Redovisning av regeringsuppdrag - Omvärld 1(120)
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 6 1 Uppdraget... 7 2 Arbetsmetod och begränsningar... 7 3 Rapportens upplägg och innehåll... 8 4 Inledning... 9 4.1 Dot.country en ny företeelse... 10 5 Bakgrund om spelregleringen... 12 5.1 Danmark... 12 5.1.1 Ansvarig myndighet... 13 5.1.2 Spelformer... 13 5.1.2.1 Internetspel... 13 5.1.2.2 Kasino... 14 5.1.2.3 Spelautomater... 14 5.1.2.4 Vadhållning på sport... 15 5.1.2.5 Vadhållning på hästar och hundar... 15 5.1.2.6 Lotterier... 15 5.1.3 Återbetalningsprocent... 15 5.1.4 Sanktioner... 16 5.2 Finland... 17 5.2.1 Ansvarig myndighet... 18 5.2.2 Spelformer... 18 5.2.2.1 Internetspel... 19 5.2.2.2 Kasino... 19 5.2.2.3 Spelautomater... 19 5.2.2.4 Vadhållning på sport... 19 5.2.2.5 Vadhållning på hästar... 20 5.2.2.6 Lotterier... 20 5.2.3 Återbetalningsprocent... 20 5.2.4 Sanktioner... 21 5.3 Frankrike... 22 5.3.1 Ansvarig myndighet... 23 5.3.2 Spelformer... 23 5.3.2.1 Internetspel... 23 5.3.2.2 Kasinon... 24 5.3.2.3 Spelautomater... 24 5.3.2.4 Vadhållning på sport... 24 5.3.2.5 Vadhållning på hästar... 25 5.3.2.6 Lotterier... 25 5.3.3 Återbetalningsprocent... 25 2(120)
5.3.4 Sanktioner... 25 5.4 Italien... 27 5.4.1 Ansvarig myndighet... 27 5.4.2 Spelformer... 28 5.4.2.1 Internetspel... 28 5.4.2.2 Kasino... 28 5.4.2.3 Spelautomater... 29 5.4.2.4 Vadhållning på sport... 29 5.4.2.5 Vadhållning på hästar... 29 5.4.2.6 Lotterier... 29 5.4.3 Återbetalningsprocent... 30 5.4.4 Sanktioner... 30 5.5 Storbritannien... 31 5.5.1 Ansvarig myndighet... 33 5.5.2 Spelformer... 33 5.5.2.1 Internetspel... 33 5.5.2.2 Kasino... 33 5.5.2.3 Spelautomater... 34 5.5.2.4 Vadhållning på sport... 34 5.5.2.5 Vadhållning på hästar och hundar... 35 5.5.2.6 Lotterier... 35 5.5.2.7 Bingo... 35 5.5.2.8 Spelarkader/hallar... 35 5.5.3 Återbetalningsprocent... 36 5.5.4 Sanktioner... 36 6 Särskilt om marknadsföring... 37 6.1 Danmark... 37 6.1.1 Regelverk... 38 6.1.2 Tillsyn... 39 6.1.3 Sanktioner... 40 6.1.4 Självreglering... 40 6.2 Finland... 40 6.2.1 Regelverk... 40 6.2.2 Tillsyn... 41 6.2.3 Sanktioner... 42 6.2.4 Självreglering... 43 6.3 Frankrike... 43 6.3.1 Regelverk... 43 6.3.2 Tillsyn... 44 6.3.3 Sanktioner... 45 6.3.4 Självreglering... 45 6.4 Italien... 46 3(120)
6.4.1 Regelverk... 46 6.4.2 Tillsyn... 47 6.4.3 Sanktioner... 47 6.4.4 Självreglering... 47 6.5 Storbritannien... 49 6.5.1 Regelverk... 49 6.5.2 Tillsyn... 50 6.5.3 Sanktioner... 51 6.5.4 Självreglering... 52 7 Särskilt om spelansvar och problemspelande... 52 7.1 Danmark... 52 7.2 Finland... 53 7.3 Frankrike... 54 7.4 Italien... 54 7.5 Storbritannien... 55 8 Jämförelser före och efter omreglering... 56 8.1 Danmark... 57 8.1.1 Den reglerade spelmarknaden... 57 8.1.2 Reglerat och oreglerat internetspel... 59 8.1.3 Spelskatt i Danmark... 61 8.2 Finland... 62 8.2.1 Den reglerade spelmarknaden... 62 8.2.2 Reglerat och oreglerat internetspel... 64 8.2.3 Spelskatt i Finland... 67 8.3 Frankrike... 68 8.3.1 Den reglerade franska spelmarknaden... 68 8.3.2 Reglerat och oreglerat internetspel... 70 8.3.3 Spelskatt i Frankrike... 71 8.4 Italien... 72 8.4.1 Den reglerade spelmarknaden... 72 8.4.2 Reglerat och oreglerat internetspel... 74 8.4.3 Spelskatt i Italien... 76 8.5 Storbritannien... 77 8.5.1 Den reglerade spelmarknaden... 77 8.5.2 Reglerat och oreglerat internetspel... 80 8.5.3 Spelskatt i Storbritannien... 82 9 Fördjupning... 82 9.1 Hur har omregleringen påverkat skatteintäkterna från spel?... 82 9.2 Spelformers marknadsandelar före och efter omregleringen... 87 9.2.1 Särskilt om marknadsandelar avseende hästvadhållning... 92 9.3 Marknadsföringens utveckling före och efter omregleringen... 97 4(120)
9.4 Omfattningen av oreglerat eller illegalt spel efter omregleringen 101 9.5 Effektiva förbud och sanktioner vid regelbrott?... 106 9.6 Problemspelande före och efter omregleringen... 110 10 Källor... 114 11 Bilaga 1... 118 5(120)
Sammanfattning Lotteriinspektionens rapport Omvärld är en redovisning av det regeringsuppdrag som myndigheten erhöll i 2014 års regleringsbrev. Rapporten ska tillsammans med andra analyser ligga till grund för regeringens överväganden när det gäller den framtida svenska spelpolitiken. Spelmarknaden förändras snabbt, såväl i Europa som globalt. Under 2012 uppskattades de årliga intäkterna från alla typer av spel inom EU till 80,3 miljarder euro. Att förstå de internationella aspekterna och att kunna dra nytta av andra länders erfarenheter är viktiga förutsättningar vid utformning av den svenska spelregleringen. Rapporten beskriver spelregleringen i fem av regeringen utpekade länder; Danmark, Finland, Frankrike, Italien och Storbritannien. Strävan har varit att försöka ge en så heltäckande bild som möjligt av spelregleringen i dessa länder. I vissa fall saknas dock uppgifter och jämförbara data eller så har uppgifterna inte varit tillgängliga för Lotteriinspektionen. För att kunna bedöma om ett lands omreglering varit framgångsrik eller inte, måste man beakta de syften som låg till grund för reformeringen. Ett land kanske är mest intresserat av att få till stånd ett fungerande regelverk där alla spelanordnare har lika förutsättningar och att spelmyndigheten kan utöva kontroll över hela marknaden. Ett annat land kanske överväger omreglering för att generera högre skatteintäkter. Kombinationer av dessa motiv liksom andra är naturligtvis också tänkbara. I praktiken är det många faktorer som kan påverka hur väl en spelanordnare lyckas med sin verksamhet. Skattesystemet och storleken på skattesatsen, antalet tillåtna spelformer, regelverkets utformning och kostnader förknippade med etableringen är några faktorer som kan påverka spelanordnarens möjligheter till framgång. Utifrån de befolkningsstudier som finns går det inte att säga mycket om vilken effekt som omregleringar har haft på omfattningen av spelproblem bland befolkningen som helhet. Det enda som går att säga gäller Storbritannien, där omregleringen inte verkar ha orsakat någon mätbar förändring av spelproblemen på befolkningsnivå. Det vore en annan sak om spel hade totalförbjudits i ett land, då skulle man nog kunna se en skillnad i spelproblemen före och efter totalförbudet. När det gäller enskilda spelformer så finns det faktiskt ett exempel på det: det temporära 6(120)
