TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-10 Diarienummer FG/2015:32 Årsredovisning 2014 Förslag till beslut Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner årsredovisning 2014 som överlämnas till kommunstyrelsen tillsammans med framställan om resultatdisponering vad gäller drift, investering och begäran om överföring till resultatfond. Sammanfattning Förvaltningen för Förskola & Grundskola redovisar årsredovisning 2014 i enlighet med givna anvisningar. Nämnden för Förskola & Grundskolas sammanlagda nettoresultat för 2014 innebär en budgetavvikelse om 16.391 tkr vilket motsvarar 1 procent av årsbudgeten. På särskild blankett 9 a redovisas begäran om resultatdisponering. Den del av resultatet som består av överskjutande internränta 1.584 tkr ska enligt regelverket återredovisas. Ett pågående driftprojekt på 7,6 tkr inom PE Söder begärs ombudgeterade till 2015. Blankett 9b visar resultat av året investeringar. Investeringsmedel finns kvar för löpande investeringar men huvudregeln är att dessa inte ombudgeteras. Om det skulle uppstå underskott för löpande investeringar under året kan detta rapporteras i samband med delårsrapporterna och man har därmed möjlighet att kunna ta i anspråk de medel som inte har ombudgeterats. Blankett 9c visar begäran om överföring av 14.799 tkr till resultatfond. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-02-10 FG Resultatdisponering blankett 9a-c Beslutet skickas till Anette Liedstrom Hjorth Förvaltningschef Gerd Johansson Förskola & Grundskola 0300-83 41 51 forskola.grundskola@kungsbacka.se 1 (1) 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se
Nämndens årsredovisning 2014 Nämndens årsredovisning 2014 Nämnden för Förskola & Grundskola www.kungsbacka.se
Innehållsförteckning 1 Året som gått... 4 1.1 Sammanfattning av året... 4 1.2 Viktiga händelser... 4 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under 2014... 7 3 Så här styrs kommunen... 10 4 Uppföljning mål... 12 4.1 Ökat inflytande... 12 4.2 Bemötande och tillgänglighet... 13 4.3 Hälsosamt liv... 13 4.4 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika... 14 4.5 Trygg kommun... 15 4.6 Företagsvänlig kommun... 15 4.7 Minskad energianvändning... 16 4.8 Ekologiska livsmedel... 17 4.9 Minskade koldioxidutsläpp... 17 4.10 Bra skola... 18 4.11 Attraktiv arbetsplats... 22 5 Uppföljning direktiv... 23 5.1 Samråd mellan politiker och vårdnadshavare... 23 5.2 Barnomsorg på obekväm arbetstid... 23 5.3 Vid detaljbudgetarbetet ska elever i behov av särskilt stöd särskilt prioriteras... 24 5.4 Lärares uppdrag, arbetsuppgifter och arbetstid ska utgå från att skolan är målstyrd... 24 5.5 Seminariedag med verksamhet och politik... 25 5.6 Utveckla nyckeltalsuppföljningen... 25 5.7 Effekter av strukturbidrag... 26 5.8 Direktiv invånardialog... 26 5.9 Direktiv praktikplatser... 26 5.10 Direktiv e-förvaltning... 27 5.11 Nationella och internationella jämförelser... 28 6 Uppföljning inriktningar... 29 6.1 Värdegrund... 29 6.2 Valfrihet... 30 7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer... 32 7.1 Synpunktshantering... 32 7.2 Kvalitetsdeklarationer... 35 8 Verksamhetsmått... 37 8.1 Analys verksamhetsmått... 37 8.2 Resursmått... 37 8.3 Prestationsmått... 38 8.4 Effektmått... 38 9 Personalmått... 40 9.1 Analys personalmått... 40 9.2 Resursmått... 40 9.3 Effektmått... 41 10 Ekonomi med kommentarer... 42 10.1 Uppföljning driftbudget... 42 10.2 Uppföljning investeringsbudget... 45 10.3 Viten och rättstvister... 46 Nämndens årsredovisning 2014 2
11 Intern kontroll... 47 11.1 Intern kontroll under året... 47 11.2 Resultat av genomförda internkontroller... 48 11.3 Nämndens förbättringsåtgärder... 49 11.4 Intern kontroll av externa utförare... 50 12 Analys... 52 12.1 Sammanfattande analys... 52 12.2 Förändringsområden... 53 Nämndens årsredovisning 2014 3
1 Året som gått 1.1 Sammanfattning av året srapport i miljoner kronor 2012 2013 2014 Intäkter 158 453 155 329 158 379 Kostnader -1 681 284-1 734 738-1 769 700 Netto -1 522 831-1 579 409-1 611 321 Budget, netto -1 513 977-1 580 831-1 627 712 Avvikelse -8 854 1 422 16 391 Kommentarer till verksamhet och utfall Avvikelsen 2012 var -0,6 procent, 2013 0,1 procent och nu 2014 1,0 procent. Det mycket positiva resultatet 2014, 16,4 miljoner kronor, utgörs av överskott intäkter på nästan 10 miljoner kronor och överskott driftsbudget för kostnader på lite drygt 6 miljoner kronor. Överskott intäkter består av dold moms, ersättning från Migrationsverket, statsbidrag för elevhälsa, lärarlyftet, karriärtjänster och skapande skola. Dessutom ersättning över budget från GV för modersmål och obudgeterade interna intäkter från Service för täckande av kostnader för Furulidproblematiken. Överskott kostnader utgörs av kapitalkostnader som uppgår till lite drygt 6 miljoner kronor. Verksamhetens övriga kostnader är i balans med driftsbudget. Av överskottet kommer 14.806 tusen kronor att överföras till nämndens resultatfond. Resterande överskott 1.584 tusen kronor är internränta och återredovisas. Investeringar 2014 Budget 2014 Avvikelse Inkomster 33 33 Utgifter -10 697-14 840 4 143 Netto -10 664-14 840 4 176 Kommentar till investeringar De investeringsmedel som nämnden förfogar över används framför allt till inventarier. Investeringar i datautrustning har minskat. I IKT-strategin ingår numera leasing av datautrustning och köp av I- pads. I-pad finansieras med driftbudgetmedel eftersom de inte räknas som investering. 1.2 Viktiga händelser Viktiga händelser inom verksamheten Mount skolutveckling. Under året genomförde utbildningsförvaltningarna FG och GV en unik samordnad kompetensutveckling för alla pedagoger i Kungsbacka. Varje enhet fick Nämndens årsredovisning 2014 4
