Utredning och konsekvensanalys inför ny organisation, Samordningsförbunden i Västmanland På uppdrag av samordningsförbunden i Västmanlands län

Utvärdering av sociala investeringar Utredning och konsekvensanalys inför ny organisation, Samordningsförbunden i Västmanland På uppdrag av samordningsförbunden i Västmanlands län Göteborg och Östersund, 2016-12-08 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 10 Bakgrund... 10 Payoffs uppdrag och metod... 10 Beskrivning av verksamheterna... 12 Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser... 12 Statliga medel; Fördelningsmodell och omfattning... 13 Eget kapital... 14 Norra Västmanlands Samordningsförbund... 14 Deltagande parter... 14 Ekonomi... 15 Samordningsförbundet Västerås... 15 Deltagande parter... 15 Ekonomi... 15 Samordningsförbundet Västra Mälardalen... 15 Deltagande parter... 15 Ekonomi... 16 Sammanfattning på övergripande nivå, år 2011-2015... 16 Individinriktade insatser... 16 Strukturövergripande insatser... 18 Omvärldsanalys... 19 Jämförelse med andra relevanta förbund... 19 Underlag... 19 Skillnader i samordningsförbundens organisation, styrning och ledning... 19 Regionbildning och vidgat samarbete... 22 Regionbildning Västmanland... 22 Samarbete ÖMS Östra Mellansverige... 22 Krav/önskemål på förbundens framtida verksamhet... 23 Övriga aktörer att samverka med... 24 Analys och slutsatser... 25 Drivkraften till ny organisation... 25 Bakomliggande faktorer... 26 2

Ägarrollen... 28 Representation och beslutsmandat i styrelsen... 29 Lokal förankring... 30 Den operativa ledningsfunktionen... 31 Styrande dokument... 32 Implementeringsprocessen... 33 Alternativa lösningar... 35 Alternativ 1): Vara kvar som idag... 35 Alternativ 2): Samordna administration och viss operativ verksamhet... 36 Alternativ 3): Länsförbund... 36 Ledarskap i förändring... 38 Drivkrafter till förändring... 39 Rekommendationer... 41 Bilaga 1... 43 Statistikrapport från SUS för samordningsförbunden i Västmanlands län 2011-2015... 43 3

Sammanfattning Det har varit ett mycket intressant uppdrag att få utreda en eventuell framtida organisation för samordningsförbunden i Västmanland. I denna utredning beskriver vi tre olika alternativ för hur samordningsförbunden kan gå vidare i frågan; 1) Vara kvar som idag, 2) Samordna administration och viss operativ verksamhet samt 3) Bilda länsförbund. Om samordningsförbunden i Västmanland beslutar att driva en process mot länsförbund finns uppenbara strategiska effekter som kan skapas. Samtidigt vill Payoff poängtera att detta i så fall kräver ett omfattande förankrings- och förändringsarbete, vilket innebär att tydliga beslut måste fattas samt ett stort engagemang och tydligt ledarskap från ägare och styrelser för att skapa en framgångsrik verksamhet på länsnivå. Bakgrund och uppdrag Enligt förfrågningsunderlaget har samordningsförbunden i Västmanland tillsatt en styrgrupp med ordförande och förbundssamordnarna från de tre förbunden; Norra Västmanlands Samordningsförbund, Samordningsförbundet Västerås och Samordningsförbundet i Västra Mälardalen. Styrgruppen har beslutat att genomföra en utredning och konsekvensanalys inför ny organisation av samordningsförbunden länet. Payoff har fått uppdraget att genomföra utredningen och ta fram en konsekvensanalys. Utredningen fokus har varit: Kartläggning vad görs inom de tre förbunden idag? Omvärldsanalys och framtidsspaning vad betyder detta för förbunden? Presentation av tre till fyra scenarier med en konsekvensanalys med fokus på möjligheter och risker Uppdraget har genomförts med hjälp av omfattande dokumentstudier, intervjuer och SUS-data. Dokumentstudierna omfattar samtliga styrande dokument i de tre nuvarande samordningsförbunden. Intervjuerna har genomförts med representanter för ägarna, styrelsemedlemmar, förbundssamordnarna i Västmanland samt ett antal förbundschefer i förbund utanför Västmanland. SUS-data har analyserats för att identifiera vilka resultat som förbunden har skapat. SUS, (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet), är ett system för att samla in information och följa upp resultaten av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Samordningsförbunden i Västmanland De tre samordningsförbunden har i grunden samma uppdrag, vilket styrs av Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagen är dock att betrakta som en ramlag och lämnar stort utrymme för hur verksamheten ska bedrivas. Största skillnaden mellan förbunden är medelstilldelningen. Samordningsförbundet i Västerås är störst med en budget för 2016 på 14,7 mkr, Norra Västmanlands samord- 4

ningsförbund har en budget på 7,7 mkr samordningsförbundet Västra Mälardalens budget är på 3,5 mkr. Förbunden leds av en verkställande tjänsteman, vars titel är förbundssamordnare och som ansvarar för den operativa verksamheten och administrationen. Till sitt stöd har förbundssamordnaren en utvecklings- eller beredningsgrupp med representanter för ägarna och en partssammansatt styrelse plus köpta administrativa tjänster. Formellt styrs verksamheten av förbunds- och delegationsordning, verksamhetsplaner och budget. Av sammanfattande statistik från SUS framgår att förbundens individinriktade insatser under perioden 2011 2015 har följande resulterat: Totalt har 1 800 deltagare deltagit i insatser finansierade av de tre förbunden i Västmanland, 62 procent kvinnor och 38 procent män. De individinriktade insatserna står för 90 procent av insatskostnaderna. Av en sammanfattande statistik från SUS framgår att förbundens strukturövergripande insatser under perioden 2011 2015 har följande resulterat: Totalt antal har 7 157 personer deltagit i strukturövergripande insatser i länet under perioden. De strukturövergripande insatserna har omfattat tio procent av insatskostnaderna för de tre förbunden i Västmanlands län under perioden. Exempel på strukturövergripande insatser som genomförts är utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt, frukostmöten, lunchföreläsningar samt medel till projektledare för socialt företagande, praktik- och valideringssamordning eller andra mobiliserande och strukturella frågor. Insatserna omfattar även länsgemensamma utbildningar som till exempel utbildning för styrelseledamöter, brednings- och utvecklingsgrupperna, Integrerad samverkan, sociala investeringsfonder, samhällsekonomiska utvärderingar samt utveckling i Västmanlands län för riksdagsledamöter. Erfarenheter från andra samordningsförbund För att få en bild av hur andra samordningsförbund organiserat och lett sin verksamhet har vi dels varit i kontakt med några av de åtta länsförbunden i landet, dels har vi varit i kontakt med förbund som drivs i ett län men som omfattar flera kommuner. De viktigaste intrycken av dessa kontakter är: Styrelsen i förbunden har som regel samtliga kommuner representerade som ordinarie ledamöter. Röstövervikten för kommunerna har i några fall reglerats i förbundsordningen med stöd av regler i lagen om finansiell samordning kring kvalificerad majoritet. Förbunds- och delegationsordningen skiljer sig vad gäller styrning och ledning främst vad gäller organisation och uppdraget till verkställande ledningen Verkställande tjänstemannen är anställd av förbundet och har titeln Förbundschef. Utöver förbundschefen finns vanligen ytterligare resurser på förbunden i form av samordnare, utvecklingsansvarig, administratör och ekonom. 5

