Safer Internet Day 2015 #nätrespekt: Talmanus till förslag lektion o samtalsguide unga o vuxna



Relevanta dokument
Surfa Lugnt, Ett filter i huvudet för unga

Surfa Lugnt, Ett filter i huvudet för vuxna

Vänner och näthatare

Digitala mötesplatser! En fördjupning Innehåll för 1-2 lektioner/mentorstider. Åk 3-4 vissa anpassade delar Åk 5-9

Ett filter i huvet. är bättre än ett i datorn! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på internet?

Ett filter i huvet! är bättre än ett i datorn!! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på Internet?!

Ungdomar och sociala medier!

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

Om nätmobbning 2 av 2. Lektionen handlar om kränkningar och trakasserier på nätet. Om nätmobbning 2 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog.

Om nätmobbning 1 av 2. Lektionen handlar om nättrakasserier. Om nätmobbning 1 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

Om nätmobbning. En digital lektion från Sida 1 av 9

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

otrygg, kränkt eller hotad

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,

En kort vägledning för vuxna ConnectSafely.org

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt

Barn och medier. En lättläst broschyr

Varningssignaler och råd

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

HEJ! Mentor och klassens representanter från elevråd/trygghetsgrupp presenterar tillsammans

Vad får man säga på internet? (Lag och rätt)

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

vad ska jag säga till mitt barn?

Riktlinjer och vägledning för medie- och IT-etik

3. I Simons lägenhet Isabella tackar Simon för hjälpen, sedan pratar de om vem som kan ha gjort den fejkade sidan. Isabella tror hon vet vem det är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Strömsholms skolas Lilla likabehandlingsplan

Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

Villig av Christina Wahldén

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

Populärt på internet. 56 Kampanjguide

Bra att veta om sexuella övergrepp

Inledning (Problemlösning 1.)

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Personal. Eva Hemkunskap. Masse Musik. Patricia Idrott. Gustavo Engelska. Filip Träslöjd. Martina Specialpedagog

Rätten att få vara privat på nätet

Hur ser ungas nätvardag ut?

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Rätten att få vara privat på nätet

statensmedierad.se/nohate

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

Ta ansvar för tryggheten på nätet. Lektionen handlar om kränkningar och om att ta ansvar för sin egen och andras trygghet på nätet.

AVmedia dagen Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

Lathund sociala medier

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Bättre webb för barn och unga!

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

#NÄTSMART FÖR VUXNA. Ett material framtaget av Telia Company, baserat på Rädda Barnens skrift #Nätsmart

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

Lägg upp på Snap LÄRARMATERIAL OKEJ?

Sociala medier. Enkätundersökning för Länsförsäkringar

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

Hat och kränkningar. på internet. En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn. TILLSAMMANS MOT NÄTHAT

Dialogkort om internet

Om barns och ungas rättigheter

Vad svarade eleverna?

Policy: mot sexuella trakasserier

Frågor om nätmobbning

Elevernas trygghetsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN. Med nätglasögon

På Stockholmspolisens hatbrottssida se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Sociala medier. Enkätundersökning för Länsförsäkringar

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Hat och kränkningar. på internet. En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn.

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

UNGDOMAR OCH SOCIALA MEDIER. äldre konstapel Robert Sandvik Helsingfors

LÄRARHANDLEDNING EFTERARBETE AV FILMVISNING

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Källkritisk metod stora lathunden

UNGDOMAR OCH SOCIALA MEDIER. äldre konstapel Robert Sandvik Vasa

Kontrakt för elevdator

Loviselundsskolan. Loviselundsskolans likabehandlingsplan Läsåret Förkortad och förenklad version

Delrapport. Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen

Diskussionsfrågor Lärarhandledning

Kan man bli sjuk av ord?

