Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar

Nätprovfisken i Hallands län 9 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar

Nätprovfisken i Hallands län 9. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård & miljöövervakning Meddelande 9:7 ISSN 111-184 ISRN LSTY-N-M-9/7.SE Tryckt på Länsstyrelsens tryckeri, 1 Omslag: Attavarasjön (stora bilden), nätupptagning i Skipaltasjön, abborre från Stora Värsjö och syremätning. Foton: Carl-Johan Månsson och Marcus Arnesson

Nätprovfisken i Hallands län 9 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Carl-Johan Månsson & Marcus Arnesson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge

Innehållsförteckning FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 MATERIAL OCH METODIK Översiktskarta provfiskade sjöar 7 NÄTPROVFISKET 9 8 Lilla Värsjö 8 Stora Värsjö 16 Björkasjö 4 Yttern 33 Skärsjön 44 Skipaltasjön Stora Kroksjön 6 Rangen 71 Attavarasjön 81 Älvasjön 9 Björsjö 99 REFERENSER 18 BILAGA: Djupkartor med nätplacering Bilder omslag: Abborre från Stora Värsjö, nätupptagning i Skipaltasjön, syremätning och Attavarasjön. Foton: Carl-Johan Månsson och Marcus Arnesson

Förord Under augusti månad 9 utfördes ett nätprovfiske i Hallands län på uppdrag av Länsstyrelsens natur- och miljöövervakningsenhet. Syftet med provfisket var att undersöka fiskfaunans status och att utvärdera effekten av kalkning i berörda sjöar. Elva sjöar ingick i uppdraget; Lilla Värsjö, Stora Värsjö, Björkasjö, Yttern, Skärsjön, Skipaltasjön, Stora Kroksjön, Rangen, Attavarasjön, Älvasjön och Björsjö. I dessa sjöar har kalkningen pågått i -3 år och provfisken har under tiden genomförts med några års mellanrum för att undersöka hur fisksamhället förändrats. Under provfisket 9 har många fiskerättsägare varit behjälpliga med lån av båtar och de har även visat ett stort intresse. Därför riktas ett stort tack till dem. Likaså ett tack till Lars Stibe på Länsstyrelsen i Halland som har tillhandahållit information om sjöarna. Provfisket 9 bjöd på en del svåra förhållanden såsom regn, oframkomliga vägar och försvunna båtar men allt löstes på bästa sätt. Med dessa avslutande rader ser vi fram mot en ny provfiskesäsong 1. Bild 1. Solen går ner efter nätutläggning i Rangen. Sammanfattning Under augusti 9 genomfördes ett nätprovfiske i Hallands län för att utvärdera kalkningens effekt på fiskfaunan. Fisket har utförts med översiktsnät (bottennät) enligt Fiskeriverkets standardiserade metodik för inventeringsprovfiske. Elva sjöar provfiskades. Tabell 1 är en sammanställning från årets provfiske som visar fiskarter fångade 9, förekomst av 3

mörtrekrytering (förekomst av mört <1 mm) och statusklasser enligt EQR8 utifrån resultatet 9. Tabell 1. Resultat från undersökningen 9 för samtliga 11 sjöar. EQR8 står för sjöns ekologiska status, baserat på provfisket 9 (klass 1-, där 1 är hög, är god, 3 är måttlig, 4 är otillfredsställande och är dålig. (EQR8) är det senaste uträknade värdet och årtalet visar vilket provfiske som avses. Förekomst av ung mört indikerar att fisksamhället inte är försurningsskadat. Sjö Fiskarter Förekomst ung mört (<1 mm) EQR8(EQR8) Lilla Värsjö Abborre, mört Ja, men mycket svagt 3 (tidigare saknas) Stora Värsjö Abborre, mört Ja, men mycket svagt 4 (3 från 1997) Björkasjö Abborre, mört, gädda Ja 3 (4 från 1998) Yttern Abborre, mört, gädda, gers Ja (3från ) Skärsjön Abborre, mört Ja, men mycket svagt 4 (3 från 199) Skipalatsjön Abborre, mört, gädda, braxen Ja (tidigare saknas) Stora Kroksjön Abborre, mört Ja 3 (tidigare saknas) Rangen Abborre, mört, braxen, gers Ja, men svagt ( från 199) Attavarasjön Abborre, mört Ja ( från 1998) Älvasjön Abborre, mört, gädda, sik Nej (3 från 3) Björsjö Abborre, mört Nej ( från 3) Inledning Allmänt Provfiske med översiktsnät syftar till att uppskatta fisksamhällets artsammansättning och struktur, enskilda arters täthet och enskilda arters storlekssammansättning i en sjö. Sedan 199-talet har det blivit allt vanligare med nätprovfisken som ett led i övervakningen av miljöförändringar i sjöar. Nätprovfisken är en väsentlig komponent i undersökningar som syftar till att beskriva och följa förändringar av tillståndet i sjöekosystem, exempelvis beroende av försurning, övergödning, giftiga substanser och fysiska miljöstörningar. Fisksamhällets struktur ger information om effekter av miljöstörningar genom att fiskarterna är olika känsliga för vattenkemiska och hydrologiska förändringar. Dessutom har fisk ett stort inflytande på övriga organismer i sjöekosystemet, varför kunskap om fiskbestånden är nödvändig för att tolka förändringar inom andra delar av ekosystemet. Genom ett nätprovfiske skaffar man sig en referensbild över bl.a. fisksamhällets artsammansättning och struktur i sjön. Denna referensbild är ett viktigt jämförelsematerial gentemot andra sjöar eller i samma sjö om denna utsätts för någon form av miljöstörning eller vid tidserieuppföljning av tillståndet i sjön. Försurningseffekter kan exempelvis upptäckas vid ett nätprovfiske. Vid en uppföljning kan man sedan konstatera om en utförd kalkningsinsats har haft positiv effekt på reproduktion och beståndsstorlek hos fisken i sjön. Ett annat syfte med nätprovfisken kan vara att kartlägga sjöns fiskfauna ur naturvårdsaspekt. Vid nätprovfisken kan uppgifter inhämtas om bl.a.: Artutbredning: Vilka fiskarter som förekommer i sjön. 4

