Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 ARBETSGIVARKONTAKTER 2014-02-21 Tidsperiod: År 2013

Sida: 2 av 40

Sida: 3 av 40 Dnr: Af-2012/445712 Datum: 2014-02-21 Arbetsförmedlingen ska fortsätta att utveckla och förbättra sina arbetsgivarkontakter, dels för att stödja personer att hitta arbete, dels för att underlätta för arbetsgivare som har svårt att rekrytera. Särskilda ansträngningar ska göras för att stödja personer som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska senast den 14 juni 2013 och i samband med årsredovisningen för 2013 redovisa en strategi för utveckling av arbetssätt samt genomförda insatser och resultat av dessa, bl.a. informationsinsatser om lönesubventionerade anställningar. Beslut i detta ärende har fattats av t. f. generaldirektör Clas Olsson. Ärendet har föredragits av Hanna Sofia Johansson. I den slutliga handläggningen har direktör för Avdelningen Förmedlingstjänster Marie Linell-Persson och enhetschef Åse-Marie Linderö samt chefen för Ledningsstaben Thomas Hagman deltagit. Clas Olsson Hanna Sofia Johansson

Sida: 4 av 40

Sida: 5 av 40 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1. Inledning... 8 1.1 Metod och källor... 8 2. Strategi för arbetet med arbetsgivarkontakter... 9 3. Utveckling och förbättring av arbetsgivarkontakter... 10 3.1 Arbetsförmedlingens service till arbetsgivare... 10 3.1.1 Direktöverförda annonser och Annonsera direkt... 10 3.1.2 Rekrytering genom överenskommelse... 11 3.1.3 Rekryteringsträffar...12 3.1.4 Beredskap vid varsel...13 3.2 Resultat av Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter...13 3.2.1 Antalet arbetsgivarkontakter...13 3.2.2 Antal order med överenskommelser... 14 3.2.2.1 Antal nyanmälda platser... 16 3.3 Hur Arbetsförmedlingen underlättar för arbetsgivare som har svårt att rekrytera.. 17 3.3.1 Arbetsförmedlingen Kundtjänsts arbete med arbetsgivare... 17 3.3.2 Arbetsmarknadsutbildning vid brist på arbetskraft... 18 3.3.3 Rekrytering inom EU... 18 3.3.3.1 Jobb via Eures... 18 3.4 Arbetsförmedlingens arbete med att exponera lediga platser... 19 3.4.1 Jobbförslag... 19 3.4.2 Arbetsförmedlingens användning av olika kommunikationskanaler... 20 3.5 Förtroende och kundnöjdhet...21 3.5.1 Arbetsgivarnas förtroende för Arbetsförmedlingen...21 3.5.2 Kundnöjdhet... 23 3.5.3 Resultat från Svenskt Kvalitetsindex, SKI... 24 3.5.4 Arbetsgivarnas uppfattning om Arbetsförmedlingens service... 25 3.5.5 Utveckling av service till våra kunder... 27 3.6 Arbetsgivarnas användning av andra sökkanaler än Arbetsförmedlingen... 28 4. Arbetsförmedlingen stödjer personer att hitta ett arbete genom bättre arbetsgivarkontakter... 29 4.1 Informationssatsning till arbetsgivare... 29 4.2 Arbetsförmedlingens samarbete med branscher och arbetsgivare kring arbetsmarknadsutbildning... 30 4.2.1 Övergångar till arbete eller utbildning...31

Sida: 6 av 40 4.3 Arbetsförmedlingens arbete med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.31 4.3.1 Ackvirering... 32 4.3.2 Validering tydliggör kompetens... 32 4.3.3 Arbetsplatsförlagda aktiviteter... 33 4.3.4 Arbetsgivarstöd vid anställning... 33 4.3.5 Antal personer i arbete med olika former av arbetsgivarstöd... 33 4.3.6 Arbetet med att öka andelen arbetsgivare som anställer arbetssökande med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga... 34 4.3.6.1 Andra insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga... 35 5. Arbete med nationella överenskommelser... 36 6. Diskussion... 38

Sida: 7 av 40 Sammanfattning Arbetsförmedlingens arbete med att förbättra och utveckla arbetsgivarkontakterna visar inom vissa områden en positiv resultatutveckling jämfört med tidigare år. Under 2013 har antalet arbetsgivarkontakter fortsatt att öka. Detta gäller såväl antalet registrerade kontakter i Arbetsförmedlingens datalager, som i Arbetsförmedlingens tidmätning 1. Även antalet order med överenskommelse har ökat, liksom antalet registrerade nyanmälda respektive ackvirerade platser. Dessutom ser vi en ökning av antalet jobbförslag. När det gäller arbetsgivarnas nöjdhet och förtroende för Arbetsförmedlingen är resultatet varierande. Av Arbetsförmedlingens egen arbetsgivarundersökning framgår att en stor andel, 91 procent, av de arbetsgivare som redan är kunder hos myndigheten är nöjda med vår service. I en undersökning genomförd av Svenskt Kvalitetsindex framgår dock att arbetsgivarnas förtroende är lägre för Arbetsförmedlingen än för andra myndigheter. Arbetsförmedlingen har under 2013 påbörjat ett omfattande arbete som syftar till att få en djupare förståelse för arbetsgivarnas behov och utifrån denna kunskap utveckla verksamheten och tjänster för att förstärka förtroendet för myndigheten. Genom matchning ska Arbetsförmedlingen understödja och förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Särskild fokus har lagts på personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Under 2013 har Arbetsförmedlingen även genomfört informationsinsatser för att öka kunskapen hos arbetsgivare om olika former av arbetsgivarstöd i syfte att fler arbetsgivare ska anställa personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Under året har Arbetsförmedlingen fortsatt arbetet med att förstärka samarbetet med arbetsgivare som är verksamma över hela landet. Exempel på detta är nationella överenskommelser avseende praktikplatser och utbildningsplatser. Särskild fokus i dessa överenskommelser ligger på att underlätta för ungdomar, långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan, nyanlända och utrikes födda som ännu inte har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden att få arbete. Trots att resultatutvecklingen är positiv inom flera områden så är den inte tillräcklig. Därför kommer Arbetsförmedlingen fortsätta att stärka arbetet med goda kontakter och relationer med arbetsgivare för att stödja arbetssökande att hitta arbete och att underlätta för arbetsgivare som behöver rekrytera. 1 Tidmätningen är en urvalsundersökning där arbetsförmedlare och specialister får uppskatta den arbetstid som läggs ner på olika arbetsmoment. Med specialister avses psykologer, sjukgymnaster, SIUS-konsulenter, socialkonsulenter och personer som arbetar med att stödja hörselnedsattas och synnedsattas arbetssökande.