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Kommunala fritidsledare online. Av: Jens Eriksson, koordinator Skarpnäcks folkhögskola

Barns och ungas liv på nätet! Lärarhandledning till <3mig.nu med övningar och tips för klassrummet

Transkript:

Safer Internet Day 2015 #nätrespekt: Talmanus till förslag lektion o samtalsguide unga o vuxna Bild 1: Hej och välkommen till det här diskussionsunderlaget. Många av de problem som kan dyka upp när det kommer till internetanvändning, konflikter, mobbning och kränkningar är sådant som ni redan har verktyg att hantera och hanterar varje dag i skolan. Vi vill avdramatisera föreställningarna kring nätet, och visa på de vanligaste användningsområdena; Information, kommunikation och socialt umgänge. Precis som överallt annars där människor möts kan det uppstå konflikter och svåra situationer. Vi tipsar om vart man kan vända sig vid kränkningar och hot på nätet. De verkliga experterna på ungas nätvanor är de unga själva. Hur vi väljer att bemöta varandra på nätet det är allas vårt ansvar. Bild 2: När vi läser om internet i media är det ofta fokus på det negativa. Ungdomar som råkar illa ut, vuxna som utnyttjar barn och unga. Nakenbilder som får spridning. Nätmobbning. Men nätet är ju så mycket mer än det. Framför allt är nätet ett ställe där vi håller kontakten med vänner och bekanta. Där vi spelar spel, byter musik eller bilder. Det kan också vara ett ställe där vi möter kärleken. Oftast är internet en positiv plats, men ibland blir det en negativ. Då kan det handla om kränkningar och mobbning, sexuella trakasserier och hot om våld. Det är viktigt att vi inte skuldbelägger den som har utsatts. Skulden ska läggas där den hör hemma. Det innebär att inte mena/tycka att den som blivit utsatt ska skylla sig själv. Det finns de som menar att du får skylla dig själv om du visar dig naken för din partner i webcam, om du blir våldtagen när du följer med en främmande person hem, haft många sexuella partners eller utmanande kläder.

Skulden måste alltid ligga på förövaren. Den som betett sig illa. Den som spridit bilder, kränkt någon eller begått ett sexuellt övergrepp. Bild 3: Skriv på blädderblock eller tavla, två kolumner. Vad gör vuxna på nätet? Vad gör unga? Gör vi samma saker? Vad är bra eller dåligt? Tycker unga och vuxna att samma aktiviteter är intressanta, eller att vissa är slöseri med tid eller dåliga? Många vill ha likes på sina bilder, andra tycker att det är ytligt och dåligt. Måste det vara så svartvitt? Det är intressant att uppmärksamma attitydskillnader Bild 4: Ibland låter det som att allt var bättre innan nätet. Människor brydde sig om varandra mer, vi var mer sanna mot oss själva och det var mindre mobbning och kränkningar. Vi var mindre egoistiska och sökte inte lika mycket uppmärksamhet? Var det verkligen så? Vi använder ofta internet för att umgås, söka information och dela med oss av våra upplevelser. Det är inget nytt. Hur gjorde vi förr när vi ville dela med oss av semesterbilder eller bilder på nya husdjur? Hur kommunicerade vi med släktingar som bodde i en annan stad? Det kan t.ex. vara Framkalla semesterbilder, vänta en vecka innan man kunde hämta dem, samla vännerna i soffan och titta på bilderna. Ibland hade filmen blivit förstörd och då blev det inga bilder. Skriva brev till en brevvän och vänta i några veckor på svar Ringa samtal till andra länder, vilket kunde bli väldigt dyrt Gå till en bank mellan kl 10-15 och betala räkningarna Det är lätt att fastna i ett tänk kring hur farligt och svårt internet är, när det faktiskt har gett oss stora möjligheter att ha kontakt med vänner, släkt och andra både snabbt och enkelt. Och nog mobbades det även förr, på skolgården, på vägen hem från skolan, i matsalen osv. Och då var det kanske inte ens någon som såg. På nätet syns mobbningen. Bild 5: Många gånger är vi elakare när vi vet att vi kan komma undan med det. Det kan handla om att sitta bakom en datorskärm och skriva, ibland behöver vi inte ens vara anonyma, tonen blir hårdare ändå. Det här är inget som är unikt för nätet. I alla sammanhang där vi upplever ett avstånd mellan varandra beter vi oss ibland sämre. Det kan handla om att vi skriker på andra trafikanter när vi sitter i