Artsammansättning: Fiskfaunans sammansättning i sjön såväl i antal som i vikt. Andelen rovfisk/karpfisk: Indikator på näringsstatus och försurningstillståndet i sjön. Diversitet: Mångfalden i fisksamhället, vilken beskriver hur många arter det finns i sjön och hur fördelningen är mellan arterna. Fisksamhällets totala storlek: Vilket anges som fångst per ansträngning och redovisas i vikt och antal individer. Fångsten per ansträngning ger ett relativt mått på fiskbiomassa och fisktäthet i sjön. Beståndsstorlek - arter: Vilket anges som fångst per ansträngning för respektive fiskart. Detta ger ett mått på artens biomassa och individrikedom i sjön. Fiskarternas storleksfördelning: Medellängd, medelvikt och längdfördelning hos olika arter. Ger information om näringsstatus, konkurrens- och tillväxtförhållande i sjön. Starka årskullar kan påvisas och fortplantningsstörningar kan upptäckas. Omfattning och förhållanden Denna rapport innehåller en redovisning av nätprovfisket som utfördes under sommaren 9 i 11 sjöar inom Hallands län enligt standardiserad metodik. Rådata från provfisket finns även digitalt i Excel-format. De provfiskade sjöarna var: 1. Lilla Värsjö, Viskans vattensystem. Stora Värsjö, Viskans vattensystem 3. Björkasjö, Tvååkersåns vattensystem 4. Yttern, Nissans vattensystem. Skärsjön, Nissans vattensystem 6. Skipaltasjön, Nissans vattensystem 7. Stora Kroksjön, Nissans vattensystem 8. Rangen, Nissans vattensystem 9. Attavarasjön, Fylleåns vattensystem 1. Älvasjön, Genevadsåns vattensystem 11. Björsjö, Genevadsåns vattensystem Samtliga provfiskade sjöar är försurningskänsliga och kalkas. Provfisket utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län. 9 fram till provfiskeperioden i augusti var växlande metrologiskt sett. Under februari var det vinterväder som dominerade. April bjöd på varmt väder medan perioden maj och juni var ostadig och kall. Juli och augusti var nederbördsrika och väderväxlande månader. Vädermässigt var säsongen 9 kall och inte optimal för lek och yngel. Material och Metodik Metod och utrustning Nätprovfisket 9 utfördes som ett inventeringsprovfiske enligt standardiserad metodik. Metoden finns i sin helhet på Fiskeriverkets hemsida:

https://www.fiskeriverket.se/vanstermeny/forskning/datainsamling/provfiskeisotkustvatten/pr ovfiskeisjoar/sjoprovfiskedokument.4.1cbb8de1fc4b4c748164.html Metodiken är främst inriktad på att uppskatta fångsten per ansträngning i respektive sjö för att sedan kunna göra jämförelser med andra sjöar och med samma sjö inom ramen för tidserieundersökningar. Näten som användes var Norden 1 med tolv olika maskstorlekar (- mm). Beroende på sjöns areal och maxdjup så användes 4 eller 8 nät. Nätplaceringen slumpades ut på en djupkarta. Hälften av näten lades ovanför temperatursprångskiktet och hälften under temperatursprångskiktet. Detta för att fiska av alla djupzoner. Om sjön inte var skiktad eftersträvades att nätens placering skulle fördelas i jämt antal inom djupzonerna -3, 3-6, 6-9 m. Näten lades ut kvällstid, 19. 1., och togs upp följande morgon, 7. 9.. Efter rensning av näten så dokumenterades fångsten. Varje fisk mättes till hela mm och fisken vägdes artvis i gram. I samband med nätläggningen så utfördes provtagning i sjöns djuphåla av vattnets siktdjup, ph (yta), och temperatur (varje meter). Väder och vindförhållanden noterades och omgivningsinformation dokumenterades. Även fågelobservationer noterades. Hela arbetet med provfisket såsom fältarbetet, utvärdering och rapportering har utförts av Hushållningssällskapets två fiskerikonsulenter. Analys och utvärdering Rådata från nätprovfisket och den omgivningsinformation som inhämtades har behandlats och utvärderats enligt följande för respektive sjö: Sjöbeskrivning Utförande Fiskarter och artsammansättning Total fångst per ansträngning Fångstens djupfördelning Tillstånd och bedömning enligt EQR8 Artvis fångst och längdfördelning Diskussion och sammanfattning Fångsten presenteras som fångst per ansträngning, d.v.s. fångsten per nät. (1 ansträngning=ett nät utlagt en natt) Jämförelsevärden Fångsten jämförs med värden från Fiskeriverkets provfiskedatabas. Jämförelsevärdena baseras på 68 utförda provfisken fördelat på 339 sjöar i hela landet. Jämförelsevärdena för Hallands län baseras på 61 utförda provfisken fördelat på sjöar. Bedömning med EQR8 EQR8 (Ecological Quality Ratio), ekologisk kvalitetskvot är en vidareutveckling av det svenska fiskindexet, FIX, som togs fram 1999. År beslutade EU att införa vattendirektivet som innebär att alla sjöar ska uppfylla god status. EQR8 är ett system som 6

liknar det äldre systemet, FIX, och som används för att bedöma sjöars ekologiska status beroende på fisksamhällets status. Systemet bygger på standardiserade nätprovfisken och åtta parametrar, s.k. indikatorer. Från fångsten i ett nätprovfiske kan man räkna fram p-värden (- 1) och Z-värden (+/-) och utifrån detta bedöma hur mycket vattnet skiljer sig från sjöar som är obetydligt mänskligt påverkade, vilket ger statusklassen (1-). Om Z-värdet är positivt betyder det att indikatorvärdet är högre än referensvärdet och är det negativt så är indikatorvärdet lägre än referensvärdet. De indikatorer som ingår i EQR8 är: Antal arter = Antalet inhemska fiskarter Diversitet (antal) = Shannons diversitetsindex baserat på antal individer. Diversitet (vikt) = Shannons diversitetsindex baserat på biomassa. Biomassa (F/A) = Total vikt för alla arter dividerat med antal nät. Antal (F/A) = Totalt antal individer av alla inhemska fiskarter dividerat med antal nät. Medelvikt = Total biomassa fisk dividerat med antal individer. Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar = Andelen (baserat på biomassa) fiskätande abborre och gös. Beräknas som att abborrfisken börjar äta fisk vid längden 1-18 mm. Kvot abborre / karpfiskar = total vikt av abborre dividerat med total vikt av karpfiskar Översiktskarta provfiskade sjöar i Hallands län 9 Figur 1. Provfiskade sjöar i Hallands län 9. 7

Nätprovfisket 9 1. Lilla Värsjö (63443 19887) Sjöbeskrivning Sjökaraktär Lilla Värsjö har en areal av 1,1 ha och är belägen 1 möh i Varbergs kommun. Sjön ligger under högsta kustlinjen. Sjön är näringsfattig och försurningskänslig. Omgivningen består av barrblandskog med inslag av björk närmast sjön. Stranden domineras av block och hällar. Maxdjupet är 11 m och medeldjupet uppgår till 4,1 m. Sjöns vattenvegetation är gles och består av notblomster, säv, vit näckros och ålnate. Vid provfisket noterades tre storlommar samt läte av nattskärra. Bild. Lilla Värsjö är en försurningskänslig sjö med sparsam förekomst av vattenvegetation. Kalkningsåtgärder och vattenkvalitet Kalkningen i Lilla Värsjö startade 1989. Åren innan dess låg ph och alkaliniteten på kritiska värden (figur ). Vid ett provfiske som genomfördes 1988 så fångades ingen fisk, troligen hade fiskbeståndet slagits ut. Efter kalkningsstart har ph och alkaliniteten ökat och legat på godkända nivåer. Lilla Värsjö är försurningskänslig vilket indikeras av de skiftande buffringsförhållandena (alkaliniteten) som sjön uppvisar. 8