Samtliga förbund har som komplement till styrelsen någon form av beredningsorgan typ utvecklingsgrupp, beredningsgrupp eller chefsgrupp. Länsförbunden har i några fall en formell samverkansorganisation i kommunerna för att skapa bättre möjligheter för lokal påverkan för att utveckla verksamheten. Ett av förbunden arbetar med lokala plattformar och styrgrupper. Andra påverkansfaktorer Inför ett ställningstagande om en förändrad organisation av samordningsförbunden ser vi bl.a. följande saker som kommer att påverka förbunden i framtiden: Region Västmanland kommer att bildas fr.o.m. 2017-01-01. Detta innebär att landstingets uppdrag växer och även kommer att inkludera det regionala utvecklingsansvaret. Landstinget får med regionbildningen ett ökat ansvar för regionen, vilket gör att de kommer att ha samma krav på sig som ett eventuellt länsförbund att beakta de lokala behoven ute i länet. Landstingetstyrelsen har vid ett styrelsemöte 2016-06-17 fattat ett beslut om Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Västmanlands län och Region Västmanland i frågor som stödjer regional utveckling i länet. Östra Mellansverige (ÖMS), ett samarbete som omfattar länen Sörmland, Västmanland, Uppsala, Östergötland och Örebro inom ramen för strukturfondsprogrammet. Sammandrag av regeringens budgetförslag för 2017 plus krav på satsningar för unga vuxna med aktivitetsersättning. Budgetram på 339 miljoner kr förslås för 2017, vilket är samma nivå som 2016 Stort fokus i propositionen på att samordningsförbunden ska ses som en resurs för arbete med unga med aktivitetsersättning Totalt sett anslås 2 901 miljoner kr för anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen där finansiell samordning genom samordningsförbund ingår (11,7 procent av anslaget) Det finns samordningsförbund i samtliga landsting. Förbunden varierar i storlek, från enkommunsförbund till förbund på länsnivå. Under 2015 har förberedelser pågått för att bilda nya förbund eller för att nya kommuner ska ansluta sig till befintliga förbund. I april 2016 fanns det 83 samordningsförbund som omfattar 244 av Sveriges 290 kommuner. Drygt hälften av samordningsförbundens insatser utgörs av rehabiliteringsinsatser till individer, medan knappt hälften utgörs av strukturövergripande insatser som avser att förbättra samverkan mellan myndigheterna. Av de personer som omfattas av samordningsförbundens rehabiliteringsinsatser visar Försäkringskassans uppföljning att en majoritet är unga mellan 16 och 29 år. Av dem som avslutade en insats är det 33 procent av deltagarna som arbetar eller studerar i någon omfattning direkt efter insatsen, 31 procent av kvinnorna och 36 procent av männen. Därutöver har 19 procent registrerats som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen efter avslutad insats. 6

Förslag till hur samordningsförbunden i Västmanland kan drivas Alternativ 1): Vara kvar som idag Det alternativ som är enklast att genomföra och som även kommer att leda till den absolut minsta förändringen, jämfört med idag, är givetvis att behålla verksamheten och organisationen som den är idag. Fördelarna att driva verksamheten i Västmanland vidare som den bedrivs idag är främst att det finns en närhet, lokal kännedom och stora möjligheter till påverkan för de kommunala ägarna. Det kommer inte leda till att en krävande förändringsprocess startas, med osäkerhet hos berörda parter som följd. Som en följd av detta kommer inte några omfattande utvecklingsprocesser att startas och några omfattande skalfördelar kommer troligtvis inte att uppstå. Alternativ 2): Samordna administration och viss operativ verksamhet Alternativ 2) kan egentligen betecknas som en samlingsrubrik för många olika lösningar. Grunden är att verksamheten fortsätter att bedrivas med tre separata styrelser och tre separata ägardialoger, men att den operativa verksamheten i förbunden samordnas ytterligare. Ett viktigt ställningstagande som ägarna måste göra om de väljer detta alternativ är att svara på frågan Varför? Är detta ett medvetet steg mot något större och eventuellt en anpassning till regionbildningen, men att det i så fall kommer att ske först om några år? Eller är detta ett tydligt beslut att de nuvarande samordningsförbunden ska kvarstå, men att det ges vissa möjligheter att samordna delar av den operativa verksamheten för att exempelvis hitta bättre administrativa lösningar. Detta alternativ möjliggör till viss del effektivisering inom den operativa verksamheten. Samtidigt försvåras möjligheterna att utveckla den strategiska styrningen, prioritera resurser på länsnivå och skapa möjligheter för förbunden att svara upp mot den fokusering på länsnivå som finns hos Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och landstinget/regionen. Alternativ 3): Länsförbund Att skapa ett länsförbund är det alternativ som skapar den absolut största förändringen. Förändringen kommer att vara genomgripande i den grundläggande organisationen. Det kommer att betyda förändringar i hela styrmodellen, eftersom tre styrelser kommer att ersättas av en. Det kommer också att innebära att tre förbund kommer att bli ett och tre förbundssamordnare kommer att bli en ansvarig chef. Att skapa ett länsförbund innebär således ett omfattande utvecklings- och förändringsarbete, vilket kommer att kräva både resurser, engagemang, förankring och fokus. Denna process måste både ägare, styrelser och den operativa ledningen vara överens om och motiverade att driva arbetet framåt. Fördelarna är att den strategiska styrningen får utökade möjligheter att prioritera, besluta och genomföra riktade insatser mot målgruppen i förhållande till de behov som finns på länsnivå. Totalt sett bör detta skapa tydliga, 7

