Anna-Carin Gripwall
ATT ARBETA MED FÖREBYGGANDE AV AVFALL Hur och varför? 30 Maj 2012
Dagen idag Vad innehåller den nya nationella avfallsplanen Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Vad kan, får, bör kommunen göra inom områdena återanvändning och avfallsförebyggande? Sven Lundgren, Avfall Sverige Varför ta hand om företags överproduktion av mat? Kan kommunerna ha någon roll i detta? Simon Eisner, Allwin Vad kan en kommun göra för återvinning och återanvändning av textilier? Hans Skoglund, Borås Energi och Miljö Så här arbetar vi för att öka återanvändningen av byggavfall på Alelyckan. Pål Mårtensson, Kretsloppsparken Alelyckan, Kretsloppskontoret Gbg DISKUSSION
Det finns inget avfall! Avfall Sveriges vision Långsiktiga mål 2020 Kommunernas roll Vad görs Indikatorer arbetas fram Europa minskar avfallet Förändra attityder
Kontakt Adress Telefon Telefon Fax Mobil E-post Hemsida Twitter Facebook Anna-Carin Gripwall Prostgatan 2, 211 25 Malmö 040-35 66 00 040-35 66 08 (Direkt) 040-35 66 26 070-662 61 28 acg@avfallsverige.se www.avfallsverige.se www.minskaavfallet.se twitter.com/#!/avfallsverige facebook.com/sveriges.storsta.miljororelse
Sven Lundgren
KOMMUNENS ROLL Vad kan, får bör kommunen göra inom områdena återanvändning och avfallsförebyggande?
Översikt - presentationen Definitioner Kommunens möjligheter enligt gällande rätt Önskvärd reglering Utförande i praktiken av förberedelse för återanvändning och återförsäljning
Definitioner Förberedelse för återanvändning (4 NAF): En avfallshantering som genom kontroll, rengöring eller reparation gör att produkter eller komponenter som blivit avfall kan återanvändas end-of-waste
Definitioner Återanvändning (4 NAF): En åtgärd som innebär att en produkt eller komponent som inte är avfall används igen för att fylla samma funktion som den ursprungligen var avsedd för
Gällande rätt möjligheter och krav Förebyggande och förb. för återanvändning ej uttryckligen i kommunens uppdrag, men Förberedelse för återanvändning: - En återvinningsåtgärd (4 NAF) Förebyggande av avfall: - Informationsansvar (15 kap. 9 MB) - Föreskriftsrätt (74 första stycket 3 p NAF) - Uppgifter i avfallsplanen (15 kap. 11 MB)
Förebyggande en samhällsfråga Förebyggande av avfall: - Åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall - Viktigt att även andra samhällsaktörer engageras - Tillägg i miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 5 )
Önskvärd reglering Förberedelse för återanvändning: - En del av kommunens formella ansvar - ej utvidgning av kommunal kompetens - Ett erbjudande: Enskilds vilja styrande avfall=avfall Varje kommun skall, om inte annat föreskrivs med stöd av 6, svara för att 1. hushållsavfall inom kommunen transporteras till en behandlingsanläggning, om det behövs för att tillgodose såväl skyddet för människors hälsa och miljön som enskilda intressen, och 2. hushållsavfall från kommunen förbereds för återanvändning, återvinns eller bortskaffas
Taxefinansiering Förberedelse för återanvändning: - Rimligt möjliggöra taxefinansiering - En åtgärd vid sidan av återvinning och bortskaffande - Behövs stabila förutsättningar - Ej subventionering av återförsäljning möjliggörande av nödvändig logistik Kommuner får meddela föreskrifter om att avgift skall betalas för insamling, transport, återvinning, bortskaffande, förberedelse för återanvändning av avfall som enligt denna balk eller föreskrifter som har meddelats med stöd av balken utförs genom deras försorg. Avgiften ska enligt kommunens bestämmande betalas till kommunen eller till den som utför renhållningen.
Taxefinansiering forts. Förberedelse för återanvändning åtgärder som kräver finansiering (exempel): - Uppförande av försteg vid återvinningscentralerna - Personal som bistår avfallslämnarna - Utförande av förberedelse för återanvändning (rengöring, reparation, kontroll) och hantering av överlämning av förberedda produkter och komponenter för försäljning till slutanvändare - Administration och planering av förberedelse för återanvändning i kommunerna
Utförande i praktiken Förberedelse för återanvändning: - Insamling resp. hantering i varje kommun? - Ny logistik krävs handla upp viss hantering? - Rengöring, reparation och kontroll fortfarande hushållsavfall lämpligast med kommunalt ansvar - Förberedda produkter och komponenter kan överlåtas för återförsäljning. Marknadsvärde > Ersättning?