bilen och upplever att de beter sig fel. Det kan handla om att skrika åt eller spotta på uniformerad personal, eller bete oss illa mot servicepersonal på restauranger och hotell. Bilrutan och uniformen skapar ett avstånd som gör det lättare att bete sig illa. Det känns inte som att det är en människa bakom. Förr kanske möjligheten var att skriva en insändare till lokalpressen om vi var arga och frustrerade. Idag kan vi låta den ilskan flöda i forum och kommentarstrådar. Det är lätt att tänka att alla gör så, och ingen kommer att bry sig om vad jag skriver. Bild 6: Internet är alltså ett verktyg som möjliggör snabb och effektiv spridning av information. På samma sätt som det är viktigt att ha koll på vad man får eller inte får göra utanför nätet, är det viktigt att ha koll på vad man får och inte får göra på nätet. Du behöver inte kunna alla lagar och regler utantill. Det viktiga är att veta att det finns skydd mot kränkningar på nätet, precis som mot kränkningar utanför nätet. De flesta av de lagar som kan komma i fråga ser du här. När vi hör ordet barnpornografi tänker vi ofta på pedofilnätverk och vuxna som tittar på små barn i sexuella situationer. Så behöver det inte vara. Om du sprider en bild där en person under 18 år är i en sexuell situation, så är det barnpornografibrott. Oavsett hur gammal du själv är. De här lagarna finns eftersom det är förbjudet att bete sig hur som helst, på nätet och utanför. http://juridikinstitutet.se/ har information och stöd för den som blivit utsatt på nätet. Bild 7: Lyssna och står kvar Lyssna på vad den unga har att säga. Döm inte, prata inte om att hämnas på den som gjort nåt. Lyssna på barnets historia och be dem visa dig när de känner sig redo att göra det. Samla bevis: Hjälp barnet att samla bevis, detta genom att exempelvis ta en skärmdump på sidan. Om det finns mejl eller sms, skicka dessa vidare till en annan mejladress. Om ni är fler vuxna i närheten och om det är ok för barnet - låt ännu en vuxen titta på det som finns, för att det ska finnas fler vittnen om det går vidare till eventuella förhör och rättegång. Anmäl till webbsidan På de allra flesta webbsidor finns det olika sätt att anmäla olämpligt innehåll. Kolla hur man gör det på just denna sajt och hjälp barnet att anmäla. Polisanmäl Om det är upprepade och grova kränkningar skall man polisanmäla. Detta är viktigt av flera skäl. Dels för att polisen ska bli uppmärksam på just den aktuella kränkningen, men även för att det ofta

handlar om systematiska kränkningar av samma gärningsman och att det kan finnas flera offer. Den som utsätter andra på nätet gör det ofta mot flera, och om sajterna och polisen inte görs uppmärksam på detta är det svårt att stoppa. Det är helt enkelt viktigt att anmäla även för andras skull, inte bara sin egen. Bild 8: För att det ska gå att föra talan mot den som utsatt dig krävs dels att det går att identifiera vem personen är, och dels att det finns tillräckliga bevis. S.k. skärmdumpar eller andra fotografier kan utgöra bra bevis och det är därför viktigt att du själv försöker göra skärmdumpar/fotografier som visar vad du råkat ut för. Allra bäst är om du också kan skriva ut skärmdumparna och få intygat av någon annan att de är äkta och stämmer överens med internetsidan, till exempel genom att personen signerar utskrifterna. En annan metod för att se till att det finns bra bevis är att du, efter att du skärmdumpat eller fotograferat den kränkande informationen, skickar en länk till sidan med kränkningen eller visar upp sidan för en vän eller någon annan, som sedan om det behövs kan intyga att den bild du tagit inte är ett montage. Vad är en skärmdump? En skärmdump kan även kallas screenshot och är en digital bild som föreställer en skärmbild vid ett givet ögonblick. Hur du gör en skärmdump beror på vad du har för dator. På en iphone gör du en skärmdump genom att hålla inne den stora knappen under skärmen, samtidigt som du trycker en gång på den lilla knappen ovanpå telefonen ( avstängningsknappen ) På en HTC gör du en skärmdump genom att hålla ner avstängningsknappen och hemknappen samtidigt. På en bärbar PC gör du en skärmdump genom att trycka ner FN- knappen och Prt sc (print screen) samtidigt. På Windows- datorer finns även ett skärmklippsverktyg under Tillbehör på program- menyn. Bra om man vill spara en del av skärmbilden. På en Mac gör du en skärmdump genom att trycka ner Command- shift- 3 Du kan naturligtvis googla på hur du ska göra eller läsa telefonens/datorns/surfplattans bruksanvisning. Bild 9: Det finns skydd. Tanken är inte att du som förälder och vuxen ska kunna rabbla alla lagar och regler utantill för att på så sätt kunna hjälpa barn och unga som utsätts på nätet. Det viktiga är att veta att det finns skydd mot kränkningar på nätet, precis som mot kränkningar utanför nätet. De flesta av de lagar som kan komma i fråga ser du här.