Sida: 8 av 40 1. Inledning Arbetsförmedlingen ska enligt förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som söker arbetskraft med dem som söker arbete. Enligt regleringsbrevet för år 2013 ska Arbetsförmedlingen fortsätta att utveckla och förbättra sina arbetsgivarkontakter. Målet med detta arbete är dels att myndigheten ska stödja personer att hitta arbete, dels att underlätta för arbetsgivare som har svårt att rekrytera. Särskilda ansträngningar ska också göras för att stödja personer som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare är central för att uppnå detta mål. En effektiv matchning förutsätter goda kontakter och relationer med arbetsgivare, men även god service till arbetssökande. Föreliggande rapport innehåller en presentation av Arbetsförmedlingens löpande arbete med arbetsgivarkontakter och en beskrivning av de satsningar som har genomförts under 2013 för att förbättra arbetet med arbetsgivare. 1.1 Metod och källor Denna rapport avser helåret 2013. Där det är möjligt görs jämförelser med 2012. Resultaten presenteras i huvudsak genom årssiffror, men även redovisas månadsvisa resultat för att visa utvecklingen under januari 2012 december 2013. Resultat i rapporten redovisas primärt från Arbetsförmedlingens datalager. Utöver detta hämtas data från Arbetsgivarundersökningen, två kundmätningar, nationella överenskommelser, data från Arbetsförmedlingens tidmätning och servicenivåmätningar. Dessutom hämtas data från Svenskt Kvalitetsindex. Arbetsgivarundersökningen är en undersökning som Arbetsförmedlingen gör varje månad för att få information om hur arbetsgivare som är kunder hos oss uppfattar vår service. Undersökningen omfattar cirka 2 300 order per månad. I denna rapport redogörs i huvudsak för årsresultat för 2012 och 2013. Där det är möjligt presenteras resultat från Arbetsgivarundersökningen i maj och oktober 2013 då ett antal tilläggsfrågor ställdes under just dessa månader. Tilläggsfrågorna rör status för den senast anställda personen och hur arbetsgivarnas förtroende för myndigheten skulle kunna öka. Dessutom ställdes frågor om varför arbetsgivare anlitar andra sökkanaler än Arbetsförmedlingen och vad dessa kanaler, enligt arbetsgivarna, kan erbjuda. Redogörelsen för de nationella överenskommelserna består dels av en beskrivning av några överenskommelser som har varit aktuella under 2013, dels en uppskattning av hur

Sida: 9 av 40 många platser som ingår i dessa. Några av överenskommelserna sträcker sig till och med 2015. Tidmätningen genomförs två gånger per år, under våren och hösten. Tidmätningen används här för att mäta antalet arbetsgivarkontakter. 2. Strategi för arbetet med arbetsgivarkontakter I Arbetsförmedlingens återrapport som lämnades den 14 juni beskrevs myndighetens nationella strategi med arbetet med arbetsgivarkontakter. 2 Arbetsförmedlingens verksamhet ska understödja och förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, vilket innebär att effektivt matcha lediga platser med lämpliga arbetssökande. Under 2013 har Arbetsförmedlingen haft ökad fokus på att bättre kunna tillgodose arbetsgivares behov av arbetskraft och i större utsträckning än tidigare tillvarata och matcha kompetensen hos personer som har en svag förankring på arbetsmarknaden. När det gäller matchning 3 är arbetsgivarkontakter särskilt viktiga för de arbetssökande som står långt ifrån och saknar egna kontaktytor mot arbetsmarknaden. För att öka effektiviteten i matchningen krävs att antalet lediga platser ökar. Fler platser leder inte automatiskt till ökad matchning, men ökar möjligheterna att föra samman arbetsgivare med rätt arbetssökande. Ett sätt att få fler anmälda platser till Arbetsförmedlingen är att erbjuda effektiv service till arbetsgivarna. Exempel på sådan service är att Arbetsförmedlingen vid anmälan om ledig plats träffar en överenskommelse med arbetsgivaren om hur rekryteringsuppdraget ska utföras, baserad på behov och önskemål. Arbetsförmedlingen bjuder också kontinuerligt in arbetsgivare till olika former av aktiviteter för att underlätta rekrytering. Exempel på sådan aktivitet är öppet hus på lokala arbetsförmedlingskontor där arbetsgivare och arbetssökande kan mötas. Genom att matchningen förbättras förväntas också kundernas förtroende för Arbetsförmedlingen att öka. Som ett led i att tillgodose arbetsgivarnas behov av arbetskraft och samtidigt tillvarata och matcha kompetenser hos personer med svag förankring på arbetsmarknaden är det viktigt att Arbetsförmedlingen ger arbetsgivarna tillräcklig information om olika former av lönesubventioner och arbetsgivarstöd som kan minska kostnader vid anställning. Syftet med informationen är att motivera arbetsgivare att anställa arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det kan till exempel handla om arbetssökande som har en 2 Arbetsförmedlingen (2013-06-14). 3 Matchning kan ske på olika sätt. Det vanligaste sättet är att arbetsförmedlaren matchar den arbetsökandes profil gentemot lediga jobb i Platsbanken. Se Arbetsförmedlingen (2013) Arbetsmarknadsrapport för en närmare beskrivning.