Lilla Värsjö ph Alkalinitet Surhetsgrad (ph) 8,6 7, 6,4 4,3 3,,1 1 1987 1989 1991 199 1994 199 1997 1998 1 3 4 6 7 9 Alkalinitet (mekv/l) Figur. ph och alkalinitet i Lilla Värsjö åren 1987-9. Utförande Lilla Värsjö provfiskades 9-8- 9-8-3 med 4 bottennät (Norden 1). Vid nätläggningen var vädret mulet, lufttemperaturen var ºC och det var vindstilla. Siktdjupet mättes till 6,8 m och ph uppmättes i ytvattnet till 7,87. Ytvattentemperaturen var 19, ºC och ett språngskikt fanns på 8, m (figur 3). Syrehalten var tillfredsställande ner till 9 meters djup. Lilla Värsjö Syrehalt mg/l Temperatur C Syremättnad % - 4 6 8 1 1 Vattendjup (m) -4-6 -8-1 -1 Figur 3. Temperatur- och syreprofil i Lilla Värsjö på kvällen 9-8-. Fiskarter och artsammansättning Fångsten i Lilla Värsjö bestod av abborre och mört. Hur dessa arter fördelade sig i vikt och antal framgår av figur 4. 9

Artfördelning - Vikt Artfördelning - Antal Mört 1% Abborre 49% Mört 49% Abborre 1% Figur 4. Artsammansättning i vikt och antal i Lilla Värsjö 9. Fångsten av abborre och mört var ungefär lika stor med avseende på både vikt och antal. Det verkar råda balans mellan de båda arterna. Total fångst per ansträngning Vid provfisket i Lilla Värsjö 9 fångades totalt 1 individer som tillsammans vägde 69 g (tabell ). Per ansträngning (per nät) fångades 1,8 fiskar och 1414,8 g. Detta är tydligt under jämförelsevärdena för svenska sjöar (31,6 st/14 g) och även för Halländska sjöar (,9 st/167,8 g). Antalet fångade abborrar och mörtar per ansträngning låg långt under jämförelsevärdet. För vikt låg de i nivå med jämförelsevärdet för abborre och tydligt över för mört. Detta indikerar att sjön har storvuxna bestånd av både abborre och mört. Tabell. Fångst per ansträngning per art och totalt i Lilla Värsjö 9. Jämförelsevärdena är genomsnittsvärden för hela Sverige och kommer från Fiskeriverkets fiskdatabas. Fiskart Abborre Mört Totalt Antal (st) 6 1 Vikt(g) 788 71 69 Antal/nät (st) 6, 6, 1,7 Jämförelsevärde 16,3 17,9 31,6 Vikt/nät (g) 697 717,7 1414,7 Jämförelsevärde 67,7 477, 14 Medellängd (mm) 17,7 18,6 Minimilängd (mm) 7 4 Maximilängd (mm) 48 34 Medelvikt (g) 17, 114,8 Fångstens djupfördelning Den dominerande fångsten gjordes i de nät som låg över språngskiktet (grundare än 8, m) och på djupet - m. Några abborrar och mörtar fångades ner mot 1 meters djup. Tabell 3 visar hur fångsten fördelades per ansträngning i vardera djupzon. 1

Tabell 3. Fångst i 4 bottensatta nät per djupzon i Lilla Värsjö 9. F/A= Fångst per ansträngning Djupzon Abborre Mört 3-6 m F/A antal (st) 11 3-6 m F/A vikt (g) 11 71 6-1 m F/A antal (st) 11 1, 6-1 m F/A vikt (g) 1198 37 Tillstånd och bedömning enligt EQR8 Klassningen av vattnets ekologiska status görs enligt de 8 indikatorerna nedan (tabell 4). Klasserna är -dålig, 4-otillfredsställande, 3-måttlig, -god och 1-hög. Z-värdet, som kan vara både positivt och negativt, indikerar hur mycket värdet skiljer från referensvärdet, d.v.s. opåverkade förhållanden (Z-värde=). Ju längre Z-värdet ligger ifrån desto större är avvikelsen. De enskilda indikatorerna kan antyda problem med försurning (f) eller övergödning (ö), antydningarna bör dock tolkas utifrån varje sjös övriga karaktärsdrag. Tabell 4. Bedömning enligt EQR8 (ekologisk status) för Lilla Värsjö. Indikatorer EQR8 Klass Z-värde Indikerar (f/ö) (pvärde) Antal arter, -, f Diversitet (antal),91 1 -,11 Diversitet (vikt),3 3 -,94 f Biomassa,43 3,79 ö Antal,13 4-1, f Medelvikt,3,17 f Andel fiskätande abborrfiskar,19 4 1,3 f Kvot abborre / karpfisk,89 1,14 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Klass EQR8,37 3- Måttlig ekologisk status De värden som främst sänker den ekologiska statusen var medelvikten och antal arter. Lilla Värsjö har ett lågt antal arter och en hög medelvikt på fisken. Andra indikatorer som avvek var andelen fiskätande abborrfiskar som hade högt värde beroende på det ovanligt storvuxna abborrbeståndet och antalet fiskar, som var lågt. Viktdiversiteten (viktfördelning) mellan arterna och total biomassa per ansträngning låg på måttlig status. Inom hög status låg kvoten abborre/karpfisk och diversiteten med avseende på hur antalet individer fördelar sig mellan arterna. Sammantaget visar bedömningarna av Lilla Värsjö att sjön håller en måttlig ekologisk status, mycket beroende på att sjön är försurningskänslig och utsatt för surt vatten. Fem av avvikelserna bedöms vara resultatet av försurning. Biomassan indikerar övergödning men som mer troligt beror på stora fiskar och försurningspåverkan. Det är kalkningen som gör att sjön trots allt ligger på måttlig nivå och utan kalkning skulle den snabbt försämras. 11

Artvis fångst och längdfördelning Lilla Värsjö har provfiskats inom ramen för kalkeffektuppföljningen 1988, 199, 1997, och 9. Fångsten redovisas artvis och jämförs med tidigare provfisken. Abborre I provfisket 9 fångades totalt 6 abborrar med en vikt av 788 g. Fångsten per ansträngning var låg i antal medan den var genomsnittlig för vikt. Flera årsyngel (-6 mm) fångades och abborrarna varierade i längd mellan 7-48 mm. Reproduktionen av abborre tycks fungera då flera åldersklasser fanns representerade i fångsten, däribland årsyngel. Dock fanns inte fjolårsungar med i fångsten vilket kan tyda på svag rekrytering vissa år. Medelvikten på de fångade abborrarna låg på 17 g. låg medelvikten på 8 g. Vid jämförelse med fångsten så var det fler större abborrar 9. Utglesning av beståndet sker säkerligen genom predation på mindre abborre, där troligen de minsta årsklasserna är mest utsatta för den större abborren. Nätprovfiske Lilla Värsjö 9 Abborre (n=6, 4 nät) 6 4 Antal 3 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 6 Lilla Värsjö. Abborre (n=31, 4 nät) 4 3 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 1

6 Lilla Värsjö 1997. Abborre (n=47, 4 nät) 4 3 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 7 Lilla Värsjö 199. Abborre (n=164, 6 nät) 6 4 3 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 Mört Vid provfisket 9 fångades totalt mörtar som hade en sammanlagd vikt av 71 g. Fångsten per ansträngning var 6,3 st och 718 g, Fångsten i antal per ansträngning ligger under jämförelsevärdet i Fiskeriverkets fiskdatabas medan det för vikt ligger över. Detta visar att det var stor mört som dominerade fångsten. Endast en mört var under 1 mm, vilket indikerar svag rekrytering. Den minsta mörten var 4 mm medan den största var 34 mm. Den minsta mörten representerar fjolårsyngel. Medelvikten på de fångade mörtarna låg på 34 g. låg medelvikten på 18 g. Provfisken längre tillbaka visar varierande medelvikter utan någon tydlig trend över tiden. Lilla Värsjö 9 Mört (n=, 4 nät) 1 8 Antal 6 4 1 3 7 9 11 13 1 17 19 1 3 7 9 31 13

