VÄLKOMMEN TILL SAMRÅD ANGÅENDE VINDKRAFTUTREDNING VID RÖDENEPLATTÅN Anteckna er på deltagarförteckningen. Ta gärna informationsfolder om projektet och formulär för lämnande av synpunkter. Ta del av utställningen. Tveka inte att ställa frågor eller dela med Er av Era funderingar. Eventuella synpunkter lämnas skriftligen på avsett formulär. Synpunkterna skall ha kommit in senast 9 mars 2012. Varsågoda att hämta fika när ni så önskar. Samrådsmötet håller öppet mellan kl 17-21
NV NORDISK VINDKRAFT AB Bildades 2002 och består av ca 40 anställda. Säte i Göteborg med lokalkontor i Östersund. Helägt dotterbolag till RES Ltd Renewable Energy Systems Limited. Ett av världens ledande vindkraftsföretag sedan 25 år. Nordisk Vindkraft bygger och levererar vindkraftsanläggningar i hela Norden. Vi vill ta tillvara på vindens energi på allra bästa sätt, därför väljer vi att bygga stora effektiva anläggningar på platser där det är som mest optimalt. Vi bygger framför allt anläggningar med en installerad effekt på tio megawatt eller mer. Vi ansvarar för hela kedjan från förstudie till drift och underhåll. Projektutveckling Förstudieval av plats Finansiering Byggnation Drift och underhåll Det är viktigt att kommunen och dess invånare får ut något av projekten. Det kan exempelvis innebära att vi drar fram bredband till en by som annars inte skulle få det eller stöd till någon lokal verksamhet. Nordisk Vindkraft vet att vindkraft kommer vara en betydande del av framtidens energiförsörjning. Det vet också våra projektledare och anställda som alla drivs av ett starkt engagemang och motivation för det de gör att göra skillnad.
EXEMPEL PÅ VÅRA REFERENSPROJEKT Kyrkberget vindkraftsanläggning Mora kommun, Dalarnas län Antal vindkraftverk: 10 Typ: Siemens 101-2.3 Effekt: 23 MW El till antal hushåll: 10 000 Ägare: Jämtkraft I drift: 2011 Havsnäs vindkraftsanläggning Strömsunds kommun, Jämtlands län Antal vindkraftverk: 48 Typ: 45 stycken är Vestas V90 2.0, 3 stycken är Vestas V90 1.8 Effekt: 95,4 MW El till antal hushåll: 50 000 Ägare: Nordisk Vindkraft 25% och Hg Capital 75% Togs i drift: 2010 Åmliden vindkraftsanläggning Malå kommun, Västerbottens län Antal vindkraftverk: 23 Typ: Vestas V105 1.8 Effekt: 41,4 MW El till antal hushåll: 20 000 Ägare: Hg Capital I drift: 2012 Ytterberg vindkraftsanläggning Malå kommun, Västerbottens län Antal vindkraftverk: 22 Typ: Vestas V90 2.0 Effekt: 44 MW El till antal hushåll: 22 000 Ägare: Hg Capital I drift: 2011 Håcksta vindkraftsanläggning Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län Antal vindkraftverk: 5 Typ: Vestas V90 2.0 Effekt: 10 MW El till antal hushåll: 4 500 Ägare: Umeå energi Togs i drift: 2008
VINDKRAFT Vinden är en uthållig energikälla, som i sin tur kan förvandlas till el. Det är ren energi som inte genererar utsläpp eller kräver miljöförstörande transporter. Detta gör att vindkraft är en förnyelsebar energi som har en minimal påverkan på vår miljö. För att producera el behöver det blåsa mellan 4 och 25 meter per sekund, vilket det mestadels gör sett över året. Allra mest blåser det under hösten och vintern, den period då förbrukningen också är störst. Sveriges mål I början av 2009 antogs ett nytt direktiv om främjande av användningen av förnyelsebar energi. I direktivet fastställs ett mål om att Sverige 2020 ska ha 49 procent förnyelsebar energi. Riksdagen antog 2009 Energimyndighetens föreslag att planeringsmålet för vindkraft år 2020 ska vara 30 TWh/år. Det innebär utifrån målet att antalet vindkraftverk behöver öka från ca 1650 till 4000-6000 stycken beroende på effekt. Potentialen för vindkraft i Sverige överstiger dock det föreslagna planeringsmålet.