Sida: 10 av 40 funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga eller personer som varit borta länge från arbetsmarknaden. Informationen kan bland annat spridas genom fler personliga besök hos arbetsgivare och genom att Arbetsförmedlingen i alla kontakter med arbetsgivare informerar om förutsättningarna för olika former av arbetsgivarstöd. Internrevisionen rekommenderade i december 2013 att Arbetsförmedlingen utformar och implementerar en övergripande strategi och/eller ramar för arbetet med arbetsgivarkontakter. 4 Arbetsförmedlingen kommer att ytterligare förstärka styrningen gällande arbetsgivarkontakter under 2014. 3. Utveckling och förbättring av arbetsgivarkontakter 3.1 Arbetsförmedlingens service till arbetsgivare Arbetsförmedlingen erbjuder arbetsgivare möjlighet att registrera lediga platser i Platsbanken och även hjälp med att formulera platsannonsen. Arbetsförmedlingen erbjuder också arbetsgivare att få en kundansvarig. Den kundansvariga på Arbetsförmedlingen är den person som företaget vänder sig till när de vill rekrytera. I samband med stöd vid rekrytering får arbetsgivare också information om Arbetsförmedlingens olika arbetsgivarstöd för att minska kostnader vid anställning. 5 3.1.1 Direktöverförda annonser och Annonsera direkt Arbetsgivare som är i behov av att rekrytera kan välja att själva lägga in sina annonser i Platsbanken, eller få hjälp med sin rekrytering av Arbetsförmedlingen. Arbetsgivarna kan lägga in sina annonser genom direktöverförda annonser eller Annonsera direkt. Direktöverförda annonser innebär att arbetsgivaren skapar annonsen i sitt rekryteringsverktyg och sedan överför annonsen till Arbetsförmedlingen som då publicerar den i Platsbanken. Annonsera direkt innebär att arbetsgivaren loggar in på sitt konto på vår webbplats och skapar en annons som sedan granskas av Arbetsförmedlingen Kundtjänst innan den publiceras i Platsbanken. Direktöverförda annonser utgör omkring 46 procent av alla lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen. Motsvarande siffra för Annonsera direkt är cirka 32 procent. Skillnaden jämfört med år 2012 är marginell. Resten av platserna kommer via Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS) till Platsbanken och registreras av arbetsförmedlare. 4 Arbetsförmedlingen (2014-01-08) Åtgärdsplan 2013/6. 5 De ekonomiska stöden som Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetsgivare finns beskrivna under avsnitt 4.3 Arbetsmarknadens arbete med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Sida: 11 av 40 Annonsera direktplatserna granskas av arbetsförmedlare innan de publiceras. På de direktöverförda annonserna gör Arbetsförmedlingen stickprov efter publiceringen. Alla platser som arbetsgivare registrerar via Annonsera direkt och direktöverförda annonser publiceras i Platsbanken och Eures platsbank 6. 3.1.2 Rekrytering genom överenskommelse Arbetsgivare som anmäler lediga platser kontaktas av arbetsförmedlare för att erbjudas en överenskommelse om hjälp med rekryteringen. I vissa fall kan kontakten resultera i att arbetsförmedlaren och arbetsgivaren enas om att arbetsgivaren vill sköta rekryteringen på egen hand. Överenskommelser kan också ingås efter att kontakt mellan arbetsgivare och Arbetsförmedlingen har inletts på annat sätt. I samband med kontakt om eventuell överenskommelse erbjuder Arbetsförmedlingen hjälp med att exempelvis reda ut arbetsgivarens frågeställningar kring annonsering. Under samtalet ges information om hur Arbetsförmedlingens webbplats kan användas vid rekrytering, i de fall arbetsgivaren inte redan har publicerat annonsen där. På webbplatsen kan arbetsgivare själv leta arbetskraft via Sök CV. Om arbetsgivaren vill ha hjälp med rekryteringen, görs en överenskommelse där det beskrivs vilken service Arbetsförmedlingen ska tillhandahålla samt hur och när den ska följas upp. Exempel på service som kan erbjudas till arbetsgivare är hjälp vid annonsering, ett urval av arbetssökande eller anordnande av rekryteringsträff i Arbetsförmedlingens lokaler. Om arbetsgivaren vill annonsera en ledig plats och inte önskar ytterligare service görs en överenskommelse om att arbetsgivaren endast vill ha platsen publicerad i Platsbanken. Av överenskommelsen framgår också om det är aktuellt med någon form av anställningsstöd. Av figur 1 framgår att andelen order med överenskommelse har varit relativt stabil under 2013, även om andelen direktöverförda annonser och Annonsera Direkt har minskat något under året. Minskningen blir tydligare i slutet av 2013. Däremot går det att se en ökning över tid, från 2012 till 2013, gällande order på direktöverförda annonser och Annonsera direkt. Även överenskommelser på vanlig order har ökat något från januari 2012 till december 2013. 6 En beskrivning av Eures finns under rubriken 3.3.3 Rekrytering inom EU.

