen var liknande. Dessa värden har använts som underlag för spridningsberäkningen. Spridningsberäkning av emissioner från ventilationstornet En spridningsberäkning av emissioner av avgaser från ventilationstornet till omgivningen har utförts av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). För beräkningen har använts dispersionsmodell 2.2 (SMHI). Beräkningsområdet var 1000 m x 1000 m (40 x 40 punkter, 25 m rutor) och innefattar både förskolan och den mest belastade punkten. Beräkningen gjordes för 10 m över mark, vilket är den höjd där förskolans luftintag är placerat. Emissionen av NO x under morgonrusning var ca 0,1 g/s (fläktar igång) och för övrig tid på dygnet ca 0,004 g/s. Spridningsberäkningen visade att haltbidraget av NO x från ventilationstornet blir litet (Bilaga1). Årsmedelvärdet för NO x vid förskolan beräknades till 33,7 µg/m 3, där haltbidraget från ventilationstornet utgör ca 0,02 µg/m 3 (Bilaga 1, Figur 1). För dygnsmedelvärden av NO x var 98-percentilen 112 µg/m 3 där haltbidraget från ventilationstornet var ca 0,3 µg/m 3 (Bilaga 1, Figur 2). För timmedelvärden av NO x var 98-percentilen 172 µg/m 3 och haltbidraget ca 0,4 µg/m 3 (Bilaga 1, Figur 3). 5

Förskolan är belägen sydväst om tornet och utgör inte ogynnsammaste beräkningspunkt, men även i mest ogynnsamma punkt (nordost om tornet) blir haltbidraget lågt (ca dubbelt så högt som vid förskolan). Beräknat årsmedelvärde av NO 2 vid förskolan var 19,3 µg/m 3. För dygnsmedelvärden beräknades 98-percentilen till 40,3 µg/m 3 och för timmedelvärden till 58,9 µg/m 3. Bedömning En spridningsberäkning har visat att utsläpp av avgaser från ventilationstornet ger ett mycket litet bidrag till totalhalter av kväveoxider vid förskolan. Utsläppet sker på hög höjd, och när emissionen är som störst under morgonens rusningstrafik har luften hög hastighet och avgaserna sprids med vinden. Miljökvalitetsnormen för NO 2 som årsmedelvärde är 40 µg/m 3. Göteborgs Stad har ett lokalt miljömål som anger att årsmedelvärdet av NO 2 i utomhusluften ska underskrida 20 µg/m 3 vid 95 % av alla skolor och förskolor. Det beräknade årsmedelvärdet av NO 2 vid förskolan ligger väldigt nära det lokala miljömålet. För timmedelvärden av NO 2 vid förskolan var 98-percentilen ca 60 µg/m 3. Världshälsoorganisationen (WHO) har angett riktvärdet 200 µg/m 3 som 1-timmes medelvärde (WHO, 2006). Hos barn kan luftföroreningar orsaka, bidra till eller förvärra sjukdomar i luftvägarna och försämra lungfunktionen. Barn kan vara mer känsliga än vuxna eftersom deras luftvägar är under utveckling. Det är därför viktigt att efterstäva en god luftkvalitet med så låga halter av luftföroreningar som möjligt i områden där barn vistas. Referenser Sandén H. m.fl. Barns miljö och hälsa i Västra Götaland 2013. Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum, 2014. WHO, 2006. Air Quality Guidelines global update 2005. World Health Organization, Regional Office for Europe, Copenhagen, Denmark. 6

Bilaga 1. Spridningsberäkning från SMHI Copyright Lantmäteriet Dnr: R50308210_140001 Figur 1. Haltbidrag NOx (µg/m 3 ), årsmedelvärde. Beräkningarna är gjorda för ett 1000 m 1000 m stort område och skalan framgår av figuren. Blå punkt markerar utsläppskälla. 7

Copyright Lantmäteriet Dnr: R50308210_140001 Figur 2. Haltbidrag NOx (µg/m 3 ), 98-percentil av dygnsmedelvärden. Beräkningarna är gjorda för ett 1000 m 1000 m stort område och skalan framgår av figuren. Blå punkt markerar utsläppskälla. 8

Copyright Lantmäteriet Dnr: R50308210_140001 Figur 3. Haltbidrag NOx (µg/m 3 ), 98-percentil av timmedelvärden. Beräkningarna är gjorda för ett 1000 m 1000 m stort område och skalan framgår av figuren. Blå punkt markerar utsläppskälla. 9