Utförande i praktiken Återförsäljning för återanvändning: - Konkurrensproblematik? - Regelverk finns redan (3 kap. 27 konkurrenslagen) - Offentlig säljverksamhet: Ej alltid konkurrens att snedvrida Lämna produkter för återanvändning till frivilligaktörer: - Logistik finns redan vid ÅVC:er - Potential att bygga ut och utöka
Kontakt Adress Telefon Telefon Mobil E-post Hemsida Twitter Facebook Sven Lundgren Avfall Sverige Prostgatan 2, 211 25 Malmö 040-35 66 00 (Växel) 040-35 66 09 (Direkt) 070-835 66 55 sven.lundgren@avfallsverige.se www.avfallsverige.se twitter.com/#!/avfallsverige facebook.com/sveriges.storsta.miljororelse
Från avfallshantering till resurshushållning Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program Hans Wrådhe 30 maj 2012 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 12-05-31 1
Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Nya etappmål Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan Senast år 2018 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara. Ökad resurshushållning i byggsektorn Senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 viktprocent. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Avfallsdirektivet Avfallshierarkin Mål (hushållsavfall och byggavfall) Nationella avfallsplaner Avfallsförebyggande program Nya avfallsregler avfallsförordningen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 12-05-31 4
Förebyggande av avfall Åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av a) mängden avfall, inbegripet genom återanvändning av produkter eller förlängning av produkters livslängd, b) den negativa påverkan på miljön och människors hälsa genom det genererade avfallet, eller c) innehållet av skadliga ämnen i material och produkter Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Vad behöver hända? Nya typer av styrmedel för de översta delarna i hierarkin - fokusera på potential för stor miljövinst Förebygga avfall - program för förebyggande av avfall Ökad materialåtervinning av god kvalitet Stärka kopplingen mellan avfalls- och produktlagstiftningen Hållbara och återvinningsbara produkter Utnyttja resurser upplagrade i samhället Ökad kunskap och kommunikation om risker med farliga ämnen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 12-05-31 6
Från avfallshantering till resurshushållning Ny nationell avfallsplan 2012-2017 fastställd 16 maj http://naturvardsverket.se/upload/06_produkter_och_avfall/avfall/ Ny_nationell_avfallsplan/NAP-2012/sveriges%20avfallsplan %20.pdf Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 12-05-31 7
Prioriterade områden 1. Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektorn 2. Hushållsavfall 3. Resurshushållning i livsmedelskedjan 4. Avfallsbehandling 5. Illegal export av avfall till andra länder Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Exempel på vad Naturvårdsverket kommer att göra Vägledning om tillämpning av miljöbalkens hänsynsregler tillsyn bygg- och rivningsavfall Föreslå anpassning lagstiftningen så kommunerna får tydligare ansvar arbeta avfallsförebyggande Följa utvecklingen och vid behov föreslå styrmedel för ökad materialåtervinning Revidera föreskrifterna kommunal avfallsplanering Uppdatera allmänna råden rötning och kompostering Tillsynsvägledning bilskrotar Vägledning avfallsförbränningsanläggningar bör ha kontinuerlig provtagning av dioxiner och furaner Nationell handlingsplan tillsyn gränsöverskridande avfallstransporter Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 12-05-31 9
Exempel på vad andra aktörer kan göra Fastighetsägare och byggherrar: ställa tydliga kompetenskrav på rivningsinventeringen och säkerställa att resultatet från förs vidare i hela rivningsprocessen Kommunerna: Samarbeta med aktörer som tar emot begagnade produkter och erbjuda dem platser för insamling. Avfall Sverige och FTI: Ta fram robusta metoder för uppföljning av hur mycket hushållsavfall som materialåtervinns. Klädförsäljare: Ta initiativ till frivilligt producentansvar. Livsmedelsverket: Ge råd till konsumenter om hur livsmedelssvinnet kan minska Länsstyrelserna: Följa upp bilskrotarnas auktorisationer, återkalla vid behov Forsknings/kunskapsbehov: Utveckla övervakningen av organiska ämnen i avloppsfraktioner Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 12-05-31 10