VINDKRAFT Sveriges förutsättningar Eftersom Sverige består av långa kustremsor, många och höga höjder och öppna fält är förutsättningarna för att bygga vindkraftanläggningar goda. Vindkraftverken bör placeras där de gör minsta möjliga påverkan på natur och närboende och det finns många lämpliga områden i vårt land där vindkraftverken kan placeras i harmoni med vår omgivning. För att minska miljöhot, försurning och övergödning är det nödvändigt att vindkraften ökas avsevärt och med Sveriges goda vindförutsättningar finns goda möjligheter. Vindkraftverk i resterande världen Europa leder utvecklingen av vindkraft i världen med Tyskland och Spanien som de största producenterna. Även pionjärlandet Danmark ligger i framkant; 20 procent av landets energiförbrukning hämtas från vindkraften. I övriga delar av världen har bl a Kina, USA och Indien en relativt stor produktion av vindkraft Källa: EWEA 2008
VINDKRAFT- VANLIGA FRÅGOR Nedan frågeställning är ett utdrag från broschyren frågor och svar som utgivits av branchorganisationen Svensk Vindenergi. Broschyren finns att hämta vid receptionen. Är vindkraft lönsamt jämfört med annan elproduktion? En äldre produktionsanläggning som är avskriven sedan länge kan självklart producera el till en lägre kostnad än en helt ny anläggning. Därför måste vindkraften jämföras med annan ny elproduktion, och då är den mycket konkurrenskraftig. I debatten jämförs ofta vindkraft med kärnkraft. Flera studier visar att vindkraft är billigare än kärnkraft, medan andra visar tvärtom. En rapport från initiativet Förnybart.nu som sammanställt en lång rad olika studier visar dock att vindkraft med stor sannolikhet är det mest lönsamma vid investeringar i ny elproduktion.[6] En svårighet med att uppskatta kärnkraftens kostnader är att det byggs väldigt lite kärnkraft i vår del av världen. Ett aktuellt exempel är dock det pågående bygget i Olkiluoto i Finland, där kostnaderna nästan fördubblats mot vad man räknade med från början och nu ligger väsentligt över kostnaden för vindkraft. När det gäller konkurrenskraften mellan olika förnybara energikällor, så visar utbyggnaden inom ramen för elcertifikatsystemet vad som är mest lönsamt. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som innebär att de mest lönsamma energikällorna byggs ut först. När systemet infördes 2003 var det främst kraftvärme baserad på biobränsle som byggdes ut, men i takt med att vindkraften blivit allt mer lönsam är det vindkraften som förväntas stå för den största andelen av utbyggnaden framöver. [7] Fotnot: [[6] Energimyndigheten, Uppdrag att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet, Deluppdrag 1. Ökad ambitionsnivå, [7] Energimyndigheten, Planeringsram till 2020,
VINDKRAFT- VANLIGA FRÅGOR Nedan frågeställning är ett utdrag från broschyren frågor och svar som utgivits av branchorganisationen Svensk Vindenergi. Broschyren finns att hämta vid receptionen. Hur påverkar vindkraftutbyggnaden konsumenternas elkostnader? Alla elkonsumenter, förutom den energiintensiva industrin, betalar en elcertifikatavgift på omkring 4 öre/kwh för att vi ska få mer förnybar el i Sverige. Cirka 50 procent går till biobränsle- och torvbaserad kraftvärme, 20 procent till vattenkraft och 30 procent till vindkraft. Av inbetalade cirka 4 öre/kwh går alltså mindre än 1 öre/kwh till vindkraften. Men samtidigt bidrar utbyggnaden av vindkraft till sänkta elpriser, vilket gör att totalkostnaden för konsumenten inte ökar, utan kanske snarare minskar. Enligt ett räkneexempel av Energimyndighetens före detta generaldirektör Tomas Kåberger blir de totala kostnaderna för elcertifikat, vid en utbyggnad av ytterligare 10 TWh vindkraft, cirka 40 miljarder under 15 år. Samtidigt beräknas elpriset minska för konsumenterna med mer än 50 miljarder.[11] Fotnot: [11] Energimyndigheten, Vindpilotprojekt
VINDKRAFT- VANLIGA FRÅGOR Nedan frågeställning är ett utdrag från broschyren frågor och svar som utgivits av branchorganisationen Svensk Vindenergi. Broschyren finns att hämta vid receptionen. Hur stora subventioner får vindkraften? Vindkraft subventioneras i mycket liten utsträckning av staten. Det statliga stöd som finns är Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan det så kallade Vindpilotprojektet som syftar till att underlätta och minimera kostnaderna för utbyggnaden av vindkraft. Den totala summan för stödet är 70 miljoner kronor per år under 2003-2012.[12] Här ingår även 70 miljoner som Naturvårdsverket erhållit för studier av vindkraftens miljöpåverkan. Utöver detta direkta stöd till vindkraften stöds all förnybar elproduktion genom elcertifikatsystemet med omkring 25 öre/kwh (2010). Berättigade till elcertifikat är bioenergi, småskalig vattenkraft, vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi och torv. Som elkonsument betalar man elcertifikatavgift för 17,9 procent (2010) av sin elanvändning, eller cirka 4-5 öre/kwh. Huvuddelen, cirka 68 procent, går till biobränsle- och torvbaserad kraftvärme, medan cirka 16 procent vardera går till vattenkraft och vindkraft.[13] Av inbetalade 4-5 öre/kwh går alltså mindre än 1 öre/kwh till vindkraften. Fotnot: [12] Energimyndigheten, Elcertifikatsystemet 2010, ER2010:25, [13] Energimyndigheten, frågor och svar om vindkraft,