förbudet för spelautomater i Norge för några år sedan minskade med största sannolikhet spelproblemen i Norge. I uppdraget har inte ingått att ta ställning till hur den svenska spelregleringen borde vara utformad. Lotteriinspektionen har däremot i anslutningen till rapportens fördjupningskapitel redovisat några sammanfattande reflektioner som kan ligga till grund för det fortsatta beredningsarbetet. 1 Uppdraget I regleringsbrevet för år 2014 fick Lotteriinspektionen följande uppdrag. Lotteriinspektionen ska genomföra en fördjupad studie om spelregleringen i olika länder och dess effekter. De länder som främst ska belysas är länder som omreglerat sin marknad, särskilt i Danmark, Finland, Storbritannien, Italien och Frankrike. Regeringen önskar en helhetsbild vad gäller ländernas spelmarknad såväl före som efter omregleringen. Det ska framgå vilka effekter som uppstått som följd av omregleringen med fokus på utvecklingen avseende illegala aktörer, förändringen av marknadsandelar för samtliga spelformer, utvecklingen av landets marknadsföring på spelområdet, utvecklingen av farliga spel samt omregleringens påverkan på landets skatteintäkter. Omvärldsbevakningen ska besvara frågor om nya aktörers möjlighet att få licens efter en omreglering, omfattningen av illegal verksamhet på en omreglerad spelmarknad samt beskriva ifall effektiva förbud och sanktioner vid regelbrott finns. Myndigheten ska även beskriva människors spelberoende i respektive land före respektive efter omregleringen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 31 maj 2014. 2 Arbetsmetod och begränsningar Underlag till redovisningen har huvudsakligen hämtats från respektive lands spelmyndighet och från externa källor specialiserade på statistikuppgifter rörande spel. Lotteriinspektionen har försökt kvalitetssäkra de uppgifter som hämtats in genom jämförelser med annat tillgängligt material och personliga kontakter. 7(120)
I vissa fall saknas uppgifter och jämförbara data eller så har uppgifterna inte varit tillgängliga för Lotteriinspektionen. Detta har medfört viss obalans i redovisningarna för olika länder i rapporten. Lotteriinspektionen har dock valt att redovisa uppgifter som bedömts intressanta även om så inte kunnat ske för alla länder. Lotteriinspektionens ambition har varit att beskrivningar och analyser ska vara baserade på så aktuella data som möjligt. Det bör ändå framhållas att detaljuppgifter bör tolkas med viss försiktighet eftersom det, inte minst på skatteområdet, sker snabba förändringar. Lotteriinspektionen vill också betona att det inte antagits några gemensamma internationella definitioner av olika spelformer m.m. Lotteriinspektionen har, givet kunskapsläget, försökt att anpassa redovisningen till svenska begrepp och förhållanden. 3 Rapportens upplägg och innehåll I det följande kapitlet ges en kort inledning till den europeiska spelmarknaden och de försök som görs för att möta det oreglerade spelandet. I kapitel 5 ges en bakgrund till spelregleringen i de fem studerade länderna. Om inte annat anges är uppgifterna hämtade från spelmyndigheten i respektive land eller från informationsföretaget Gambling Compliance länderredovisningar. I kapitel 6 redovisas regelverken, tillsynen, sanktionerna och självregleringsmekanismerna rörande marknadsföring i de studerade länderna. I kapitel 7 berörs spelansvar och problemspelande. I kapitel 8 görs för varje aktuellt land och i den utsträckning det varit möjligt, jämförelser hur den reglerade marknaden, reglerat och oreglerat internetspel samt spelskatterna förändrats efter vidtagna omregleringar. I det avslutande kapitlet finns en fördjupning av hur omregleringarna påverkat skatteintäkterna, spelformers marknadsandelar, marknadsföringen, omfattningen av illegalt spel, förbud och sanktioner samt problemspelande. För varje område redovisas några sammanfattande reflektioner. Avsikten har varit att de olika delarna i rapporten ska kunna läsas självständigt. Denna ambition medför samtidigt att vissa upprepningar har varit oundvikliga. 8(120)
För att underlätta läsförståelsen har rapporten kompletterats med en ordlista, bilaga 1. Här kan nämnas att det i många sammanhang använda begreppet landbaserat spel i rapporten benämns fysiskt spel. Det lika ofta använda begreppet onlinespel kallas genomgående för internetspel. Med spel avses i rapporten spel om pengar, om inte annat uttryckligen anges. 4 Inledning Spelmarknaden är en växande sektor. År 2015 beräknas den globala spelmarknaden ha växt till 351 miljarder euro med en samlad årlig tillväxttakt på 3 procent netto. Återhämtningen för sektorn efter finanskrisen har varit anmärkningsvärd, från låga 1,9 procent 2009 till en högsta på 8,8 procent 2011. Under 2012 uppskattades de årliga intäkterna från alla typer av spel inom EU till 80,3 miljarder euro. Det snabbaste växande området inom spel är internetspel (10,6 miljarder 2012), med en beräknad tillväxt på ca 24 procent 2012 2015. Den snabba tillväxten för internetspel har fått stort stöd av teknikutvecklingen och många nya lättillgängliga kanaler såsom mobila enheter (ALICE RAP, ett europeiskt forskningsprojekt, som samfinansieras av Europeiska kommissionen, som startade i april 2011 och syftar till att stimulera en bred och produktiv diskussion om vetenskapligt baserade politiska strategier för missbruk.). 9(120)
Det har länge varit en utmaning för de nationella lagstiftarna att hitta en ändamålsenlig reglering av internetspelandet. Parallellt med strävan att minska kriminalitet och sociala skadeverkningar har det främst handlat om att kanalisera spelandet till de legala spelanordnarna. Det är inte alltid som detta arbete har gett resultat, i varje fall inte i det kortsiktiga perspektivet. The Interactive Gambling Act 2001 (IGA) reglerar interaktivt spel i Australien. Lagen förbjuder spelanordnare att erbjuda internetspel (vadhållning och lotterier undantaget) till personer bosatta i Australien. Lagen bedöms i stort vara ineffektiv eftersom ca 60 procent av det totala värdet av internetspelande i Australien (2010 10,6 miljarder kronor) spenderades på utländska sajter. 1 I Europa kan situationen i Spanien nämnas. The Online Gaming Survey (Spain) 2 som baserades på 1 000 internetintervjuer i början av 2014 avslöjade att 41 procent av spanska pokerspelare spelar på sajter som inte är reglerade av Spanien. För sportvadhållning och internetkasino var motsvarande siffror 37 respektive 36 procent. Exemplen kan mångfaldigas, men uppgifterna rörande förekomsten om det som här kan benämnas det oreglerade spelandet är inte entydiga. 