Lilla Värsjö. Mört (n=6, 4 nät) 4 3 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 Lilla Värsjö 1997. Mört (n=4, 4 nät) 1 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 Lilla Värsjö 199. Mört (n=44, 6 nät) 1 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 Diskussion och sammanfattning När Lilla Värsjö provfiskades 1988 erhölls ingen fisk, sjön antogs vara fiskfri till följd av försurningen. Mört och abborre sattes ut 199 efter att sjöns kalkning startat 1989. Redan 199 hade fisken etablerat sig. 1997 visade provfisket att rekryteringen varit god och fanns varierade årsklasser representerade. Fångsten 9 visar att Lilla Värsjö innehåller ett relativt glest fiskbestånd med en hög medelvikt på fisken. Antalet fångade fiskar av både mört och abborre var låg i jämförelse med fiskdatabasen, medan vikten var ungefär i nivå för abborren och över för mörten. Den låga andelen små mörtar (en mört <19 mm) gör det sannolikt att mörtens reproduktion varit försämrad de senaste åren. Ynglen utsätts troligen av ett hårt betestryck av abborren. Fångsten av abborre 9 i jämförelse med visar på ett mer varierat bestånd där fisken hade en högre medelvikt. Det förefaller troligt att en återhämtning är på väg att infinna sig hos abborren medan mörten har vissa problem med hårt betestryck och en osäker rekrytering. ph- 14

värdet har under de senare åren varit bra men den skiftande alkaliniteten visar att Lilla Värsjö är försurningskänslig. Två arter fångades, abborre och mört, vilket är lägre än jämförelsevärdet i landet (4,1 arter) och i Halland (,9 arter). Enligt fiskindex EQR8 så hamnade Lilla Värsjö inom måttlig ekologisk status, fem av indikatorerna påvisade försurningspåverkan. Bild 3. Båda Värsjöarna i Viskans vattensystem innehåller stor abborre och i sjöarnas klara vatten kan abborren bli en effektiv predator. 1

. Stora Värsjö (6333 1978) Sjöbeskrivning Sjökaraktär Stora Värsjö har en areal 4 ha och är belägen under högsta kustlinjen på en höjd av 1 möh i Varbergs kommun. Sjön är näringsfattig och försurningskänslig och har förbindelse med Lilla Värsjö via en liten bäck uppströms. Omgivningen runt sjön domineras av barrskog med ett visst inslag av björk. Strandzonen domineras av hällar som även ligger fritt ute i vattnet på grundare områden. Sand är det dominerande bottensubstratet. Vattenvegetationen är mycket gles och består av enstaka vita näckrosor samt notblomster. Maxdjupet uppgår till 14, m och medeldjupet är 3,9 m. Vid provfisket observerades tre storlommar. Bild 4. Stora Värsjö är en mycket vacker sjö med vildmarkskaraktär. Stenklipporna runt sjön och det höga siktdjupet på 8,6 m bidrar till dess speciella utseende. Kalkningsåtgärder och vattenkvalitet Kalkningen av Stora Värsjö startade 1989. Dessförinnan var sjöns fiskbestånd utdött på grund av försurningen. 199 återintroducerades mört och abborre i både Stora och Lilla Värsjö. Med undantag för så har ph och alkaliniteten under -talet legat på godkända nivåer (figur ). De nedåtgående svängningar som skedde under 199-talet har inte varit återkommande under -talet, det verkar som om sjöns vattenkemi är stabilare. Detta är viktigt för det biologiska livet i sjön. 16

Stora Värsjö ph Alkalinitet Surhetsgrad (ph) 8 7 6 4 3 1 1987 1989 1991 199 1994 199 1997 1998 1 3 4 6 7,3,,,1,1, Alkalinitet (mekv/l) Figur. ph och alkalinitet i Stora Värsjö åren 1987-8. Utförande Stora Värsjö provfiskades 9-8- 9-8-3 med 4 bottennät (Norden 1). Vid nätläggningen var vädret mulet, lufttemperaturen var ºC och det var svag sydvästlig vind. Siktdjupet mättes till 8,6 m och ph uppmättes i ytvattnet till 7,9. Ytvattentemperaturen var 19,6 ºC och ett språngskikt fanns på 9, m (figur 6). Syrehalten var tillfredsställande ner till 9 meters djup. Stora Värsjö Syrehalt mg/l Temperatur C Syremättnad % Vattendjup (m) -1 - -3-4 - -6-7 -8-9 -1-11 -1-13 -14-1 4 6 8 1 1 Figur 6. Temperatur- och syreprofil i Stora Värsjö på kvällen 9-8-. Fiskarter och artsammansättning 17

Fångsten i Stora Värsjö bestod av abborre och mört. Hur fördelningens såg ut mellan arterna framgår av figur 7. I tidigare provfisken har även sarv, öring och regnbåge fångats. Artfördelning - Vikt Artfördelning - Antal Mört 34% Abborre 66% Mört 48% Abborre % Figur 7. Artsammansättning i vikt och antal i Stora Värsjö 9. Viktmässigt dominerade abborre till /3 fångsten. Antalsmässigt var fångsten jämn mellan arterna. Fångsten visar att fisksamhället i stort är dominerat av rovfisk. Enligt markägare ska det nyligen ha fångats gädda i sjön på sportfiske, vilket indikerar att arten etablerar/etablerat sig i sjön. Bild. T.v. Fångsten i Stora Värsjö innehöll stor abborre. T.h. Intresserad fiskerättsägare som var med då fångsten dokumenterades. Total fångst per ansträngning Totalt fångades 31 individer fördelat på 16 abborrar och 1 mörtar. Totalvikten för hela fångsten var 67 g. Per ansträngning fångades 7,8 fiskar och 1317 g. Hur fångsten fördelade sig per ansträngning efter arterna och totalt med dess jämförelsevärden från Fiskeriverkets databas visas i tabell. Fångsten totalt var betydligt lägre än jämförelsevärdet i antal medan det för vikt bara låg något under. Totalvikten höjs av de stora abborrarna som fångades. Vikten per ansträngning låg över jämförelsevärdet för abborre och något under för mörten. Fångsten bestod av få individer med en hög medelvikt. 18