under två innehållrika och givande dagar på Aranäsgymnasiet en skräddarsydd kompetensutvecklingsinsats. Genom ett kartläggningsarbete under våren, med intervjuer av chefer och medarbetare kunde en planering utifrån enheternas behov lägga grunden för innehållet de två dagarna. Lokalförändringar. Under året har Furulidsskolans verksamhet tillfälligt flyttats till före detta Ekenässkolan. Ett arbete med att planera den framtida skolverksamheten i Vallda har påbörjats och som inrymmer både Furulidsskolan och Toråsskolan. Under året har nya verksamheter kommit igång i Kolla Parkstads förskola och nya skollokaler i Kollaskolan. Elevinflytande. Under året har en central utbildningsinsats tillsammans med framtidsanalytikern Troed Troedsson genomförts. Utifrån en kartläggning fick varje skola arbeta med de frågor inom området elevdemokrati och elevinflytande som var mest aktuelle under en kompetensutvecklingsdag på våren. Fortsatt digital utveckling. Under flera år har vi satsat på kompetensutveckling för personal och succesivt infört fler digitala redskap. Under året har utbyggnationen av infrastrukturen i våra verksamheter slutförts, inom f-6 har vi ett digitalt verktyg per tre elever och inom förskolan har vi utvecklat kommunikationen med föräldrarna via bloggfunktionen i Unikum. Mattelyftet engagerar ett stort antal av våra mattelärare och skolledare. Syftet med kompetensutvecklingsinsatsen utvecklar inte bara mattematikundervisningen utan också det kollegiala lärandet generellt på varje skola. Ny organisation. Från och med 1 maj trädde en ny organisation inom förvaltningen i kraft med tre pedagogiska enheter, norr, söder och centrum. Organisationen innehåller också tre centrala enheter, administration, planering och utveckling. De tidigare KSS enheterna ingår i de tre pedagogiska enheterna. Syftet med omorganisationen är att åstadkomma tydlig pedagogisk verksamhet för barn och elevers lärande och utveckling i ett 1-16 års perspektiv, att förskolechef och rektor ska nyttja de friutrymme som skolledaren enligt skollag innehar samt skapa en mera likvärdig förskola och skola för alla barn och elever i Kungsbacka kommun. Organisationsförändring har också lett till att de lokala elevhälsoteamen har förstärkts. Det förvaltningsgemensamma projektet med utveckling av tvärprofessionella elevhälsoteam har fortsatt genom fördjupat arbete i respektive team och kommer att följas upp första delen av 2015. Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2014. Under året har Skolinspektionen granskat skolor och övriga utbildningsverksamheter i. Granskningen är en del av en genomgång av samtliga kommuner i landet. Den regelbundna tillsynen har resulterat i rapporter på skolenhetsnivå, huvudmannanivå samt rapporter för verksamheterna förskola repektive fritidshem. De innehåller förelägganden inom områden med bedömda brister. Skolinspektionen konstaterar att "Kungsbacka är en i huvudsak väl fungerande skolkommun som relativt sett når goda resultat. För att ge alla elever möjlighet att nå målen för utbildningen behöver vi dock bli bättre på att följa upp resultat, analysera dem och genomföra åtgärder utifrån det som analysen visar. Färre barn i förskoleverksamheten. Förskolan har under året haft färre barn än prognostiserat. En större andel av befintliga barn har valt fristående förskolor. Det har inneburit svårigheter för några enheter att klara sin budget och har ställt krav på omställningar och flexibilitet på organisationen. OUR network. Flera enheter arbetar inom ramen för utvecklingsprojektet OUR-network, där ett strukturerat arbete ger förutsättningar för att identifiera de egna förbättringsområdena. Ett nytt allmänt råd om extra anpassningar och särskilt stöd har förtydligat skolans och lärararens ansvar att möta elevers behov inom ordinarie undervisning i högre grad än Nämndens årsredovisning 2014 5
tidigare. Det har också medfört att kravet på dokumentation och åtgärdsprogram har minskat. Förskola & Grundskolas första lektor har påbörjat ett planeringsarbete för att koppla samman forskning och lärares skolvardag. Viktiga händelser inom personalområdet Nämnden antog en ny Kompetensförsörjningsplan fram till 2018, vilket är i linje med planeringen. I huvudsak innehåller planen: kända och förväntade rekryteringsbehov kompetensbehov för att möjliggöra en flexibel användning av personalen åtgärder för att rekrytera, utveckla och behålla medarbetare uppdatering av kompetenser mot ny behörighetsförordning Viktiga händelser under året kan sammanfattas enligt följande : - Fortsatt uppdatering av behörigheten hos lärarpersonalen. Antalet, bland tillsvidareanställda, som saknar lärarlegitimation är nu nere i ett tjugotal. Lärare som saknar lärarutbildning eller saknar full behörighet är ett tiotal. Förvaltningen stöder de lärare som går kompletterande utbildningar för att uppnå full behörighet. - Skolverket har under 2014 gjort en uppföljning av lärarbehörigheter i respektive ämne bland landets huvudmän. et visar att det finns ett behov av att ha en tydligare uppföljning av hur lärarnas kompetenser används i tjänsteplaneringen både på respektive skolenehet och hos huvudmannen. - Fortsatt tillsättning av karriärtjänster - antalet förstelärare är nu 28 och en lektor. Under hösten har ny rekrytering genomförts för tillsättning vid vårterminsstart. - Fortsatt satsning på rekryteringsutbildning för skolledare. - Fortsatt satsning på Lärarlyftet II och Förskolelyftet : närmare 50 deltagare under året. - Utökat antal lärarstudenter i våra verksamheter - nu 260 st från Pedagogen Göteborg och Campus Varberg. Dessa ses som främsta rekryteringsbas för nya medarbetare. Nämndens årsredovisning 2014 6
