Chefen & Arbetsskador

Chefen & Arbetsskador 1

Innehållsförteckning Förord 3 Läs detta innan du går vidare 4 1. Vad är en arbetsskada? 6 1.1 Olycksfall i arbetet 1.2 Färdolycksfall 1.3 Arbetssjukdomar 1.4 Smitta 2. Vad ska du göra om du råkat ut för en arbetsskada? 7 2.1 Anmälan enligt socialförsäkringsbalken (SFB) 2.2 Anmäl alltid till AFA Försäkring (AFA) 2.3 Vem gör vad? 2.4 Vad händer sedan? 2.5 Individuellt tecknad försäkring? 3. Bevisning - Vad bör du tänka på att bifoga din arbetsskadeanmälan? 8 3.1 Medicinsk dokumentation 3.2 Annan dokumentation 3.3 Om du redan fått avslag 4. Lagstadgad arbetsskadeförsäkring 11 4.1 Livränta 4.2 Förutsättningar för livränta 4.3 Ansökan om livränta 4.4 Livränteunderlag 4.5 Värdesäkring av SFB-livränta 4.6 Inkomst efter skadan 5. Prövning enligt SBF Bevisregler 13 5.1 Skador som inträffat/visat sig mellan 1993 och 30 juni 2002 5.2 Skador som inträffat/visat sig efter 1 juli 2002 5.3 Försäkrad i befintligt skick 5.4 Undantagen 6. Ett arbetsskadeärendes gång 16 6.1 Försäkringskassan handlägger ansökan 6.2 Handläggning på Försäkringskassan från och med januari 2008 6.3 Förvaltningsrätt 6.4 Kammarrätt 6.5 Högsta förvaltningsdomstolen 7. Kollektivavtalade försäkringar 18 7.1 Anmälan till AFA Försäkring angående TFA, TFA-KL och PSA 7.2 Vad kan du få ersättning för? 7.3 Ersättning under akut tid 7.4 Ersättning vid rehabilitering 7.5 Ersättning vid invaliditet 7.6 När skadan påverkat utseendet 7.7 Ersättning vid rehabilitering 7.8 Ersättning vid dödsfall 8. Preskription 21 9. Nya regler för omprövning och prövning i skiljenämnd 21 10. Vad är vållande? 22 11. Kontaktuppgifter 2 23

Förord Sjukskrivning och förlust av arbetsförmåga medför påtagliga försämringar i din privata ekonomi. Vid en arbetsskada kan du dock få ersättning från det allmänna enligt socialförsäkringsbalken (SFB) men också genom kollektivavtalade försäkringar. I denna lathund beskrivs vad som gäller för de olika försäkringarna. Idag är frågan om att få en arbetsskada godkänd framförallt en fråga om bevisning och vi har därför betonat den delen. Ett av avsnitten innehåller en kortfattad beskrivning av ett arbetsskadeärendes gång genom rättssystemet. Lathunden vänder sig till dig som anser eller misstänker att du blivit skadad på arbetet eller på väg till eller från arbetet. Syftet med denna lathund är också att ge dig en vägledning när du vill göra en anmälan om arbetsskada och vad du ska komplettera med om du redan gjort anmälan och fått avslag. Vi hoppas att du kommer att finna denna skrift användbar. Vi är tacksamma för synpunkter på den och önskar dig lycka till med ditt ärende! 3

Läs detta innan du går vidare Vi hjälper gärna dig som är medlem med ditt arbetsskadeärende. Tänk dock på att det är du som äger ditt ärende och som ansvarar för att handlingar kommer in i tid innan tidsfristerna går ut. I kontakten med oss ber vi dig beakta följande: Vi ber dig noggrant läsa igenom denna lathund och ta del av den grundläggande information som finns här. Att du skickat in handlingar till oss betyder inte att vi övertagit ansvaret för ditt ärende Att preskriptionsfrister hålls, anståndstider förlängs och att överklagan kommer in i tid är ditt ansvar. Skicka aldrig in original till oss. Se alltid till att du skickar kopior till oss och att du har en egen uppsättning av alla handlingar. Kopiorna ska vara läsbara och i kronologisk ordning. Om du har skickat in handlingar till oss för bedömning så ber vi dig att hålla oss informerade vad gäller nya anståndstider, inkomna specialistintyg, kommunicerade beslut, mm. Skicka oss kopior på dessa handlingar. Du behöver inte ringa och meddela detta om situationen inte är akut. Ledarna bistår med rådgivning. Vi vill dock ha in underlaget innan vi uttalar oss i ett ärende. På grund av att tidsfristerna är så korta uppmanar vi i allmänhet dig som medlem att begära anstånd i avvaktan på att vi hunnit göra vår bedömning. Räkna med minst två veckors handläggningstid innan du får en bedömning. Processhjälp innebär att Ledarna utser ett juridiskt ombud som för din talan gentemot myndigheter, domstolar eller försäkringsbolag. Ombudet tar i regel in en fullmakt från dig. Vi ber dig fylla i uppgiftsblanketten innan ditt ärende prövas för processhjälp. Beslut om processhjälp. När underlaget är tillfredsställande görs bedömningen om det finns grund för att bevilja dig processhjälp. Om du väljer att inte komplettera underlaget med det vi ber dig om kan det medföra att vi avslår processhjälp pga otillräckligt underlag. Besked om processhjälp. Om du beviljas processhjälp får du ett skriftligt meddelande om detta. Likaså får du ett meddelande om vi inte finner någon grund för att bevilja dig processhjälp och du får ett avslag. 4