Tabell. Fångst per ansträngning per art och totalt i Stora Värsjö 9. Jämförelsevärden är genomsnittsvärden för hela Sverige och kommer från Fiskeriverkets fiskdatabas. Fiskart Abborre Mört Totalt Antal (st) 16 1 31 Vikt(g) 3483 1784 67 Antal/nät (st) 4 3,7 7,7 Jämförelsevärde 16,3 17,9 31,6 Vikt/nät (g) 87,7 446, 1316,7 Jämförelsevärde 67,7 477, 14 Medellängd (mm) 18,9 14,1 Minimilängd (mm) 19 66 Maximilängd (mm) 47 36 Medelvikt (g) 17,7 118,9 Fångstens djupfördelning Den dominerande fångsten gjordes i de nät som låg över språngskiktet (grundare än 9, m) och framförallt mellan 3-6 m (tabell 6). Det djupaste nätet, placerat på över 11 meters djup, var tomt. Den högsta vikten hos abborre erhölls på djup mellan 6-1 m där endast större abborrar fångades. Flest mörtar fångades i den grundaste zonen medan högsta vikten för mört var i zonen 3-6 m. Tabell 6. Fångst i 4 bottensatta nät per djupzon i Stora Värsjö 9. F/A=Fångst per ansträngning Djupzon Abborre Mört -3 m F/A antal (st) 3 9-3 m F/A vikt (g) 1 476 3-6 m F/A antal (st) 9 6 3-6 m F/A vikt (g) 49 973 6-1 m F/A antal (st) 1, 6-1 m F/A vikt (g) 1434 167, Tillstånd och bedömning enligt EQR8 Klassningen av vattnets ekologiska status görs enligt de 8 indikatorerna nedan (tabell 7). Klasserna är -dålig, 4-otillfredsställande, 3-måttlig, -god och 1-hög. Z-värdet, som kan vara både positivt och negativt, indikerar hur mycket värdet skiljer från referensvärdet, d.v.s. opåverkade förhållanden (Z-värde=). Ju längre Z-värdet ligger ifrån desto större är avvikelsen. De enskilda indikatorerna kan antyda problem med försurning (f) eller övergödning (ö), antydningarna bör dock tolkas utifrån varje sjös övriga karaktärsdrag. Tabell 7. Bedömning enligt EQR8 (ekologisk status) för Stora Värsjö. 19

Indikatorer EQR8 Klass Z-värde Indikerar (f/ö) (pvärde) Antal arter,1 -,6 f Diversitet (antal),7 -,94 Diversitet (vikt),17 4-1,37 f Biomassa,,6 Antal, -,33 f Medelvikt,,96 ö Andel fiskätande abborrfiskar, 1,93 f Kvot abborre / karpfisk,43 3,78 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Klass EQR8,4 4 Otillfredsställande ekologisk status Fångsten i Stora Värsjö indikerar att det rör sig om en näringsfattig och försurningspåverkad sjö. Sjöns ekologiska status sänks av att fyra indikatorer var dåliga, en otillfredsställande och en måttlig. Antalet fiskarter var lågt med fångade fiskarter. Antal fångade fiskar ligger långt under jämförelsevärdet vilket även ses i F/A för respektive art (tabell ). Medelvikt och andelen fiskätande abborrfiskar var för hög, vilket båda delvis beror på det storvuxna abborrbeståndet. Viktdiversiteten (viktfördelning) mellan arterna var otillfredsställande och kvoten abborre/karpfisk var måttlig. Sammantaget visar EQR8 att Stora Värsjö har en otillfredsställande status i avseende på fisk. Den är påverkad av försurningens effekter. Medelvikten indikerar övergödning men som mer troligt beror på stora fiskar och försurningspåverkan. Få yngre abborrar och mörtar (<1 cm) fångades och sjöns fiskbestånd utgörs till stor del av stora och gamla individer. Artvis fångst och längdfördelning Stora Värsjö har provfiskats inom ramen för kalkeffektuppföljningen 1988, 199, 1997, och 9. Fångsten redovisas artvis och jämförs med tidigare provfisken. Abborre I provfisket 9 fångades 16 abborrar med en sammanlagd vikt av 3483 g. Per ansträngning fångades 4 st respektive 871 g. Viktmässigt ligger detta i paritet med tidigare år, men antalsmässigt är det betydligt lägre. Vid provfisket fångades 13 st respektive 891 g per ansträngning. Jämförelsevärdena per ansträngning för svenska sjöar ligger på 16,3 st respektive 67,7 g. Slutsatsen för Stora Värsjös abborrar blir; få fiskar med hög medelvikt. fångades flera årsyngel på över 7 mm vilket saknades helt i detta provfiske. Den minsta 9 var 19 mm. Abborrbeståndet har förändrats i sin struktur från till 9. Ett mer varierat bestånd har ersatts av få årsklasser med vissa stora individer. De två största abborrarna vägde 119 g och 96 g. Troligen har de senaste årens reproduktion varit begränsad alternativt uteblivit något år. Den större abborren utgör säkerligen en effektiv predator på mindre fiskar då vattnet passar abborrens jaktteknik. Med sjöns begränsande växlighet och klara vatten får uppväxande fiskstadier svårigheter att klara sig. Sammantaget visar statusklassningen och längddiagrammet att abborren påverkats negativt trots att sjön har uppnått de vattenkemiska målen.

Stora Värsjö 9 Abborre (n=16, 4 nät) 4 3 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 Antal 1 St Värsjö. Abborre (n=, 4 nät) 8 6 4 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 4 4 3 3 1 1 Stora Värsjö 1997. Abborre (n=193, 16+4 nät) 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 Stora Värsjö 199. Abborre (n=18, 8 nät) 1 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 1

Mört I Stora Värsjö fångades 1 mörtar 9 med en sammanlagd vikt av 1784 g. Per ansträngning fångades 3,7 st och 446 g. Antalet mörtar per ansträngning ligger långt under jämförelsevärdet medan vikten ligger i nivå med detta. Detta ger att mörtbeståndet är ovanligt storvuxet. Vid fisket fångades, st respektive 91 g per ansträngning. Minsta individen 9 var 66 mm (troligen fjolårsyngel) och största var 36 mm. Att endast en mört under 18 mm fångades 9 tyder på att mörten kan ha problem med sin rekrytering. Både 1997 och fångades mörtar på runt 1 mm. Då den större abborren verkar ha stärkt sin ställning i sjön får mörten det tufft med den predation som uppstår. Få fiskar antalsmässigt, få mindre mörtar och förskjutet mörtbestånd mot alltmer större mörtar ger informationen att sjöns mörtbestånd har sämre status än föregående år. Fångsten kan ge indikation om att populationen är negativt påverkad av surt vatten där predation försvårar ytterligare. Stora Värsjö 9 Mört (n=1, 4 nät) 4 Antal 3 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 3 St Värsjö. Mört (n=, 4 nät) 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49

3 Stora Värsjö 1997. Mört (n=119, 16+4 nät) 3 1 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 7 Stora Värsjö 199. Mört (n=14, 8 nät) 6 4 3 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 Diskussion och sammanfattning Stora Värsjö är en typisk näringsfattig och försurningskänslig sjö med mycket klart vatten (siktdjup 8,6 m). Trots att vattenkemin ser bra ut så indikerar storlekssammansättningen hos mört att försurningen kan vara ett av problemen då endast en mört <18 mm fångades. För abborrens del så fångades ingen under 1 mm. Den klena rekryteringen kan bero på snabba surstötar som inte avslöjar sig i vattenprovtagningen. Dock syntes en del småfisk vid ytan under fältarbetet vilket kan ha varit årsyngel som inte fångades. Fångsten totalt var betydligt lägre än jämförelsetalet i antal medan det för vikt bara låg något under. Årets provfiske visar att abborrbeståndet har förändrats till en dominans av större individer och att mörtbeståndet är fortsatt storvuxet. Vid provfisket 1988 fångades ingen fisk. Efter kalkstart och isättning av mört och abborre var det ett fungerande fiskbestånd 1997. Fördelningen mellan arterna ser tillfredsställande ut med viss dominans för abborre. Två arter fångades vilket ligger under både svenska (4,1) och halländska (,9) jämförelsevärden för antalet arter. Gädda ska enligt markägare ha fångats i sjön vilket kan göra, om den får fäste, att sjöns fiskbestånd förändras ytterligare beroende på konkurrensförhållande mellan gädda och abborre. I tidigare provfisken har även sarv, öring och regnbåge fångats. Öring och sarv finns troligen kvar. Öringen ska enligt uppgift leka i ett tillrinnande vattendrag. Enligt fiskindexet EQR8 så klassas sjön som otillfredsställande vilket kan bero på försurningspåverkan som fyra av fiskindexets parametrar indikerar. Svängningarna i fisksamhället kan även ha påverkats starkt av faktorer såsom vattnets ringa förutsättningar för rekrytering (klart vatten och gles vegetation) och predationstryck. 3