Nationellt program för förebyggande av avfall Avfallsdirektivet Vad Avfallsförebyggande behöver vi göra? program ska innehålla: Avfallshierarkin Bryta Mål, sambandet kvalitativa ska gälla mellan eller som kvantitativa den prioriteringsordning ekonomiska tillväxten för och avfallspolitiken Åtgärder miljöpåverkan för att och nå från målen lagstiftningen avfallsgenereringen. (art 4) Indikatorer Förebyggande Förberedande för återanvändning Materialåtervinning (42%) Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning (37%) Bortskaffande, t.ex. deponering (15%) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Viktiga avfallsströmmar att börja med Matavfall Avfall från hushåll, t.ex. textil, leksaker, elektronik Bygg- och rivningsavfall Gemensamt för dessa strömmar är att de har en stor miljöpåverkan under produktionsfasen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 12-05-31 12
Tjänar samhället på att förebygga uppkomsten av avfall? Exempel, matavfall: Vinsten 10 ggr större att förebygga än att röta matavfallet 6-11 miljarder kr/år om vi minskar med 20% Ca 0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Exempel på vad kommuner kan göra Öka återanvändingen, ex kretsloppsparker som Alelyckan eller Returen i Sundbyberg Uppmuntra hyra, låna och samäga, ex. Lånegarderoben, leksaksbibliotek Minska matsvinnet, ex. skolkök, matbanker och resurskockar Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 12-05-31 14
Idéhandbok för kommuner RAPPORT U2011:05 Avfall Sverige Matsvinnsprojekt Minska pappersavfallet Öka återanvändningen Visa, mät och ge återkoppling på mängder Få med hushållen Få med företagen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Välbefinnande som drivkraft? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Sammanfattningsvis: Med den nationella avfallsplanen tar vi ett steg för att föra avfallet högre upp i hierarkin. Med det avfallsförebyggande programmet nästa år kommer vi att komma ytterligare en bit. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 12-05-31 17
Tack för mig! Hans.wradhe@naturvardsverket.se Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
En riktigt, riktigt god affär. Vi tar hand om ert matsvinn och ser till att det kommer samhällets utsatta tillgodo.
Svenska matsvinnet i skolkök är 26 000 000 kilo per år
Från EU direktiv till verklighet: Vi tar er uppåt i Avfallstrappan
u ditt företag och samhället alla vinner Allwin Matbank
Mottagarna: llwin förser kökspersonal på mottagarorganisationerna med näringsrika och varierande råvaror innorjourer aféer för Hemlösa ärbärgen rkliga missioner eela föreningar
arför Allwins lösning är en god investring i vänder ett problem till n samhällsfunktion Hållbarhetsprofilen för din stärks ever upp till Eu:s direktiv atsvinnet kommer mhällets utsatta tillgodo Stärker miljömedvetenhete hos medborgarna PR möjligheter
Utmärkelser Årets inspiratör 2010 WWF: Årets miljöhjälte Nominerad till Änglamark-priset 2011 Nominerad till European Week for Waste Reduction Nominerad till Swedish Recycling Award: Årets Entreprenör 2011 CSR Västsveriges stipendie 2012
Hans Skoglund Affärsutvecklare avfallshantering Borås Energi och Miljö Textilavfall 2012-05-30
Textilavfall 2012-05-30
Återanvändning och återvinning av textilier Textilavfall 2012-05-30
Textilavfallets utveckling Konsumtionen har ökat med 53 % mellan 1999-2009 En tredjedel av unga kvinnor handlar kläder flera gånger per månad Vanliga konsumenten köper kläder minst varannan månad Fast fashion, korta cykler, begränsad upplaga, låga priser Textilavfall 2012-05-30
Hur mycket textilavfall finns det? Nettoinflödet av kläder och hemtextil är ca 15 kg/p år Slängs i hushållsavfallet 8 kg/p år Välgörenhetsorganisationer 3 kg/p år Släkt o vänner sälja på nätet kvar i garderoben Textilavfall 2012-05-30
Textilavfallets miljöpåverkan För att framställa 1 kg bomull går det åt 7-29.000 liter vatten 0,3 1,0 liter olja 0,3 kg kemikalier för en T-shirt 1,0 kg kemikalier för ett par jeans Energiåtgången för att tillverka 1 kg nylon är 150 MJ vilket motsvarar energiinnehållet i 4,6 liter bensin Textilavfall 2012-05-30
Vad hushållen sorterar Ullaredsundersökningen 700 intervjuer, Borås Högskola Tidningar 91,1 % Glas 89,1 Batterier 86,3 Kartong 82,1 Metall 73,9 Elektronik 70,7 Plast 70,0 Matavfall 53,4 Kläder 49,5 Ingenting 2,9 Textilavfall 2012-05-30