4.1 Dot.country en ny företeelse Försök att möta det oreglerade spelandet har naturligtvis gjorts och görs. Frankrike, Italien, Spanien och Danmark var bland de första länderna i Europa som sjösatte en ny regleringsmodell där licens för att få möjlighet att erbjuda spel i landet är ett krav och där spelanordnarna måste betala skatt (den s.k. dot.country-modellen). Före denna regleringsmodell erbjöds merparten av internetspelen från spelanordnare med licenser i s.k. offshore länder (dot.com länder) såsom Gibraltar och Kanalöarna. De allmänna förväntningarna med dot.country-modellen var att andra länder i Europa snabbt skulle följa dessa exempel och att möjligheten att blockera oreglerade spelwebbsidor skulle fungera. Förväntningarna var också att spelanordnarna skulle göra stora vinster i denna nya regleringsmodell. Den tidiga optimismen kring modellen har dock lagt sig. Med tiden har alla dot.country-modeller haft och har sina egna problem som måste lösas. Det finns belysande exempel rörande vissa länder och vissa spelanordnare, som exempelvis den växande internetpokermarknaden i Italien och det danska monopolföretagets positiva utveckling efter liberaliseringen i 1 Interactive Gambling, 2014. 2 egr Insights 2014. 10(120)
Danmark. För många spelanordnare har möjligheten att ta marknadsandelar i dot.country-länderna mötts av svårigheter som höga skatter, begränsat produktutbud och en strikt reglering. Dessutom har de logistiska problem som spelanordnare som etablerat sig på flera marknader stött på varit stora, som exempelvis olika regler för tillsyn samt olika skattesystem och skattesatser. Kostnader för licensavgifter i flera olika länder och rekrytering av personal och etablerande av kontor samt marknadsföringskostnader samtidigt som man konkurrerar med starka nationella varumärken är andra faktorer som gjort det svårt att etablera sig på dessa nya marknader. Om en omreglering till en dot.country-modell blir framgångsrik eller inte beror bl.a. på vilka mål som föregår omregleringen. Till dags dato har målen för omreglering varit olika för olika länder vilket innebär att resultaten också blivit olika. Exempelvis har den franska regleringen kritiserats för ett icke fungerande skattesystem (höga skattesatser och ett snårigt regelverk) och ett begränsat spelutbud med avsaknad av internetkasino detta för att skydda de statskontrollerade bolagen på marknaden. Sammantaget innebär detta att den reglerade europeiska internetmarknaden inte växer så snabbt som många hade hoppats på och ett begränsat antal spelanordnare gör betydande vinster på en dot.countrymarknad. 11(120)
5 Bakgrund om spelregleringen 5.1 Danmark Innan den danska spelmarknaden omreglerades 2012 var den relativt lik den svenska. Det statskontrollerade bolaget Danske Spil A/S (Danske Spil) som hade ensamrätt att tillhandahålla vadhållning på sport och lotterier i Danmark dominerade marknaden. Till skillnad från Sverige tillät dock Danmark en högre grad av privata vinstintressen även före omregleringen. Det var således möjligt att få licens för både kasinon och automatspel. I ett läge där Danske Spils intäkter minskade, ett stort antal spelanordnare utan tillstånd erbjöd spel på marknaden samt med ett antal pågående och förväntade rättsprocesser om det danska systemets förenlighet med EUrätten beslutade man sig för att omreglera sin spelmarknad. De viktigaste anledningarna till den danska omregleringen av spelmarknaden var, som Lotteriinspektionen har uppfattat det, att möjliggöra för staten att utöva tillsyn över samtliga aktörer på marknaden och se till att alla aktörer på marknaden arbetar under lika villkor. 12(120)
Omregleringen motiverades med andra ord inte enbart av ekonomiska skäl även om de också spelat en roll. 5.1.1 Ansvarig myndighet Ansvarig myndighet för tillstånd och tillsyn av samtliga spelformer är Spillemyndigheden. För lotterier är emellertid ansvaret delat med Justitiedepartementet och polisen. Skatteministeriet (SKAT) ansvarar för frågor om beskattning. 5.1.2 Spelformer Nedan följer en kort summering av den danska spelregleringen uppdelat på spelformer. 5.1.2.1 Internetspel Sedan omregleringen 1 januari 2012 finns licenser tillgängliga för internetkasino, internetpoker och sportvadhållning (häst- och hundvadhållning undantagna) på internet. Det finns ingen övre gräns för hur många licenstagare som kan få licens för dessa spelformer. I december 2013 fanns 53 licenser fördelade på 40 aktörer. Det tidigare monopolbolaget Danske Spil innehar också en licens för internetspel. Bolaget har fortsatt ensamrätt att erbjuda vadhållning på hästar och hundar samt lotterier och bingo. Danske Spil är därför uppdelat i två bolag, Danske Licens Spil A/S och Danske Lotteri Spil A/S. Detta för att undvika korssubventionering inom bolaget mellan olika spelformer. Samtidigt säljer Danske Spil Dantotos produkter (hästvadhållning) på webbsajten danskespil.dk. Detta är inte tillåtet för andra spelanordnare. De bolag som innehar en licens för internetspel beskattas med 20 procent av nettospelsintäkterna. En högre skattesats gäller för fysiska kasinon och spelautomater vilket samarbetsorganisationerna för dessa branscher hade synpunkter på inför den danska omregleringen. De ansåg att den lägre skattesatsen för internetspel var en form av statsstöd. Detta föranledde den danska regeringen att notifiera skattedelen i lagförslaget till EUkommissionen. Kommissionen kom fram till att de positiva effekterna av en omreglering av den danska spelmarknaden vägde tyngre än det faktum att den lägre skattesatsen för internetspel kan ses som en form av statsstöd. Ärendet har överklagats till EU-domstolen. Det bolag som ansöker om en internetlicens måste betala en ansökningsavgift på 250 000 danska kronor. Om man vill erbjuda både internetkasino och vadhållning är ansökningsavgiften 350 000 danska kronor. Utöver ansökningsavgift måste en licensinnehavare betala en årlig 13(120)