3. Björkasjö (633438 13484) Sjöbeskrivning Sjökaraktär Björkasjö har en areal av 68 ha och är belägen över högsta kustlinjen på 7 möh i Varbergs kommun. Sjöns maxdjup uppgår till hela 3, m och dess medeldjup ligger på 8,4 m. Sjöns omgivning domineras av bokskog med visst inslag av björk och gran. Norra sidan av sjön domineras av en kraftigt kuperad och skogsklädd brant. Västra och södra delen av sjön är flackare med grundare områden. Björkasjö är en näringsfattig och försurningskänslig sjö som började kalkas år 1994. Där det är grundare domineras vegetationen av bladvass och bottenmaterialet domineras av sand, dy och lera. Vattenvegetationen är begränsad till stränderna och består förutom av bladvass av gul- och vit näckros, notblomster, starr sp. och axslinga. I östra delen av sjön finns en populär badplats. Björkasjö ligger inom det populära området Åkulla Bokskogar som är ett välbesökt område inom natur och fiske. I samband med provfisket observerades en häger, en storskarv, tre storlommar och två tranor. Bild 6. Björkasjö är en mycket djup sjö med ett maxdjup på 3 m. Sjön ligger inom det välbesökta rekreationsområdet; Åkulla bokskogar. Kalkningsåtgärder och vattenkvalitet Kalkningen av Björkasjö startade 1994. Dessförinnan låg både ph och alkaliniteten under eller nära gränsen för godkända värden. Vattenkemin har efter kalkstart visat högre ph och alkalinitet, dock har alkaliniteten varierat mycket mellan olika säsonger. Både år och 4 (mars) har alkaliniteten haft låga värden (figur 8) vilket visar att sjön är försurningskänslig. 4

Björkasjö ph Alkalinitet Surhetsgrad (ph) 8 7,3,3 6,, 4 3,1,1 1, 1976 1976 1976 1977 199 1997 1999 1 3 7 9 Alkalinitet (mekv/l) Figur 8. ph och alkalinitet i Björkasjö åren 1976-9. Utförande Björkasjö provfiskades 9-8-3 9-8-4 med 8 bottennät (Norden 1). Vid nätläggningen var vädret mulet, lufttemperaturen låg på 3 ºC och det var svag sydvästlig vind. Siktdjupet låg på 4, m och ph uppmättes i ytvattnet till 7,67. Ytvattentemperaturen var 18,8 ºC och ett språngskikt fanns på 7, m (figur 9). Syrgashalten var tillfredsställande i hela vattenvolymen. Björkasjö Syrehalt mg/l Temperatur C Syremättnad % Vattendjup (m) - -4-6 -8-1 -1-14 -16-18 - - -4-6 -8-3 4 6 8 1 1 Figur 9. Temperatur- och syreprofil i Björkasjö på kvällen 9-8-3.

Fiskarter och artsammansättning Vid provfisket i Björkasjö 9 fångades tre fiskarter; abborre, gädda och mört. Det ska även finnas gott om sarv i sjön, vilken inte fångades 9. Hur fördelningen i fångsten såg ut mellan arterna visas i figuren nedan. Artfördelning - Vikt Artfördelning - Antal Mört 1% Gädda 11% Mört 1% Gädda 1% Abborre 74% Abborre 78% Figur 1. Artsammansättning i vikt och antal i Björkasjö 9 Viktmässigt och antalsmässigt stod abborre för runt 3/4 delar av fångsten. Mört fördelade sig ungefär lika både i vikt och i antal. De tre gäddorna som fångades stod för 11 procent i vikt och 1 procent i antal. Vid provfisket 1998 fångades dessutom sarv och enligt sportfiskare ska det finnas gott om arten i sjön. Sjön verkar ålrik. I näten fanns det en hel del spår efter ål som ätit av fisken, vilket indikerar att det är gott om ål i sjön. Sjöns fiskbestånd domineras av rovfisk. Total fångst per ansträngning Totalt fångades 48 fiskar som tillsammans vägde 7836 g. Antalet per art var 193 abborrar, mörtar och 3 gäddor. I tabell 8 visas fångsten per ansträngning samt jämförelsevärden i genomsnitt från hela Sverige. Totalt var fångsten per ansträngning nära jämförelsevärdet i antal medan det i vikt låg under jämförelsevärdet. Fångsten av abborre per ansträngning låg över i antal och vikt. Mörten låg mycket under jämförelsevärdet både i antal och vikt och gäddan (som är svårfångad i nät) låg runt jämförelsevärdet. Tabell 8. Fångst per ansträngning per art och totalt i Björkasjö 9. Jämförelsevärden är genomsnittsvärden för hela Sverige och kommer från Fiskeriverkets fiskdatabas. Fiskart Abborre Mört Gädda Totalt Antal (st) 193 3 48 Vikt(g) 78 1166 89 7836 Antal/nät (st) 4,1 6,,4 31 Jämförelsevärde 16,3 17,9,3 31,6 Vikt/nät (g) 7, 14,8 111,3 979, Jämförelsevärde 67,7 477,,3 14 Medellängd (mm) 18 16 378 6

Minimilängd (mm) 6 3 Maximilängd (mm) 39 33 41 Medelvikt (g) 9,9,4 96,7 Fångstens djupfördelning I en så djup sjö som Björkasjö med små grundzoner så håller den mesta fisken till längs strandzonerna. Den största fångsten erhölls ovanför språngskiktet mellan -6 m. Djupare än 6 m fångades endast några enstaka fiskar. Flest abborrar fångades i djupzonen 3-6 m medan flest mörtar fångades grunt, under 3 m. Tabell 9. Fångst i 8 bottensatta nät per djupzon i Björkasjö 9. F/A=Fångst per ansträngning Djupzon Abborre Mört Gädda -3 m F/A antal (st) 16 37 1-3 m F/A vikt (g) 68 1 176 3-6 m F/A antal (st) 7,3,3 3-6 m F/A vikt (g) 18,7 17 131,3 6-1 m F/A antal (st) 4 1 6-1 m F/A vikt (g) 43 3 1- m F/A antal (st), 1-m F/A vikt (g), -3 m F/A antal (st) -3 m F/A vikt (g) Bild 7. Fångsten var stor i Björkasjö vilket medförde ett stort arbete att rensa näten. Dessutom hade mycket ål varit i näten vilket ökar arbetet ytterligare. Tillstånd och bedömning enligt EQR8 7