Sida: 12 av 40 Figur 1. Andel order med överenskommelse fördelat på direktöverförda annonser och Annonsera direkt respektive vanlig order. Januari 2012 december 2013. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Direktöverförda annonser och Annonsera direkt-order Vanlig order Källa: Datalagret. Fördelen med att arbetsgivare själva registrerar sina order är att det är en snabbare process för arbetsgivarna att på egen hand annonsera efter arbetskraft. Dessutom kan arbetsgivarna registrera order även utanför kontorstid då sådan registrering inte är beroende av service från en arbetsförmedlare. Direktöverförda annonser och Annonsera direkt innebär också att Arbetsförmedlingen kan spara administrativa resurser. Dessa resurser kan Arbetsförmedlingen i stället använda för att erbjuda arbetsgivare stöd inför rekrytering och för att informera om vårt serviceutbud, till exempel om arbetsgivarstöd vid anställning. Vid uppföljning av överenskommelsen undersöker arbetsförmedlaren om överenskommen service har getts och om det finns behov av ytterligare stöd eller service från Arbetsförmedlingen för att rekryteringen ska kunna genomföras. Ett exempel på detta kan vara att arbetsgivaren vill se över och ändra kravprofilen på sin annons. Ett annat exempel är att Arbetsförmedlingen tipsar om rekrytering utanför Sverige eller erbjuder arbetsmarknadsutbildningar inför rekrytering. 3.1.3 Rekryteringsträffar Ytterligare en service som erbjuds arbetsgivarna är olika former av rekryteringsträffar där arbetsgivare kan informera om sitt företag och rekryteringen och därefter göra korta intervjuer med arbetssökande. Under de senaste åren har Arbetsförmedlingen ökat antalet rekryteringsträffar på lokala arbetsförmedlingskontor. Rekryteringsträffar anordnas som ett komplement till vanlig platsannonsering. Som ett komplement till de fysiska rekryteringsträffarna anordnas virtuella träffar.

Sida: 13 av 40 Under 2013 anordnades knappt 2 000 rekryteringsträffar som annonserats på Arbetsförmedlingens webbplats. Detta kan jämföras med att knappt 1 900 träffar registrerades under 2012. 7 Fler rekryteringsträffar underlättar möten mellan arbetsgivare och arbetssökande och kan bidra till fler anställningar. Arbetsförmedlingen deltar även på rekryteringsaktiviteter som anordnas av externa aktörer. 3.1.4 Beredskap vid varsel På Arbetsförmedlingen finns en organisation för hantering av större varsel. Syftet är att säkerställa att de regioner som drabbas får det stöd de behöver. Ambitionen är att på ett snabbt sätt få kontinuerlig uppdatering av uppkomna situationer i landet för att ta ställning till vilka åtgärder som behöver vidtas. Arbetsgivare kan bland annat anmäla varsel via vår webbplats. Under varsel samarbetar Arbetsförmedlingen med arbetsgivare, trygghetsorganisationerna, parter på lokal nivå samt kommun- och länsansvariga. Syftet med arbetsgivares skyldighet att varsla vid driftinskränkningar är att Arbetsförmedlingen ska få tid att planera och vidta nödvändiga arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att underlätta omställningen för de arbetssökande som berörs. 3.2 Resultat av Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter Ett antal verksamhetsresultat kan kopplas till Arbetsförmedlingens arbetssätt gentemot arbetsgivare: Antalet arbetsgivarkontakter Antalet registrerade arbetsgivarkontakter Överenskommelse på order Antal anmälda platser 3.2.1 Antalet arbetsgivarkontakter Arbetsförmedlingen mäter antalet arbetsgivarkontakter på två sätt. Resultatet för antalet arbetsgivarkontakter och antalet registrerade arbetsgivarkontakter skiljer sig åt volymmässigt. Skillnaden beror på olika mätmetoder där registrerade arbetsgivarkontakter har registrerats manuellt i AIS och antalet arbetsgivarkontakter har mätts i tidmätningen. Skillnaden mellan antalet arbetsgivarkontakter i AIS respektive tidmätningen kan förklaras av att Arbetsförmedlingen har långt fler kontakter med arbetsgivare än vad som registreras i vårt system. Arbetsförmedlare har dagligen via telefon, e-post och direkta 7 På grund av tekniska problem har inte alla träffar registrerats under augusti och september 2012. I årsredovisningen för 2012 redovisades en högre siffra för detta år. Siffran har korrigerats genom ett nytt mätsätt. I det nya mätsättet tas bland annat hänsyn till att vissa aktiviteter tidigare räknades flera gånger, till exempel om en aktivitet genomfördes på flera platser i en kommun.