Du står själv för alla kostnader för läkarintyg, journalkopior, mm i underlaget, som skickas till Ledarna. Om du beviljas processhjälp står Ledarna för ombudets kostnader samt för de eventuella specialistutlåtanden vi anser nödvändiga. Tänk på att ju högre upp inom rättsväsendet ditt ärende går, desto svårare är det att få rätt. Dessutom är risken stor att du nekas prövningstillstånd och då kan du inte få ditt ärende prövat i högre instans. Processhjälpen gäller bara för det ärende det beviljats för. Uppstår andra frågor kommer Ledarna att göra en ny bedömning för varje ärende. Observera också att i alla andra frågor som du har, t ex rörande din anställning, rehabmöten, mm så kontaktar du Ledarnas Servicenter på 0200-87 11 11. 5

1. Vad är en arbetsskada? I Sverige har vi ett s k generellt arbetsskadebegrepp. Detta till skillnad från många länder som har listor över vilka sjukdomar eller skador som räknas som arbetsskador. Förutom det öppna arbetsskadebegreppet använder vi i Sverige även den s k ILO-listan över yrkessjukdomar. Såväl listan som det generella arbetsskadebegreppet används av både socialförsäkringsbalken (SFB) som av de kollektivavtalade försäkringarna (TFA, TFA-KL, PSA). Vi brukar ändå skilja på fyra olika typer av arbetsskador: 1.1 Olycksfall i arbetet Termen olycksfall definieras i försäkringssammanhang som en plötslig, oväntad, utifrån kommande händelse. Olycksfallet ska ha inträffat på den plats där arbetsgivaren anvisat att arbete ska utföras eller under tjänsteresa samt utbildning som bekostats av arbetsgivaren. Även olycksfall under paus såsom kafferast räknas. Hit hör också överfall eller hot som har samband med arbetet. Vissa förlyftnings- eller överbelastningsskador räknas hit om kriterierna för olyckshändelse föreligger. 1.2 Färdolycksfall En personskada till följd av en olyckshändelse som inträffar under den vanliga, direkta färdvägen till eller från arbetet. Färden räknas från port till port och kan inkludera omvägar beroende på samåkning eller hämtning/lämning av barn. Avvikelser för övrigt ifrån normal färdväg medför i regel att skadan inte godkänns. Det förtjänar att påpekas att olycksfall under tjänsteresa räknas som olycksfall i arbetet. Färdolycksfall där skadan täcks av trafikförsäkring omfattas inte av TFA, TFA-KL, PSA. Observera att om du företräds av ett trafikförsäkringsbolag så driver inte Ledarna ditt ärende. Det är primärt bolaget som i sådana fall representerar dig. 1.3 Arbetssjukdomar En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att du utsatts för skadlig inverkan i arbetet. Inverkan kan ha bestått av tunga lyft, buller, vibrationer, dåliga arbetsställningar, farliga ämnen men också psykiska faktorer såsom stress och alltför hög arbetsbelastning. Symtomen behöver inte uppstå omedelbart utan kan visa sig först efter flera år. 1.4 Smitta Sjukdom som har framkallats genom smitta som överförts vid arbete i laboratorium anses som arbetsskada. Smitta som överförts vid arbete på sjukvårdsinrättning eller i annat arbete med omhändertagande eller hantering av smittförande människor, djur eller material ersätts om smittan finns med på en av regeringen fastställd lista. Som exempel kan nämnas hepatit A-E, polio, salmonella, resistenta stafylokocker och hjärnhinneinflammation. Undantag är t ex HIV och legionella som bara ersätts om sjukdomen uppstått genom olycksfall. Smitta genom stick- eller skärsår tillhör olycksfallskategorin. Annan smitta ersätts enligt reglerna för arbetssjukdom. 6

2. Vad ska du göra om du råkat ut för en arbetsskada? Arbetsskada ska anmälas både till Försäkringskassan enligt regelverket i SFB och till AFA Försäkring om du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal eller om din arbetsgivare har tecknat arbetsskadeförsäkring för sina anställda. Nedan följer information om vad du ska tänka på när du anmäler skadan enligt SFB. Mer om anmälan till AFA hittar du under avsnitt 7. Trygghetsförsäkring genom kollektivavtal. 2.1 Anmälan enligt socialförsäkringsbalken (SFB) Använd blanketten Anmälan om arbetsskada från Försäkringskassan. Anmäl ALL- TID din arbetsskada även om du inte känner några besvär direkt efter skadan. Detta för att du i framtiden kan få mera besvär än du upplever idag. Dessutom utgör anmälningarna underlag för Arbetsmiljöverkets statistik över risker i svenskt arbetsliv och för nya regler. Din anmälan utgör också ett underlag för det systematiska arbetsmiljöarbete som arbetsgivaren är skyldig att bedriva. Blanketten ska din arbetsgivare enligt lag tillhandahålla. Den kan också skrivas ut från www.forsakringskassan.se 2.2 Anmäl alltid till AFA Försäkring (AFA) Anmäl alltid din arbetsskada även till AFA. Se vidare avsnitt 7. 2.3 Vem gör vad? Din arbetsgivare är enligt lag skyldig att anmäla din skada till Försäkringskassan. Underskriften på arbetsskadeanmälan betyder inte att arbetsgivaren erkänner ansvar eller till alla stycken delar uppfattningen i beskrivningen. Underskriften bekräftar enbart att det är arbetsgivaren som lämnar blanketten. Om arbetsgivaren skulle ha en avvikande åsikt mot vad som framgår på blanketten får detta anges i en bilaga. Se till att få en kopia på handlingarna innan det skickas in. Om arbetsgivaren inte vill skriva under blanketten är det viktigt att du skickar in den ändå utan underskrift. Är du egenföretagare skriver du själv under blanketten och lämnar in den till Försäkringskassan. Skyddsombudet ska skriva under blanketten och bekräftar därmed att hon eller han tagit del av innehållet. Underskriften bekräftar inte att man delar uppfattningen av beskrivningen. Observera också att det inte behöver vara ett skyddsombud för Ledarna som skriver på. För såväl arbetsgivare som skyddsombud gäller att anmälan ska användas som underlag i arbetsmiljöarbetet så att orsaken till skadan utreds och risker för framtida liknande händelser kan undvikas. 7