VINDKRAFT - VANLIGA FRÅGOR Går det inte åt mer energi att bygga ett vindkraftverk än vad det kan producera? Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk utgör endast 1 % av den totala elproduktionen. Det tar ca ett halvår så har vindkraftverket producerat lika mycket el som gick åt för tillverkningen. Hur bra fungerar vindkraftverk? Vindkraftverk fungerar bra och kan köras mer än 98% av årets timmar, med andra ord en mycket hög tillgänglighet. Låg och hög vindstyrka reducerar produktionen till ca 90% av årets timmar. Vid vindstyrka lägre än 4 m/s eller högre än 25 m/s stannar verket avsiktligt. Vad är livslängden för vindkraftverk? Vad händer därefter? Den normala livslängden hos vindkraftverk är mellan 20-25 år. Dock kan visst underhåll och utbyte av komponenter behövas under denna tid. Därefter kan man byta ut verken mot nya på samma plats, genomföra en omfattande renovering eller riva och återställa platsen till sitt ursprungliga skick. Hur påverkar vindkraftverk fåglar och djur? Hittills har forskning visat att våra tamdjur (får, kor och hästar m.fl.) och betande vilddjur snabbt vänjer sig vid vindkraftverken och snart går alldeles intill dem och betar. Fåglar flyger sällan in i vindkraftverk utan forskning visar att vissa fågelarter har tom lättare än människor att se vindkraftverken på avstånd.
VINDKRAFT - VANLIGA FRÅGOR Krävs det skottlossningstillstånd för att skjuta inom vindkraftsparksområdet? Jägareförbundet har engagerat sig i den frågan, som nu har fått en lösning då nyetablering av verk inte längre detaljplaneläggs om de inte ligger i miljöer som ändå bör omfattas av detaljplaner. Detta innebär att skottlossningstillstånd inte krävs. För redan befintliga vindkraftsparker gäller dock samma regler som tidigare. Varför ställer man inte vindkraftverken tätare vid grupplokaliseringar? Vindkraftverk får inte stå närmare varandra än med 4-5 rotordiametrars (avståndet mellan vingspetsarna) avstånd, beroende på hur vindkraftverken placeras i förhållande till vindriktningen. Vinden bromsas upp när vindkraftverken utvinner energi, så det är därmed inte fördelaktigt att ha dem tätare. Hur mycket koldioxid minskas med vindkraft i förhållande till importerad kolbaserad el? Ett vindkraftverk på 2 MW som i genomsnitt har en årlig produktion på 6 miljoner kwh motsvarar 6000 ton koldioxid/år eller en minskning av 2800 personbilars utsläpp. Hur mycket svaveloxid minskas med vindkraft i förhållande till importerad kolbaserad el? Ett vindkraftverk på 2 MW som i genomsnitt har en årlig produktion på 6 miljoner kwh motsvarar en minskning av 7 ton per år.
VINDKRAFTVERK Rotordiameter upp till 120m Totalhöjd upp till 200m Maskinhus Navhöjd upp till 140m Torn
TILLSTÅNDSPROCESSEN Till en början görs en områdesanalys för att bestämma lokalisering av verken. Vi undersöker vindförutsättningar och försöker undvika eventuella konflikter med närboende, djur- och naturintressen. Samråd och dialog hålls med myndigheter, närboende och andra berörda för att samla in deras synpunkter. Vi vill gärna ha in era synpunkter till oss. Tillstånd enligt miljöbalken krävs alltid för vindkraftparker med fler än sju vindkraftverk. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) sammanställs med resultatet från undersökningarna och synpunkterna från samråden. MKB n lämnas in till länsstyrelsen tillsammans med en ansökan om miljötillstånd. Länsstyrelsen lämnar därefter sina krav på kompletteringar innan beslut om tillstånd tas. När svaren inkommit kungörs handlingarna och berörda har möjlighet att inkomma med nya synpunkter. Länsstyrelsen beslutar därefter om ett tillstånd för vindkraftparken med villkor som ägaren till parken måste uppfylla. Ny lagstiftning trädde i kraft den 1 augusti 2009 vilket innebär att bygglov för vindkraftparker som har tillstånd enligt miljöbalken inte krävs. Däremot måste kommunen tillstyrka miljötillståndet. För parker med färre än sju vindkraftverk som inte är högre än 150 m finns en möjlighet att istället söka bygglov och göra en anmälan enligt miljöbalken till en kommunal nämnd. De formella kraven är något lägre för de vindkraftsparker som inte är tillståndspliktiga, bland annat krävs inte en komplett miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Däremot måste alltid vindkraftparkens påverkan på bland annat natur- och kulturmiljöer tas fram liksom fotomontage och bullerberäkningar för berörda bostäder.