Sida: 14 av 40 möten kontakter med arbetsgivare. Dessa kontakter fångas upp i tidmätningen, men alla registreras inte manuellt i AIS. Arbetsförmedlingen eftersträvar att alla kontakter ska registreras för att få ett tillförlitligt register och en rättvisande statistik. En anledning till att registreringen ändå inte alltid görs kan vara att denna tar tid i anspråk, tid som kan användas till exempelvis kontakter med arbetssökande. I tabell 1 visas hur många arbetsgivarkontakter Arbetsförmedlingen hade under år 2012 och 2013 enligt tidmätningen. Antalet arbetsgivarkontakter har ökat med 56 procent. Ökningen av antalet arbetsgivarkontakter beror främst på att arbetet med att ackvirera plats hos anordnare från och med 2013 ingår i kundkontakterna med arbetsgivare. Tabell 1. Antal arbetsgivarkontakter. Helår 2012 och 2013. 2012 2013 Antal Antal Antal arbetsgivarkontakter 3 000 000 4 700 000 Källa: Tidmätningen. I tabell 2 anges antalet arbetsgivarkontakter som registrerats i AIS. 8 Av tabellen framgår att det totala antalet registrerade arbetsgivarkontakter var 436 599 år 2012, respektive 470 538 år 2013. Det motsvarar en ökning på knappt 8 procent. Ökningen är positiv då fler arbetsgivarkontakter ger ökade möjligheter för matchning. Tabell 2. Antal manuellt registrerade arbetsgivarkontakter i Arbetsförmedlingens informationssystem, exklusive internetarbetsgivare 9. Arbetsgivare med 1 100 anställda. Helår 2012 och 2013. 2012 2013 Antal registrerade arbetsgivarkontakter Källa: Datalagret. Antal Antal 436 559 470 538 3.2.2 Antal order med överenskommelser Tabell 3 visar att antal order med överenskommelse har ökat från 153 856 år 2012 till 203 317 år 2013. Detta motsvarar en ökning med drygt 30 procent. Ökningen visar att 8 Sättet att räkna har förändrats sedan återrapporten (2013-06-14). Detta innebär att redovisningen över våra arbetsgivarkontakter med företag som har färre än 100 anställda i föreliggande rapport numera redovisas på samma sätt som i styrkortet, vilket inte var fallet i junirapporten. Förändringen innebär att de arbetsgivarkontakter som personal på Avdelningen rehabilitering till arbete har haft under 2013 numera är inkluderade. Antalet arbetsgivarkontakter som Avdelningen rehabilitering till arbete hade under 2012 inte är redovisade i årssiffran för detta år, då Arbetsförmedlingen inte mätte dessa under 2012. Detta innebär att Arbetsförmedlingen under 2012 hade fler arbetsgivarkontakter än de som ingår i tabell 2. 9 Siffrorna hämtas från styrkortet där arbetsgivare som går in på Arbetsförmedlingens webbplats och registrerar order inte inkluderas. Anledningen till att dessa order inte inkluderas är eftersom de inte innebär att arbetsgivarna har direktkontakt med Arbetsförmedlingen.

Sida: 15 av 40 Arbetsförmedlingens arbete med att öka antalet överenskommelser har gett resultat. En jämförelse mellan olika former av order visar att de order som arbetsgivare själva registrerar ökar i förhållande till vanliga order. Under 2012 registrerades 86 694 order baserat på direktöverförda annonser och Annonsera direkt, vilket kan jämföras med 67 162 vanliga order. Motsvarande siffror för 2013 är 133 149 respektive 70 168. Tabell 3. Totalt antal order med överenskommelse, fördelat på direktöverförda annonser-order och Annonsera direkt-order respektive vanlig order. Helår 2012 och 2013. 2012 2013 Antal Antal Antal order med överenskommelse 153 856 203 317 -Därav direktöverförda annonser-order och Annonsera direkt-order Källa: Datalagret. 86 694 133 149 -Därav vanlig order 67 162 70 168 Som angetts under 3.1.2 Rekrytering genom överenskommelse kan en överenskommelse antingen innebära att arbetsgivaren på egen hand vill genomföra hela eller delar av rekryteringen, alternativt att arbetsgivaren vill ha stöd från Arbetsförmedlingen i sin rekrytering. Genom överenskommelserna får arbetsgivaren en återkoppling på sin order och vid behov information om hur rekryteringen kan genomföras på ett effektivt sätt. Effektiva rutiner för överenskommelser ökar chanserna för att Arbetsförmedlingen snabbare ska kunna starta matchingen mellan arbetsgivare arbetssökande. 10 Arbetet med att stödja personer att hitta arbete genom förbättrade arbetsgivarkontakter och matchning beskrivs i avsnitt 4 respektive 5. Målet med en order är att den ska resultera i en rekrytering. I Arbetsgivarundersökningen ställs frågan om arbetsgivarna har anställt någon person efter att de har placerat en order hos Arbetsförmedlingen. Under år 2012 uppger 53 procent av de tillfrågade arbetsgivarna att de har anställt en person. Motsvarande siffra för år 2013 är 55 procent. Exempel på orsaker till att arbetsgivare inte anställer efter att de har placerat en order är att arbetssökande saknar den utbildning och/eller den erfarenhet som krävs. Andra orsaker kan vara att arbetsgivare vill rekrytera inom bristyrken eller att önskad arbetskraft saknas inom arbetsgivarens region. Eftersom Arbetsförmedlingen har i uppdrag att särskilt arbeta med att stödja personer som har en svag förankring på arbetsmarknaden ställdes i maj och oktober 2013 i Arbetsgivarundersökningen frågan om vilken kategori den senast anställda personen tillhör. Resultatet redovisas i tabell 4. 10 Se Arbetsförmedlingen (2014) Årsredovisning 2013.