avgift baserad på bolagets nettoomsättning. Avgift utgår med mellan 50 000 och 1,5 miljon danska kronor. Som huvudregel ska den tekniska utrustningen som spelanordnarna använder vara placerad i Danmark. Genom avtal med andra spelmyndigheter kan dock undantag göras och i praktiken har detta blivit vanligt. För att attrahera spelare vill spelanordnare, framför allt när det gäller internetpoker, erbjuda så stora spelarpooler som möjligt. Spelarna kanaliseras in från olika länder och kan spela vid samma bord. Syftet är inte högre vinster utan att få tillräckligt antal spelare och mer likvida system. Genom detta kan man erbjuda fler valmöjligheter. Om man inte tillåter öppna nätverk av detta slaget med ett attraktivt utbud anser Spillemyndigheden att det finns risk för att spelarna söker sig till illegala sajter. Det är dock, ur ett ekonomiskt perspektiv, ett problem för licenshavarna att det endast är den licenshavare som har den spelare som har vunnit spelpotten som kan göra anspråk på avdrag vid intäktsberäkningen när vinst betalas ut. Detta har lett till att flera av licenshavarna inte erbjuder denna typ av poolspel på den danska marknaden. 5.1.2.2 Kasino För närvarande finns det sex kasinon i Danmark. Det finns också ett kasino på ett fartyg i internationell trafik. Licensinnehavarna betalar 45 procent i skatt på nettointäkter upp till 4 miljoner danska kronor och 75 procent på nettointäkter över detta belopp. 5.1.2.3 Spelautomater Två typer av licenser är möjliga för spelautomater (gäller inte spelautomater i kasinon), nämligen licens för spelautomater i arkader (spelhallar) respektive i restauranger. Danske Spils helägda dotterbolag, Elite Gaming A/S har licens för spelautomater och det finns även ett antal privata bolag som har licenser för denna spelform. Vid utgången av 2013 fanns det 410 tillståndshavare och totalt 25 000 spelautomater. Licensinnehavaren måste betala en avgift på 600 danska kronor per maskin och år. Skattesatsen för spelautomater i restauranger är 41 procent på nettoomsättningen per månad upp till 30 000 danska kronor. Därutöver är skatten 30 procent på allt över 30 000 kronor. Skattesatsen för 14(120)
spelautomater i spelhallar är 41 procent av nettoomsättningen per månad upp till 250 000 kronor. Därutöver är skatten 30 procent på allt över 250 000 kronor. Utöver detta tillkommer en avgift på 3 000 kronor per automat upp till 50 stycken. Därefter är avgiften 1 500 kronor per automat. 5.1.2.4 Vadhållning på sport Den lagstiftning som trädde i kraft 1 januari 2012 innebar en generell liberalisering av vadhållningsmarknaden, inte bara på internet. Det finns ingen övre gräns för hur många licenstagare som kan få en licens för vadhållning på sport. Skattesatsen för vadhållning på sport är 20 procent på nettoomsättningen. 5.1.2.5 Vadhållning på hästar och hundar Danske Spil har fortsatt ensamrätt att erbjuda spel på häst- och hundvadhållning. Danske Spil betalar en månatlig skatt på 11 procent av nettoomsättningen och ytterligare 19 procent på den omsättning som överstiger 16,7 miljoner danska kronor. 5.1.2.6 Lotterier Danske Spil har i stort fortsatt ensamrätt att erbjuda lotterier på denna marknad. Det finns också möjlighet för allmännyttiga föreningar och organisationer att söka lotteritillstånd. Danske Spil betalar 15 procent av lotteriintäkterna i skatt varje vecka på belopp som överstiger 200 danska kronor. Även andra lotterier som anordnas för allmännyttiga ändamål, t.ex. Det Danske Klasselotteriet, betalar samma skatt. 5.1.3 Återbetalningsprocent När det gäller återbetalningsprocenten från olika spelformer till spelarna gäller följande siffror: För Danske Spils lotterier och vadhållning på hästar och hundar ska minst 45 procent användas till vinster. För Det Danske Klasselotteriets lotterier ska minst 65 procent och högst 72 procent användas till vinster. För spelautomater i spelhallar och i restauranger ska minst 74 procent återbetalas till spelarna. För spelautomater i fysiska kasinon får återbetalningsprocenten inte vara under 80 procent. För tillståndspliktiga allmännyttiga lotterier gäller att minst 35 procent av försäljningen ska gå till välgörenhet eller andra allmännyttiga ändamål. Det 15(120)
finns också krav på återbetalning för vadhållning på hästar och hundar som anordnas på lokal nivå. För övriga spelformer finns inga regler för återbetalning. 5.1.4 Sanktioner Straffbestämmelser avseende brott mot den danska spelregleringen återfinns i 59 65 Spilleloven. Reglerna innebär att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet tillhandahåller eller anordnar spel utan tillstånd i Danmark kan dömas till böter eller fängelse i upp till sex månader. Är brottet särskilt omfattande eller om det sker vid upprepade tillfällen, kan straffet öka till fängelse i ett år. Vidare framgår av straffbestämmelserna att bl.a. den som främjar en spelanordnare som inte har licens i Danmark kan dömas till böter. Även den som innehar licens att anordna spel i Danmark riskerar böter om villkoren för licensen inte följs. För att skydda den reglerade marknaden har den danska Spillemyndigheden huvudsakligen tre åtgärder till sitt förfogande. För det första har Spillemyndigheden möjlighet att hos domstol begära blockering av webbplatser som riktar sig mot danska spelare utan att inneha en licens. Den första blockeringen skedde i juni 2012, och omfattade tolv webbplatser. Dessa webbplatser var, enligt Spillemyndigheden, tydligt i strid mot spellagstiftningen genom att rikta sig mot den danska marknaden utan tillstånd. I november 2012 begärde Spillemyndigheden att ytterligare fyra webbplatser utan tillstånd skulle blockeras. Det förhållandevis låga antalet blockerade webbplatser kan uppfattas som att de flesta spelanordnare verksamma i Danmark valt att ansluta sig till den reglerade marknaden. Fram till maj 2014 har 20 webbplatser blockerats. För det andra finns möjlighet att blockera betalningsförmedlingar. Den danska lotterilagstiftningen stadgar att det är förbjudet för betalningsförmedlare att förmedla betalningar till och från spelanordnare som inte innehar licens i Danmark. Denna åtgärd har, vad Lotteriinspektionen känner till, emellertid inte använts. Slutligen är det förbjudet med reklam för spelanordnare som inte innehar licens i Danmark. 16(120)
5.2 Finland Utgångspunkten i den finska spellagstiftningen är att garantera rättskyddet för de som deltar i penningspelsverksamhet, att hindra oegentligheter och brott i samband med penningspel och att minska de problem som deltagande i dessa spel orsakar. I Finland anser lagstiftaren att ett ensamrättssystem är det bästa sättet att uppnå målen, bl.a. eftersom spelanordnarna då inte ges incitament att konkurrera mot varandra 3. I Finland har därför spel om pengar anordnats med ensamrätt i över 70 år 4. Den finska spelmarknaden är uppdelad på tre aktörer, Rahaautomaattiyhdistys (RAY), Veikkaus Oy (Veikkaus) och Fintoto Oy (Fintoto). Veikkaus är ett statligt ägt bolag som är den spelanordnare som får erbjuda lotterier, bingo och vadhållning på sport i Finland. RAY är en offentligrättslig förening som är den spelanordnare som får erbjuda 3 Social- och hälsovårdsministeriet och Inrikesministeriets årsbok för penningspelande i Finland 2012. 4 www.intermin.fi/sv/sakerhet/penningspel. 17(120)