TILLSTÅNDSPROCESSEN Samråd MKB 1. Samrådsunderlag 2. Samråd 3. Informationskväll/ uppföljande samråd 3. Miljökonsekvensbeskrivning Möjlighet till att yttra sig Här är vi nu! Möjlighet till att yttra sig Ansökan 4. Ansökan 5. Eventuellt behov av komplettering 6. Kungörelse och remiss 7. Kommunicering av inkomna synpunkter 8. Offentligt sammanträde 9. Tillståndsbeslut 10. Eventuellt överklagande Möjlighet till att yttra sig Möjlighet till att yttra sig
SAMRÅDETS SYFTE Syftet med samrådet är att berörda ska få ta del av projektet och ge oss information, vilket vi välkomnar och tar tillvara på. Vi ser det som självklart att förankra alla projekt lokalt, hos kommun och invånare. Detta samråd är en del i processen att få tillstånd att bygga och driva vindkraftverken. Samtidigt ger det möjlighet till berörda att delge oss viktig information för utredningsområdet. Nordisk Vindkraft har haft samråd med berörd kommun och länsstyrelse. Nästa steg är detta öppna samråd för sakägare, organisationer och allmänhet. Eventuella synpunkter måste lämnas skriftligen till Nordisk Vindkraft senast 9:e mars, antingen via brev, eller direkt på plats. Postadress: Rödene NV Nordisk Vindkraft Lilla Bommen 1 411 04 Göteborg
RÖDENE- TIDPLAN Projektutveckling Förstudieval av plats Byggnation Drift och underhåll maj 2011 jun 2011 aug-dec 2011 feb 2012 feb-april 2012 April 2012 2014 2015 Här är vi
RÖDENE - SNABBFAKTA Antal vindkraftverk: upp till 22 st Maximal höjd på vindkraftverken: 200 m Effekt: 2-4 MW per vindkraftverk Beräknad drifttid: 25 år Rödeneplattån finns med i det antagna tillägget till översiktsplan från kommunen gällande vindkraft. Området är definierat som lämpligt för större vindkraftsparker. Projektör: NV Nordisk Vindkraft Lilla Bommen 1 SE-411 04 Göteborg Kontaktperson: Tobias Bogeskär Email: Tobias.bogeskär@nordiskvindkraft.se Tel: 031 339 59 60
RÖDENE - OMRÅDET <- Måttstock
RÖDENE FÖRESLAGNA TURBINPLACERINGAR Nordisk Vindkrafts förslag: Blå prickar märkt med T. NV s förslag på turbinplaceringar vid Rödene. Totalhöjd: upp till 200 meter. Här skall turbin layout in, ritning 02322D0001-08 Intilliggande projekt: Röda prickar märkt med W. Wallenstams ansökta placeringar Lärkeskogen. Ansökan är för 12 turbiner, men kommunen har tillstyrkt dessa 10. Totalhöjd: upp till 186 meter. Cerise prick märkt med X. Inlämnad ansökan av turbinplacering i Skakeltorp till Vårgårda, hösten 2011. Totalhöjd: upp till 150 meter
RÖDENE OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Summering : Inga riksintressen inom utredningsområdet. Ett flertal Natura2000 områden, Naturreservat, etc. inom några kilometer ifrån utredningsområdet.
RÖDENE FRILUFTSLIV Summering: Riksintresse för friluftsliv Risveden väster om Rödeneplatån Området utnyttjas för vandring, jakt, plocka svamp och bär, fiske och rekreation. Lärkesskogsleden som löper söder om utredningsområdet underhålls inte längre. Vi uppmanar deltagarna på samrådet idag att berätta hur utredningsområdet nyttjas för friluftsliv. Skriv gärna ner det som ett yttrande! 20