Klassningen av vattnets ekologiska status görs enligt de 8 indikatorerna nedan (tabell 1). Klasserna är -dålig, 4-otillfredsställande, 3-måttlig, -god och 1-hög. Z-värdet, som kan vara både positivt och negativt, indikerar hur mycket värdet skiljer från referensvärdet, d.v.s. opåverkade förhållanden (Z-värde=). Ju längre Z-värdet ligger ifrån desto större är avvikelsen. De enskilda indikatorerna kan antyda problem med försurning (f) eller övergödning (ö), antydningarna bör dock tolkas utifrån varje sjös övriga karaktärsdrag. Tabell 1. Bedömning enligt EQR8 (ekologisk status) för Björkasjö. Indikatorer EQR8 Klass Z-värde Indikerar (f/ö) (pvärde) Antal arter,7-1,79 f Diversitet (antal),1 4-1,4 f Diversitet (vikt),11-1,9 f Biomassa,74,33 Antal,96 1, Medelvikt,98 1,3 Andel fiskätande abborrfisker,36 3,9 f Kvot abborre / karpfisk,1 1,64 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Klass EQR8,43 3 Måttlig ekologisk status Det som sänker Bjökasjö status är främst antal arter, kvoten abborre/karpfisk, diversitet (vikt), och diversitet (antal). Andelen fiskätande abborrfiskar är måttligt avvikande. Fyra indikatorer pekar på att sjön är försurningspåverkad. Två indikatorer ligger nära referensvärdena; antal och medelvikt som visar att sjön ligger nära opåverkade förhållanden med avseende på fiskens antal och storlek. Även biomassan är på nivå med referensvärdet, vilket visar att mängden fisk stämmer med sjöns förutsättningar. Sammantaget indikerar fisksamhället att Björkasjö kan vara påverkad av försurning men med en stor fångst av mindre abborre så klassas ändå sjön enligt klass 3, d.v.s. måttlig ekologisk status. Av de fångade arternas längdfördelning 9 finns ingen misstanke om att sjön är försurningspåverkad i dagsläget utan snarare har sjöns status höjts. Artvis fångst och längdfördelning Björkasjö har provfiskats inom ramen för kalkeffektuppföljningen 1976, 1981, 1993, 1998, 3 och 9. Fångsten redovisas artvis och jämförs med tidigare provfisken. Abborre I provfisket 9 fångades 193 abborrar som sammanlagt vägde 78 g. Per ansträngning (per nät) fångades 4,1 st respektive 7, g, vilket är över genomsnittet i Fiskeriverkets provfiskedatabas. Fångsten dominerades av små individer <14 mm men alla årsklasser var representerade. En stor andel årsyngel fångades vilket visar att reproduktionen fungerat bra. Minsta abborren var mm och största var 39 mm. 8

Vid jämförelser mellan åren så ser man att fångsten 9 var liknande den 3 (3,6 st / 9 g per ansträngning), medan fångsten har ökat sedan åren 1993 och 1998. Abborren dominerar över mörten i sjön, något som indikerar att sjöns miljö är mer lämpad för abborre. Bl.a. så är sjöns siktdjup och djupstrukturer bättre för abborren. Möjligen råder det en hög inomartskonkurrens hos abborren vilket gör att mängden abborrar mellan 14- mm är låg. Björkasjö 9 Abborre (n=193, 8 nät) 4 3 3 Antal 1 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 6 Björkasjö 3. Abborre (n=189, 8 nät) 4 3 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 6 Björkasjön 1998. Abborre (n=498, 3+8 nät) 4 3 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 9

6 Björkasjö 1993. Abborre (n=4, 4+8 nät) 4 3 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 1 Björkasjö 1981. Abborre (n=8, 3 nät) 8 6 4 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 16 14 1 1 8 6 4 Björkasjö 1976. Abborre (n=69, 4 nät) 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 Mört Fångsten av mört som erhölls i Björkasjö var till antalet med totalvikten 1166 g. Per ansträngning fångades 6, st och 14,8 g, vilket båda är mycket under genomsnittet (tabell 8). Längdfördelningen dominerades av 9-1 mm. Flera årsklasser fanns representerade i fångsten, både fjolårsungar och 3-somriga. Andel av årsyngel (< mm) saknas vilket kan bero på att dessa inte fångas i näten. Vid provfisket 3 fångades fler mörtar per ansträngning (17,6 st), med en stor andel runt 1 mm. Utvecklingen tenderar har gått mot ett mer varierat mörtbestånd då längderna 9 låg mellan 6-33 mm. Mörtbeståndet är svagt vilket kan härledas till det allt starkare abborrbeståndet. Strukturen i beståndet säger dock att populationen fungerar tillfredsställande utan större störningar. 3

Björkasjö 9 Mört (n=, 8 nät) 1 8 6 4 1 3 4 6 7 8 9 1 11 1 13 14 1 16 17 18 19 1 3 4 Antal 7 Björkasjö 3. Mört (n=141, 8 nät) 6 4 3 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 Björkasjön 1998. Mört (n=167, 3+8 nät) 1 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 1 Björkasjö 1993. Mört (n=7, 4+8 nät) 8 6 4 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 31

14 Björkasjö 1981. Mört (n=67, 3 nät) 1 1 8 6 4 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 Björkasjö 1976. Mört (n=64, 4 nät) 1 1 4 6 8 1 1 14 16 18 4 6 8 3 3 34 36 38 4 4 44 46 48 >49 Diskussion och sammanfattning Provfisket visade att abborren har stärkt sin ställning mot mörten. Abborrbeståndet är stort och består av en stor del mindre individer och vissa större. Starka klasser av årsyngel, fjolårsyngel och 3-somriga fanns representerade hos abborren. Hos mört fanns både fjolåringar och 3-somriga med i fångsten. Reproduktionen fungerar tillfredsställande hos alla fiskarter. Att det finns riktigt stor abborre i sjön vittnar sportfiskare om som fångat väldokumenterade exemplar på 1,6 kg. Mörten har gått tillbaka, säkerligen beroende på abborrens uppgång. Ingen sarv fångades i detta provfiske, trots att det enligt närboende ska finnas mycket av arten i sjön. Sarven är främst knuten till strandnära områden som man kan missa i ett nätfiske och dessutom kan det regnväder som pågick innan provfisket ha påverkat resultatet negativt. Tre gäddor fångades vilket ligger inom genomsnittet så beståndet är med all säkerhet stabilt. Tre arter fångades vilket ligger i nivå med halländska förhållanden (,9 arter) medan det är något under för svenska förhållanden (4,1 arter). Björkasjö är en försurningskänslig och djup sjö med klart vatten där abborren är konkurrensstarkare än mörten. Fisksamhället fungerar tillfredsställande och vid användande av fiskindexet EQR8 så hamnar sjön i klass 3, måttlig ekologisk status. 3