2.4 Vad händer sedan? Försäkringskassan skickar en bekräftelse till dig på att de mottagit en anmälan. Om du inte behöver vara sjukskriven eller bara är det under en tid och sedan tillfrisknar händer ingenting mera. Din anmälan ligger då vilande. Den blir aktuell för prövning först när du själv ansöker om ersättning. 2.5 Individuellt tecknad försäkring Glöm inte bort att även göra en skadeanmälan för de försäkringar som du själv eventuellt har tecknat exempelvis Olycksfallsförsäkring. Vänd dig direkt till försäkringbolaget för att göra skadeanmälan. 3. Bevisning Vad bör du tänka på att bifoga arbetsskadeanmälan? Besvär på grund av en arbetsskada kan återkomma eller visa sig flera år efter skadetillfället eller exponeringen. Då kan det vara mycket svårt, ibland omöjligt, att i efterhand få fram uppgifter om den situationen som förelåg vid skadetillfället eller under exponeringstiden. Det kan vara avgörande för att få skadan godkänd om du redan vid anmälan om arbetsskada ser till att få fram och bifoga så bra underlag som möjligt. Detta är ofta ett tidskrävande arbete och kan kräva många kontakter. Skyddsombudet kan vara behjälpligt liksom arbetsgivaren men kunskapsnivån om vad som bör göras vid arbetsskador är mycket varierande. Det är därför viktigt att du själv ser till att få ett så komplett underlag som möjligt. 3.1 Medicinsk dokumentation Vilken medicinsk dokumentation du bifogar är ofta det mest avgörande för om du får din skada godkänd eller inte. Sök alltid läkare när du misstänker att du råkat ut för en arbetsskada. Se till att få en så exakt och detaljerad beskrivning av dina besvär som möjligt inskriven i journalen. Som regel räcker inte en allmänläkares intyg över skada eller samband med faktor i arbete för att Försäkringskassan ska godkänna en arbetsskada. Det behövs ofta minst en specialistläkares utlåtande om såväl skadan som utlåtande om ett eventuellt samband med en eller flera faktorer i arbetet föreligger, så kallad sambandsbedömning. Ett bra tips är också att av din husläkare be om remiss till de enheter som finns på de större sjukhusen och som kallas Arbets- och Miljömedicin, Yrkesmedicinska kliniken eller liknande. Dessa specialister arbetar enligt de senaste forskningsrönen om samband mellan arbete och hälsa. Det kan vara svårt att flera år efter en olycka/visandedag bevisa en skada. Därför kan det vara värdefullt att på ett tidigt stadium, dvs i samband med olyckan/visandedagen, be om remiss till specialist som redan i detta skede kan dokumentera eventuella skador, t ex röntgen, ämneshalter i blodet. 8

Sammanfattningsvis bör du till din anmälan bifoga följande, i förekommande fall: m läkarintyg över sjukskrivning m läkarutlåtande över skadans art och omfattning samt sambandsbedömning, dvs om samband föreligger mellan faktorer i arbetet och sjukdomen/skadan. m specialistläkares utlåtanden över skadans art och omfattning samt sambandsbedömning m journalkopior m röntgenbilder (gärna med kommentar) m operationsberättelser m psykologutlåtanden samt bedömningar av arbetsförmåga eller samband Sjukgymnasters eller andra liknande journaler kan bifogas men har i allmänhet inte så stort bevisvärde. 3.2 Annan dokumentation Nedanstående är förslag på dokumentation som du kan bifoga anmälan. Naturligtvis kan du komplettera med detta senare men det är som ovan nämnts ofta förenat med betydligt större svårigheter. Gör en grundlig, informativ, övertydlig beskrivning av dina arbetsförhållanden och din arbetsplats. Beskriv allt som har relevans för din skada. Om du inte får plats i anmälan gör en bilaga. Vid fysiska besvär är det naturligtvis betoning på den fysiska miljön. Det är exempelvis att noggrant ange vikt och mått på objekt som lyfts, höjd på lyft eller arbetsbord, antal böjningar/timme/dag, antal lyft per minut/timme/ dag. Vridningar, obekväma arbetsställningar, klimat, luftkvalitet, utsug. Ange också om arbetet var stressigt, om det var starkt styrt utifrån, om det fanns tid till återhämtning. Vid psykiska diagnoser bör du ange i förekommande fall: arbetsbelastning, arbetsmängd, antal frågor/ärenden och uppskattad tid per ärende, egen påverkansmöjlighet, dokumenterat övertidsuttag, stress och tidspress, ökning av arbetsbelastning samt om du påtalat behovet av avlastning för din chef. Hit hör bristande ledarskap men dock inte bristande uppskattning se undantagen! Protokoll från skyddsronder samt från Arbetsmiljöinspektionens besök. Även eventuella förelägganden från inspektionen. Riskanalyser och annan dokumentation från arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete (SAM). Hit hör också dokument som berör hur arbetsgivaren följt de av Arbetsmiljöverket utfärdade föreskrifterna om buller, tunga lyft, medicinska kontroller, osv. Dokumentation från undersökningar och utredningar som gjorts av företagshälsovård. 9