2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under 2014 Kommunens omvärldsanalys som upprättades hösten 2012 beskriver säkra trender i samhället som får konsekvenser direkt in i alla våra verksamheter; ökad individualisering, demografiska förändringar- färre ska försörja fler, samhällsutvecklingen ur ett holistiskt perspektiv, hållbar utveckling i ett bredare perspektiv än klimat och miljö, krav från invånarna på enkelhet, smidighet, öppenhet och transparens. Denna och vår egen omvärldsanalys kopplad till aktuell forskning, de nationella styrdokumenten och målen i kommunens verksamhetsstyrning och har utgjort grund för vårt arbete med att utveckla verksamheten. Regelbunden tillsyn i Kungsbacka Under 2014 har Skolinspektionen haft en regelbunden tillsyn i Kungsbacka. Den har resulterat i ett antal rapporter med förelägganden på huvudmannanivå och skolenhetsnivå. Skolinspektionens sammanfattande bedömning var att "Kungsbacka är en väl fungerande skolkommun som kan bli bättre". I punktform följer här de åtgärder som ska vidta.. Åtgärder huvudman - Utveckla strukturen för huvudmannens rapport i systematiska kvalitetsarbetet inför 2014-2015 - Förtydliga efterfrågan av resultat och analys från förskole- och skolenheter Åtgärder förskola - Alla barn med annat modersmål ska få stöd i sin kulturella identitet och i sin språkutveckling i ett integrerat modersmålsstöd. - Öka medvetenheten kring alla övergångar och utveckla rutiner för samarbete mellan förskola och förskoleklass, fritidshem och grundskola. - Utveckla arbetet för att motverka traditionella könsmönster. - Förtydliga rutiner för rapportering av kränkande behandling mellan arbetslag, förskolechef och huvudman. - Förtydliga rutinen för förskolechefens konsekvensanalys av barngruppernas storlek och sammansättning. Åtgärder fritidshem - Utveckla huvudmannens rutin för att efterfråga fritidshemmens arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling - Utveckla rutin för rektorers konsekvensanalys a velevgruppernas storlek och sammansättning. Sammanställning av åtgärder i skolenhetsrapporter - Rektorn ska ta ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av utbildning. - Elever ska ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll - Endast den som har legitimation som lärare och är behörig gör viss undervisning ska bedriva undervisningen Nationell styrning och statsbidrag Staten förstärker kommunernas budgetar med både generella och riktade statsbidrag i syfte att ge förutsättningar för att genomföra de nationella skolreformerna. Vi har sökt och erhållit riktade statsbidrag inom de områden som går utifrån de riktlinjer som reglerar varje statsbidrag. Under 2014 har Förskola & Grundskola framgångsrikt sökt och erhållit följande riktade statsbidrag: Karriärtjänster Ersättning för den frivilliga maxtaxan inom barnomsorgen, inklusive medel för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Nämndens årsredovisning 2014 7
Omsorg på obekväm tid Lärarlyftet Matematiklyftet Elevhälsan Entreprenörskap Påsklovs- och sommarskola Matematik, Natur och Tekniksatsning Statsbidrag för utbildning på forskarnivå för lärare och förskollärare, licentiander SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten Skapande skola Litteraturstöd från Kulturrådet (söks och fördelas av Kulturförvaltningen) De generella statsbidragen som kommer in till den totala kommunbudgeten för att stödja genomförandet av reformerna är underställda kommunens interna ekonomiprocess och kommer inte automatiskt nämndens verksamheter till del. Inför kommunbudget 2014 beskrev nämnden för Förskola & Grundskola viktiga strategiska frågor och behov av ramförändringar kopplat till dessa. I budgetbeslutet för 2014 tillfördes inga extra medel och de beslutade reformerna har utförts inom ram. Detta har uppmärksammats i facklig samverkan där man framfört en höjd arbetsbelastning som konsekvens hos både chefer och pedagoger. Lagsförändringar under 2014 - Kommuners resursfördelning. Skollagen har förtydligats så att det tydligt framgår att kommuner, rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Tidigare har detta gällt skolverksamheten men omfattar nu också förskola och fritidshem. Inom nämndens verksamhet har resursfördelningsmodellen initialt förändrats i förskola mot denna bakgrund och 2016 planeras för förändring i fritidshem. - Stöd till elever med funktionsnedsättning. Gällande lagstiftning har förtydligats så att det tydligt framgår att elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. - Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Det allmänna rådet är ett underlag och stöd för bedömningar inom den kommunala miljö- och hälsoskyddstillsynen på skolor och förskolor samt även ett stöd för de som driver skol- och förskoleverksamheter. I de nya allmänna råden understryks bland annat städningen av toaletter och att dessa kan behöva städas flera gånger per dag. - Förstärkt rätt till skolgång för papperslösa barn. Barn som vistas i Sverige utan tillstånd har rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Rätten till utbildning innebär inte att barnen har skolplikt. Det är upp till varje enskild familj att besluta om man vill utnyttja barnets rätt till utbildning. Skolverkets allmänna råd Skolverket utarbetar allmänna råd och PM inom många olika fält. De är juridiska vägledning ar som ska ses som en lägsta kravnivå på arbetet i kommunerna såvida vi inte kan uppvisa ett ännu bättre sätt att tolka och utföra uppgifterna. Under året har följande råd kommit som påverkar vår verksamhet: - Allmänna råd om fritidshemmet. De här allmänna råden har tagits framför att ge stöd i tillämpningen av bestämmelser som rör utvecklingsområden i fritidshemmet. Råden ska tillsammans med skollagen, läroplanen och andra allmänna råd som gäller för fritidshemmet utgöra Nämndens årsredovisning 2014 8
