BILAGA 1 Orienterande och förberedande utbildning inför den grundläggande i promemorian av Arbetsgruppen för utveckling av övergången mellan grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet: (Undervisningsministeriets promemorior och utredningar 2005:33) Enligt olika handlingar som undervisningsministeriet utfärdat är de viktigaste utmaningarna för ett fungerande utbildningssystem under de närmaste åren att effektivera övergången mellan utbildningsstadierna, att minska skolavbrotten och förbättra genomströmningen. Förändringar i omvärlden, såsom den åldrande befolkningen, de krympande ungdomsåldersklasserna, de skärpta kraven på yrkeskompetens, den globala konkurrensen om arbetskraften etc. förutsätter för sin del en så effektiv och högklassig utbildning som möjligt för hela åldersklassen. Enligt budgeten för 2006 utvecklas orienterande och förberedande utbildning i anslutning till för att å ena sidan underlätta övergången från den grundläggande utbildningen till och å andra sidan för att minska avbrotten i början av. Från den orienterande och förberedande utbildningen kan den studerande smidigt gå över till utbildning som leder till examen. Utbildningen riktar sig särskilt till ungdomar som avslutar den grundläggande utbildningen men som ännu inte har tillräckliga färdigheter att söka till yrkesutbildning och som av den anledningen riskerar att bli helt utan utbildning och slås ut. Utbildningen inleds i försöksform. Avbrott i Avbrotten i har under de senaste åren minskat stadigt, även om de fortfarande är markant fler än inom andra utbildningssektorer. År 2003 avbröt närmare 11,5 % (ca 13 100) av de studerande i den grundläggande yrkesutbildning som lyder under undervisningsförvaltningen sina yrkesstudier helt. En del började dock studera inom andra utbildningssektorer, vilket innebär att andelen studerande som helt lämnade utbildningssystemet uppgick till drygt 10 % (ca 11 600). Tabell 20. Antal studerande som under åren 2001-2003 1 avbrutit utbildning som leder till en yrkesinriktad grundexamen och målet för år 2006. Avbrutit den grundläggande 2001 2002 2003 2006 (mål i budgetprop.) Avbrutit studierna i den grundläggande 13,2 % 12,3 % 11,4 % 10,0 % Avbrutit studierna i den grundläggande och har inte heller flyttat över till annan utbildning 11,7 % 10,8 % 10,2 % 9,0 % 1 Källa: Statistikcentralen. Innehåller inte Åland. Endast utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Statistiken innehåller inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs som fristående examen, läroavtalsutbildning eller utbildning som ordnas i specialläroanstalt.
2 Om man granskar avbrotten på de olika studieområdena i den grundläggande år 2003 var de procentuellt sett minst inom el- och automationsteknik (6,5 %). De största avbrottssifforna fanns inom informations- och kommunikationsteknik (24,8 %), fiskeri (21,6 %), lantbruk (19,8 %) samt trädgårdsskötsel (18,5 %). Även om antalet avbrott uttryckt i absoluta siffror naturligtvis var störst på de flesta stora studieområdena, låg avbrottssiffrorna på dessa områden procentuellt sett dock rätt nära medelvärdet för alla områden (11,4 %). Inom t.ex. studieområdet företagsekonomi och handel uppgick antalet avbrott till 1 700 (12,6 % av studerandena inom branschen), inom inkvarterings- och kosthållsbranschen till 1 375 (10,7 % av studeranden inom branschen), inom social- hälsoområdet till 1 350 (10,6 % av studerandena inom branschen) samt inom fordons- och transportteknik till 1 100 (13,4 % av studerandena inom branschen). Antalet avbrott inom dessa fyra studieområden var totalt över 5 500, dvs. 42 % av alla avbrott inom. Av tabell 21 framgår antalet studerande som avbrutit sin yrkesutbildning och procentandelarna enligt landskap för år 2003. Den högsta avbrottsgraden i fråga om uppvisade Nyland (15,2 %) och Egentliga Tavastland (13,7 %). Minst avbrott procentuellt sett uppvisade Södra Österbotten (7,6 %), Kajanaland (8,1 %), Södra Karelen (8,3 %), Norra Karelen (8,3 %) och Österbotten (8,4 %). Tabell 21. Antalet studerande som år 2003 2 avbrutit utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen, enligt