Personalenkäter Skriftlig redogörelse av skyddsombudet/huvudskyddsombudet eller arbetsgivaren om andra anmälningar av samma art men också om tillbud som rapporterats. Vittnesmål. Finns vittnen som sett något eller vet hur arbetet utfördes bör du be dem skriva ner sina iakttagelser. Arbetsbeskrivningar Instruktioner till arbetet t ex säkerhetsföreskrifter och beskrivningar av maskiner/verktyg bifoga dem. Bilddokumentation. Fotografera olycksplatsen/arbetsplatsen eller maskiner. Filma rörelsemönster och repetitiva schema. Detta är särskilt viktigt vid belastningsskador. Övertidsrapporter, scheman. Eventuella rehabiliteringsutredningar och överenskommelser med din arbetsgivare om andra arbetsuppgifter eller omplacering. Vid arbetssjukdom som utvecklats över tid så kan du med fördel skriva en redogörelse för hur besvären har utvecklats och förvärrats samt vilka åtgärder du eller arbetsgivaren vidtagit för att förbättra situationen. 3.3 Om du redan har fått avslag Om du befinner dig i situationen att du redan fått avslag av Försäkringskassan så ber vi dig kontakta oss snarast. Se också till att du inhämtar ovanstående dokumentation inför vår bedömning och inför omprövning/överklagan. Det är mycket viktigt att du agerar snabbt så att inga tidsfrister löper ut för att begära omprövning hos Försäkringskassan eller överklagan av beslutet hos Förvaltningsrätten. Begär då alltid anstånd (minst några månader) med att inkomma med underlag. Se vidare avsnitt 5. Prövning enligt SFB Bevisregler samt avsnitt 6. Ett arbetsskadeärendes gång! 10

4. Lagstadgad arbetsskadeförsäkring Reglerna om den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen finns i socialförsäkringsbalken (SFB) och gäller för löntagare, egna företagare samt uppdragstagare och administreras av Försäkringskassan. Försäkringen finansieras ur löneutrymmet genom arbetsgivaravgifter. Ersättning ges för: livränta, ersättning för inkomstförlust offentlig tandvård särskilda hjälpmedel sjukvård utomlands ersättning för minst 2 karensdagar (arbetsskadesjukpenning) begravningshjälp (30% av prisbasbeloppet) livränta till efterlevande (barn-, änke- eller omställningspension) 4.1 Livränta Livräntan ska täcka inkomstförlust vid arbetsskada. Den grundas därför på en jämförelse mellan den inkomst den försäkrade skulle ha haft om skadan inte hade uppkommit och den inkomst den försäkrade kan beräknas få trots skadan. Livräntan ska ersätta skillnaden mellan faktisk och förväntad inkomst upp till 7,5 prisbasbelopp (pbb). Livränta är pensionsgrundande och skattepliktig och betalas ut längst till den månad du fyller 65 år. Bevaka att du ansöker om förlängd livränta om du blivit beviljad tidsbegränsad livränta. 4.2 Förutsättningar för livränta En försäkrad som till följd av arbetsskada har fått sin förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete nedsatt med minst en femtondel har, om nedsättningen är varaktig eller kan antas bestå under minst ett år, rätt till ersättning i form av livränta för den inkomstförlust som uppkommer. Livränta kan också beviljas vid omplacering eller byte till annat arbete med lägre lön. Vidare kan livränta betalas ut under arbetslivsinriktad rehabilitering såsom utbildning eller omskolning. I det senare fallet gäller inte kravet på ett års nedsättning av förmågan att arbeta som förutsättning för beviljande av livränta. Observera att inkomstförlusten per år måste vara minst en fjärdedel av aktuellt prisbasbelopp. Livräntan uppgår aldrig till högre belopp än 7,5 prisbasbelopp (pbb). 4.3 Ansökan om livränta, m.m Försäkringskassan prövar inte din arbetsskada förrän du uppfyllt något av de ovanstående kriterierna och du måste själv ansöka om ersättning. Kravet på skriftlig ansökan för att få ersättning infördes 1 januari 2003 och detta gäller oavsett skade- 11

datum. Använd blanketten Ansökan om ersättning för arbetsskada/personskada. Du bör ansöka om livränta om du går i arbetslivsinriktad rehabilitering eller så fort det finns ett läkarintyg med en prognos på sjukfrånvaro på ett år framåt. Livränta kan erhållas även under sjukpenningtid! 4.4 Livränteunderlag Livränteunderlaget utgörs av den sjukpenninggrundande inkomsten vid tidpunkten för starten av utbetalningen av livräntan. Semesterlön och semesterersättning ska medräknas i underlaget. Skattepliktiga förmåner ska värderas på det sätt som är föreskrivet för beräkning av pensionsgrundande inkomst. Endast ett livränteunderlag ska fastställas och detta ska göras utifrån de inkomstförhållanden som gällde vid den tidpunkt för vilken livränta första gången beviljas. Observera att kollektivavtal med retroaktiv verkan som undertecknas senare än den dag från och med vilken livränta ska gälla påverkar livränteunderlaget. 4.5 Värdesäkring av livräntan Avsikten med livränta är att hela inkomstförlusten ska täckas av den vid godkänd arbetsskada. I praktiken är så inte fallet. Livräntan räknas årligen upp med ett särskilt indexeringstal. Detta tal som årligen fastställs av Försäkringskassan tar hänsyn till inflation såväl som till inkomstutveckling. 4.6 Inkomst efter skadan Ett problem som dyker upp allt oftare under senare år är hur Försäkringskassan beräknar och bedömer vilken inkomst en försäkrad som beviljats livränta har efter skadan. Den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst ska bedömas med beaktande av vad som är rimligt med hänsyn till arbetsskadan, den försäkrades utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra sådana omständigheter. Särskild hänsyn ska tas till äldre. Tidigare har denna regel tolkats tämligen generöst och kassan har bedömt att inkomsten är densamma som den skadade faktiskt uppburit efter skadan. Numera fastställer Försäkringskassan ofta en inkomst som den skadade borde kunna få trots sin skada. Detta leder ibland till att den skadade inte får någon livränta. Den som beviljats livränta måste själv meddela försäkringskassan om han har fått ökad inkomst eller ökad arbetsförmåga. Annars riskerar den försäkrade att bli återbetalningsskyldig om det sedan visar sig att hon/han inte längre är berättigad till livränta i samma utsträckning som tidigare. 12