positiva effekter för individerna i målgruppen utifrån deras behov. Det skapar även en ökad möjlighet för förbundet att agera som en kraftfull part i samverkan på läns- /regionnivå. Sammanfattningsvis kan Payoff konstatera att alternativ 3 är det alternativ som kräver absolut störst förankring, engagemang och insatser från samtliga berörda parter, men att den potentiella strategiska nyttan är betydligt större i detta alternativ än i alternativ 1) och 2). Rekommendationer Vår förhoppning är att dessa rekommendationer ska kunna ligga till grund för diskussioner och beslut på både strategisk, strukturell och operativ nivå för att bidra till ytterligare utveckling av verksamheten. Payoff rekommenderar att samordningsförbunden i Västmanland och berörda parter genomför följande: Förbunden måste efter denna utredning fatta ett principbeslut eller göra en avsiktsförklaring vart de är på väg var för sig och tillsammans, även i det fall om de bara skall fortsätta som idag. Om en process med ett sammangående till ett länsförbund ska startas bör en avsiktsförklaring undertecknas av förbunden så snart som möjligt, för att det inte ska råda några tvivel i den fortsatta processen. MEN en avsiktsförklaring bör även tecknas i det fall förbunden beslutar att inte gå samman. Avsiktsförklaringen bör då beskriva varför förbunden väljer att inte gå samman och den bör beskriva i vilken omfattning styrelserna anser att de operativa verksamheterna ska samverka. Vid en eventuell sammanslagning av förbunden bör nuvarande verkställande lednings roller och uppgifter klaras ut så långt det är möjligt innan processen att skapa ett länsförbund påbörjas. Det bör göras dels för att ta vara på deras kompetens och erfarenhet, dels för att underlätta den fortsatta processen. Den operativa ledningen måste kunna känna en trygghet i sitt uppdrag, för att på ett bra sätt kunna driva ett omfattande och spännande utvecklings- och förändringsarbete. Om förbunden är överens om att göra vissa förändringar enligt förslag två, så kräver det sannolikt ytterligare utredning och processer för att komma i mål. Vid ett sådant beslut skulle nuvarande styrgrupp kunna fortsätta vara den konstellation som leder detta förändringsarbete. Tredje förslaget att bilda ett länsförbund är ett beslut som har tydliga konsekvenser och därför rekommenderas samordningsförbunden i Västmanland att ta stöd bl.a. genom Finsam-handboken, erfarenhet från nuvarande åtta länsförbund och de förbund som genomfört sammanslagningar av flera enskilda förbund. Om förbunden tänker jobba vidare mot ett länsförbund är det viktigt att det går snabbt och att en processledare tillsätts med ansvar att ta fram beslutsunderlag och en handlingsplan för att starta upp ett länsförbund. I processen att planera för och starta ett länsförbund ser vi följande viktiga förutsättningar och steg: 8

- Om ett länsförbund ska skapas rekommenderas styrelserna innan beslut att utreda hur grundfördelningen på 400 000 kr per förbund kommer att påverkas vid en sammanslagning. Finns exempelvis möjlighet att argumentera för att de tre ingående förbunden ska få ta med sig sina respektive grundbelopp in i det gemensamma länsförbundet, eftersom länsförbundet skapas med anledning att totalt använda de tilldelade medlen på ett effektivare sätt. Vilket i grunden är syftet enligt lagen om finansiell samordning. - Om det fattas beslut om att skapa ett länsförbund behöver det vara ett tydligt beslut, där samtliga ägare ställer sig bakom. Det behöver tillsättas en ansvarig för att driva processen. Den som är ansvarig måste få tydliga mandat att fatta beslut och arbetet måste ske i högt tempo från att beslutet är fattat tills länsförbundet är skapat och påbörjat sin verksamhet. För att leda detta arbete anser Payoff att det bör tillsättas en arbetsgrupp, bestående av ordföranden i de tre samordningsförbunden samt den person som utses som ansvarig för att driva det operativa förändringsarbetet och processen att juridiskt bilda nytt förbud samt avveckla de nuvarande. - Den juridiska processen att starta det nya länsförbundet och att avveckla och likvidera samtliga eller par av de nuvarande förbunden måste utredas och säkerställas, inkl. hur ledamöter och revisorer ska tillsättas och hur förbundsordning ska processas, formuleras och beslutas. Vid bildandet av ett nytt förbund krävs en rad beslut kring organisation, styrning, ledning och administration plus praktiska frågor kring verksamheten, inklusive bemanningen. 9

Inledning Bakgrund I Västmanland finns tre samordningsförbund som omfattar samtliga tio kommuner i länet: Norra Västmanlands Samordningsförbundet med kommunerna Fagersta, Hallstahammar, Norberg, Sala, Skinnskatteberg och Surahammar. Samordningsförbundet Västerås med Västerås stad. Samordningsförbundet Västra Mälardalen med kommunerna Köping, Arboga och Kungsör. I samtliga förbund finns Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget som ägare och parter i verksamheten tillsammans med kommunerna. I Samordningsförbudet Västerås Verksamhetsplan 2015 togs ett målinriktningsbeslut: Att verka för att visionen om ett länssamordningsförbund blir möjligt inom snar framtid. Förbundssamordnaren i förbundet genomförde en framställan gällande konsekvensanalys av införandet av ett länssamordningsförbund i Västmanlands län till de två övriga förbundens styrelser i länet med följande beslutssatser: Styrelsen ställer sig positiv till en konsekvensanalys En konsekvensanalys ska utföras av en extern oberoende part Alla styrelser ska vara delaktiga vid framtagande av förfrågningsunderlag. De båda övriga förbunden ställde sig bakom de tre punkterna samt ett tillägg från Västra Mälardalens Samordningsförbund: Styrelsen vill betona att även statistik ur SUS bör sammanställas och analyseras av extern oberoende part i en konsekvensanalys. En ändring i skrivningen av intentionen i konsekvensanalysen har skett från införande av ett länssamordningsförbund i länet till utredning och konsekvensanalys inför ny organisation av samordningsförbunden i länet. Samordningsförbunden i Västmanlands tillsatte en styrgrupp med mandat att fatta beslut angående utredningsuppdraget till en extern konsult. Styrgruppen består av ordförande och förbundssamordnare från samtliga tre förbund. Payoffs uppdrag och metod Payoff har fått uppdraget att utreda konsekvenserna av att införa en ny organisation av samordningsförbunden i Västmanland. Utredningen skall ha fokus på: Kartläggning vad görs inom de tre förbunden idag? Omvärldsanalys och framtidsspaning vad betyder detta för förbunden? 10