ett stöd för hur fritidshemmet kan utvecklas. - Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Detta allmänna råd förtydligar skolans ansvar att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Rådet ger vägledning hur skolor kan arbeta med att inom ramen för den ordinarie undervisningen göra anpassningar för elever men också när och hur en utredning om elevers behov av särskilt stöd ska göras. En effekt som detta förväntas leda till är att mer fokus ska riktas mot att möta elevens behov och mindre kring det tidigare formella kravet på att utarbeta åtgärdsprogram. Nyanlända Antalet människor som är på flykt i världen har inte varit så högt sedan andra världskriget. De främsta orsakerna är det pågående kriget i Syrien och konfliktupptrappningen i Irak. Under 2014 har 6.658 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. De vanligaste nationaliteterna är från Afghanistan, Eritrea, Syrien, Somalia, statslösa och Marocko. I Kungsbacka har vi idag 66 ensamkommande barn registrerade och totalt har tagit emot 85 barn hittills. Som situationen ser ut i världen antas denna siffra öka. Ett samordningsarbete mellan förvaltningarna FG, GV och IFO för att hantera integration, optimering av tillgängliga resurser och hantering av kontakterna med Migrationsverket har upprättats. Nämndens årsredovisning 2014 9
3 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndens årsredovisning 2014 10
Nämndens årsredovisning 2014 11
4 Uppföljning mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 4.1 Ökat inflytande Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka I det ordinarie arbetet i skolan har elevers och föräldrars möjlighet att följa kunskapsutvecklingen ökat sedan vi infört digitala system för dokumentation, Unikum. På många ställen har andra digitala verktyg som bloggar blivit mer etablerade i vårt sätt att kommunicera. Utvecklad information ger också förutsättningar att kunna ha ett mer aktivt inflytande En central utbildningsinsats tillsammans med framtidsanalytikern Troed Troedsson har genomförts. Varje skola arbetade med de frågor inom området som utifrån en kartläggning var mest aktuell. Inom en av de pedagogiska enheterna har ett projekt drivits i syfte att kartlägga, intervjua befintliga formella råd på skolorna, kompetensutveckla rektorer och pedagoger samt utforma en lokal Nämndens årsredovisning 2014 12
handlingsplan per skola. Några enheter beskriver också ett fortsatt behov av att utveckla forum för samråd med föräldrar I våra brukarundersökningar efterfrågas elevernas upplevelse av inflytande. Det har under de senaste åren legat stabilt med en högre grad av nöjdhet i de lägre skolåren. 89% av eleverna i åk 2 och 62% av i åk 8 är nöjda med inflytandet i undersökningen 2014. Mätning 2012 2013 2014 Målvärd e 2014 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 48 45 45 50 Samordningsansvar utfall mätning: Kommunstyrelsen 4.2 Bemötande och tillgänglighet Beslutats av KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Förskola & Grundskola har en ny kommunikationsplan som vägleder medarbetarna att kommunicera på ett sätt som bidrar till upplevelsen av gott bemötande. Det finns ett fortsatt behov av att utveckla vår kommunikation. Frågor om bemötande i FGs enkäter får stabilt höga värden. 97% av förskoleföräldrarna anser att personalen på förskolan bemöter mitt barn på ett positivt sätt helt och hållet eller stämmer ganska bra (svarsfrekvens: 35%). 98% av eleverna i årskurs 2 tycker att Lärarna är snälla mot mig helt och hållet eller stämmer ganska bra. I årskurs 8 är det 89% av eleverna som anser att Lärarna på skolan bemöter mig väl helt och hållet eller stämmer ganska bra. FGs intressenter kan sedan i juni vända sig till Kungsbacka direkt för att ställa vanliga frågor om vår verksamhet. Användandet av e-tjänst för barnomsorg ökar. I november kom 85% av schemaändringar via e- tjänsten. Under läsåret 2013/2014 har arbetsutskottet genomfört fyra möten med representanter från föräldraföreningar för att utveckla former för samverkan inom nämndens ansvarsområde. Vi har under året utvecklat våra rutiner när det gäller att hantera av klagomål i enlighet med bestämmelser i skollagen. Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 2012 2013 2014 Målvärd e 2014 60 60 57 62 Samordningsansvar utfall mätning: Kommunstyrelsen 4.3 Hälsosamt liv Beslutats av Nämndens årsredovisning 2014 13
KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Det pågår arbete med att miljöcertifiera verksamheter genom projektet "Grön flagg". Inom skolhälsovården genomförs kontinuerligt hälsosamtal och några skolor genomför temadagar/tema veckor med fokus på friskvård och rörelse. Några skolor har startat jämställdhetsarbete för att främja flickors hälsa i högre utsträckning vilket har lett till en ökad uppmärksamhet på hur miljöer etc är utformade och kan förbättras.förskolor och grundskolor med inriktning mot yngre åren arbetar med utomhuspedagogik och lärmiljöer utanför de vanliga lokalerna. Skolorna arbetar med att utveckla tvärprofessionella elevhälsoteam för att bidra till mer främjande och förebyggande insatser på organisations- och gruppnivå och minska uppkomna problem på individnivå. För att ge förutsättningar för bättre arbetsställning när elever använder digitala verktyg har vi under året börjat med att införa så kallade biomekaniska öar i klassrum. För att säkra god arbetsmiljö och rehabilitering arbetar vi både förebyggande och uppföljande tillsammans med företagshälsan på gruppnivå och på individnivå för personalen. Sammantaget bedrivs ett gott arbete på olika nivåer för god måluppfyllelse. Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga: Föreställ dig den ideala hälsosamma kommunen. Hur nära en sådan idealt hälsosam kommun kommer Kungsbacka? SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga: Vad tycker du om förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv i Kungsbacka? 2012 2013 2014 Målvärd e 2014 6,6 7,2 7,2 6,9 8,1 8,1 8,1 Samordningsansvar utfall mätning: Fritid & Folkhälsa 4.4 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika Beslutats av KF:s formulering Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska Skolornas arbete med att förbygga drogbruk har fortsatt i enlighet med kursplaner och handlingsprogrammet Last n, ett samverkansarbete mellan skola, polis och region. Skolor har tidigare arbetat med Effekt, ett alkohol och drogförebyggande program, men under 2014 har bara en skola använt programmet. Tillsammans med Fritid och Folkhälsa kommer förvaltningen utvärdera och kartlägga behovet av nytt stödmaterial., Sedan tidigare har vi haft ett aktivt arbete med Last nombud i våra verksamheter. LAST N är s, Region Hallands och polisens gemensamma alkohol- och drogpolitiska handlingsprogram. Under VT 14 genomfördes ombudsutbildning med deltagande från grundskolor och gymnasier, för närvarande finns inte Last nombud på alla skolor. En gemensam handlingsplan då drogmissbruk upptäcks på våra skolor, har under VT 14 aktualiserats i samarbete med Polisen. Under 2015 kommer vi se över formerna för hur vårt förebyggande arbete bäst kan bedrivas. Nämndens årsredovisning 2014 14