5. Prövning enligt SFB Bevisregler Prövningen sker utifrån det regelverk som var gällande vid tidpunkten för skadan eller vid det datum då skadan visade sig (visandedag). Detta betyder i princip det datum som du sökt vård för skadan. Observera att du bara kan få ersättning sex år bakåt i tiden. 5.1 Skador som inträffat/visat sig mellan 1993 och 30 juni 2002. Bevisregeln som gällde 1993-30 juni 2002 löd: Med arbetsskada förstås i denna lag skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Med annan skadlig inverkan avses inverkan av en faktor som med hög grad av sannolikhet kan ge upphov till en sådan skada som den försäkrade har. Om en försäkrad har varit utsatt för olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet, skall skada som han har ådragit sig anses vara orsakad av den skadliga inverkan, om övervägande skäl talar för det. Först fastställs om den skadade varit utsatt för skadlig inverkan eller olycksfall. Därefter prövas om samband föreligger mellan den skadliga inverkan/olycksfallet och de besvär den skadade har. Bedömningen sker i två steg: Steg 1. Med skadlig inverkan avses alla faktorer i arbetsmiljön som kan påverka hälsan negativt psykiskt eller fysiskt. Exempel på fysiska faktorer är ansträngande arbetsmoment, ämnen, buller, vibrationer. Psykiska faktorer har ökat i arbetsskadeanmälningarna samtidigt som Försäkringskassan har varit synnerligen restriktiv med godkännanden i dessa fall. Vid bedömningen vägs in om exponeringen av en skadlig faktor varit av sådan omfattning, intensitet och varaktighet att sannolikheten för skadlig inverkan är hög. Förutom detta måste den samlade kunskapen tala för att den aktuella faktorn med betydande grad av sannolikhet är skadlig. En enskild läkares eller forskares åsikt är här inte tillräcklig. Steg 2. Om det konstateras att personen varit utsatt för inverkan som med hög grad av sannolikhet anses vara skadlig går prövningen vidare till frågan om det finns ett samband mellan den skadliga faktorn och den skada eller sjukdom personen har. För att samband ska anses föreligga måste övervägande skäl tala för det. Försäkringskassan ska utgå ifrån att samband inte finns. För ett godkännande krävs att Försäkringskassans utredning visar att det finns övervägande skäl som talar för att det är den skadliga inverkan i arbetet som orsakat skadan/sjukdomen. Kontakta försäkringskassan för information om du har skador som inträffat före 1993. 13

5.2 Skador som inträffat/visat sig efter den 1 juli 2002. Nuvarande bevisregel i Socialförsäkringsbalken (SBF) lyder: Med arbetsskada förstås i denna lag skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. En skada skall anses ha uppkommit av sådan orsak om övervägande skäl talar för det. Bedömningen av olycksfall påverkas inte av lagändringen. För olycksfall gäller liksom tidigare att skadan godkänns som arbetsskada om övervägande skäl talar för det. När det gäller bevisningen för arbetssjukdomarna innebar borttagandet av det tidigare stränga kravet på att skadan ska ha uppkommit på grund av annan skadlig inverkan med hög grad av sannolikhet en lättnad. Även för sjukdomar gäller numera att övervägande skäl ska tala för att det är en arbetsskada. Detta innebär att det ska vara mer sannolikt att sjukdomen eller besvären beror på arbetet. Regeringen skrev i propositionen att det ska finnas en vetenskapligt förankrad medicinsk grund för bedömningen om skadlig inverkan. Men det ska inte krävas full bevisning utan skador som på goda medicinska grunder kan antas bero på arbetet ska omfattas av försäkringen. Det ska finnas en väl utbredd uppfattning bland läkare med specialistkunskaper om att faktorn är skadlig. Enighet bland läkare krävs dock inte. De nya bevisreglerna innebär att bedömningen i två steg avskaffas. Försäkringskassan ska istället göra en helhetsbedömning med ett enhetligt beviskrav som innebär att alla faktorer vägs samman i ett ärende. Bedömningen ska göras dels utifrån det medicinska underlaget, dels utifrån en arbetsplatsutredning. I helhetsbedömningen ska myndigheten ta ställning till: - Har det funnits någon faktor i arbetsmiljön som kan ha gett upphov till de besvär den försäkrade har? D v s har det funnits någon skadlig inverkan? - Hur länge, hur ofta och hur intensivt har den försäkrade blivit utsatt för den skadliga inverkan? - Hur har sjukdomsförloppet sett ut och vad visar den medicinska utredningen? - Har den försäkrade varit utsatt för konkurrerande skadliga faktorer utanför arbetet? 14