4. Yttern (633114 13811) Sjöbeskrivning Sjökaraktär Yttern har en areal av 4 ha och är en näringsfattig sjö som är belägen ovanför högsta kustlinjen på en höjd av 17 möh i Hylte kommun. Sjön har ett maxdjup av,4 m och ett medeldjup av, m. Omgivningen runt sjön domineras av tall- och granskog där tallen dominerar. Vissa delar runt sjön innehåller odlingslandskap med inslag av lövskog. Kanterna runt sjön är steniga och vattenvegetationen är gles och består av bladvass och näckrosor. I samband med provfisket observerades storlom i sjön. Bild 8. Yttern ingår i Långaryds norra FVO och är en av områdets populäraste fiskesjöar. Kalkningsåtgärder och vattenkvalitet Kalkningen av Yttern startade så tidigt som 1981. Innan kalkningen startade så låg ph under 6 och alkaliniteten nära noll (figur 11). Därefter har ph och alkaliniteten visat godkända värden vid provtagningarna. Yttern är en försurningskänslig sjö som utan kalkningen sannolikt skulle försämras. 33

Yttern ph Alkalinitet Surhetsgrad (ph) 8 7 6 4 3 1 1976 1976 1976 198 1987 199 199 1994 1996 1998 4 6 8,7,6,,4,3,,1 Alkalinitet (mekv/l) Figur 11. ph och alkalinitet i Yttern åren 1976-9. Utförande Yttern provfiskades 9-8-4 9-8- med 4 bottennät (Norden 1). Vid nätläggningen var vädret mulet, lufttemperaturen låg på ºC och det var svag nordvästlig vind. Siktdjupet låg på 4,1 m och ph uppmättes i ytvattnet till 7,6. Ytvattentemperaturen var 19, ºC och språngskikt saknades (figur 1). Syrgashalten var tillfredsställande i hela vattenvolymen. Yttern Syrehalt mg/l Temperatur C Syremättnad % 4 6 8 1 1-1 Vattendjup (m) - -3-4 - Figur 1. Temperatur- och syreprofil i Yttern på kvällen 9-8-4. Fiskarter och artsammansättning 34

Bild 9. Fångsten i Yttern dominerades av abborre. Mörten höll en relativt hög medelvikt. Fyra fiskarter fångades i näten; abborre, gädda, mört och gers. En lake hittades i en av de fångade gäddornas svalg. Enligt fiskindexet EQR8 så håller Yttern en god ekologisk status. Vid provfisket i Yttern 9 fångades fyra fiskarter; abborre, gädda, mört och gers. Hur fördelningen såg ut mellan arterna visas i figur 13. Artfördelning - Vikt Artfördelning - Antal Mört 38% Gädda % Gers % Abborre 8% Gädda % Gers 8% Mört 3% Figur 13. Artsammansättning i vikt och antal i Yttern 9. Abborre 67% Dominerade gjorde abborren både i vikt och i antal. Mörten stod för 38 % av vikten och för 3 % av antalet. Gers svarade för 8 % av antalet. Gäddans andel var samma i både vikt och antal. Artfördelningen visar på ett välbalanserat fisksamhälle om man ser på fördelningen mellan rovfiskarter och karpfisk; biomassa 6/4 %, individantal 69/31 %. Vid dokumentationen hittades en lake i en av gäddornas svalg. Laken var ca 6 mm lång. 3

Bild 1. T.v. En liten halvt smält mört och t.h. en liten lake. Båda fiskarna hittades i svalget på gäddor från Yttern. Mörten är troligen ett årsyngel, fångsteffektiviteten av denna årsklass är antagligen låg i provfiskemetoden. Total fångst per ansträngning Vid provfisket 9 i Yttern fångades totalt 177 fiskar som tillsammans vägde 66 g. Per ansträngning fångades 44, individer och 16 g. Detta är över jämförelsevärdena för både antal och vikt i Fiskeriverkets provfiskedatabas för svenska sjöar (tabell 11). Abborren låg över jämförelsevärdena både med avseende på vikt och på antal. Mörten låg under i antal men över genomsnittet i vikt. Detta visar att det rör sig om ett storvuxet och glest mörtbestånd. Fångsten av gers låg ungefär som genomsnittet medan fångsten av gädda låg under i vikt och över i antal. Tabell 11. Fångst per ansträngning artvis och totalt i Yttern 9. Jämförelsevärden är genomsnittsvärden för hela Sverige och kommer från Fiskeriverkets fiskdatabas. Fiskart Abborre Mört Gers Gädda Totalt Antal (st) 119 41 14 3 177 Vikt(g) 384 493 19 14 66 Antal/nät (st) 9,7 1, 3,,7 44, Jämförelsevärde 16,3 17,9 3,7,3 31,6 Vikt/nät (g) 96 63, 3, 38, 16 Jämförelsevärde 67,7 477, 8,,3 14 Medellängd (mm) 18,1 164,7 89,4 187 Minimilängd (mm) 9 44 13 Maximilängd (mm) 33 7 117 86 Medelvikt (g) 3,1 6,8 9, 1,3 Fångstens djupfördelning Yttern är en grund sjö, så naturligt varierar inte fångsten mycket mellan djupzoner. Det fångades fler mörtar i den grundare zonen än i den djupare. Hos abborren var förhållandet omvänt. Även gäddorna fångades på grundare vatten. Gersen var utspridd (tabell 1). 36

Tabell 1. Fångst i 4 bottensatta nät per djupzon i Yttern 9. F/A=Fångst per ansträngning Djupzon Abborre Mört Gers Gädda -3 m F/A antal (st), 1 3, 1, -3 m F/A vikt (g) 64, 798 3, 77 3-6 m F/A antal (st) 37, 3, 3-6 m F/A vikt (g) 17, 448, 34 Tillstånd och bedömning enligt EQR8 Klassningen av vattnets ekologiska status görs enligt de 8 indikatorerna nedan (tabell 13). Klasserna är -dålig, 4-otillfredsställande, 3-måttlig, -god och 1-hög. Z-värdet, som kan vara både positivt och negativt, indikerar hur mycket värdet skiljer från referensvärdet, d.v.s. opåverkade förhållanden (Z-värde=). Ju längre Z-värdet ligger ifrån desto större är avvikelsen. De enskilda indikatorerna kan antyda problem med försurning (f) eller övergödning (ö), antydningarna bör dock tolkas utifrån varje sjös övriga karaktärsdrag. Tabell 13. Bedömning enligt EQR8 (ekologisk status) för Yttern 9. Indikatorer EQR8 Klass Z-värde Indikerar (f/ö) p-värde Antal arter, -,68 Diversitet (antal),73 1 -,3 Diversitet (vikt),4 3 -,8 f Biomassa,71,37 Antal,,64 Medelvikt,77 1 -,9 Andel fiskätande abborrfiskar,4,61 Kvot abborre / karpfisk,87 1,17 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Klass EQR8,63 God ekologisk status En indikator avviker (måttlig) från referensvärdet. Det är diversitet per vikt, vilket betyder att fisksamhället är något ojämnt fördelat mellan arterna. I Yttern dominerade abborren starkt vilket är naturligt i denna typ av sjö. Indikatorerna kvot abborre/karpfisk, medelvikt och diversitet (antal) får hög status. Antalet fiskarter, biomassa, antal och andel fiskätande abborrfiskar hamnar inom klass, d.v.s. god status. Sammantaget indikerar fångsten att Yttern inte avviker så mycket från opåverkade vatten och sjöns ekologiska status klassas som god. Vid det senaste fisket fick Yttern måttlig ekologisk status, klass 3, på gränsen till god. Artvis fångst och längdfördelning 37