Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av benet och att skelettet inte är tillräckligt hållfast. Vid olyckan uppstår smärta i höften, ljumsken och ibland även ner mot knät. Det skadade benet är ofta förkortat och utåtvridet och man kan inte stödja på benet utan smärta. Det är främst äldre personer som drabbas beroende på att de har skörare skelett och ofta även sämre balans som gör det lättare att falla. Kvinnor drabbas oftare än män. Höftfrakturer är ovanligt före 60-årsålder men därefter ökar risken med stigande ålder. Det finns två huvudtyper av höftfrakturer Cervikal fraktur där brottet går genom lårbenshalsen. Trochantär fraktur där benbrottet inträffat nedanför lårbenshalsen vid övergången till lårbensskaftet. Om frakturen går ner i lårbensskaftet kallas den subtrochantär. Cervikal fraktur Trochantär fraktur Hur behandlas en höftfraktur? Alla höftfrakturer opereras. Vilken operation som görs beror på typen av fraktur. Vid operationen läggs benbrottet tillrätta och fixeras. Målet med operationen är att frakturen ska bli stabil så att du kan belasta benet och börja med gångträning så snart som möjligt efter operationen.
Vid brott på lårbenshalsen sätts benet samman med två parallella spikar eller skruvar. Operationssnittet är oftast bara några centimeter långt. Om man inte kan foga samman brottet på ett bra sätt väljer man att ersätta den skadade höftleden med en höftprotes. Brott nedanför lårbenshalsen -trokantära frakturer- fogas samman med en sk glidskruv och platta som hålls fast med skruvar mot lårbensskaftet eller med en märgspik ner i lårbenskaftet. Denna typ av fraktur är ofta mera splittrad och orsakar större skada på mjukdelarna runt omkring benbrottet. Operationen är också mer omfattande. Det är naturligt att du har ont i benet och även i ljumsken efter skadan och operationen. Låret kan vara svullet och missfärgat och man kan få besvär med stelhet och smärta när man rör på benet eller belastar det. Svullnaden och missfärgningen kan efterhand sjunka ner mot knäet och foten. Besvären avtar efterhand men det tar
4-6 månader för frakturen att läka helt. Vårdtiden på ortopedkliniken brukar vara ca en vecka Rehabilitering Målet är att du ska kunna återvända till ditt hem så snart som möjligt efter operationen och återfå den funktion du hade innan skadan. Det är därför viktigt att du tidigt börja röra på dig. Direkt efter operationen ska du börja röra på fötterna - trampa kraftigt med båda fötterna för att förbättra blodcirkulationen och minska risken för att blodproppar bildas. Redan dagen efter operationen hjälper personalen på avdelningen dig så att du får komma upp och stå vid sängen och gå några steg med hjälp av gåbord eller annat stöd. Du får oftast stödja fullt på benet. Du behöver inte vara rädd för att skada frakturen. Den är lagad och håller att stå och gå på. Försök att gå utan att halta. Om det gör ont kan du minska belastningen på benet med hjälp av armarna och gånghjälpmedlet. Personalen på avdelningen hjälper dig med gångträningen. Du får även träna att gå i trappa Det är viktigt att du har stadiga skor när du går. Be därför någon anhörig/vän så snart som möjligt ta med lämpliga skor till sjukhuset. Skorna bör vara lätta att komma i t ex skor med kardborrknäppning. Efter operationen behöver du också träna rörligheten, styrkan och balansen. Sjukgymnasten ger dig instruktioner och hjälper dig att komma igång med träningen. Det är viktigt att fortsätta med träningen även om du har ont eller andra besvär från det opererade benet. Att röra på sig hjälper kroppen att läka skadan. Försök också att redan från början träna på att själv ta dig i och ur sängen, sköta din hygien och klä dig. Ibland behövs hjälpmedel som griptång, strumppådragare, sittdynor, toalettstolsförhöjning. Arbetsterapeuten provar ut hjälpmedlen och instruerar hur de ska användas. Inför utskrivningen Hemtjänst: Om du behöver hemtjänst efter hemgång tar avdelningen kontakt med kommunen för planering. Det är bra om anhöriga kan delta vid denna planering. Distriktssköterska: Hjälper till med såromläggning och borttagande av stygn. Avdelningen tar kontakt före hemgång. Hemtransport: Om du inte åker hem med egen transport finns taxi eller vid behov, bårtaxi. Dessa beställs av avdelningen. Hjälpmedel: Du får låna vissa hjälpmedel som du behöver hemma, andra får du köpa själv. När du inte behöver hjälpmedlen längre lämnas de tillbaka till Hjälpmedelscentrum eller till din vårdcentral.
Efter utskrivningen När du kommit hem är det viktigt att du kommer igång med dina dagliga sysslor. Försök att röra på dig så mycket som möjligt. Använd ditt gånghjälpmedel så länge du har behov av det. Om du bara använder en bock, krycka eller käpp ska du ha den på den friska sidan. Om du bara använder en bock, krycka eller käpp ska du ha den på den friska sidan. Så här går du i trappa: Uppför gå med friska benet först Nedför gå med skadade benet först. Fortsätt också att träna rörlighet, styrka och balans med de övningar som finns i det träningsprogram du fått med hem. God rörlighet, styrka och balans minskar risken att falla och man mår bättre av att röra på sig! I de fall din doktor anser att din skadade höft ska kontrolleras kommer du att få en kallelse till ortopedmottagningen. I en del fall sker också en röntgenkontroll. Möjliga komplikationer Det är naturligt att du har ont i ditt skadade ben och även i ljumsken. Om du får mer smärta än tidigare eller om såret svullnar, rodnar och känns varmt kan det vara tecken på en sårinfektion. Tag då kontakt med distriktssköterskan eller din vårdcentral så får du råd. Detsamma gäller om hela benet är rodnat, ömt och kraftigt svullet (svullnaden inte går ner under natten) då detta kan vara tecken på blodpropp. Ibland läker inte en fraktur på lårbenshalsen som den ska. Orsaken kan vara att blodkärl skadades i samband med att benbrottet inträffade. Blodcirkulationen i lårbenshuvudet blir då så dålig att det mjukas upp och man får tilltagande smärtor främst i ljumsken och på lårets insida. Detta brukar bli märkbart 9-15 månader efter operationen. Tag då kontakt med din vårdcentral/ husläkare som kan beställa röntgen och beroende på resultatet remittera dig till ortopedkliniken. Lasarettet i Motala Te:l 010-1059900 Ortopedmottagningen 010-1047319 Sjukgymnast/arbetsterapeut Ortopedkliniken Universitetssjukhuset Linköping Tel: 010-103 43 00 Ortopedmottagning 010-103 18 57 Sjukgymnast/arbetsterapeut
Ortopedkliniken Vrinnevisjukhuset Norrköping Tel 010-105 90 50 Ortopedmottagning 010-104 38 08 Arbetsterapeut 010-104 36 50 010-104 36 35 Sjukgymnast 010-104 36 36 010-104 38 31