5.3 Försäkrad i befintligt skick Att beakta är att en person är försäkrad i befintligt skick, d v s med de individuella svagheter du kan ha och som kan göra att du lättare än andra får en skada. Vid en prövning ska hänsyn tas till den enskildes förutsättningar. Bedömningen ska göras utifrån den försäkrades psykiska och fysiska förmåga och förutsättningar inte utifrån en normalperson. För både 1993 och 2002 års lagregler gäller följande: Om slutsatsen är att faktorn inte orsakat skadan återstår prövning om den kan ha åstadkommit en försämring eller utlösande av en sjukdom som inte anses vara arbetsrelaterad. I så fall skulle försämringen/ utlösandet kunna bedömas som arbetsskada. Om övervägande skäl talar för att en arbetsrelaterad händelse påskyndat ett förlopp för en icke-arbetsrelaterad sjukdom, t ex kol, kan denna bedömas som arbetsskada. 5.4 Undantagen Det finns ett antal undantag i lagen som är värda att uppmärksammas då de är avgörande för om en skada kan godkännas eller inte. Som arbetsskada anses inte en skada av psykisk eller psykosomatisk natur som är en följd av en företagsnedläggelse, bristande uppskattning av den försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden. Observera att till ovanstående undantag hänför Försäkringskassan även omorganisationer och konflikter med över- eller underlydande. Det är dock viktigt att påpeka att det är kassan som ska styrka förekomsten av en undantagssituation. Redan när du fyller i anmälan om arbetsskada är det viktigt att du tänker på hur du formulerar dig så att din skada inte kategoriseras som ett undantag om den inte är det! 15

6. Ett arbetsskadeärendes gång Kontakta Ledarna för bedömning av ditt ärende och för att få rådgivning på ett så tidigt stadium som möjligt. 6.1 Försäkringskassan handlägger ansökan Din arbetsgivare är skyldig att anmäla din arbetsskada till Försäkringskassan. Det är även hos Försäkringskassan som du ansöker om ersättningar vid arbetsskada såsom livränta. 6.2 Handläggning på Försäkringskassan Det är tjänstemän på försäkringskassan som fattar beslutet om livränta. Det finns en möjlighet att begära omprövning av tjänstemannens beslut innan det överklagas till Förvaltningsrätt. En tjänsteman förbereder och föredrar ärendet för särskilda beslutsfattare. Om förslaget till beslut går emot den enskildes ansökan helt eller delvis eller om nya handlingar inkommer från annat håll, t ex från arbetsgivaren, som den försäkrade inte tidigare tagit del av, kommuniceras ett föredragningsmissiv till den försäkrade. Den enskilda har rätt att yttra sig om och komplettera underlaget. Det är värt att observera att missivet, till skillnad från den tidigare föredragningspromemorian, inte innehåller alla handlingar i ärendet. Däremot har såväl handläggaren som beslutsfattaren tillgång till alla inskickade handlingar när ärendet hanteras. Om den enskilda inte är nöjd med beslutet finns en möjlighet att begära att det omprövas inom två månader. Omprövningen sker inte på samma enhet och görs inte av samma beslutsfattare som tog det första beslutet. Detta sker på särskilda omprövningsenheter. I samband med att du begär omprövning är det viktigt att begära anstånd med tillräckligt många månader så att du hinner komplettera med de handlingar som saknas. Om du fortfarande efter omprövning är missnöjd med beslutet kan det överklagas till förvaltningsrätten. I samband med överklagan begär du även anstånd med 4-6 månader. Senast här är det nödvändigt att ha specialistläkarutlåtanden som anger samband mellan din skada och det arbete eller det olycksfall du varit utsatt för. 6.3 Förvaltningsrätt Du överklagar till Försäkringskassan som vidarebefordrar din överklagan till förvaltningsrätten. I överklagan skriver du vad du vill att förvaltningsrätten ska ändra i Försäkringskassans beslut och motiverar varför. I allmänhet behöver underlaget kompletteras om du ska kunna nå framgång med ditt ärende. Begär därför också anstånd med att komplettera underlaget samtidigt som du överklagar beslutet. Förvaltningsrätterna har kritiserats för långa handläggningstider och har därför intagit en mer restriktiv hållning i anståndsmedgivandet. Begär dock åtminstone fyra månader. Detta mot bakgrund av att väntetider till specialister för utlåtanden i allmänhet är mycket långa. 16

Observera att om anstånd mot förmodan inte skulle beviljas bör du överväga att återkalla ditt ärende för att börja om från början med en ny arbetsskadeanmälan som är så komplett som möjligt för att öka dina möjligheter att nå framgång. Detta för att om du en gång fått en dom i ett ärende så kan samma fråga inte prövas igen av samma instans. 6.4 Kammarrätt Om du är missnöjd med förvaltningsrättens dom kan du överklaga den skriftligen till kammarrätten. Längst bak i domen från förvaltningsrätten finns en överklagandehänvisning som anger hur du ska gå till väga om du vill överklaga till kammarrätten och inom vilken tid det ska ske. Kammarrätten kan ge prövningstillstånd om det förelåg något s k processuellt fel i förvaltningsrätten, om det är av vikt för rättstillämpningen att få det prövat (prejudikatsintresse) eller om det finns något skäl till att få dispens för att få beslutet ändrat. Det ska dock påpekas att det är ytterst osäkert om prövningstillstånd kommer att beviljas. Handläggningen på kammarrätten är skriftlig och målet avgörs efter föredragning av en jurist på kammarrätten. Vid denna föredragning redogör juristen för fakta i målet och för den utredning som kammarrätten gjort. Om något tillförs målet från någon annan än kammarrätten får du möjlighet att bemöta detta. 6.5 Högsta förvaltningsdomstolen Om du är missnöjd med kammarrättens dom kan denna överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Dock behövs även här prövningstillstånd och det är mycket sällan som detta beviljas. Kraven för att erhålla prövningstillstånd är mycket höga och ska grundas på prejudikatsintresse eller att ett processuellt fel har förelegat. Högsta förvaltningsdomstolen är sista instans. Kommentar: Om Ledarna avslår processhjälp innan ditt ärende prövats i en viss rättsinstans beror detta på den bedömning som görs av möjligheten att vinna framgång. Om vi bedömer möjligheterna till ett positivt utslag som små är vi restriktiva med att driva ärendet. Då all processhjälp bekostas med medel från medlemsavgifter är det en avvägning som måste göras i varje enskilt fall. Du kan naturligtvis alltid välja att själv driva din skada vidare till nästa instans. 17