kasino- och värdeautomatspel. Fintoto är den anordnare som får erbjuda vadhållning på hästar 5. Ideella organisationer, självständiga stiftelser eller andra liknande organisationer med syfte att samla in pengar till välgörande ändamål kan få tillstånd att anordna lotterier. Dessa lotterier får inte ge vinster i form av pengar. Utöver nämnda aktörer har även Penningautomatföreningen (PAF) licens på Åland, dock med förbud gällande marknadsföring i Finland. PAF har ensamrätt till spel på Åland, inklusive spel på fartyg i internationell trafik. De erbjuder bl.a. lotterier, bingo, vadhållning, värdeautomatspel, kasinospel och poker. I ett överträdelseärende från 2006 uppmanade EU-kommissionen Finland att se till att de finska reglerna om ensamrätt att tillhandahålla sportvadhållning på internet är förenliga med EU-lagstiftningen. 2007 tillsatte den finska staten en utredning med syfte att se över hela spelregleringen. Efter denna översyn har den finska lotterilagen reformerats i två faser, 2010 och 2012. I den första fasen beslutades en åldergränsen på 18 år för allt spel om pengar, en mer restriktiv marknadsföringslagstiftning samt striktare sanktioner vid överträdelse av lagstiftningen. I den andra fasen lagstiftade man om bl.a. de tre befintliga monopolen, marknadsföringspolicys och restriktioner för spel från spelanordnare utan licens i Finland. Lagstiftaren betonade också att det primära målet med förändringarna var att minska problemspelandet. Denna fas inkluderade inte något införande av ett blockeringssystem. För närvarande pågår dock diskussioner om att införa någon typ av system för att hindra spelanordnare utan licenser i Finland. 6 5.2.1 Ansvarig myndighet Polisstyrelsen är ansvarig för tillstånd och tillsyn. Inrikesministeriet svarar för lagstiftningen. 5.2.2 Spelformer Nedan följer en kort summering av den finska spelregleringen uppdelat på spelformer. 5 Social- och hälsovårdsministeriet och Inrikesministeriets årsbok för penningspelande i Finland 2012. 6 Polisstyrelsen, Finland. 18(120)
5.2.2.1 Internetspel Den finska lagstiftningen innebär att internet ska ses som en distributionsform, inte en särskild spelform. Av detta följer att tillståndsgivna spel numera får erbjudas i alla distributionskanaler, dvs. också på internet. Redan 1996 fick Veikkaus ett sådant tillstånd. Fintoto fick tillstånd att erbjuda sina spel på internet 2001 och RAY har erbjudit sina spel på internet sedan 2010. Det är som framgått bara Veikkaus, RAY och Fintoto som får erbjuda spel på internet i Finland. Följande spel är tillåtna: sport- och hästvadslagning, kasinospel, poker och lotterier. Följande skatter gäller för internetspel: 12 procent på spelanordnarens nettoomsättning. 1,5 procent på den totala lottförsäljningen som anordnas av ideella organisationer. 1,5 procent på nettointäkten av spelautomater. 5 procent på det totala värdet av vinster och priser som delas ut i bingospel. 30 procent på det totala värdet av vinster och priser som delas ut i övriga lotterier. 5.2.2.2 Kasino RAY är den spelanordnare som har tillstånd att erbjuda kasinospel. För närvarande finns ett kasino i landet. Skatten är 12 procent av RAY: s nettoomsättning. 5.2.2.3 Spelautomater RAY är den spelanordnare som har tillstånd att erbjuda spel på spelautomater. Dessa automater är placerade i bl.a. matvarubutiker, kiosker, restauranger, hotell, barer och kaféer. Skatten är densamma som för kasinot. För automater som ger varuvinster är skatten 1,5 procent på nettoomsättningen. 5.2.2.4 Vadhållning på sport Veikkaus är den spelanordnare som har tillstånd att erbjuda vadhållning på sport. Skatten är 12 procent av Veikkaus nettoomsättning. 19(120)
5.2.2.5 Vadhållning på hästar Fintoto är den spelanordnare som har tillstånd att erbjuda vadhållning på hästar. Skatten är 12 procent av Fintotos nettoomsättning. 5.2.2.6 Lotterier Veikkaus är den spelanordnare som har tillstånd att tillhandahålla lotterier. Skatten är 12 procent av Veikkaus nettoomsättning. 5.2.3 Återbetalningsprocent När det gäller återbetalningsprocenten från olika spelformer till spelarna gäller följande: För vadhållning på hästsport som anordnas av Fintoto gäller en återbetalningsprocent som varierar mellan 65 90 procent beroende på spel. För spel som anordnas av RAY ska i genomsnitt 70 99,9 procent av den totala omsättningen gå till vinster. För spel som anordnas av Veikkaus gäller följande återbetalningsprocent, 1) vid tips som gäller att gissa resultatet vid idrottstävlingar i genomsnitt 60 70 procent av den totala omsättningen, 2) vid vadslagning med rörliga odds i genomsnitt 70 85 procent av den totala omsättningen, 3) vid vadslagning med fasta odds i genomsnitt 55 85 procent av den totala omsättningen, 4) vid vadslagning under pågående evenemang i genomsnitt 70 95 procent av den totala omsättningen, 5) vid annat tips i genomsnitt 40 55 procent av den totala omsättningen, 6) vid penninglotterier i genomsnitt 40 50 procent av den totala omsättningen, vid snabblotterier med penningvinst som anordnas i en reell miljö betalas dock som vinst 45 60 procent av den totala omsättningen, 7) vid stryktips i genomsnitt 45 70 procent av den totala omsättningen, 8) vid siffertips med en eller flera dragningar per dag i genomsnitt 50 70 procent av den totala omsättningen, 9) vid multinationella tipsspel med gemensamma vinstklasser i genomsnitt 50 procent av spelets totala multinationella omsättning, 10) vid siffertips som anordnas i en virtuell miljö i genomsnitt 55 80 procent av den totala omsättningen, och 20(120)