Sida: 16 av 40 Tabell 4. Status för den senast anställda personen. Maj och oktober 2013. Andel i procent. 11 Maj 2013 Okt 2013 Andel Andel Ungdom < 24 år 17 28 Långtidsarbetslös 8 7 Funktionsnedsatt 1 1 Nyanländ 1 1 Endast grundskola 4 7 Inget av alternativen 73 66 Källor: Arbetsgivarundersökning maj och oktober 2013. Av tabell 4 framgår att andelen arbetsgivare som vid senaste anställning valde en ungdom har ökat med 11 procentenheter från maj till oktober 2013. Detta är positivt eftersom ungdomar oftare har svårare att få jobb än personer med mer arbetslivserfarenhet. Även andelen arbetsgivare som har anställt en person som har grundskola som högsta utbildning visar på ett positivt resultat. En möjlig förklaring till ökningarna är att tillfälliga anställningar under sommaren inkluderas i oktobermätningen. Sådana anställningar utgör för många ungdomar den första kontakten med arbetsmarknaden och är viktig för framtida yrkesliv. Övriga resultat är liknande i de båda undersökningarna, med undantag för kategorin Inget av alternativen, vilken har minskat. 3.2.2.1 Antal nyanmälda platser Tabell 5 visar antalet nya anmälda platser som kommit in till Arbetsförmedlingen. Antalet platser för år 2013 har ökat i jämförelse med föregående år. Under 2012 anmäldes 664 348 platser, vilket kan jämföras med 669 459 år 2013. Tabell 5. Antal nyanmälda platser. Helår 2012 och 2013. 2012 2013 Antal Antal Antal nyanmälda platser 664 348 669 459 Källa: Datalagret. Matchning är inte bara beroende av antalet arbetsgivarkontakter och anmälda platser, utan påverkas även av Arbetsförmedlingens marknadsandel av antalet lediga platser relaterad till det totala antalet lediga platser på arbetsmarknaden. Marknadsandelen 11 Flera svarsalternativ är möjliga. Frågan ställdes endast i maj och oktober 2013.

Sida: 17 av 40 ger också en bild av myndighetens betydelse för arbetsmarknadens sök- och rekryteringsprocesser. Marknadsandelen räknas fram av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens marknadsandel beräknas genom att relatera anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen till det totala antalet nyanställningar på arbetsmarknaden. Under 2012 var marknadsandelen knappt 43 procent 12. Marknadsandelen för 2013 var inte beräknad vid denna rapports färdigställande. Arbetsförmedlingen konstaterar att marknadsandelen behöver öka. Ett sätt att uppnå detta är genom att i större utsträckning utnyttja branschorganisationernas kontaktnät och resurser för att i större utsträckning nå ut till fler arbetsgivare. 3.3 Hur Arbetsförmedlingen underlättar för arbetsgivare som har svårt att rekrytera 3.3.1 Arbetsförmedlingen Kundtjänsts arbete med arbetsgivare Arbetsförmedlingen Kundtjänst har en viktig del i myndighetens arbete med arbetsgivare. Arbetsförmedlingens kvartalsvisa undersökningar med arbetsgivare som ringer till Arbetsförmedlingen visar att vi erbjuder en mycket bra servicenivå och ett bra bemötande. Dagligen tar Arbetsförmedlingen Kundtjänst emot samtal från arbetsgivare som har frågor om exempelvis annonsering, sitt eget ärende samt om olika arbetsmarknadspolitiska insatser och program samt arbetsgivarstöd. Under en månad tar myndigheten emot cirka 8 500 samtal från arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har i genomsnitt cirka 40 000 registrerade kontakter med arbetsgivare per månad (år 2013) och av dessa har Arbetsförmedlingen Kundtjänst kontakt med runt 20 procent. Arbetsgivarna prioriteras i telefonkön hos Arbetsförmedlingen framför andra kunder för att maximera servicenivån. Detta innebär att väntetiden i kön sällan är längre än tio sekunder. Arbetsförmedlingen Kundtjänst genomför granskningar av annonser som ska publiceras på vår webbplats i Platsbanken. På en månad utförs i genomsnitt cirka 29 000 granskningar. Arbetsförmedlingen Kundtjänst har även ett nationellt ansvar för att kontinuerligt bevaka svårtillsatta platser för att intensifiera matchningen eller diskutera alternativa rekryteringsmöjligheter. De alternativa rekryteringsmöjligheterna kan innebära att Kundtjänst informerar arbetsgivare om att vi har grupper av arbetssökande som med hjälp av våra olika anställningsstöd kan utgöra bra matchningsalternativ. Ett exempel kan vara arbetssökande med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga där arbetsgivaren får kompensation för den minskade arbetsförmågan och i gengäld får en sökande som matchar arbetsgivarens önskemål i övrigt vad gäller exempelvis kompetens. 12 Arbetsförmedlingen (2013) Arbetsmarknadsrapport.