Mätning 2012 2013 2014 Målvärd e 2014 Luppen var 3:e år däremellan ungdomsenkäten, alkohol, åk 8 91% 87% 93% 81% Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten, tobak, åk 8 94% 90% 95% 88% Luppen var 3:e år däremellan i enkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet, narkotika Samordningsansvar utfall mätning: Fritid & Folkhälsa 86% 92% 82% 4.5 Trygg kommun Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Under flera år har vi haft höga stabila värden från eleverna om att de känner sig trygga i våra verksamheter. I åk 2 svarar 96% av eleverna att de är trygga i skolan och för åk 8 är andelen 97%. Skolorna arbetar med trygghetskartläggningar och åtgärdar det som ur elevsynpunkt har upplevts som otryggt. Det dokumenteras i likabehandlingsplanerna på varje skol- och förskolenhet som utvärderas och årligen upprättas. Flera grundskolor kopplar samman skolans likabehandlingsteam med kompetenserna i elevhälsoteamen vilket inneburit en högre kvalitet i arbetet med trygghet och studiero. Trots goda insatser finns det elever och vårdnadshavare som anmäler kränkande behandling till barn- och elevombudsmannen. På enheterna har vi tvärprofessionella team som snabbt uppmärksammar och stödjer om behov finns. Flera enheter har utarbetat nya ordningsregler och förnyat kartläggningsmaterialet i likabehandlingsarbetet med hjälp av digitala verktyg. Några förskolechefer deltar i en seminarieserie med forskare på Malmö högskola för att förstå betydelsen av relationer mellan personal och barn för barnets utveckling och lärande. Tillbud med barn och elever följs upp och rapporteras årligen. Mätning 2012 2013 2014 Målvärd e 2014 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 65 66 67 67 Samordningsansvar utfall mätning: Kommunstyrelsen 4.6 Företagsvänlig kommun Beslutats av KF:s formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Made by Kungsbacka är en samverkan mellan förvaltningen för Förskola & Grundskola, förvaltningen för Gymnasieskola & Vuxenutbildningen och komunstyrelsens förvaltning /näringsliv Nämndens årsredovisning 2014 15
och ska främja företagsamhet och kreativitet, inspirera till nyfikenhet och samarbeten. Fokusområden i Made by Kungsbacka har utökats till frukostmöten där skola och näringsliv möts. Intervjuer med några skolledare har genomförts under läsåret 14/15 för att stämma av deras behov av samverkan med omgivande samhälle. Gemensamma inspirationsföreläsningar för företagare och skola för att skapa inspiration och mötesplatser har genomförts. Vi har lyft lärande exempel på www.madebykungsbacka.se Under året har vi tillsammans med Gymnasie & Vuxenutbildningen haft en förstudie om att skapa ett innovationscenter i Kungsbacka. I samband med denna satsning har vi haft dialoger tillsammans med företagen i Kungsbacka där vi i fokuserat på innovationsklimat och framtida möjliga utvecklingsområden. Båda utbildningsförvaltningarna kommer tillsammans gå vidare med en huvudprojektsansökan för att söka finansiering från EU. Mätning 2012 2013 2014 Målvärd e 2014 Insikt, SKL Nöjd Kund undersökning 63 63 70 Samordningsansvar utfall mätning: Kommunstyrelsen 4.6.1 Utveckla det entreprenöriella förhållningssättet i organisationen Beslutats av Flera skolor har ansökt om riktat statsbidrag inom Skapande Skola som fokuserar kopplingen mellan kultur och entreprenöriellt lärande för att stimulera dessa kompetenser. Made by Kungsbacka är en samverkan mellan flera förvaltningar och ska främja företagsamhet och kreativitet, inspirera till nyfikenhet och samarbeten. Made by Kungsbacka har ordnat frukostmöten där skola och näringsliv möts och intervjuat skolledare för att stämma av deras behov av samverkan med omgivande samhälle. Gemensamma inspirationsföreläsningar för företagare och skola för att skapa inspiration och mötesplatser har genomförts. Kungsbacka ingår tillsammans med två kommuner i Danmark och Norge i ett EU-projekt, REELregionalt entreprenöriell livslångt lärande. I förstudien har 350 pedagoger i Sarpsborg och Kungsbacka träffats i 24 temaområden för att på olika sätt utveckla entreprenöriellt lärande. Under året har vi tillsammans med Gymnasie & Vuxenutbildningen haft en förstudie om att skapa ett innovationscenter i Kungsbacka. Båda utbildningsförvaltningarna kommer tillsammans gå vidare med en huvudprojektsansökan för att söka finansiering från EU. 4.7 Minskad energianvändning Beslutats av KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Insatser görs generellt från Serviceförvaltningen, fastighet kring energianvändningen inom våra lokaler. Förbättringar sker kontinuerligt. Nämndens årsredovisning 2014 16
