Vägar till återhämtning från psykiska problem

Vägar till återhämtning från psykiska problem Handledning för studier av Alain Topors bok Vad hjälper terhämtningsprojektet

Vägar till återhämtning från psykiska problem Handledning för studier av Alain Topors bok Vad hjälper Studiehandledningen Studiehandledningen är inte en läroplan som måste följas utan ett verktyg för att nå de mål ni själva sätter upp för studiecirkeln. Ni har alltså stora möjligheter att själva lägga upp hur ni vill arbeta. Tipsa gärna andra om era idéer och lösningar genom projektets hemsida: www.aterhamtning.se. Använd också hemsidan för att hitta tips om alternativa material eller områden att diskutera. En viktig utgångspunkt Återhämtningsprojektet har sedan 2004 samlat in och sammanställt kunskap och erfarenheter från människor som återhämtat sig om vad som hjälpt dem. Av denna sammanställning framgår att personal av alla kategorier ofta gör återhämtningsbefrämjande insatser. De studier som ni nu ska påbörja handlar därför inte så mycket om att tillföras ny kunskap utan mer om att erbjuda professionella en möjlighet att se på sig själva och sitt arbete utifrån - med brukarens ögon. Kanske få en annan syn på vad som är viktigt eller bekräftelse på tankar eller idéer man haft om hur man kan arbeta återhämtningsinriktat. Läroboken Den bok som ska användas är Vad hjälper Vägar till återhämtning från svåra psykiska problem skriven av Alain Topor. Alain är psykolog och chef för Forskningsoch Utvecklingsenheten vid Psykiatrin Södra i Stockholm. Boken bygger på intervjuer med trettio personer som har haft svåra psykiska problem och utgår från vad de upplevt av möjligheter och svårigheter i sitt återhämtningsarbete. Vilka kan delta i studiecirkeln? Den här cirkeln vänder sig i första hand till professionella som arbetar med människor som har psykiska besvär. Cirkeldeltagarna kan arbeta inom den psykiatriska vård, socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling, primärvård eller på andra arbetsplatser där man kommer i kontakt med psykiskt funktionshindrade. Studiecirkeln är också lämplig för Frivilliga samhällsarbetare, ideellt verksamma, närstående eller politisk aktiva som behöver fortbildning eller fördjupad kunskap om återhämtning. Handledningen kan även vara ett hjälpmedel vid andra former av utbildning, t ex seminarier, studiedagar eller skolundervisning, som ska handla om återhämtning.

Tio cirkelträffar Det är tänkt att ni skall ha tio cirkelträffar. Mellan varje träff föreslår vi att ni läser ett visst avsnitt i boken som diskuteras under träffarna. Vi föreslår också att ni medan cirkeln pågår gör var sin intervju med en brukare som påbörjat sin väg mot återhämtning. Vid tre av träffarna tänker vi oss att ni koncentrerar er på er egen yrkesroll eller ert uppdrag. Det vill säga att ni mot bakgrund av innehållet i boken och diskussionerna i cirkeln reflekterar över vad som kan förändras på er arbetsplats eller i er organisation och hur ni själva kan arbete mer återhämtningsinriktat. Det är viktigt att diskussionerna i cirkeln utgår från brukarnas erfarenhet och kunskap men lika viktigt att undersöka och diskutera hur man kan använda denna kunskap och erfarenheter i det dagliga arbetet. Som ett hjälpmedel i detta arbete finns en arbetsbok där ni kontinuerligt kan föra anteckningar. Vad hjälper är tänkt att vara en bok som ger hopp och ingjuter tro på att det går att hitta vägar till återhämtning. Där finns många exempel på positiva insatser från professionella, vänner, andra brukare och närstående. Boken pekar på vad professionella kan göra för att vården och stödet till personer med psykiska besvär ska bli mänskligare och effektivare. Även för andra hjälpare finns gott om idéer att ta till sig. Syfte och mål Syftet är att, med utgångspunkt från återhämtade brukares kunskaper och erfarenheter samt cirkeldeltagarnas egna erfarenheter, få till ett samtal om hur man som personal/annan hjälpare kan bidra till brukarnas återhämtning. Målet är att diskutera sin egen yrkesroll i ett återhämtningsinriktat arbete och att vid cirkelns slut ha arbetar fram ett verktyg/en strategi för hur man ska kunna arbeta återhämtningsinriktat.. Starten Det är viktigt att få en bra start på studiecirkeln. Först brukar deltagarna kort presenterar sig för varandra. Att inleda med något annat än själva studiematerialet kan också vara bra, så att ni man känna varandra innan man tar i tu med själva cirkeln. Man kan till exempel visa en kortare film (video) som knyter an till det ni ska tala om eller något annat. Andra viktiga saker att tänka på: Var är det lämpligt att träffas