11) vid snabblotterier med penningvinst som anordnas i en virtuell miljö i genomsnitt 45 70 procent av den totala omsättningen. Ovan angivna återbetalningssiffror gäller för såväl fysiska spel som internetspel. 5.2.4 Sanktioner Bestämmelser om straff för penningspelsbrott och lotteribrott finns i 17 kap. 16 a och 16 b i den finska strafflagen. Där framgår bl.a. att den som anordnar spel olovligen eller säljer, förmedlar eller marknadsför lotter för spel som anordnats av annan än RAY, Veikkaus eller Fintoto kan dömas till böter eller fängelse i högst två år, samt att den som bryter mot villkor och bestämmelser i ett tillstånd att anordna lotteri kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. I samband med ändringen av den finska lotterilagen som trädde ikraft i början av 2010 infördes även en möjlighet för Polisstyrelsen att förbjuda anordnande av spel och marknadsföring av sådant spel. Polisstyrelsen har möjlighet att förena sådana förbud med vite. Spelverksamhet som anordnas av någon annan än den lagstadgade innehavaren av ensamrätten är förbjuden och straffbar enligt den finska strafflagen. Polisstyrelsen kan begära ett utlåtande av den som anordnat spel samt framställa en begäran om polisutredning av den som anordnat spel eller en annan instans som till exempel främjat sådan verksamhet. Polisstyrelsen kan som nämnts förena meddelade förbud med vite. Vite i anslutning till förbud avseende anordnande av penningspel döms ut av Polisstyrelsen. Vite i anslutning till förbud avseende marknadsföring av penningspel döms ut av marknadsdomstolen på ansökan av Polisstyrelsen. År 2010 framställde Polisstyrelsen fyra gånger en begäran om polisutredning. Under 2011 framställde Polisstyrelsen detta tre gånger. Begäran om polisutredning gällde penninginsamlingsbrott och lotteribrott. I Finland har det förts diskussioner om möjligheten att införa olika former av restriktioner mot spelanordnare utan licens i Finland. I skrivande stund har dock, vad Lotteriinspektionen känner till, några konkreta restriktioner inte införts. I detta sammanhang kan det konstateras att det inte finns några indikationer på att den oreglerade internetmarknaden minskar i omsättning. Däremot har dess tillväxt bromsats sedan år 2010. Den finska lagstiftningen innehåller ingen möjlighet att använda sig av blockering eller förbud mot betalningsförmedling. Den finska regeringen har dock uttalat 21(120)
att det nuvarande spelmonopolet kan komma att förstärkas genom införande av restriktioner för att förhindra spel till utlandet. 5.3 Frankrike Fram till 2010 dominerades den franska spelmarknaden av två stora monopol, Francaise de Jeux (FDJ) och Pari-Mutuel Urbain (PMU). Staten gjorde vad den kunde för att försvara den franska marknaden mot internetaktörer utan licenser i Frankrike. EU-kommissionen var kritisk till Frankrikes restriktiva hållning och inledde 2006 en överträdelseprocess mot landet. EU-kommissionen var framför allt negativ till PMU:s starka monopolställning. 2010 liberaliserades delar av den franska spelmarknaden och då avslutades också kommissionens överträdelseförfarande gentemot Frankrike. Liberaliseringen innebar en öppning av vissa spelformer på internet; vadhållning på sport och hästar samt internetpoker. Många aktörer på den franska marknaden har synpunkter på att det fortfarande råder en monopolsituation på fysisk sport- och 22(120)
hästvadhållning. Juridiska och opinionsmässiga aktiviteter pågår för att få en ändring till stånd. Ett stort antal aktörer med internetlicenser i Frankrike har lagt ner sin verksamhet och återlämnat sina licenser. I december 2013 fanns 18 spelanordnare med licenser i landet jämfört med 35 i början av 2012. En översyn av den nuvarande regleringen pågår men det är oklart vad den kommer att leda till. Det många aktörer hoppas på är en förändring som bl.a. minskar kostnaderna för tillsynen och de höga skatterna men också möjlighet att kunna erbjuda flera typer av spel, exempelvis internetkasino. 5.3.1 Ansvarig myndighet Autorité de Régulation des Jeux en Ligne (ARJEL) ansvarar för licensiering och tillsyn av internetspel. Budgetdepartementet svarar för lagstiftningen. Det är också ARJEL som beslutar vilka sporter som är möjliga vadslagningsobjekt på fysiskt spel, då med Inrikesdepartementet och Departementet för ungdom och sport som ansvariga departement. Det är Commission Supérieure des Jeux (CSJ) som sköter tillståndsgivning och administration av kasinon och spelautomater. Huvudansvariga departement är Finansdepartementet och Inrikesdepartementet. Jordbruksdepartementet ansvarar för tillsynen över fysisk hästvadhållning. Lotterier ansvarar Inrikesdepartementet för. 5.3.2 Spelformer Nedan följer en kort summering av den franska spelregleringen uppdelat på spelformer. 5.3.2.1 Internetspel I och med omregleringen 2010 finns licenser tillgängliga för internetpoker samt vadhållning på sport och hästar. Det finns ingen övre gräns för hur många spelanordnare som kan få en licens för dessa spelformer. Huvudsyftet med regleringen är att kanalisera spel från aktörer utan licens i Frankrike till aktörer med licens i landet. Detta för att möjliggöra kontroll och tillsyn över hela spelmarknaden samt minimera spelberoende och kriminalitet. ARJEL bildades i samband med öppnandet av internetmarknaden. Som tidigare nämnts pågår en översyn av gällande reglering för internetspel men det är oklart när och hur förändringar kommer att ske. Det är möjligt att slå vad i ca 30 olika sporter. Det är ARJEL som avgör vilka händelser som får vara föremål för vadslagning. I Frankrike är det 23(120)
förbjudet att slå vad om negativa händelser som exempelvis gula och röda kort i en fotbollsmatch. Det finns ingen enhetlig skatt för internetspel i Frankrike. När det gäller vadhållning på sport är den totala avgiften 9,3 procent av bruttoomsättningen, varav 5,7 procent utgör skatt, 1,8 procent sociala avgifter och 1,8 procent en avgift för rättigheten från idrotten/evenemangsarrangören att sälja spelobjektet. För vadhållning på hästar betalas totalt 14,4 procent av bruttoomsättningen, varav 12,6 procent utgör skatt och 1,8 procent till sociala avgifter. Skatten för internetpoker är sammantaget 2 procent på bruttoomsättningen, med ett maxuttag på en (1) euro per spelomgång. Utöver skatten får spelanordnaren betala en ansökningsavgift som f.n. är 5 000 euro för en licens, 8 000 euro för två licenser och 10 000 euro för tre licenser. Härtill kommer en årlig licensavgift som uppgår till mellan 20 000 40 000 euro beroende på det antal licenser man har. Spelbolagen behöver inte ha sitt huvudkontor i Frankrike, inte heller sina huvudservrar men de måste ha en server (.fr ) i landet, en nyckelperson som är juridiskt ansvarig och en person som är ansvarig för inbetalning av skatt. Lagstiftningen tillåter inte i nuläget att anordnare av internetpoker och vadhållning på internet möjliggör för spelarna att spela i gemensamma spelarpooler med andra länder. Däremot pågår diskussioner om att möjliggöra sådant spel. 5.3.2.2 Kasinon I Frankrike finns nästan 200 kasinon. 2007 fick kasinona möjlighet att anordna Texas Hold em turneringar. Kasinona betalar en skatt som varierar mellan 10 80 procent av nettoomsättningen. 5.3.2.3 Spelautomater Spelautomater får endast finnas på kasinon. Skatten är den samma som för kasinona. 5.3.2.4 Vadhållning på sport Fysisk vadhållning på sport bedrivs med ensamrätt av det statligt kontrollerade bolaget FDJ. Av bruttoomsättning, skatten avräknad, delas 50,5 procent ut i vinster, 12 procent går till FDJ. Staten tar 37,5 procent i 24(120)