Höstterminen 2014 invigdes Kollaskolan som byggts som ett passivhus. Det är den första skolan i Kungsbacka som byggts med denna teknik. Förskolan Kolla Parkstad har byggts med höga krav på låg energiförbrukning. Mätning 2012 2013 2014 Målvärd e 2014 Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad 176 171 168 160 Samordningsansvar utfall mätning: Service 4.8 Ekologiska livsmedel Beslutats av KF:s formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Totalt sett ligger kommunens inköp av ekologiska livsmedel på 25,1% månadsskiftet augustiseptember. et i skolan och förskolan var 27%. Förskola & Grundskola har en inriktning i beställningen till måltidsenheten på service att inom budgeterade medel öka andelen ekologiska livsmedel. Mätning Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent 2012 2013 2014 Målvärd e 2014 16% 17% 26% 22% Samordningsansvar utfall mätning: Service 4.9 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Inom hela Förskola & Grundskola åker vi i första hand med kollektiva transportmedel. Tågresor prioriteras för längre resor. Möten på distans med bla Lync är också ett arbetssätt som ökar och prioriterar som mål inom Kungsbacka2020. Vi har också verksamhet med kompetensutveckling via nätet för fler grupper. Det sparar både tid och bidrar till detta mål. Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 2012 2013 2014 Målvärd e 2014-0,47% -6,5% 0,9% -2,5% Nämndens årsredovisning 2014 17
Samordningsansvar utfall mätning: Kommunstyrelsen 4.10 Bra skola Beslutats av KF:s formulering Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Fler elever har nått målen och ökad behörighet till gymnasieskolan. Stor ökning av genomsnittliga meritvärdet. placerar sig på en tiondeplats i en ranking av landets skolkommuner som Västsvenska handelskammaren genomfört. Mätningen baseras på ett antal faktorer som mäter elevers måluppfyllelse. Insatser som bidrar till måluppfyllelse Fortsatt satsning på den digitala utvecklingen med både kompetensutveckling och infrastruktur/maskinvara. Professionsutvecklande handledning till specialpedagoger och pedagoger Nämnden styr medel till skolor utifrån olika socioekonomiska förutsättningar och direktiv att barn/elever i behov av särskilt stöd ska prioriteras. Insatser som förväntas bidra på sikt Samordnad kompetensutveckling för alla pedagoger i Kungsbacka tillsammans med GV. Utveckling av elevinflytande genom komptensutveckling tillsammans med forskaren Troed Troedson. Varje skolenhets fokuserade kring sina behov och individuell planering. Förskolechefer samarbetar med Sven Persson, professor, Malmö högskola med syftet är att synliggöra praktik, metodik och dokumentation på vetenskaplig grund utifrån relationell pedagogik. Under året har karriärstjänster för lärare införts. Mätning 2012 2013 2014 Målvärd e 2014 Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola. 22 25 11 Andel elever i skolår nio som når målen i alla ämnen 87,1% 86% 87,1% 100% Fotnot: Öppna jämförelser för 2014 publiceras våren 2015. et visa placering bland landets 290 kommuner. Det sammanvägda resultatet bygger på utfall för indikatorerna: andel elever som nått målen i alla ämnen, genomsnittligt meritvärde, SALSA-avvikelse, andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram och andel elever som nått minst Godkänt på ämnesproven i årskurs 9. Samordningsansvar utfall mätning: Förskola & Grundskola 4.10.1 Under mandatperioden ska den pedagogiska personaltätheten öka till 2009-års nivå Beslutats av Personaltätheten inom förskolan har ökat något jämfört med utfallet för 2013 medan det för skolan har minskat något. Båda personaltäthetsmåtten når upp till respektive målvärde, som är utfallet för 2009. Avseende personaltätheten har sättet att rapportera in antalet personal inom förskolan Nämndens årsredovisning 2014 18
förändrats under 2014. SCB som ansvarar för undersökningen efterfrågar från hösten 2014 uppgifter på individnivå mot tidigare på organisationsnivå.det kan innebära att utfallen för förskolan inte blir direkt jämförbara under 2014 mot tidigare mätningar. Mätning 2012 2013 2014 Målvärd e 2014 Antal elever per lärare 12,2 12,6 12,7 12,9 Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan 5,2 5,1 5 5 för 2014 publiceras våren 2015. et för 2014 bygger på det underlag som rapporterats till SCB per 15 oktober 4.10.2 Utveckla skolans kompensatoriska roll Beslutats av Nämnden styr medel till skolor och förskolor utifrån olika socioekonomiska förutsättningar och direktiv att barn/elever i behov av särskilt stöd ska prioriteras. Ett nytt allmänt råd om extra anpassningar och särskilt stöd har förtydligat skolans och lärararens ansvar att möta elevers behov inom ordinarie undervisning i högre grad än tidigare. Det har också medfört att kravet på dokumentation och åtgärdsprogram har minskat. Genom projektet "Professionsutvecklande handledning till specialpedagoger och pedagoger" har specialpedagoger/speciallärare fördjupat sin handledning. Syftet är att kompetensutveckla och stödja pedagoger för att hjälpa alla våra elever till en ökad måluppfyllelse. Inom utvecklingsenheten finns stöd till förskolor och skolor genom exempelvis Skoldatatek, modersmålslärare och skolutveckling med hjälp av IKT. De pedagogiska caféerna har erbjödit föreläsningar och workshops inom elevhälsa, kommunikation, modersmål, matematik, läs & skriv och IKT. Från och med höstterminen 2014 upphörde de pedagogiska caféerna och har ersatts av möjligheten att ta del av de kompetenser som finns inom enhet Utveckling. Mätning 2012 Antal förskole/skolenheter där skoldatateket gett stöd 50 Fler elever får tillgång till specialpedagogiskt stöd i den ordinarie undervisningsgruppen (inkluderande förhållningssätt). Andelen utbildningstillfällen på de pedagogiska cafeerna med specialpedagogiskt innehåll ska öka. Andelen specialpedagoger med utbildning i specialpedagogik i enlighet med handledningsutbildningens mål. 2013 2014 43,24% 75% 100 Målvärd e 2014 I mätningar för Skoldatateket och inkluderande förhållningssätt saknas utfall för 2014. I Nämndsbudget för 2015 har mätningarna till målet delvis förändrats. 4.10.3 Forskningsanknuten verksamhet Beslutats av För närvarande har vi 4 lärare som går forskarutbildning och en som har disputerat samt en licentiat. Nämndens årsredovisning 2014 19