När ska ni träffas Hur gör ni med paus Hur gör ni med eventuellt fika Hur håller ni tidsramarna Diskutera ord och begrepp En vanlig erfarenhet är att det i en cirkel kan vara viktigt att på ett tidigt stadium diskutera ord eller begrepp som återhämtning, psykisk sjukdom, handikapp, funktionshinder, psykiatri, brukare och professionella. Orden betyder olika saker och har olika valör, mer eller mindre positiv eller negativ laddning, för olika personer. Målsättningen är inte att gruppen ska nå enighet om vad ett visst ord betyder eller om vilka begrepp som är lämpligast att använda. Men om man blir medveten om att orden betyder så olika saker för olika personer så kan missuppfattningar undvikas. Frågor till projektledningen Kjell Broström projektledare för Återhämtningsprojektet kan nås på tfn: 08-772 33 60, mobil 070-664 66 20, e-post: kjell.brostrom@rsmh.se Vad göra i cirkeln? Deltagarna går igenom varje kapitel för sig. Det finns ett förslag till studieplan som hänvisar till sidor i boken under vid varje träff. Diskutera sedan det som brukarna har kommit fram till och författarens kommentarer och förslag. Framför egna övergripande synpunkter på kapitlets innehåll och hur det som sägs stämmer med era egna erfarenheter. Ytterligare idéer och förslag. Hur hanterar ni själva de frågor och problem som boken tar upp? Hur skulle ni vilja arbeta i stället sedan ni tagit del av vad brukarna och författaren framfört? Hur skulle ni i övrigt vilja medverka till att brukarna skall få en bra återhämtning? Hur förankrar ni detta i er egen organisation? När ni diskuterar detta avsnitt återknyt till ert dagliga arbete och ta fram goda exempel. Men också vilka hinder som finns och vad som bör göras.

Intervjuer Efter första cirkelträffen är det tänkt att var och en av cirkeldeltagarna ska göra en intervju med en brukare som påbörjat sin väg mot återhämtning. Dessa intervjuer redovisas sedan löpande i cirkeln, maximalt två redovisningar vid varje tillfälle. Se vidare särskilt avsnitt om att genomföra och redovisa intervjuer Förslag till studieplan -10 träffar (10 träffar x 3 timmar á 45 minuter) Studieplanen kan också byggas ut till exempelvis till 12 träffar. Om ni gör detta föreslår vi att vi väljer ett tema eller område som gruppen vill fördjupa sig alternativt gör ett studiebesök eller bjuder in en gäst eller föreläsare. Låt er inspireras av förslag på återhämtningsprojektets hemsida, ta kontakt med RSMH eller undersök om det finns spännande verksamheter att ta del av i er närhet. Första träffen Presentation Bestäm hur ni skall arbeta i cirkeln. Vad är återhämtning? (Lästips sidorna 13-38) Genomgång av hur intervjuerna skall gå till. Hur bör man förhålla sig som intervjuare för att få brukaren att berätta vad han egentligen upplever och inte vad du som intervjuare vill höra? Diskutera eventuella risker för att du stänger alternativa dörrar i berättelsen genom att ta för givet att du förstår, genom snabba tolkningar av det som berättas eller genom att visa upp all den kunskap och erfarenhet du har eller genom att vara självsäker eller auktoritär. (Se även bilagan Att genomföra och redovisa intervjuer) Gör en plan för när var och en skall redovisa sin intervju. Andra träffen Diskutera vidare begreppet återhämtning. Vilka olika vägar finns det till återhämtning? Hur kan vi som personal stötta detta arbete? Finns det några skillnader på hur vi anställda och brukare ser på återhämtning? (Lästips sidorna 39-51, 52-94)