landskap Landskap där Avbrutit Avbrutit utbildningen finns och inte heller flyttat över till annan utbildning abs. % abs. % Nyland 3 254 15,2 2 858 13,3 Östra Nyland 207 12,2 185 10,9 Egentliga Finland 1 030 11,7 921 10,5 Satakunta 707 12,3 613 10,7 Egentliga Tavastland 571 13,7 501 12,0 Birkaland 991 10,5 868 9,2 Päijänne-Tavastland 578 11,4 512 10,1 Kymmenedalen 458 10,5 422 9,7 Södra Karelen 238 8,3 222 7,7 Södra Savolax 446 10,9 402 9,9 Norra Savolax 715 10,9 643 9,8 Norra Karelen 390 8,3 345 7,3 Mellersta Finland 555 8,9 506 8,1 Södra Österbotten 402 7,6 364 6,9 Österbotten 326 8,4 283 7,3 Mellersta Österbotten 198 9,2 171 7,9 Norra Österbotten 1 139 11,5 1 031 10,4 Kajanaland 178 8,1 165 7,5 Lappland 680 11,4 625 10,4 Sammanlagt 13 063 11,4 11 637 10,2 2 Källa: Statistikcentralen. Endast utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Statistiken innehåller inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs som fristående examen, läroavtalsutbildning eller utbildning som ordnas i specialläroanstalt.
3 Orsaker till avbrott Det är ofta svårt att sammanjämka efterfrågan på utbildning hos dem som avslutar den grundläggande utbildningen och det utbildningsbehov som arbetskraften förutsätter. Vissa utbildningar, t.ex. sådana som leder till arbetsuppgifter inom industrin, förmår inte locka ungdomar i tillräcklig utsträckning. I synnerhet när den studerande har inlett en utbildning som inte varit hans eller hennes förstahandsval är det lätt hänt att den studerande avbryter studierna eller går över till en annan utbildning, ett annat studie- eller utbildningsområde eller rentav till en annan utbildningsnivå. En del av ungdomarna upplever de yrkesinriktade grundexamina som teoretiskt alltför krävande, även om inlärning i arbetet redan blivit en etablerad del av. Det är viktigt att dessa ungdomar i början av utbildningen erbjuds en möjlighet till praktiskt inriktat lärande, att de får förbättra sina personliga studiefärdigheter och vid behov också komplettera grundkunskaperna, för att studierna inte skall avbrytas åtminstone av den anledningen att kravnivån i utbildningen känns övermäktig med tanke på de studerandes förutsättningar. De flesta avbrotten sker i början av studierna. De vanligaste orsakerna till att avbryts är följande: valet av utbildning misslyckat (i synnerhet bland dem som kommit direkt från den grundläggande utbildningen; studierna avbryts också av studerande som har kommit in på den utbildning som de placerat i första rummet) inlärnings- och studiesvårigheter och/eller motivationsproblem som hänför sig till studierna personliga skäl (en svår livssituation, hälsoskäl) ekonomiska orsaker (knappt tilltaget studiestöd, utkomstsvårigheter) samt förvärvsarbete (som ofta också är en följd av de föregående). För dem som byter till en annan utbildning kan den tid det tar att avlägga examen också bli onödigt lång och utbildningskostnaderna per avlagd examen således oskäligt stora i synnerhet om den studerande före bytet inte har hunnit förvärva sådant kunnande som skulle kunna räknas till godo i hans eller hennes nya examen. Också av den anledningen är det viktigt att så många som möjligt kommer in på rätt utbildning redan i ett tidigt skede. Åtgärder för att minska avbrotten Avbrotten i har minskat stadigt under de tre år då avbrott har statistikförts. Åtgärder som siktar på att minska avbrotten har vidtagits i stor skala (bl.a. studiehandledning och olika stöd- och rådgivningstjänster för studerande särskilt i början av studierna samt yrkesläroanstalternas innovativa verkstäder). Faktorer som bidragit till den positiva utvecklingen är också att resultatfinansieringen började beredas och tas i bruk under granskningsperioden. Inom resultatfinansieringen har färre avbrott och effektivare genomströmning en stor betydelse (viktningen 28 % vid beräkning av utbildningsanordnarens resultatfinansieringsindex). Att den nya statistikföringen kommit igång och att fenomenet medvetet följs upp har för sin del bidragit till att de åtgärder som siktar på att minska avbrotten har ökat. En bidragande orsak till den positiva utvecklingen är också åtgärderna i det sektoröverskridande samarbetsprojektet för främjande av de ungas delaktighet, vilket syftar till att motverka utslagning bland unga. Förutom att avbrotten de facto minskat kan också en högre kvalitet på det statistiska materialet i någon mån ha påverkat utvecklingen. De innovativa verkstäderna i yrkesläroanstalterna har pågått i form av försöks- och utvecklingsprojekt alltsedan 1998 då 28 innovativa verkstadsprojekt inleddes med finansiering