skatt. En stämpelskatt tillkommer, liksom en avgift för sociala ändamål m.m. 5.3.2.5 Vadhållning på hästar PMU har monopol på fysisk vadhållning på hästar. För varje spelbong ska anordnaren betala en stämpelskatt om 3,8 procent på det belopp som satsats i samma lopp. PMU ska därutöver betala en särskild avgift för sociala ändamål m.m. 5.3.2.6 Lotterier FJD har monopol på lotterimarknaden. Skatten är densamma som för fysisk vadhållning på sport. 5.3.3 Återbetalningsprocent När det gäller återbetalningsprocenten från olika spelformer till spelarna gäller följande siffror: För FDJ:s skraplotter och övriga lotterier varierar återbetalningsprocenten mellan 50 70 procent och för vadhållning på sport 85 procent. För kasinon är återbetalningen till spelarna 88 procent för bordsspel och 85 procent för spelautomater. För internetspel (vadhållning på sport och hästkapplöpningar) är återbetalningsprocenten 85 procent. Det finns inga regler för återbetalning avseende internetpoker och fysisk vadhållning på hästar. 5.3.4 Sanktioner Den franska spelmarknaden regleras både genom monopol och licensgivning. FDJ har monopol avseende fysiska lotterier och sportvadhållning (ombudsverksamhet). Vad gäller fysisk vadhållning på hästsport har PMU monopol. Avseende onlinespel (inklusive poker), kasinon och spelautomater krävs licens. Anordnare av olagliga lotterier kan i Frankrike straffas med fängelse i upp till sju år och böter upp till 100 000 euro. 7 Privatpersoner får lindrigare påföljder än mer organiserade anordnare. Den som gör sig skyldig till brott mot regleringen kan också ådra sig andra påföljder såsom exempelvis 7 Code de la sécurité intérieure, version consolidée au 19 mars 2014, livre III, titre II artikel L 322-1, L 322-2 och L 322-2-1. 25(120)
konfiskering av egendom, näringsförbud och offentliggörande av överträdelsen. 8 Juridiska personers möjlighet att få tillstånd kan dras in under viss tid. 9 Samma påföljder följer vid illegalt anordnande av hasardspel för allmänheten och vid import, tillverkning, installation och drift av enheter för slumpspel. Även vid sådana brott bestraffas den som bedriver organiserad verksamhet hårdare än andra. 10 Licensierade spelanordnare som tillåter minderåriga att delta i spel kan sanktioneras med böter uppgående till 100 000 euro. Även marknadsföring av licensierade spelanordnare som sker i strid mot internetspellagen är sanktionerad med böter. ARJEL kan vidta åtgärder mot licensierade spelanordnare som bryter mot bestämmelserna i lagen. Sådana åtgärder inkluderar utfärdande av varning, förkortad giltighetstid av spellicens med upp till ett år, tillfällig återkallelse av spellicens upp till tre månader samt återkallelse av spellicens. En återkallelse av spellicens kan kompletteras med ett förbud om att ansöka om ny spellicens inom tre år. I Frankrike finns det inte någon lista över förbjudna spelwebbsajter. ARJEL kan hos domstol ansöka om blockering av webbsidor som inte har tillstånd. ARJEL har sedan omregleringen av den franska internetspelmarknaden 2010 uppmanat över 1 000 olicensierade spelanordnare på internet att upphöra att erbjuda spel på den franska marknaden, varav de flesta av dessa spelanordnare har följt ARJEL:s uppmaning (enligt ARJEL:s uppskattning ca 85 procent). Den franska lagstiftningen ger möjlighet att blockera betalningsförmedlingar. Denna åtgärd har, vad Lotteriinspektionen erfar, emellertid ännu inte använts. 8 Code de la sécurité intérieure, version consolidée au 19 mars 2014, livre III, titre II artikel L 324-3. 9 Code de la sécurité intérieure, version consolidée au 19 mars 2014, livre III, titre II artikel L 324-4. 10 Code de la sécurité intérieure, version consolidée au 19 mars 2014, livre III, titre II artikel L 324-1 och L 324-2. 26(120)
5.4 Italien Före 2006 kunde inte utländska bolag få spellicens i Italien. När bolag utan licenser började erbjuda italienare spel via internet var statens första reaktion att försöka stoppa detta. Efter ett antal ärenden rörande den italienska spelregleringen i EU-domstolen beslutade sig den italienska staten för en omreglering av marknaden. Även behovet av ökade skatteintäkter påverkade detta beslut. Liberaliseringen har skett successivt med en början 2006 då över 16 000 licenser för sportvadhållning i ombudsledet delades ut till såväl inhemska som utländska bolag. Den första licensierade internetpokersidan lanserades 2009. Den italienska spelmarknaden är nu en av de mest exploaterade i världen. 5.4.1 Ansvarig myndighet Ansvarig myndighet för tillstånd och tillsyn är Agenzia delle Dogane e dei Monopoli (AAMS). Kasinona är en av få verksamheter som inte står under tillsyn av AAMS. Kasinona drivs av lokala myndigheter, kommuner och 27(120)
provinser där de är lokaliserade. Inrikesdepartementet utövar tillsyn och kontroll. 5.4.2 Spelformer Nedan följer en kort summering av den italienska spelregleringen uppdelat på spelformer. 5.4.2.1 Internetspel Italien har ett av de största utbuden av internetspel i Europa. Fler och fler spelformer har successivt introducerats på marknaden. Licenser finns för vadhållning på sport och hästar, poker, kasino samt lotterier. Både vadhållning på virtuella händelser och spelbörser är föremål för olika tester men de finns ännu inte tillgängliga för spelare. Italien har inte någon enhetlig skattesats för internetspel. Storleken på skatten beror på vilken typ av verksamhet som avses. Fasta oddsspel med kontantpriser beskattas med 2 5 procent av bruttoomsättningen. För spelbörser, internetkasinon och internetpoker utgår skatt med 20 procent av nettoomsättningen. 11 När ett spelbolag ansöker om licens i Italien måste det visa bl.a. att bolaget har en giltig spellicens i något annat land inom EES-området med en sammanlagd omsättning på minst 1,5 miljoner euro de senaste två åren. Dessutom måste bolagets infrastruktur finnas i något EES-land. För att få en licens måste bolaget betala en avgift på 300 000 euro exklusive moms (20 procent). En bingolicens kostar 50 000 euro exklusive moms. Lagstiftningen tillåter inte att licensinnehavare för internetpoker tillhandahåller spel i gemensamma spelarpooler med andra länder. Däremot pågår diskussioner om att möjliggöra sådant spel. 5.4.2.2 Kasino De senaste 35 åren har det bara funnits fyra licensierade kasinon i Italien. På grund av att det är lokala myndigheter, kommuner och provinser som reglerar verksamheten ser spelutbudet inte likadant ut på de olika kasinona. Gemensamt för alla kasinon är dock att de också har möjlighet att erbjuda internetspel. Denna verksamhet kontrolleras då av AAMS. 11 Italien tillät initialt bara turneringspoker på internet. Skatten uppgick då till 3 procent på bruttoomsättningen. Det innebar att spelanordnarna betalade 3 procent inte bara på de pengar de tjänade, utan också på de pengar som spelarna satte in i potten. På en turnering som kostade 10 + 1 euro (där 1 euro utgjorde raken) betalades således 3 procent skatt på 11 euro. 28(120)