Var hamnar kläder som är hela o rena Ullaredsundersökningen 700 intervjuer, Borås Högskola Välgörenhet 48 % Skänker till familj o vänner 22 % Second hand 15 % Hushållsavfallet 7 % Säljer på internet 4 % Säljer på annat sätt 2 % Sparar sina kläder 2 % Textilavfall 2012-05-30
Var hamnar trasiga eller utslitna kläder Ullaredsundersökningen 700 intervjuer, Borås Högskola Välgörenhet 35 % Brännbart på ÅVC 25 % Hushållssoporna 17 % 42 % avfall Använder som trasor 23 % Textilavfall 2012-05-30
Exempel från Textilavfall 2012-05-30
Många aktörer i ett nätverk MQ Högskolan Borås Stadsmissionen Human Bridge ginatricot Textilavfall 2012-05-30
Högskolan i Borås rapport RAPPORT NR 20:2012 MOT EN MER HÅLLBAR KONSUMTION EN STUDIE OM KONSUMENTERS ANSKAFFNING OCH AVYTTRING AV KLÄDER Karin M Ekström Eva Gustafsson Daniel Hjelmgren Nicklas Salomonson http://bada.hb.se/bitstream/2320/10630/1/vetenskapnr20.pdf Textilavfall 2012-05-30
Ta hand om kläder som inte uppfattas som hela och rena, sk fiberinsamling Rötning kan ge etanol eller biogas Gammal fiber ger ny fiber Mycket textil går idag på export Textilavfall 2012-05-30
Försök med attitydpåverkan vid fastighetsnära insamling inkl. insamling av kläder 208 lgh i Borås Mångkulturellt område Hyresrätt, kommunala bostadsbolaget Har tidigare inte haft fastighetsnära, och ganska långt till närmaste ÅVS Högskoleprojekt, attityder för att minska återvinningsmaterial, matavfall och textil i den brännbara fraktionen Utvärdering genom plockanalyser, ej enkäter Ingångsvärde, textil 2 % i brännbar fraktion (kärlavfall) Insamling av både hela o rena kläder samt fiberinsamling Val av insamlingskärl, låsning mm Textilavfall 2012-05-30
Insamlingskärl för textil i återvinningsrum Textilavfall 2012-05-30
Inventering av second hand i Borås textil prylar möbler mm Mängden material som kommit in = 20,7 kg/invånare vilket motsvarar ca 5 % av hushållens avfallsmängd Mängden material som slängs = 4,1 kg /invånare Verklig mängd som återbrukats eller återanvänts = 16,6 kg/invånare och år motsvarande ca 4% av hushållens avfallsmängd Minskade utsläppen av växthusgaser med 6000 ton koldioxidekvivalenter/ år genom återbruk o återanvändning i Borås (ca 3,5 ton CO2 /ton avfall) Textilavfall 2012-05-30
Vad kan vi göra i avfallsbranschen Planering, avfallsplanen Inspirera, samordna aktörer på marknaden Bygga nätverk Inventera, följa upp Påverka attityder genom att t.ex. sprida information om miljöpåverkan Skapa mötesplatser för återbruk, återanvändning Göra det lätt för konsumenten Stödja organisationer Textilavfall 2012-05-30
Tack för mig Hans Skoglund Borås Energi och Miljö 070-5857491 hans.skoglund@borasem.se Textilavfall 2012-05-30
Pål Mårtensson Kretsloppskontoret, Göteborg Stad Förebygga avfall från hushåll och mindre verksamheter. Hur gör vi, exempel på småskalighet och närhet. ÅVC som råvarucentral? Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Liten terminologikurs återanvändning: material i ursprunglig eller upparbetad form som används i samma funktion t. ex. tegelstenar, betongelement, dörrar eller fönster återvinning: man utnyttjar materialet vid framställning av ny råvara, ex. glas, stål, betong. energiutvinning, biogas, vindkraft, vattenkraft, solenergi, deponi mm. Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Förebygga = Återanvända? Hälften av Sveriges avfall är bygg- och rivningsavfall, men bara en bråkdel av det återandvänds. Varför? Förebygga avfall har högsta prioritet inom avfallshanteringen, inom EU o avfallsplanen i Sverige Vad innebär det att förebygga/minska avfallet? Återvinna/återanvända är det praktiskt tillämpbart och miljömässigt motiverat? Vilka material är bra dåliga att återvinna/återanvända? Var finns utvecklingspotentialen? Vilka hinder finns för ökad återvinning/återanvändning, lagar, regler o förordningar mm., hur skall vi agera? Hur kan man göra det enkelt? Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Vårt introduktionskoncept var: Göteborgarnas nya nöjespark för återanvändare och återvinnare Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Lämna allt du vill bli av med och handla det du behöver Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Allt samlat på en plats så det ska vara enkelt och trevligt Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Först kommer besökarna till sorteringsstationen Alla kontaktas av parkens personal som frågar om de har något med sig som går att återanvända, vi får materialet av kunden, plockar aldrig ur containers. Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Ungefär så här ser det ut om vi lyfter av taket Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Några exempel 5 sten, 5ÅVC = 25st/dag 310 dagar x 25 sten = 7750st 7750st x 5:-/st = 38750:- 25 m, 5 ÅVC = 125 m/dag 310 dagar x 125m = 38750m 38750m x 10:-/m = 387 500:- Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
5 pall, 5ÅVC = 25st/dag 310 dagar x 25 pall = 7 750st 7750st x 35:-/st = 271 250:- 1st, 5 ÅVC = 5st/dag 310 dagar x 5st = 1 550 st 1 550st x x300:- = 465 000:- (prissänkning 1 550st x x150:- = 232 500:-) Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Metallskrot från 0,50 2,20kr 579 160 kg x 1,70= 984 572:- Sorterad skrot, koppar, mässing, aluminium, bly, tenn, rosfritt ger 1 548 689:-, blygsam skillnad på 564 117:- Ger en mängd andra produkter för försäljning/återanvändning, armeringsjärn, aluprofiler, rör, elmotorer mm. Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Hållbarhetsperspektiv Hållbarhetsfrågor står högt på allas agendor Avfallshierarkin med avfallsprevention (se avfallstrappan) och återbruk heta frågor Kunder ställer hållbarhetskrav, kvalitetsmärkning, ursprung, miljönytta Ge goda förutsättningar för återbruk Design för demontering och återvinning/återanvändning idag ger värdefulla effekter i framtiden Resurshushållning, minska uttaget av jungfruliga råvaror En av de viktigaste åtgärderna för att förverkliga kretsloppet inom byggsektorn är att få till stånd en marknad för återanvändbara material Återbruk är en internationell vana med lång tradition Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Inköpt april 2012, Helgdagsgatan 18 Gbg, byggd 1958. 24 rader x 3,5m = 124 bitar trä, återanvänt virke.tidningspapper, tretexplatta hela och i bitar, uträtad spik, sågspån Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Tack för er välanvända tid att lyssna på mig;) pal.martensson@kretslopp.goteborg.se Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Återbruksmarknaden har en avgörande betydelse för lönsamheten vid t.ex. rivning. Vi kan sätta press via lag- och taxeändringar uppifrån med syftet att styra mot ett ökat kretslopp Att upparbeta och renovera materialet kan betala sig genom det mervärde som uppnås. Det gamla materialet förmedlar en länk till tidigare generationer och epoker. Byggbranschen är materialintensiv och står för en stor del av resursutnyttjandet i samhället. Därför har det stor betydelse var den hämtar sitt material. Både i geografisk bemärkelse och huruvida det är förnyelsebart. Livslängden på husen påverkar också hur mycket material som totalt används inom byggsektorn. Pål Mårtensson på EPA 20120509 1
Takpannorna fungera på ett nytt tak. Tegel är ett mycket beständigt material som inte bryts ner så lätt, inte ens av vårt sura regn. Ett spröjsat fönster med handblåst glas, har antikvariskt värde, medan andra blir ett billigare alternativ till nytt. I första hand är det självbyggare som utgör avnämare, de är villiga att lägga eget arbete för att därigenom kunna få materialet till ett lägre pris. Upparbetningen av materialet är arbetsintensiv från demonteringen, spikrensningen och till nytillverkningen av paneler, golv och snickerier. I dagsläget innebär varje arbetad timme en fördyring av slutprodukten, och är ett av de viktigaste hindren för ett ökat återbruk. Därför behövs en skatteväxling som minskar kostnaderna för mänskligt arbete och i stället ökar dem på råvaruuttag och energi. De faktorer som påverkar priset på begagnat material är flera. Först och främst är det beroende på kvaliteten och därmed hur det kan återvinnas, återanvändas; i sin ursprungliga funktion eller bara som material- eller energivärde Material som skall gå till återbruk bör hanteras varsamt för att inte förlora i värde under lagringstiden. Kvalitetskontroll! Ordet rivningsvirke har en negativ klang, och är inte riktigt rättvisande. Pål Mårtensson på EPA 20120509 1