4 från Europeiska socialfonden. Efter det har det årligen samtidigt pågått 28-42 projekt som siktar på att förhindra avbrott. Även andra centrala utvecklingsprojekt inom, såsom etablerandet av inlärningen i arbetet och införandet av yrkesprov, har lett till färre avbrott. Genomströmningen i Statistiken över genomströmningen i, som bygger på Statistikcentralens personbeteckningsbaserade datainsamling, visar att 56,5 % av de nya studerandena 3 i den läroplansbaserade grundläggande i läroanstaltsform år 2000 hade avlagt examen inom det utbildningsområde på vilket de studerade och att 2,5 % hade avlagt examen inom något annat utbildningsområde före utgången av 2003. Inom studerade fortfarande närmare 14,5 % och över 4 % hade börjat studera i annan utbildning. I annan verksamhet återfanns i slutet av 2003 ca 22,5 % av dem som var nya studerande år 2000. Av dem var över 9 % sysselsatta medan 4 % var arbetslösa. Inledandet av yrkesutbildningsstudier De ungdomar som inleder yrkesutbildning har mycket varierande utbildningsbakgrund och annan bakgrund. Största delen av de nya studerandena har nyss avslutat den grundläggande utbildningen, en del har redan bedrivit andra studier, såsom slutfört gymnasiet eller avlagt någon annan yrkesinriktad examen. En del har genomgått den grundläggande utbildningen i anpassad undervisning, en del har ställt utbildningsmålen högt, de siktar t.ex. på att bedriva yrkesinriktade studier och gymnasiestudier parallellt. I gruppen finns också en växande grupp invandrare. En del av dem som inleder utbildning är klart inriktade på studierna i fråga och har även i övrigt sitt liv under kontroll. En del av de unga är däremot fortfarande inte mogna att välja yrke. En del har inte kommit in på den bransch de skulle ha önskat och en del kan ha fattat sitt beslut på basis av vaga eller helt felaktiga uppfattningar. Utmaningarna när det gäller att ordna studiehandledning och andra stödtjänster i anslutning till studierna är att den handledning och det stöd som erbjuds är adekvat och tillräckligt och motsvarar vars och ens personliga behov. Till yrkesutbildning kommer också ett ökande antal studerande från specialundervisningen i den grundläggande utbildningen. Skolgången och studierna för dessa unga har kanske försvårats av olika inlärningsproblem eller personliga svårigheter, beteendestörningar och bristande motivation. Under de senaste åren har man fäst särskild uppmärksamhet vid studiehandledningen vid övergången från den grundläggande utbildningen till när det gäller studerande i specialundervisning och andra studerande i behov av särskilt stöd. Både den sändande och den mottagande läroanstalten har då deltagit i samarbetet vid övergången. Ett hinder för informationsöverföringen vid övergången från den grundläggande utbildningen till utbildningen på andra stadiet har dock i praktiken varit att sekretessbestämmelserna tolkas på olika sätt. Genast i början av utbildningen gäller det att utreda eventuella svårigheter i anslutning till studierna och behovet av ett individuellt studieprogram. Den studerande bör också informeras om tillgängliga stödformer. Den studerande har rätt att utan avgift få social- och hälsovårdstjänster, som ordnas tillsammans med kommunernas social- och hälsovård. I många läroanstalter finns en yrkesövergripande elevvårdsgrupp, som sörjer för de studerandes välbefinnande. I utbildning för unga är läroanstalten skyldig att också hålla kontakt med hemmen. 3 I denna statistik uppgick antalet nya studerande i läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning i läroanstaltsform år 2000 till 50 550 (inklusive Åland).