Presentation av tre till fyra scenarier med en konsekvensanalys med fokus på möjligheter och risker Uppdraget har genomförts med hjälp av omfattande dokumentstudier, intervjuer och SUS-data. Intervjuer har genomförts med: Ägarrepresentanter Styrelsemedlemmar Förbundssamordnare i Västmanland Förbundssamordnare i befintliga länsförbund Förbundschef med uppdrag inom NNS, Nationella Nätverket för Samordningsförbund Förbundschefer i några andra förbund Genomfört arbete, analys och slutsatser redovisas i denna rapport. 11

Beskrivning av verksamheterna I Västmanland finns i dagsläget tre Samordningsförbund; Norra Västmanlands Samordningsförbund, Samordningsförbundet Västra Mälardalen och Samordningsförundet Västerås. De tre samordningsförbunden har i grunden samma uppdrag, vilket styrs av Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagen är dock att betrakta som en ramlag och lämnar stort utrymme för hur verksamheten ska bedrivas. Utifrån lokala förutsättningar skiljer sig verksamheterna i de tre samordningsförbunden. Tilldelningen av medel skiljer sig i storlek mellan förbunden med hänsyn till invånarantal och försörjningsmått. Förbunden skiljer sig också på vilket sätt de har valt att genomföra sin verksamhet. Två förbund har valt att fokusera på att använda sina medel för att bygga upp mer permanenta individinriktade insatser medan ett förbund har valt att mer inrikta sig mot utbildnings- och kompetensinsatser av personal. Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser All verksamhet inom samordningsförbund i Sverige styrs av Lag Ä(2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. I lager framgår bland annat följande: Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner. Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och ett eller flera landsting samt en eller flera kommuner får delta som samverkande parter i verksamhet med finansiell samordning. Finansiell samordning får bedrivas endast om Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, minst ett landsting och minst en kommun deltar. För finansiell samordning måste såväl kommun som landsting delta för varje del av samordningsområdet. Försäkringskassan ska bidra med hälften av medlen till den finansiella samordningen. Det eller de landsting som deltar ska bidra med en fjärdedel av medlen och den eller de kommuner som deltar med en fjärdedel. Om flera kommuner deltar i finansiell samordning inom ett samordningsområde, ska dessa tillsammans anses utgöra en part. Den andel som dessa kommuner sammanlagt ska bidra med fördelas mellan dem på det sätt som de kommer överens om. Varje förbundsmedlem skall vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare skall vara lika många som antalet ledamöter. Styrelsen utövar beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i sam- 12

ordningsförbundet. Styrelsen får besluta att en ledamot eller ersättare i styrelsen eller en tjänsteman hos förbundet skall få besluta på förbundets vägnar i en viss grupp av ärenden. Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna, 3. finansiera sådana insatser som avses i 2 och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, 4. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas, 5. svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna, och 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Statliga medel; Fördelningsmodell och omfattning Samordningsförbund drivs med de medel som medlemmarna förser förbundet med. Som grund för samordningsförbundens resurser finns en modell för tilldelning av de statliga medel (Försäkringskassa och Arbetsförmedling) som på riksnivå avsätts för att bedriva verksamhet enligt lagen om finansiell samordning. Landsting/region och kommuner förbinder sig att i nästa steg gemensamt avsätta lika mycket medel som staten gör, dvs varje part står för 25 procent av de tilldelade medlen. Om flera kommuner ingår i ett samordningsförbund delar kommunerna på ansvaret för ¼-del av medlen, med en fördelning mellan sig som de själva beslutar om. Modellen för tilldelning av statliga medel ser ut som följer. För att ett förbund ska kunna bedriva en verksamhet ges som bas en grundtilldelning om 400 tkr. Storleken på grundtilldelningen ses över inför medelstilldelning för 2017. Utöver grundtilldelningen bygger modellen på fördelningsnycklarna 75 procent försörjningsmått och 25 procent invånarantal (16-64 år) i förbundens geografiska områden. Dessa parametrar syftar till att fånga upp behov av såväl rehabiliterande som förebyggande samverkansinsatser i ett område. Beräkningsmodell/trappa för rekommendation om rimlig storlek på eget kapital (Nationella rådets rekommendation 2013-10-02). Överskridande av rimlig storlek på eget kapital påverkar och begränsar medelstilldelning kommande år. Övergång till ny fördelningsmodell. Många förbund kommer att få en minskad medelstilldelning. I modellen finns därför en spärr så att ett förbund får maximalt tio procent mindre från ett år till nästa för 2016 och 2017. Inför medelstilldelningen för 2018 görs en ny bedömning av tio-procentspärren utifrån de ekonomiska förutsättningar som råder då. Förbund vars egna kapital överstiger rimlig nivå enligt beräkningsmodellen/trappan omfattas inte av tio-procentspärren. Se vidare rubrik Hantering av eget kapital. 13