5.4.2.3 Spelautomater Spelautomater får finnas på en rad olika platser i Italien, såsom i spel- och lotteributiker, bingohallar, barer, restauranger m.m. Spel på automater är den mest populära spelformen i landet och genererar också höga inkomster för spelanordnarna. Lagstiftningen tillåter två typer av spelautomater, NewSlots och Video Lottery Terminals (VLT:s). Det finns f.n. sex aktörer på marknaden och de har tilldelats sina koncessioner efter anbudsförfarande. Det finns inte någon generell skattesats för spelautomater. Skatten på dessa maskiner tenderar att ändras från år till år. För närvarande är skattesatsen för NewSlots ca 13 procent på bruttoomsättningen och för VLT 5 procent. 5.4.2.4 Vadhållning på sport Vadhållning är en av de populäraste spelformerna i Italien mycket p.g.a. det stora sportintresse som finns. Vadhållning erbjuds både via internet och fysiskt. Enligt lag är det tillåtet att erbjuda poolspel och spel på fasta odds. Det är också tillåtet att erbjuda vadhållning på virtuella händelser. Licenser för vadhållning tilldelas efter anbudsförfarande och är därför bara tillgängliga under vissa perioder. Den finns inte någon fast skattesats för vadhållning på sport. Skatten baseras på en skala som varierar med den totala omsättningen på den italienska marknaden för sportvadhållning. Skatten beräknas i fem nivåer. Vid en totalomsättning över 1,85 miljoner euro utgår skatt med 3 procent och vid en totalomsättning överstigande 3,5 miljoner euro utgår skatt med 2 procent. Under de senaste åren har totalomsättningen uppgått till drygt 3,5 miljoner euro. De angivna procentsatserna gäller för vad på upp till sju sporthändelser. Vid spel på fler händelser än sju ökar skatten i den högsta nivån (dvs. där totalomsättningen överstiger 3,5 miljoner euro) till 5 procent. 5.4.2.5 Vadhållning på hästar Även här tilldelas licenser efter anbudsförfarande som pågår under begränsade perioder. Skattesatsen varierar mellan 2 8 procent beroende på region. 5.4.2.6 Lotterier Enligt lagstiftningen omfattas lotterier av det statliga monopolet, men Italien har tillåtit den privata marknaden även på detta område. De privata bolag som bedriver lotteriverksamhet får sina tillstånd genom 29(120)
anbudsförfarande. Regler och villkor är inte lika för alla typer av lotterier utan varierar från produkt till produkt. För det största lotteriet tillämpas följande: Av bruttoomsättningen delas 50 procent ut i vinster, återförsäljarna får 8 procent, 29 procent går till staten, 7 procent till spelanordnaren (Lottomatica) och 6 procent betalas i spelskatt. 5.4.3 Återbetalningsprocent Tillförlitliga uppgifter har inte gått att få fram och redovisas därför inte. 5.4.4 Sanktioner Den som utan tillstånd deltar i organiserandet av lotterier, vadhållning eller tipsspel som enligt lag är förbehållet staten eller sådana inrättningar som ger koncession, döms till fängelse mellan sex månader och tre år. Till samma straff döms den som anordnar vadhållning eller tipstävlingar som gäller sportevenemang som organiseras av Comitato Olimpico Nazionale Italiano (CONI), av inrättningar som står under kontroll av CONI eller det nationella förbundet för främjande av hästsport. Den som olagligen deltar i öppen vadhållning som gäller andra tävlingar där människor eller djur deltar eller spel som bygger på skicklighet, döms till fängelse mellan tre månader och ett år i kombination med böter. Påföljder kan också drabba var och en som i Italien utan koncession, tillstånd eller licens bedriver verksamhet som avser varje form av mottagande eller upptagande av vadhållningsinsatser av alla slag, eller som underlättar varje form av mottagande eller upptagande av vadhållningsinsatser av alla slag, vare sig vaden görs upp i Italien eller utomlands och även om det sker per telefon eller genom dataöverföring. Bestämmelserna tillämpas likväl på var och en som bedriver upptagande eller registrering av lottoblanketter, tipsspel eller vadhållning per telefon eller genom dataöverföring utan att ha tillstånd att använda sig av dessa medel för att genomföra upptagandet eller registreringen. Det är förbjudet att marknadsföra illegalt spel. Påföljden för den som bryter mot förbudet är böter eller maximalt tre månaders fängelse. Denna bestämmelse har viss brottsförebyggande verkan, men tillämpas inte särskilt ofta. Om ett företag som har licens att anordna visst spel i Italien marknadsför spelformer som inte omfattas av licensen kan följden bli att licensen återkallas. Det finns även specifika förbud mot marknadsföring som riktar sig till minderåriga. Brott mot detta förbud kan innebära sanktionsavgifter på 500 000 euro. 30(120)
Italien har infört IP-blockering i syfte att stänga ute spelbolag utan licens i landet. Den reglerade marknaden är betydligt större än den oreglerade. Trots att det italienska licenssystemet implementerades redan år 2006 så var det först år 2009 som den reglerade marknaden blev större än den oreglerade. Det finns inget förbud mot betalningsförmedling. Banker och finansinstitut är dock skyldiga att rapportera transaktioner som involverar spelbolag utan licens i Italien. 5.5 Storbritannien Storbritanniens nuvarande spellagstiftning började gälla 2007. Landet har av många setts som förebild när det gäller att skapa en välfungerande och aktörsvänlig internetspelreglering. Såväl spelanordnare med en licens i Storbritannien (här inkluderande Gibraltar) som anordnare inom EESområdet 12 och länder på den s.k. vita listan (av Storbritannien genom ett 12 EES är ett associeringsavtal mellan europeiska länder som omfattar dels alla länder som är med i Europeiska unionen, dels de till Europeiska frihandelssammanslutningen anslutna staterna Island, Liechtenstein och Norge. Det är framför allt de tre sistnämnda 31(120)