Start år 2006 för orienterande och förberedande utbildning inför den grundläggande 5 I undervisningsministeriets verksamhets- och ekonomiplan för åren 2006 2009 föreslås att det i samband med startas orienterande och förberedande utbildning inför den grundläggande. I rambeslutet för statsfinanserna för åren 2006 2009 nämns också att denna utbildning inleds som en del av en större åtgärdshelhet som bl.a. syftar till att minska utslagningen bland unga. Enligt budgeten för 2006 startar den orienterande och föreberedande utbildningen i försöksform år 2006. Syftet med den orienterande och förberedande utbildning som utvecklas i anslutning till är att underlätta övergången mellan den grundläggande utbildningen och och å andra sidan att minska avbrotten i. Den orienterande och förberedande utbildningen riktar sig särskilt till ungdomar som avslutar den grundläggande utbildningen och som ännu inte har tillräckliga färdigheter att söka till yrkesutbildning och som av denna anledning löper risk att bli helt utan utbildning och slås ut. Utbildningen innehåller bl.a. studier som ger den studerande en inblick i olika utbildningar och yrkesuppgifter i arbetslivet, vilket underlättar valet av studieområde och examen, den utvecklar de personliga studiefärdigheterna och allmänt förmågan att klara sig i livet samt kompletterar de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs i. Utbildningen har planerats få en omfattning på 20 40 studieveckor, utgående från de individuella behoven. Från den orienterande och förberedande utbildningen skall den studerande smidigt kunna gå över till utbildning som leder till examen i det skede då det är ändamålsenligt ur den studerandes synvinkel. I den utbildning som leder till examen skall kunnande som den studerande redan förvärvat under den orienterande och förberedande utbildningen erkännas och räknas till godo. Många anordnare av yrkesutbildning har redan planerat utbildning av den typ som föreslås. Också ansökningar om tillstånd av ordna utbildning och andra förfrågningar om möjligheterna att starta utbildningen har kommit från olika delar av Finland. En bidragande orsak till behovet av en ny utbildning har ansetts vara att kommunerna inte har varit villiga att utvidga påbyggnadsundervisningen i den grundläggande utbildningen trots de kvantitativa mål som satts på riksnivå och de behov som framkommit i regionerna. Påbyggnadsundervisningen i den grundläggande utbildningen har dessutom på många orter varit inriktad på att höja vitsorden i den grundläggande utbildningen och förbättra förutsättningarna för gymnasiestudier och kontakterna med anordnarna av yrkesutbildning i regionen har därför varit få. De studerandes intresse för påbyggnadsundervisningen har inte heller alltid sammanfallit med målen. Det har därför ansetts föreligga ett behov av en orienterande och förberedande utbildning i samband med för att stödja utbildningskarriären just för sådana studerande som inte är inriktade på gymnasiestudier. I undervisningsministeriets verksamhets- och ekonomiplan för åren 2006 2009 har man utgått ifrån att inledandet av orienterande och förberedande utbildning inför i någon mån kommer att öka det totala antalet studerande i yrkesutbildning åtminstone i början av verksamheten. Det ökade antalet beror på att den nya orienterande och förberedande utbildningen syftar till att minska andelen ungdomar som helt blir utan utbildning vid övergången mellan den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet (utbildningsgaranti). Målet är å andra sidan också att minska antalet studerande som avbryter studierna, studerande som byter till en annan utbildning i början av studierna och studerande som för närvarande avlägger utbildning för grundexamen på en tid om med ett år överskrider dess omfattning:: (3 + 1). Detta antas senare minska antalet studerande i utbildning som leder till examen och på grund av detta torde volymen på den orienterande och förberedande utbildningen leda till en
6 ökning av totalantalet studerande i yrkesutbildning närmast under de första åren efter starten. Den nya utbildningen väntas i några fall minska trycket på att ordna utbildningen som specialundervisning, eftersom den orienterande och förberedande utbildningen också gagnar ungdomar som är i behov av stöd och skräddarsydda studier men som inte annars är i behov av specialundervisning.