Försäkringskassan tillämpar den nya modellen för fördelning av medel till samordningsförbunden inom den ram som den statliga medelstilldelningen medger över tid och med beaktande av förbundens egna kapital som kan tas i anspråk. Beloppet för grundtilldelning ses över inför medelstilldelning för 2017. Spärren för minskad tilldelning (max tio procent) från ett år till ett annat ses över inför medelstilldelningen för 2018. Försäkringskassan undersöker förutsättningarna att äska mer statliga medel till den finansiella samordningen med hänsyn till att antal kommuner som ingår i samordningsförbund ökar. Den statliga medelstilldelningen för 2016 motsvarade 339 mkr, vilket skapar en total budget för samordningsförbunden i landet på 678 mkr. Dessa medel fördelas enligt modellen som beskrivs ovan. Eget kapital Nationella rådet har under 2013 tagit fram en rekommendation om rimlig storlek på eget kapital enligt en beräkningsmodell som fått namnet trappan. Enligt denna beräkningsmodell kan förbunden totalt ha ett överskott på cirka 100 miljoner kronor. Detta ska jämföras med de cirka 238 miljoner kronor som förbunden har i eget kapital vid ingången till 2014. För de förbund som berörs tas det egna kapitalet, som överstiger beräkningen enligt trappmodellen, i anspråk under en tvåårsperiod med start år 2015. Det innebär att ett stort eget kapital har beaktats vid medelstilldelningen som avser år 2015 (hösten 2014) och reducerar även medelstilldelningen som avser 2016 (hösten 2015). Vi början av budgetår 2016 hade samordningsförbunden i Västmanland ett eget kapital enligt följande: Norra Västmanlands Samordningsförbund 2 479 tkr Samordningsförbundet Västerås 1 143 tkr Samordningsförbundet Västra Mälardalen 1 736 tkr Norra Västmanlands Samordningsförbund Deltagande parter Norra Västmanlands Samordningsförbund består av nio medlemmar. Förutom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget består förbundet av sex kommuner; Fagersta, Hallstahammar, Norberg, Sala, Skinnskatteberg och Surahammar. 14

Ekonomi 2014 2015 2016 Prognos 2017 Tilldelade medel 7,2 mkr 7,9 mkr 7,7 mkr 7,7 mkr Resultat -1 179 tkr 1 215 tkr Pågår Ackumulerat Eget kapital 1 264 tkr 2 479 tkr Prognos ökande Samordningsförbundet Västerås Deltagande parter Samordningsförbundet Västerås består av fyra medlemmar; Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Västerås stad. Ekonomi 2014 2015 2016 Prognos 2017 Tilldelade medel 11 600 tkr 12 000 tkr 14 737 mkr 14 737 mkr Resultat -1 993 tkr -130 tkr Pågår Ackumulerat Eget kapital 1 272 tkr 1 143 tkr Pågår Samordningsförbundet Västra Mälardalen Deltagande parter Samordningsförbundet Västra Mälardalen består av sex medlemmar. Förutom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget består förbundet av tre kommuner; Köping, Arboga och Kungör. 15

Ekonomi 2014 2015 2016 Prognos 2017 Tilldelade medel 3 800 tkr 3 600 tkr 2 500 tkr* 3 000 tkr Resultat 791 tkr -1 025 tkr Pågår Ackumulerat Eget kapital 2 761 tkr 1 736 tkr Pågår * Förbundet har minskat sitt äskande pga stort eget kapital och stort fokus på strukturpåverkande insatser, vilka inte kostar lika mycket som individinriktade insatser. Delvis saknades även ansökningar från parterna om resurskrävande individinsatser. Sammanfattning på övergripande nivå, år 2011-2015 Sammanlagt har förbunden haft 106 mkr i budget för åren 2011-2015, fördelning enligt nedan. Västra Mälardalens SOF; 19 mkr Norra Västmanlands SOF; 36 mkr SOF Västerås; 51 mkr Diagram 1: Budget per förbund, totalt 2011-2015 Sammanlagt har 18 mkr använts för s.k. administrativa kostnader. Det är kostnader som krävs för att driva förbundet. Det innefattar bl.a. kostnad för förbundssamordnare, kostnader för styrelsearbete, revision, ekonomihantering, lokaler och informationsmaterial om förbundet. Individinriktade insatser Syftet med de individinriktade insatserna är att individer ska uppnå eller förbättra förmåga att utföra förvärvsarbete. De olika insatserna har olika inriktning, se fördelningen nedan. Totalt har ca 1 800 deltagare deltagit i insatser finansierade av de tre förbunden i Västmanland, 62 procent kvinnor och 38 procent män. De individinriktade insatserna står för 90 procent av insatskostnaderna. 16

Kartläggning av individer; 178 Förebyggande insats; 121 Förberedande insats; 157 Rehab mot arbete/ utbildning; 1 344 Diagram 3: Antal deltagare i individinriktade insatser fördelat på inriktning 2 45 Volyminsats individ Anonymt registrerade deltagare 40 18 1 021 3 Antal deltagare med personuppgifter 344 327 Norra Västmanland Västerås Västra Mälardalen Diagram 4. Antal deltagare i individinriktade insatser fördelat på förbund Könsfördelningen skiljer sig åt mellan de olika förbunden. Andel Kvinnor Män Norra Västmanlands SOF 60 40 SOF Västerås 66 34 Västra Mälardalens SOF 52 48 Tabellen nedan är en sammanfattning som visar budget, antal deltagare samt hur stor andel av deltagare som avslutats som gått vidare till arbete eller studier. 17

Budget Antal deltagare Andel till arbete/studier Norra Västmanlands SOF 36 mkr 402 st 27 % SOF Västerås 54 mkr 1 068 st 32 % Västra Mälardalens SOF 19 mkr 330 st 18 % Som synes skiljer det en del mellan förbunden i hur stor andel av deltagarna som avslutas till arbete/studier, men det är också skillnad angående hur många som arbetar eller studerar före respektive efter insats. Andel till arbete/studier Före Efter Norra Västmanlands SOF 2 % 27 % SOF Västerås 18 % 32 % Västra Mälardalens SOF 1 % 18 % För mer information från SUS, se bilaga 1 Strukturövergripande insatser Totalt antal personer i strukturövergripande volyminsats i länet under perioden är 7 157 deltagande. De strukturövergripande insatserna har omfattat tio procent av insatskostnaderna för de tre förbunden i Västmanlands län under perioden. Exempel på insatser som genomförts i Västmanland är grund- och vidareutbildning i lösningsfokuserat arbetssätt, frukostmöten, lunchföreläsningar eller medel till projektledare för socialt företagande, praktik- och valideringssamordning eller andra mobiliserande och strukturella frågor. De omfattar även länsgemensamma utbildningar som till exempel utbildning för styrelseledamöter, berednings- och utvecklingsgrupperna, Integrerad samverkan, sociala investeringsfonder, samhällsekonomiska utvärderingar samt utveckling i Västmanlands län för riksdagsledamöter. 18