Tredje träffen Din egen roll Vad lägger du i ordet professionell? Är yrkeskunnande (formell kompetens) en garanti för att alla behandlas lika? Har ni vid några tillfällen arbetat för mycket eller för litet med någon brukare?. Om så är fallet, varför blev det så? När har du gjort saker som bidragit till återhämtning och när har ditt arbetssätt därvid blivit ett hinder? Vad har påverkat ditt sätt att agera? När har du handlat intuitivt och när har du följt en medveten strategi? Vilka hanteringssätt har du lärt dig i yrket eller fortbildning och vilka är en följd av andra erfarenheter i livet? (Lästips sidorna 215-234) Fjärde träffen Person i stället för patient. Hur kan detta ske? Hur kan vi som anställda göra för att det blir så? Hur tar vi vara på de erfarenheter som finns bland brukare får att åstadkomma detta? (Lästips sidorna 108-134) Femte träffen Olika vägar till återhämtning Vilka olika vägar finns det? Hur kan de gemensamt leda till återhämtning? Vilka hinder finns det på vägen? Hur motverkar vi hindren? (Lästips sidorna 135-162) Sjätte träffen Olika verktyg till återhämtning Hur kan de olika verktygen hjälpa till vid en återhämtningsprocess? Exempel på områden där man kan utveckla verktygslådor för att stödja återhämtming - Bra bemötande - Brukarinflytande - Förmedling av kunskap om sjukdomen/funktionshindret - Motivation - Utformning av strategier - Hantering av kriser och missräkningar - Hantering av kritik och klagomål samt uppföljning - Förberedeleser av viktiga möten, t ex ang planering eller bistånd (Se även bilagan Verktyg fär välmående.) Vilka verktyg kan vi använda? Vilka eventuella problem kan de skapa? Hur kan vi motverka dessa? (Lästips sidorna 163-185) Sjunde träffen Din egen roll Stämmer de professionellas villkor som de framställs i boken med dina erfarenheter?

Hur ser kontakter och samspel mellan olika yrkesgrupper och brukare ut i din praktik? Får man bli kompis med en brukare? Var går gränsen? Vad har ni för regler på er arbetsplats när det gäller relationer till brukarna? Tycker du att reglerna är bra? (Lästips sidorna 215-234) Åttonde träffen Fortsatt diskussion om verktyg Nätverkskontrakt ett verktyg för återthämtning är titeln på en ny bok där Laila Gentzel, som är återhämtad brukare, beskriverhur det går till att upprätta ett nätverkskontrakt och hur det positivt förändrade hennes liv. Boken ges ut av Återhämtningsprojektet och kommer i december.) (Lästips sidorna 186-214) Nionde träffen Hur kan vi anställda arbeta för att hjälpa till i ett återhämningsarbete? Fortsatt diskussion om utformning av verktyg. Använd gärna Elisabet Alphonce bok Ta tillbaka makten över ditt liv som har getts ut av Återhämtningsprojektet. Vilka hinder finns för att utveckla verktyg? Hur motverkar vi eventuella hinder? Hur kan man stimulera brukare att stödja andra brukare? Tionde träffen Förena ert arbete och återhämtning Gör tillsammans en arbetsplan. Hur ska vi arbeta återhämtningsinriktat på vår arbetsplats. Behöver organsiationen, strukturerna eller reglerna som styr verksamheten Förändras? Hur går vi i så fall tillväga för att åtsadkomma sådana förändringar.

Att genomföra och redovisa intervjuer Många av de personer som intervjuades projektet upplevde det som mycket positivt att i lugn och ro få berätta sin historia. Om hur och varför man tror att man blev sjuk och om hur man återhämtade sig. Att man fick berätta utan att bli avbruten, korrigerad, recenserad eller utsatt för teorier eller tolkningar. Intervjuarna sattes på hårda prov och vi märkte hur lätt det var att gå in och styra eller lägga till rätta. Efter första cirkelträffen är det tänkt att var och en av cirkeldeltagarna ska göra en intervju med en brukare som påbörjat sin väg mot återhämtning. Dessa intervjuer redovisas sedan löpande i cirkeln, maximalt två redovisningar vid varje tillfälle. Syftet med att göra intervjuer - Cirkeldeltagarna får träning i att fokusera och hålla fast vid brukarens perspektiv. - Vid redovisningen får intervjuerna möjlighet att spegla vad som hände med dem själva under intervjun. - Brukarnas berättelser om vad som hjälpt dem är ett bra underlag för diskussion. - Att intervjua en brukare om hans eller hennes återhämtning och skriva ner hans eller hennes berättelse är en viktig erfarenhet när man vill försöka förändra sitt arbete så att det blir mer inriktat på att stödja återhämtning. Tips om intervjuerna och redovisningen - Dokumentera intervjun med bandspelare eller egna anteckningar. - Tag med en så exakta utskrift som möjligt när du ska redovisa din intervju. - Informera personen som ska intervjuas om syftet med intervjuerna och hur de ska användas samt inhämta samtycke. - Försök att nollställa dig inför intervjun och hålla tillbaka dina egen kunskap och erfarenhet och dina egna ståndpunkter. - Försök att få så detaljerad och konkret information som möjligt genom att ställa följdfrågor: Vad var det som var speciellt med just den händelsen eller personen? Kan du komma på ett exempel? - Försök att vid intervjun beröra olika tänkbara faktorer som han bidra till återhämtning till exempel: Vad har personen gjort själv, hur har personal, anhöriga eller vänner bidragit, särskilda behandlings- eller stödinsatser som varit till hjälp, betydelsen av bostad, ekonomi, arbete, fritidsintressen eller andliga upplevelser. - Försök att vid redovisningen få med olika aspekter på intervjun, till exempel vad innehöll berättelsen, din upplevelse av att genomföra intervjun, vilken kontakt fick ni, var det någon skillnad jämfört med andra samtal som du haft med brukare, var något överraskande eller svårt att acceptera, upptäckte du något nytt?