Sida: 18 av 40 3.3.2 Arbetsmarknadsutbildning vid brist på arbetskraft Det finns arbetsgivare som har svårt att rekrytera på grund av att arbetssökande inte har den kompetens som efterfrågas. I dessa fall kan en arbetsmarknadsutbildning underlätta att en anställning kommer till stånd. Med arbetsmarknadsutbildning avses yrkesinriktad utbildning som syftar till att stärka den arbetssökandes möjligheter att få ett arbete samt underlätta för arbetsgivare att få arbetskraft med lämplig kompetens. En arbetsmarknadsutbildning är inriktad mot aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses via det reguljära utbildningsväsendet. Arbetsmarknadsutbildning ges i form av kurser som Arbetsförmedlingen eller andra aktörer upphandlar av olika utbildningsanordnare. Exempel på sådana aktörer är utbildningsföretag, högskola eller den kommunala uppdragsverksamheten. Utbildningstiden är individuell och anpassas efter den arbetssökandes bakgrund och utbildningens art. Kännetecknande för utbildningen är att den är individanpassad och består av ett modulbaserat upplägg. 3.3.3 Rekrytering inom EU Arbetsförmedlingen ingår i det europeiska nätverket EURopean Employment Service (EURES). EU-/EES-länderna och Schweiz ingår i nätverket som arbetar för att främja fri rörlighet på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens Eures-resurspersoner och Euresrådgivare ska inom vårt ordinarie tjänsteutbud erbjuda stöd till arbetssökande att hitta arbete i andra länder och ge service till arbetsgivare som vill rekrytera internationellt. Eures-resurspersoner är speciellt utsedda arbetsförmedlare som ska ge råd och information till arbetssökande, arbetsgivare och kollegor. 13 Eures-rådgivare har till uppgift att ge service till arbetssökande och arbetsgivare i mer komplexa frågor samt utbilda kollegor på Arbetsförmedlingen om Eures-frågor. I Sverige finns ett nätverk bestående av ca 60 Eures-rådgivare. De svenska Eures-rådgivarna hade kontakt med drygt 43 000 svenska och utländska arbetssökande under 2013. Detta kan jämföras med drygt 40 000 kontakter 2012. Antalet möten med svenska och utländska arbetsgivare har också ökat under 2013 (drygt 8 500) jämfört med 2012 (knappt 7 800 14 ). Under 2013 fick 3 177 svenskar arbete i annat EU-/EES-land eller Schweiz genom Eures-rådgivares medverkan. Samtidigt fick 525 personer från övriga Europa arbete i Sverige. Detta kan jämföras med att 2 037 svenskar fick arbete i annat EU-/EES-land eller Schweiz 2012. Under 2012 fick knappt 400 personer från övriga Europa arbete i Sverige. 3.3.3.1 Jobb via Eures Svenska arbetsförmedlingskontor har under flera år deltagit på European Job Days, mässor för att främja rörligheten på arbetsmarknaden och för att underlätta att besökande arbetsgivare får tillgång till den kompetens de söker. European Job Days anordnas en gång om året, vanligtvis under hösten. 13 Råden och informationen behandlar landets arbetsmarknadslagar, anställningsförhållanden, hur man söker arbete, hur CV skrivs i aktuellt land samt landets arbetsplatskultur. 14 Siffran är korrigerad från återrapporten (2013-06-14).

Sida: 19 av 40 Runt om i Sverige anordnas varje månad miniseminarier om att arbeta i Norge. Flera lokala arbetsförmedlingar anordnar också rekryteringsträffar där norska företag finns på plats för att rekrytera. Rekryteringen till Norge riktas till alla åldrar, men fokus är på ungdomar eller personer som nyligen blivit arbetslösa, till exempel på grund av större industrinedläggningar. Som framgår ovan får de flesta arbetssökande som får jobb via Eures detta i Norge, men även callcenterbranschen i Irland och i Storbritannien söker kontinuerligt efter svensk arbetskraft. Andra större rekryteringar sker till Disneyland Paris och till olika kryssningsföretag. Även dessa rekryteringar riktas främst mot ungdomar. För att underlätta för arbetssökande att hitta jobb utomlands kan Arbetsförmedlingen också bevilja intervjuresor till annat EU-/EES-land eller Schweiz. Detta innebär att arbetssökande kan få ekonomisk hjälp för att ta sig till intervju i annat EU/EES-land eller Schweiz. Arbetsförmedlingen ser en positiv ökning av intervjuresorna, vilket är positivt för matchningsarbetet. 3.4 Arbetsförmedlingens arbete med att exponera lediga platser 3.4.1 Jobbförslag En del av Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivare är att lämna jobbförslag till arbetssökande. Jobbförslag kan lämnas både av arbetsförmedlare på det lokala arbetsförmedlingskontorer och vid kontakt med Arbetsförmedlingen Kundtjänst. Jobbförslag är centrala för matchningen då det är viktigt för arbetsgivare att rätt förslag ges till lämplig sökande. Jobbförslag inkluderar både platsanvisning och platsförslag. För arbetssökande som får eller söker arbetslöshetsersättning innebär platsanvisning ett krav på att söka ett visst arbete. Ett platsförslag är däremot ett förslag för den arbetssökande om ett arbete att söka, där den sökande själv avgör om denna vill söka platsen eller inte. Förutom att lämna jobbförslag, tipsar Arbetsförmedlingen arbetssökande om arbetsgivare som är i behov av arbetskraft och om planerade rekryteringsträffar. Arbetsförmedlingen följer upp antalet jobbförslag som ges till arbetssökande. Figur 2 visar att antalet anvisningar och platsförslag har ökat kontinuerligt sedan april 2012 fram till november 2012. Under januari december 2013 minskade antalet platsförslag och platsanvisningar. Minskningarna i slutet av båda åren kan förklaras med kalendereffekten