7. Trygghetsförsäkring genom kollektivavtal Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) är en kompletterande arbetsskadeförsäkring som ligger i kollektivavtalet. För kommun- och landstingsanställda samt för anställda inom vissa kommunala bolag benämns detta som TFA-KL. Personskadeavtalet (PSA) gäller för alla arbetstagare som omfattas av de kollektivavtal som rör Arbetsgivarverket. En liten andel arbetstagare omfattas av TFA som arbetsgivaren tecknat direkt med AFA Fötsäkring som är den som administrerar försäkringarna. 7.1 Anmälan till AFA Försäkring angående TFA, TFA-KL och PSA. Gör ALLTID en skadeanmälan till AFA Försäkring angående TFA/TFA-KL/PSA om du blivit skadad i anslutning till arbetet. Skadeanmälan gör du direkt på AFA Försäkrings webbplats. Dock gäller att TFA/TFA-KL inte ersätter skada som upptäcks efter att du fått ålderspension, undantaget vissa lungsjukdomar. I PSA finns ingen åldersgräns. Vid olycksfall prövar AFA din skada direkt och självständigt på alla tre avtalsområdena, TFA, TFA-KL och PSA. Detsamma gäller för skador som finns upptagna på ILO-listan. För övriga fall är förutsättningen för ersättning att Försäkringskassan prövat och godkänt din skada som arbetsskada. 7.2 Vad kan du få ersättning för? Från TFA, TFA-KL och PSA kan du få ersättning vid arbetsskador. Ersättningarna ser olika ut under den akuta sjukdomstiden respektive under invaliditetstid samt beroende på vilken typ av skada det är. Beroende på avtal kan regelverket också variera något. 7.3 Ersättning under akut tid Med akut tid menas den tid då skadan är under behandling och läkning. Jämför nedan invaliditetstid. Ersättningen från försäkringarna ser olika ut beroende på om du drabbats av ett olycksfall, ett färdolycksfall eller en arbetssjukdom. Observera att smitta bedöms som antingen olycksfall eller arbetssjukdom. 7.3.1 Olycksfall Inkomstförlust Du får full ersättning för inkomstförlust om du är sjukskriven mer än 14 dagar på grund av ett olycksfall i arbetet och inte ersätts från annat håll. Ersättning för kostnader Självrisken är 500 kr för de merkostnader i form av vårdkostnader, kostnader för kläder, glasögon, m m som kan uppstå. I praktiken blir detta 599 kr då belopp under 100 kr inte betalas ut. För statligt anställda är självrisken 100 kr. 18

TFA-avtalet har dock förbättrats så att kravet på mer än 14 dagars sjukskrivning är borttaget för den som råkar ut för ett olycksfall efter den 31 mars 2012. Dessutom är självrisken borttagen i det nya avtalet. Ersättning för sveda och värk Den nya benämningen på detta är ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur. Om arbetsoförmågan varar i mer än 30 dagar lämnar TFA, TFA-KL och PSA ersättning för sveda och värk. Beloppet är beroende av skadans art, läkningstid och behandling och andra faktorer. 7.3.2 Ersättning vid färdolycksfall OM ett trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat faller skadan under trafikskadelagen. Denna lag bygger på strikt ansvar vilket innebär att inkomstförlust (utöver sjukpenning) och kostnader automatiskt ersätts med 100 %. Därmed gäller inte TFA, TFA-KL eller PSA. Vid annat färdolycksfall får du ingen ersättning för inkomstförlust från PSA, TFA, TFA-KL. Vållandeprövning är inte aktuellt vid färdolycksfall. Däremot kan du få ersättning för kostnader och ideell skada såsom sveda och värk samt lyte och men. 7.3.3 Ersättning vid arbetssjukdom För att en arbetssjukdom ska ge ersättning enligt avtalsförsäkringarna ska den vara godkänd av Försäkringskassan som arbetsskada. Vidare ska skadan kvarstå efter 180 dagar. Om skadan läker ut under de 180 dagarna finns ingen rätt till ersättning. Att observera är att arbetssjukdom som inte prövats eller godkänts av Försäkringskassan ändå kan berättiga till ersättning från PSA, TFA, TFA-KL om sjukdomen finns upptagen på ILO-listan. ILO (International Labour Organisation) konvention nr 121 är en förteckning över arbetssjukdomar som vid uppfyllda bevisregler berättigar till ersättning från de kollektivavtalade försäkringarna oberoende av myndigheternas ställningstagande. Hit hör t ex hörselskador, vibrationsskador och andra sjukdomar som är orsakade av skadliga faktorer i arbetsmiljön så som exempelvis stråling och farliga kemikalier. Ersättning för kostnader Du kan få ersättning för skäliga merkostnader, såsom läkar- och sjukvård, kostnader för hemhjälp, m m enligt skadeståndsrättsliga regler. Originalkvitto krävs. Ersättning för sveda och värk Från och med 1 maj 2003 gäller att ersättning för sveda och värk vid arbetssjukdom endast utges om arbetsgivaren eller någon annan anställd vållat skadan. Om den skadade kan visa vållande betalas ersättning från den första sjukdagen. För arbetssjukdomar med visandedag före 1 maj 2003 särskilda regler. 19