När vi hör ordet barnpornografi tänker vi ofta på pedofilnätverk och vuxna som tittar på små barn i sexuella situationer. Så behöver det inte vara. Om du sprider en bild där en person under 18 år är i en sexuell situation, så är det barnpornografibrott. Oavsett hur gammal du själv är. De här lagarna finns eftersom det är förbjudet att bete sig hur som helst, på nätet och utanför. Bild 10: Vi vet egentligen att allt som står i tidningen inte är sant, ändå är det inte särskilt många som källgranskar nyhetsmedias rapportering varje morgon. Vi vet i ännu högre grad att allt som står på internet definitivt inte är sant, ändå sprids artiklar och information som helt saknar sanningshalt dagligen. Hur kan det bli så? En förklaring är att vi helt enkelt inte orkar kontrollera all information vi möter. Som vuxen måste du föregå med gott exempel. Ett tag cirkulerade det en bild på Facebook, föreställande fyra barn. Texten under bilden förklarade att dessa barn hade stulit en telefon och nu använde den för att ladda upp bilder till en Facebook- konto knutet till telefonen. Personen som lagt upp bilden vill nu ha hjälp att hitta barnen för att kunna straffa dem. Bilden fick stor spridning och många arga kommentarer. Problemet var bara att bild och text var falska. Barnen hade ingenting med någon stulen telefon att göra. De här bilderna och artiklarna är gjorda för att vi ska bli arga och vilja sprida budskapet vidare. Innan vi gör det kan det vara bra att ställa sig några frågor. Se följande bild. Bild 11: Några frågor vi kan ställa oss innan vi delar bilder och texter på sociala medier. Vi söker gärna enkla svar, men vi måste börja engagera oss. Internet är här för att stanna, vare sig vi vill det eller inte. Vi måste kunna förhålla oss till att alla har sändningstillstånd dygnet runt på nätet. Vi måste själva vara kritiska och källgranska de påståenden vi möter. Vad är ett rykte? Är det sant eller inte? Det är lätt att bli upprörd och arg över bilder och texter på Facebook eller Twitter. Ingen rök utan eld? Det är då vi måste lyfta händerna från tangenterna, fundera och ifrågasätta. Det är viktigt att samtala kring att olika avsändare har olika agendor. Det är till exempel stor skillnad på om ett budskap sprids av Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna. Olika politiska partier beskriver verkligheten på olika sätt. Gå inte in på vad som är rätt respektive fel, utan tala istället om vikten att ifrågasätta det vi ser och läser, framför allt om det gör oss arga. När vi delar kränkande inlägg, bilder eller filmer blir vi automatiskt delaktiga i kränkningen. Bild 12:

Det är viktigt att vi vuxna föregår med gott exempel när det kommer till ryktesspridning. Vi kan inte kräva att våra ungdomar ska vara källkritiska och selektiva när det kommer till spridning av bilder och rykten, om vi samtidigt ägnar oss åt just det. Det är samma mekanism som får tusentals ungdomar att följa ett konto på Instagram som ägnar sig åt att peka ut unga tjejer och killar som horor. Vi måste lära oss att stanna upp, räkna till tio och tänka efter innan vi delar med oss av information på nätet. Bild 13: Välkomna att ta del av experter och mer info på SurfaLugnt.se!