Omvärldsanalys Jämförelse med andra relevanta förbund Underlag För att göra en jämförelse av samordningsförbunden i Västmanland med andra relevanta förbund har Payoff i första hand valt att ta kontakt med förbund som idag drivs som länsförbund eller har genomfört en sammanslagning med andra kommunvisa förbund under de senaste åren. De förbund vi har varit i kontakt med samt genomfört intervjuer och dokumentstudier med är samordningsförbunden i Sörmland, Jämtland, Huddinge Botkyrka Salem och Västra Östergötland. Dessutom har vi haft kontakt med samordningsförbunden i Gävleborg och Östra Östergötland, för att ta del av hur processen kring att skapa länsförbund har genomförts på dessa ställen. Skillnader i samordningsförbundens organisation, styrning och ledning Styrelsens sammansättning Av de nio förbund som vi studerat är det endast det nybildade förbundet i Gävleborg som beslutat att minska kommunernas representation i styrelsen. Av tio kommuner är fem representerade i styrelsen. Kommunerna utser tillsammans fem ledamöter och fem ersättare. Övriga förbund har valt att ha samtliga kommuner med i styrelsen. Kommunernas relativa överrepresentation har beaktats i vissa av förbundens förbundsförordningar, se nedan. En ytterligare variant som vi har stött på är att kommunerna har en representant med rösträtt i styrelsen, men tillåts ha fem ersättare. Ersättarna har yttrande- och förslagsrätt, men inte beslutsrätt. Beredningsorgan alternativt chefsgrupp Samtliga förbund har som komplement till styrelsen någon form av beredningsorgan typ utvecklingsgrupp, beredningsgrupp eller chefsgrupp. Gruppens sammansättning kan bestå av ledamöter från styrelsen alternativt chefstjänstemän från ägarna plus tjänstemän från förbundet. Gruppen har olika uppgifter, från att förbereda ärenden inför styrelsen till viss beslutsrätt. Förbundsledning, samordnare och kansli Samtliga förbund, utanför Västmanland, som vi har granskat har en ansvarig tjänsteman med titel Förbundschef. I dessa förbund har det varit ett medvetet val att välja titeln förbundschef. För det första är det ett signalvärde att tydligt tala om vem som är ansvarig för verksamheten. Då har titeln förbundschef ansetts som tydligare än t.ex. 19

samordnare eller ansvarig tjänsteman. Ytterligare en anledning till att välja titeln förbundschef har varit att den person som innehar detta uppdrag relativt ofta hamnar i situationer där han/hon ska ha en dialog med representanter från andra organisationer. Förbundschef har då bedömts vara mer på rätt nivå i förhållande till de funktioner/personer som förbundschefen möter i sitt uppdrag. Flera av förbunden har valt att ha en biträdande förbundschef och ett kansli. Bedömningen har varit att verksamheten i länsförbunden har en sådan omfattning och komplexitet att det behövs ett kansli som stöd till förbundschefen. Kansliet kan ha både en administrativ funktion för att säkerställa ekonomi, arkiv, hantera skrivelser m.m. Dessutom finns det ofta inom kansliet resurser att hantera fler operativa uppgifter, vilka kan vara att ordna utbildningar och leda olika insatser. Förutom att det blir en avlastning för förbundschefen, blir det samtidigt en riskhantering genom att den operativa ledningen av förbundet fördelas på flera personer. Det finns alltså kapacitet och en beredskap att täcka upp för varandra inom förbundsledningen i det fall att någon person blir borta långvarigt eller om vakanser uppstår på grund av personalomsättning. Anställningsförhållandena för förbundschefen ser lite olika ut i de olika förbund som vi har granskat. Förbundschefen i Samordningsförbundet HBS är anställd av en kommun, medan övriga förbundschefer är anställda i förbundet. Detta kan jämföras med att förbundssamordnaren i Norra Västmanland är anställd av förbundet, men i Västra Mälardalen och i Samordningsförbundet Västerås är förbundssamordnaren anställd av kommunen. Lokala påverkan/inflytande Av de förbund som vi har granskat är det tre länsförbund som har en särskild organisation för att skapa möjlighet till lokal påverkan. Förbundet i Jämtland har lokala samverkansgrupper, LOKSAM, som finns i länets samtliga kommuner där parterna finns representerade. Lokala chefsgrupper, MYSAM, finns i Gävleborgs län där nio av tio kommuner är med. I Sörmland har förbundet lokala samverkansgrupper, LSG, i samtliga nio kommuner. Exempel från samordningsförbundet i Jämtland, vad gäller lokalt inflytande: Länets åtta lokala samverkansgrupper är grunden i Samordningsförbundet Samjamt. Det är i kommunerna som kunskapen om behoven finns och det är här som idéer förvandlas till meningsfulla insatser och projekt. I de lokala samverkansgrupperna LOKSAM - möts representanter från förbundets samverkansparter - kommun, region, försäkringskassa och arbetsförmedling. Kortfattat har de lokala samverkansgrupperna till uppgift att ta till vara idéer som finns i området samt uppmuntra till samverkan och att ansöka om finansiering. De ska också vara med och skapa förutsättningar i de egna organisationerna så att de olika insatserna är möjliga att genomföra. I Östra Östergötland finns lokala plattformar med styrgrupper i de tre kommuner som ingår i förbundet. Plattformen utgör en bred ansats att driva verksamheten med utgångspunkt från lokala behov och förutsättningar. 20