7.4 Ersättning vid rehabilitering Om du behöver rehabilitering, t ex omskolning, kan avtalsförsäkringarna ersätta skäliga kostnader för resor, kurslitteratur med mera. 7.5 Ersättning vid invaliditet När den akuta sjuktiden är slut och skadan har medfört bestående fysiska och psykiska besvär inträder vad som benämns invaliditetstillstånd. Nedanstående ersättningar kan utges. Ersättning för inkomstförlust Om arbetsskadan leder till varaktig nedsättning av arbetsförmågan under minst ett år kan du få arbetsskadelivränta. Livräntan täcker inkomstförluster på högst 7,5 prisbasbelopp. Inkomst därutöver kan täckas av TFA, TFA-KL eller PSA. Ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av bestående art (lyte och men) Ersättningen ska vara en kompensation för den fysiska och psykiska funktionsnedsättning som skadan medfört, så kallad medicinsk invaliditet. Ersättningen skiljer sig beroende på om du återgår i arbete eller inte, graden av medicinsk invaliditet, åldern samt vilken anspänning skadan orsakar i arbetet och privatlivet. Särskilda olägenheter Dessutom skiljer sig reglerna åt beträffande ersättning för särskilda olägenheter beroende på om skadan inträffat före eller efter 1 januari 2002. Ersättning för framtida kostnader Denna kategori ersätter återkommande uppskattade framtida kostnader som du bedöms få. Exempel är vårdkostnader. 7.6 När skadan påverkat utseendet Det finns möjlighet att få ersättning för ärr, förlust av organ och annan utseendemässig förändring. 7.7 Ersättning vid rehabilitering TFA ersätter i viss mån skäliga kostnader i samband med rehabilitering. 7.8 Ersättning vid dödsfall Begravningskostnader och förlust av underhåll Vid dödsfall lämnas begravningshjälp från den lagstadgade försäkringen men också från tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) med ett halvt prisbasbelopp. PSA, TFA och TFA-KL ersätter normala begravningskostnader som inte ersätts från annat håll. 20

Om efterlevande var beroende av den döde för sin försörjning kan ersättning för förlust av underhåll erhållas. För dödsfall som inträffar från och med 2002 kan närstående få ersättning för psykisk chock eller andra psykiska besvär till följd av dödsfallet. 8. Preskription För ersättning från TFA, TFA-KL och PSA för sveda och värk, lyte och men, olägenheter i övrigt måste ansökan ha kommit in till AFA Försäkring senast 10 år från det du hade kunnat begära ersättning för skadan, d v s i princip visande-/ skadedagen. För ersättning för inkomstförlust, förlust av underhåll samt kostnader måste du ansöka inom 6 år. Ersättning kan endast beviljas för sex år bakåt i tiden. För att få ersättning för begravningskostnad måste anmälan till AFA Försäkring ske inom 6 år från dödsdagen. 9. Nya regler för omprövning och prövning i skiljenämnd Om du inte är nöjd med ett beslut avseende TFA kan du begära en ny prövning av din handläggare på AFA Försäkring. Är du inte nöjd med handläggarens beslut kan du begära en omprövning hos AFA Försäkrings Omprövningsavdelning Denna avdelning har rätt att ändra det ursprungliga skaderegleringsbeslutet helt eller delvis. Om du inte är nöjd med omprövningsavdelningens beslut kan du gå till allmän domstol eller begära att Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar prövar ärendet. För prövning i skiljenämnden uttas en avgift som är 4 % av prisbasbeloppet. Ledarna bistår med rådgivning inför omprövning. I vissa fall kan du även beviljas processhjälp. 21

10. Vållandeprövning vid arbetssjukdom Om en arbetssjukdom vållats av en arbetsgivare kan ersättning för arbetsförlust och i vissa fall ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) betalas. Den skadade ska själv visa att arbetsgivaren vållat sjukdomen. Frågan om vållande avgörs av en särskild nämnd, Vållandenämnden, bestående av domare från tingsrätt och hovrätt. Nämnden bedömer om arbetsgivaren eller en anställd hos denna har vållat skadan enligt Skadeståndslagen. Nämnden är ingen domstol utan lämnar ett utlåtande. En förutsättning för att vållandefrågan ska prövas är att skadan är godkänd som arbetssjukdom av AFA Försäkring eller Försäkringskassa. Det är viktigt att skicka in så utförligt och detaljerat underlag som möjligt. Beskriv på vilket sätt arbetsgivaren varit försumlig och ange när arbetsgivaren första gången fick kännedom om sjukdomeneller besvären. Det går bra att hänvisa till Försäkringskassans utredning och ange vad i den som är särskilt viktigt. Du kan också ta hjälp avskyddsombudet för att ta reda på vilka föreskrifter arbetsgivaren ska följa på arbetsplatsen. Se råden under rubrik 3. Bevisning - Vad bör du tänka på när du anmäler arbetsskada? Observera att Vållandenämnden fattar beslut på befintligt underlag och begär inte själva in kompletteringar eller håller vittnesförhör. Den blankett som ska fyllas i kan beställas på www.afaforsakring.se 22

11. Kontaktuppgifter Ledarna Servicecenter 0200-87 11 11 Adress: Box 120 69, 102 22 STOCKHOLM Hemsida: www.ledarna.se AFA Försäkring Tfn: 08-696 40 00 Adress: AFA Försäkring, 106 27 STOCKHOLM Hemsida: www.afaforsakring.se Försäkringskassan Tfn: 020-524 524 Hemsida: www.forsakringskassan.se Se även respektive lokalkontor. 23

Besöksadress: S:t Eriksgatan 26. Postadress: Box 12069, 102 22 Stockholm. Tel: 08-598 99 000. Fax: 08-598 99 010. Ledarnas servicecenter: 0200-87 11 11. 24 www.ledarna.se