Flera lärare är på gång i förberedande forskarutbildning, som master eller magisterutbildningar. En lektor är anställd inom grundskola som också har i uppgift att vara en brygga till akademi och forskning. Våra förstelärare har också som gemensam uppgift att ingå i nätverk där bland annat forskningsanknytning för våra verksamheter är ett viktigt initiativ. Som första egna satsning kommer Finlir att starta.( Finlir= Forskningsinriktade lärare i realiteten). Förskolechefer och verksamhetschefer deltar i ett nätverk tillsammans med Sven Persson, professor vid Malmö högskola. Syftet är synliggöra teori, metodik, praktik och dokumentation av kvalitéer på vetenskaplig grund utifrån relationell pedagogik. Det pågår också projekt i ett flertal av våra pedagogiska enheter. Genom flera olika insatser har vi ökat vår forskningsanknytning. I våra fortsatta utveckling har vi flera planerade satsningar med högskolor och universitet för chefer, fritidshemspersonal, förskollärare och lärare. Mätning 2012 2013 2014 Målvärd e 2014 Antal projekt 6 7 10 4.10.4 Karriärtjänster Beslutats av Två nya befattningar som karriärväg för lärare har inrättats; förstelärare samt särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning, lektor. Syftet är att öka förstärka arbetet så att skolans verksamhet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Avsikten är att karriärtjänsterna ska göra läraryrket mer attraktivt och ökad måluppfyllelse för elever. De riktade statsbidragen för karriärtjänster är sökbara och utgår fram till åtminstone 2018. Kommunens grundskola har för närvarande möjlighet att tillsätta omkring 100 förstelärartjänster. Förvaltningen ligger i linje med den plan som nämnden upprättat för tillsättning. I samband med ansökan görs en bedömning av lärarens kompetens genom intervju, klassrumsobservation och samtal med rektor. Bland de sökanden som förordas kan sedan rektor välja lärare till det utannonserade uppdraget. Under våren tillsattes en lektorstjänst och 7 förstelärare. Inför höstterminen har 21 tjänster tillsatts. Under hösten har rekrytering pågått inför tillsättning vt 2015. Under januari har ytterligare 14 tjänster tillsats. I början av 2015 har vi totalt i förvaltningen 42 förstelärare och en lektor. Mätning 2012 2013 2014 Särskilt yrkesskickliga lärare. 0 0 2 2 Målvärd e 2014 Förstelärare 0 0 28 10 4.10.5 Utveckla det entreprenöriella förhållningssättet i organisationen Beslutats av Nämndens årsredovisning 2014 20
Flera skolor har ansökt om riktat statsbidrag inom Skapande Skola som fokuserar kopplingen mellan kultur och entreprenöriellt lärande för att stimulera dessa kompetenser. Made by Kungsbacka är en samverkan mellan flera förvaltningar och ska främja företagsamhet och kreativitet, inspirera till nyfikenhet och samarbeten. Made by Kungsbacka har ordnat frukostmöten där skola och näringsliv möts och intervjuat skolledare för att stämma av deras behov av samverkan med omgivande samhälle. Gemensamma inspirationsföreläsningar för företagare och skola för att skapa inspiration och mötesplatser har genomförts. Kungsbacka ingår tillsammans med två kommuner i Danmark och Norge i ett EU-projekt, REELregionalt entreprenöriell livslångt lärande. I förstudien har 350 pedagoger i Sarpsborg och Kungsbacka träffats i 24 temaområden för att på olika sätt utveckla entreprenöriellt lärande. Under året har vi tillsammans med Gymnasie & Vuxenutbildningen haft en förstudie om att skapa ett innovationscenter i Kungsbacka. Båda utbildningsförvaltningarna kommer tillsammans gå vidare med en huvudprojektsansökan för att söka finansiering från EU. Mätning 2012 2013 2014 Målvärd e 2014 Elevers uppfattning Öka antalet entreprenöriella projekt i varje förskole-skolenhet. För 2014 finns inget utfall för mätningarna. 2015 har nya mätningar tagits fram. 4.10.6 Skolutveckling genom ökad kunskap och användning av digitala verktyg/metoder Beslutats av Insatser som bidrar till måluppfyllelse IKT-pedagoger har utvecklat arbetet med att kontinuerligt och utifrån behov stödja personalen på skolor och förskolor. Nyckelpersoner från förskolor ingår i nätverk kring vårt digitala verktyg för pedagogisk dokumentation, Unikum. Många chefer har fått personligt stöd vid uppstart av i medarbetarsamtal via Unikum. Inspirationsresa Sett-mässan har genomförts med ett femtiotal pedagoger och ledare från hela verksamheten. Utveckling av det sociala mediet "Kungsbackadelar" Nyanställda har fått utbildning i digital skolutveckling och dess verktyg i workshops. Spridningskonferens Unik Meet kring Unikum som verktyg har arrangerats och lockat deltagare från andra kommuner Workshops om ipad som pedagogiskt verktyg har hållits. Lärarcoachning, riktad insats mot pedagoger med stort behov av stöd har genomförts och fortsätter. Processutbildning för specialpedagoger har påbörjats av vårt Skoldatatek. Studiedagar med digitalt fokus. Pedagoger i år 3-6 har deltagit i workshops om hur man bygger lärcirklar med redskapet På riktigt. Medvetna satsningar på redskap och kompetensutveckling för både chefer och pedagoger har gett goda förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Nämndens årsredovisning 2014 21
Mätning Andel barn/elever som upplever att de får minst tre uppgifter per vecka där pedagogen skapar mervärde i lärandet via digitala redskap. Andel förskolechefer/rektorer som har deltagit i processutbildning kring ledarskap och digital utveckling Andel specialpedagoger som har deltagit i processutbildning kring specialpedagogik med digitala verktyg Andel som upplever att de på sin enhet arbetar aktivt för att utveckla barns/elevers digitala kompetens 2012 2013 57% 2014 14% 18% 80% 50% 53% Målvärd e 2014 79,7% 81,7% 80% Antal elever per dator/surfplatta f-6 6 4,6 3 4 Antal datorer/surfplattor till barn/personal i förskolan per 20 barn 1,5 4 4 4 Antal projektorer/interaktiva skrivtavlor per 20 barn i skolan/förskolan Måttet kring elevers uppfattning har inte följts upp under 2014. 