Exempel modell för styrning och ledning, Östra Östergötland: Under 2015 har förbundet satsat på att utveckla och förbättra den modell för styrning och ledning som införts med anledning av genomförandet av plattformar i samtliga tre kommuner. Till plattformarnas ledning och styrning finns lokala styrgrupper med representation från samtliga huvudmän. Samtliga plattformar/verksamheter styrs av lokala samverkansavtal mellan förbundet och alla berörda huvudmän som bemannar de lokala styrgrupperna. I de lokala samverkansavtalen framgår de medverkande huvudmännens gemensamma åtagande, uppdrag, behovsgrupper, målsättning, uppföljnings- och utvärderingsansvar samt ekonomiska villkor för genomförandet av plattformsverksamheten. Respektive styrgrupp formulerar utifrån samverkansavtalet en gemensam åtagandebeskrivning kring hur verksamheten skall utföras. Under 2016 har nya mål utarbetats likaså en ny vision för samordningsförbundets arbete. De lokala styrgrupperna i Östra Östergötland påbörjar i januari arbetet med behovsanalyser och verksamhetsinriktning inför nästkommande år. Under april månad genomförs en gemensam avstämning mellan styrelsen och styrgrupperna utifrån vad som respektive styrgrupp lyft fram i sina respektive behovsanalyser. En uppföljande dialog sker i oktober utifrån styrelsens tänkta inriktning. Övriga förbund jobbar med befintliga resurser och organisation för att inhämta synpunkter och idéer lokalt. Förbundsordning Payoff har tagit del av förbundsordningarna främst för att se hur beslut fattas. I förbundsordningarna kan man identifiera på vilket sätt beslutsprocessen påverkas och hanteras när kommunerna har ett större beslutsmandat i styrelsen än de övriga tre parterna. Några av förbunden utanför Västmanland har en rutin som innebär att kvalificerad majoritet krävs för vissa beslut, kan vara 2/3, 3/4 eller 5/6. Delegationsordning Förbundssamordnarna i Västmanland har delegation att göra inköp mellan 5 000 kr till 10 000 kr. I ett av förbunden kan samordnaren göra vissa avrop av tjänster upp till högst två basbelopp. Inom de övriga förbunden finns en stor variation på delegationen till förbundschefen. Generellt har förbundscheferna i länsförbunden en mer omfattande delegation än vad förbundssamordnarna i Västmanland har. Exempelvis har de enligt delegation rätt att teckna avtal inom ramen för beslut samt i ett förbund rätt att besluta om en insats upp till en miljon kronor. Övrigt I vår genomgång av förbunden har vi funnit att parterna i vissa situationer har gjort avsiktsförklaringar, t.ex. inför en sammanslagning eller förändring av ett förbunds organisation. Dessa dokument har använts för att tydliggöra på vilket sätt som samverkan ska ske och att formella beslut om sammanslagning kommer att fattas i nästa steg av processen. 21

Regionbildning och vidgat samarbete Regionbildning Västmanland Det finns idag ett beslut att Landstinget Västmanland skall bilda en region fr.o.m. 2017-01-01. Enligt följande information på landstingets hemsida innebär det följande: Landstinget Västmanland har lämnat in en ansökan hos regeringen om att få bilda en region från och med 1 januari 2017. Om regeringen säger ja, betyder det att landstingets uppdrag växer. Förutom nuvarande ansvarsområden kommer det då så kallade statliga regionala utvecklingsansvaret att tas över från länsstyrelsen. Länsstyrelserna i Norrbotten, Västernorrland, Västmanland och Stockholm är de fyra länsstyrelserna i Sverige som fortfarande har regionalt utvecklingsansvar. I de andra länen har det ansvaret tagits över av regionförbund eller regionkommuner. Den största förändringen med att landstinget tar över det statliga regionala utvecklingsansvaret är att du som bor i Västmanland får en starkare demokratisk styrning. Du får möjlighet att påverka de beslut som handlar om vår region och vår gemensamma välfärd genom att delta i kommande val till fullmäktige. Det regionala utvecklingsansvaret kommer att bidra till en god samhällsutveckling genom att finansiera och utveckla den gemensamma välfärden för dig som bor i Västmanland. Bildandet av region Västmanland innebär främst ett ökat ansvar för utvecklingen av regionen genom att detta övertas från länsstyrelsen och att medborgarna därmed får en ökad möjlighet till påverkan genom de demokratiska valen vart fjärde år. Landstinget får med regionbildningen ett ökat ansvar för regionen, vilket också gör att de kommer att ha samma krav på sig som ett eventuellt länsförbund att se till de lokala behoven ute i länet. Kommunerna i Västmanland har idag ett samarbete inom ramen för VKL, Västmanlands Kommuner & Landsting. Planen är att kommunerna skall fortsätta detta samarbete utan landstinget/regionen i form av VK. Beslut om detta skall tas under hösten 2016. Landstingetstyrelsen har 2016-06-17 fattat ett beslut om Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Västmanlands län och Region Västmanland i frågor som stödjer regional utveckling i länet. Idag är det åtta län av 21 som har samordningsförbundet i form av ett länsförbund. Diskussioner pågår i ytterligare län, enligt vad Payoff har erfarit. Samarbete ÖMS Östra Mellansverige ÖMS utgör dels ett område för strukturfonderna i vilket länen Västmanland, Sörmland, Örebro, Östergötland och Uppsala ingår. Samordningsförbunden i Västmanland har tillsammans med ytterligare 27 förbund ett samarbete över länsgränserna i ett nätverk för förbundschefer/motsvarande. I nätverket Samordningsförbunden i Östra Mellansverige ingår samordningsförbund från 22

Dalarna, Västmanland, Örebro län, Uppsala län, Sörmland, Stockholm, Gotland, Östergötland och Kalmar län. Nätverken är ett forum för att diskutera gemensamma frågeställningar som är aktuella för förbunden, exempel på sådana frågor är ekonomi, revision, information och gemensamma kompetensutvecklingsinsatser. Nätverken riktar sig i huvudsak till förbundschefer eller motsvarande. Krav/önskemål på förbundens framtida verksamhet Sammandrag av regeringens budgetförslag för 2017 plus krav på satsningar för unga vuxna med aktivitetsersättning. Budgetram på 339 miljoner kr förslås för 2017, vilket är samma nivå som 2016 Stort fokus i propositionen på att samordningsförbunden ska ses som en resurs för arbete med unga med aktivitetsersättning Totalt sett anslås 2 901 miljoner kr för anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen där finansiell samordning genom samordningsförbund ingår (11,7 procent av anslaget) Viktiga källor för regeringens ställningstagande för fortsatt utveckling av, och stöd för, samordningsförbunden är Aktivitetsersättning en ersättning utan aktivitet? (Riksrevisionen, RiR 2015:7) och Samordningsförbunden och unga med aktivitetsersättning. En uppföljning av insatser finansierade av samordningsförbunden för unga med aktivitetsersättning (Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2016:4). Av regeringens budgetförslag framgår också att: Det finns samordningsförbund i samtliga landsting. Förbunden varierar i storlek, från enkommunsförbund till förbund på länsnivå. Under 2015 har förberedelser pågått för att bilda nya förbund eller för att nya kommuner ska ansluta sig till befintliga förbund. I april 2016 fanns det 83 samordningsförbund som omfattar 244 av Sveriges 290 kommuner. Drygt hälften av samordningsförbundens insatser utgörs av rehabiliteringsinsatser till individer, medan knappt hälften utgörs av strukturövergripande insatser som avser att förbättra samverkan mellan myndigheterna. Av de personer som omfattas av samordningsförbundens rehabiliteringsinsatser visar Försäkringskassans uppföljning att en majoritet är unga mellan 16 och 29 år. Av dem som avslutade en insats är det 33 procent av deltagarna som arbetar eller studerar i någon omfattning direkt efter insatsen, 31 procent av kvinnorna och 36 procent av männen. Därutöver har 19 procent registrerats som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen efter avslutad insats. Av alla individer som haft aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga under 2015, är det ca fem procent (ca 1 700 personer) som deltagit i en insats finansierad av samordningsförbund. Av dessa har 25 procent gått vidare till arbete eller studier efter avslutad insats. Regeringens främsta prioritering inför 2017 är följande: Regeringen har gett Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i uppdrag att genom samordningsförbunden verka för att det vidtas förstärkta och samord- 23