Utveckla en verktygslåda för välmående Många människor som har återhämtat sig från psykisk ohälsa menar att det första steget i en återhämtningsprocess är att utveckla en verktygslåda för sitt välmående. Verktygen består av aktiviteter som man kan använda i sin vardag för att utmejsla ett gott liv. En verktygslåda för välmående är en lista på saker som brukaren har gjort, gör eller skulle kunna göra för att må bra och undvika psykisk ohälsa. Att tillsammans med brukaren välja ut en uppsättning må-bra-verktyg kan vara ett sätt att komma att börja göra en återhämtningsplan. Din verktygslista kan även innehålla saker som du vill undvika för att må bra. Ett tips är att skriva ner vilka verktyg, strategier eller förmågor man behöver dagligen för att må bra, vilka verktyg du behöver ofta och vilka du behöver ibland för att hjälpa dig själv att må bättre och lätta besvärande symptom. Inkludera saker som brukaren har gjort tidigare, saker som brukaren hört talas om och skulle vilja prova, och saker som du har vill föreslå som professionell. Listan kan ni tillsamman gå igenom regelbundet och fylla på eller stryka allt efter som ni uppmärksammar nya saker eller brukarens önskemål förändras. Referera till verktygslistan när du tillsammans med brukaren gör en återhämtningsplan. Ha den lätt tillgänglig så att det är enkelt att göra ändringar eller tillägg. Följande lista innehåller exempel på verktyg. 1. Tala med en vän. Många finner det verkligen hjälpande. 2. Prata med en professionell. 3. Dela erfarenheter med andra 4. Brukare och stötta varandra. 5. Avslappnings och 6. Stressreducerande övningar

7. Skriva dagbok eller föra anteckningar 8. Måla eller skissa 9. Motionera 10.Överväga min kosthållning/äta mål med riktig mat varje dag. 11.Dagsljus på ansiktet 12.Extra vila 13.Ta ledigt från hem eller arbetsansvar 14.Värmande eller kylande omslag 15.Ta medicin, vitaminer, mineraler, eller örtmedicin 16.Delta i en stödgrupp 17.Besöka min terapeut 18.Göra något "normalt" som att tvätta håret, raka mig eller gå till jobbet 19.Göra en medicingenomgång 20. Söka någon annans åsikt 21. Ringa ett hjälpnummer eller besöka hemsida som stödjer människor i min situation 22. Omge mig med människor som är positiva, stödjande och kärleksfulla 23. Sätta på mig något som får mig att känna mig bra/glad/snygg 24. Titta på gamla fotografier, anteckningsböcker och fotoalbum 25. Göra en lista på mina framgångar 26. Använda tio minuter att skriva ner allt positivt jag kan komma på om mig själv. 27. Göra något som får mig att skratta 28. Göra något speciellt för någon annan 29. Få några små saker gjorda 30. Upprepa positiva självinstruktioner 31. Fokusera på och uppskatta det som händer just nu 32. Förbättra mina sömnvanor 33. Ta ett varmt bad 34. Lyssna på musik, skapa musik eller sjung

Din verktygslista kan även innehålla saker som du vill undvika för att må bra: 1. Alkohol, socker och koffein 2. Gå på barer 3. Bli övertrött eller utmattad 4. Särskilda människor

Arbetsbok Tillfälle 1 Bakgrund. Vad är återhämtning för mig? Dessa gemensamma nämnare finns. På detta sätt kan vi inhämta mer erfarenhet från brukare.

Tillfälle 2 Detta är vad vi kallar återhämtning. Dessa vägar finns och vi som personal kan stötta på följande sätt.

Tillfälle 3 För att göra ett bra arbete bör vi tänka på följande.

Tillfälle 4 Så här kan vi arbeta så att en patient blir i en person i sitt återhämtningsarbete

Tillfälle 5 och 6 Dessa vägar och hinder finns, och vi skall agera på följande sätt så att en återhämtningsprocess kan underlättas

Tillfälle 7 Så här kan olika yrkesgrupper samarbeta. Synen på psykisk ohälsa och återhämtning.

Tillfälle 8 Dessa verktyg finns, och vi skall använda dem på följande sätt.

Tillfälle 9 Så är skall vi arbeta för att kunna hjälpa till i en återhämtningsprocess

Tillfälle 10 Vår handlingsplan