1 1 1 1 4.11 Attraktiv arbetsplats Beslutats av KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Resultatet från senast medarbetarenkäten visar ett högt resultat inom området hållbart medarbetarengagemang, men under områdena arbetsmiljö, arbetsbelastning och upplevda krav är resultatet lägre. I jämförelse med riket i övrigt har Förskola & Grundskola en högre andel anställda med pedagogisk högskoleexamen. Vid rekrytering finns ett stort antal sökande och vi är en attraktiv praktikkommun bland lärarstudenter. Förskola & Grundskola bedriver ett brett program för kompetensutveckling av medarbetare. Inom förvaltningen pågår ett arbete med att inrätta karriärtjänster för lärare, förstelärare och lektorer. I Januari 2015 har vi 42 förstelärare och en lektor med en fortsatt ambition. Under året har förskolans arbetsmiljö kartlagts i samverkan med fackliga representanter. Under våren 2015 slutrapporterar regeringens utredare Olof Johansson sitt uppdrag att utreda rektorers arbetssituation och förutsättningar. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare och ett område att utveckla handlar om arbetssituation och förutsättningar för uppdraget.. Mätning 2012 2013 2014 Målvärd e 2014 Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer 7,1-7,2 8,5 Jämix, ökning av antal punkter per år 91 83 91 Samordningsansvar utfall mätning: Kommunstyrelsen Nämndens årsredovisning 2014 22
5 Uppföljning direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 5.1 Samråd mellan politiker och vårdnadshavare Beslutats av Nämnden fortsätter med att bjuda in föräldraföreningar och brukarråd till Skolans Samrådsgrupp. Detta mötesforum ges två gånger per termin. Vid ett tillfälle enbart med nämndens representanter och föräldrar. Vid det andra tillfället deltar även tjänstemän. Under läsåret har fyra tillfällen genomförts. I samband med delår 2 har en intern kontroll av organiseringen av förskole- och skolenheternas samråd med vårdnadshavare och elever, utifrån skollagens bestämmelser, genomförts. Samtliga enheter fullgör uppdraget. Ett fortsatt förvaltningsfokus är att ge stöd i arbetet på skolor/förskolor kring innehållet i dagordningen på samråden då den ska innehålla de väsentliga frågorna kring verksamheten. Representanterna i samråden ska ha inflytande över dagordningen. Under året har nämnden genomfört en första invånardialog. Fokusområde var entreprenöriellt lärande. Ett fåtal invånare/brukare valde att delta. Mätning 2014 Status direktiv Uppnått 5.2 Barnomsorg på obekväm arbetstid Beslutats av Under våren har antalet inskrivna varierat mellan 8 och 11 barn. Efterfrågan har då enbart funnits på helger och alla barnen hade på dagtid förskoleplaceringar enligt närhetsprincipen till hemmet under vardagarna. Närvaron har varierat mellan 1-6 barn samtidigt. I slutet av augusti utökades verksamheten till några vardagskvällar per månad, 1 barn hade taxiskjuts mellan fritidshem på skolan och omsorgen på obekväm arbetstid. Närvaron har fortsatt varierat mellan ett och sex barn samtidigt. I december minskade antalet inskrivna barn från 8 till 6 och alla barn hade också sina förskoleplaceringar enligt närhetsprincipen till hemmet under vardagarna. Det finns en fortsatt efterfrågan på enbart helger inför vt 2015. Förvaltningens kostnader under 2014 uppgår till 242 tkr exklusive kostnad för taxiskjuts och kostnader för handläggning/prövning av rätt till omsorg, del av chefstjänst och kostnad jour/beredskap chef vid särskilda omständigheter. Statens stimulansbidrag för omsorg på obekväm arbetstid uppgår till 69 tkr. Nämndens årsredovisning 2014 23
Mätning 2014 Status direktiv Klart 5.3 Vid detaljbudgetarbetet ska elever i behov av särskilt stöd särskilt prioriteras Beslutats av Budget fördelas först till de pedagogiska enheterna och därifrån till varje skolledare. Direktivet ger verksamhetscheferna för de pedagogiska enheterna ett särskilt ansvar att föra dialog med skolledarna om hur resurserna används. Budgeten ska disponeras så att omprioriteringar kan göras löpande under året. Skolledarna har också en långtgående skyldighet i skollagen att anpassa verksamheten utifrån barns/elevers förutsättningar och behov. Detta arbete görs när rektor/förskolechef årligen planerar för sin inre organisation. Arbetet utgår från ett helhetstänkande kring elevers måluppfyllelse, trygghet och delaktighet. Ingående delar vid planeringen är bland annat behörigheter, tjänstefördelning, effektivt resursutnyttjande av kompetenser inom arbetslagen, hos enskilda pedagoger och på hela enheten. Förhållningssätt, material- och metodval utgör också väsentliga delar i underlaget. I syfte att stödje och utveckla ytterligare på huvudmannanivå har alla rektorer och elevhälsoteam deltagit i utbildning för att utveckla tvärprofessionella elevhälsoteam, till stöd för arbetet i vardagen för pedagoger och rektorer. Utvecklingsarbetet fortgår nu på skolorna Mätning 2014 Status direktiv Delvis uppnått 5.4 Lärares uppdrag, arbetsuppgifter och arbetstid ska utgå från att skolan är målstyrd Beslutats av Den kartläggning och analys som skolorna årligen ska göra för att utveckla verksamhetens måluppfyllelse och kvalitet görs främst i samband med kvalitetsredovisningar, analysarbete av resultat och brukaruppföljningar. Den kartläggning som intentionerna i huvudöverenskommelsen, HÖK 12, efterfrågar rörande relationen måluppfyllelse och lärares arbetstid har resulterat i några nya lokala kollektivavtal. Dessa finns, utöver Björkrisskolans redan tecknade, på Kullenskolan, Tingbergsskolan och Presseskolan. De budgetmedel som avsatts för att täcka de ökade lönekostnader som det nationella avtalet föreskriver, har använts till fullo. Utvecklingen av elevernas resultat och lärares arbetsbelastning ska särskilt följas i de nya lokala avtalen som är avvikelser till det huvudsakliga läraravtalet, bilaga M. Förvaltningen har under hösten genomfört en utbildning i bilaga M för samtliga rektorer i syfte att öka kunskapen kring ramverket, dess möjligheter och begränsningar, att använda inom chefsansvar och frirum. På alla nivåer i skolan/förskolan är tidsanvändningen ett fortsatt utvecklingsområde. Nämndens årsredovisning 2014 24