nade rehabiliteringsinsatser för unga med aktivitetsersättning. Regeringen kan konstatera att samordningsförbundens insatser bidrar till att unga med aktivitetsersättning närmar sig arbetsmarknaden. Däremot är det endast ca fem procent av de personer som uppbär aktivitetsersättning som omfattas av sådana insatser. Regeringen anser det därför vara angeläget att samordningsförbunden prioriterar insatser för denna grupp. För att åstadkomma detta är det viktigt att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen aktivt arbetar med att identifiera de unga med aktivitetsersättning som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och verkar för att sådana insatser prioriteras av samordningsförbunden. Regeringen kommer att överväga om det bör vidtas ytterligare åtgärder för att nödvändiga insatser ska vidtas för unga med aktivitetsersättning. Övriga aktörer att samverka med Inom ramen för det arbete som utförs av samordningsförbund är det normala att förbundets fyra parter samarbetar. Payoff har också ställt frågor om det finns andra aktörer i samhället som ett samordningsförbund borde öka sin samverkan med, i syfte att skapa så mycket nytta för sina målgrupper som möjligt. Det vanligaste förslaget som framkommit vid våra intervjuer är att en ökad samverkan bör ske med civilsamhället och dess organisationer. Civilsamhället och dess roll är idag något som debatteras ganska flitigt, men det kan vara svårt att veta vad som egentligen menas. Enligt statens budget för 2017 definieras civilsamhället som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I området ingår allt från nätverk, ideella föreningar till registrerade trossamfund med mera. Politiken omfattar bland annat möjligheter att bilda organisationer, att få statligt stöd och att göra människor delaktiga och bedriva verksamhet. Sociala företag är en särskilt intressant del av civilsamhället som också lyfts fram som en viktig part att fortsätta att utveckla samarbetet med för att ge ökade möjligheter för målgruppen att få arbetsträning och ett arbete. Nyanländas behov av snabbare integration och möjligheter att få ett arbete gör att Migrationsverket och länsstyrelsen är andra myndigheter som förbunden bör samverka med. De individer som kommer i fråga för insatser skall då uppfylla kraven på samordnade insatser inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Några av de intervjuade lyfter också fram ett ökat samarbete med näringslivet, både stora och små arbetsgivare, då samverkan med arbetsgivare är en förutsättning för att deltagare i insatser ska kunna få jobb och försörja sig själva. 24

Analys och slutsatser Payoff har genomfört ett stort antal utvärderingar som visat på den samhällsekonomiska nyttan av förbundens insatser både inom Västmanland och på andra håll i landet. Vi har dessutom jobbat med verksamhetsutveckling, processtyrning samt resultatoch effektutvärderingar på uppdrag av olika samordningsförbund. Detta gör att vi har en god kännedom om samordningsförbundens verksamhet och förutsättningar för att skapa bra resultat och långsiktiga effekter. Några värderingar och förutsättningar som vi med vår bakgrund ser som viktiga i den fortsatta analysen av detta uppdrag är att: Samordningsförbund är en unik plattform för att skapa en verksamhet som kompletterar respektive parts insatser och skapar ömsesidig nytta för ägarna, målgruppen och samhället. Därigenom har förbunden goda förutsättningar att skapa en verksamhet med hållbara effekter sett ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Samordningsförbund kan bidra till att ägarna får hjälp att utveckla arbetssätt, arbetsformer och metoder i samverkan, vilka gagnar målgruppen. Därigenom kan ett lärande skapas, vilket utgår dels från målgruppens/individens behov, dels från ägarnas behov. Samordningsförbund kan bidra till att utveckla samordning, samverkan och samarbete inom och mellan organisationerna för att arbeta strategiskt och skapa strukturella effekter Samordningsförbunden har enligt vår uppfattning en alldeles särskild möjlighet att göra skillnad för individer som inte annars skulle ha så stora möjligheter att komma i egenförsörjning på kort sikt. Genom att samverka kan parterna erbjuda insatser som annars inte skulle kunnat genomföras i de ordinarie verksamheterna. Samordningsförbunden kan genom parterna organisera effektiva insatser inom välfärden med fokus på långsiktiga och hållbara lösningar. För att åstadkomma de mervärden som vi lyfter fram ovan anser vi att det finns några centrala frågeställningar att fundera över i uppdraget att utreda konsekvenserna av en förändrad organisation av samordningsförbunden i Västmanland: Hur skall största nytta skapas för förbundens målgrupp? Hur ser ägarna, politiker, chefer och verkställande tjänstemän på förbundets framtida organisation? Vilka strategier är framgångsrika på sikt? Drivkraften till ny organisation Uppdraget för denna utredning är att ta reda på hur en ny organisation skulle kunna se ut, förutsatt att de tre nuvarande samordningsförbunden i Västmanland beslutar sig för att öka sin samverkan och eventuellt även gå samman i ett länsförbund. Ett sammangående till ett länsförbund får betecknas som en stor och omfattande förändring i verksamheten. Beslut om stora och omfattande förändringar behöver vara väl grun- 25