2012-01 2012-02 2012-03 2012-04 2012-05 2012-06 2012-07 2012-08 2012-09 2012-10 2012-11 2012-12 2013-01 2013-02 2013-03 2013-04 2013-05 2013-06 2013-07 2013-08 2013-09 2013-10 2013-11 2013-12 Sida: 20 av 40 då december innehåller många helgdagar. I förhållande till början av 2012 har dock antalet jobbförslag ökat. 15 Figur 2. Antal anvisningar eller platsförslag till personer som är öppet arbetslösa, deltar i program, är deltidsarbetslösa eller är timanställda. Period januari 2012 december 2013. 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Antalet unika individer Antalet anv och plf 50 000 0 Källa: Datalagret. 3.4.2 Arbetsförmedlingens användning av olika kommunikationskanaler I Arbetsförmedlingens utvecklingsarbete finns definierade uppdrag kring hur lediga platser ska exponeras maximalt för våra kunder. Därför arbetar Arbetsförmedlingen aktivt med att synliggöra lediga platser via flera olika kommunikationskanaler. Genom information om lediga platser via olika kanaler uppmuntras de arbetssökande att bli mer självgående och på egen hand söka efter jobb. Vidare innebär användandet av olika kommunikationskanaler att tillgängligheten ökar då informationen kan nås även när Arbetsförmedlingen är stängd. Genom att arbetssökande i högre grad använder vår självservice får arbetsförmedlarna mer tid till stöd och coachning av de arbetssökande som behöver detta samt mer tid till arbetsgivarkontakter. Den mest etablerade kommunikationskanalen är vår webbplats där Platsbanken kan nås. För att underlätta kundernas användning har bland annat instruktionsfilmer lagts ut på webbplatsen. Platsbanken kan också nås genom Platsbanksappen för smartphones. Med hjälp av appen går det går att söka jobb via arbetsort, fritext och yrke, spara sökningar och annonser, mejla och dela jobbannonser samt hitta rekryteringsträffar. Informationen i appen finns på sex språk. För att förbättra appen görs kontinuerligt utvärderingar utifrån användarförslag och recensioner i Appstore och Google play. Det finns också möjlighet för 15 För en särredovisning av antalet anvisningar och antalet platsförslag, se Arbetsförmedlingens återrapport Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning (2014-02-21).

Sida: 21 av 40 våra kunder att lämna kommentarer om förbättringar via supporten eller formulär på vår webbplats. Under hösten lanserades även en möjlighet att hämta CV från vår webbplats, dropbox, e-postklient och Itunes filöverföring för ios (iphone, ipad och ipod touch). Filerna kan sedan bifogas till en ansökan direkt i appen. Arbetsförmedlingen finns också på flera sociala medier, såsom Facebook, YouTube och LinkedIn. Under 2013 skapade Arbetsförmedlingen en särskild sida på Facebook för arbetsgivare. Webben används också i samband med olika rekryteringsevenemang och då genom videosändningar. Dessutom används chattverktyg för såväl intern som extern kommunikation. Exempelvis finns det möjlighet att chatta med arbetsförmedlare inför ansökan till högskolan och universitet, inför sommarjobbssäsongen och inför vintersäsongens jobb i fjällen. Vidare har chattar genomförts i samarbete med riksrekryterande arbetsgivare. 3.5 Förtroende och kundnöjdhet Arbetsförmedlingen arbetar ständigt för att förbättra förtroendet hos våra kunder och Arbetsgivarundersökningen bidrar till information om hur vi kan förbättra vår service. Arbetsförmedlingen genomför varje månad en arbetsgivarundersökning där arbetsgivare som redan är kunder hos oss får svara på frågor om vad de tycker om vår service. Undersökningen omfattar cirka 2 300 order per månad. Varje order motsvarar en arbetsgivare som anmält en ledig plats hos Arbetsförmedlingen under månaden. Det bör noteras att Arbetsgivarundersökningen är en urvalsundersökning och kan vara behäftad med urvalsfel. 3.5.1 Arbetsgivarnas förtroende för Arbetsförmedlingen I Arbetsgivarundersökningen mäts bland annat hur stort förtroende arbetsgivare har för Arbetsförmedlingen. Av tabell 6 framgår att 37 procent av de arbetsgivare som deltog i Arbetsgivarundersökningen under 2013 hade mycket stort eller ganska stort förtroende för Arbetsförmedlingen. Tio procent uppgav att de hade ganska litet eller mycket litet förtroende för myndigheten. Skillnaderna jämfört med 2012 är marginella.

Sida: 22 av 40 Tabell 6. Hur stort förtroende har du för Arbetsförmedlingen? Helår 2012 och 2013. Andel i procent. 16 Källa: Arbetsgivarundersökningen. De arbetsgivare som uppgett att de har ganska litet förtroende och mycket litet förtroende för Arbetsförmedlingen i Arbetsgivarundersökningen fick även svara på en följdfråga (se tabell 7). Tabell 7. Varför har Du litet förtroende för Arbetsförmedlingen? Helår 2012 och 2013. Andel i procent. 17 Källa: Arbetsgivarundersökningen. 2012 2013 Andel Andel Mycket stort förtroende 12 10 Ganska stort förtroende 23 27 Varken stort eller litet förtroende 24 28 Ganska litet förtroende 5 8 Mycket litet förtroende 2 2 Ej haft kontakt med Af 32 25 Besvarat frågan tidigare 2 0 Sum m a 100 100 2012 2013 Andel Andel Brister i servicen 61 58 Af har inget att erbjuda 28 25 Skickar sökande med fel kompetens 29 32 Svårt att få tag på handläggare 22 12 Annat 30 34 Av tabell 7 framgår att den vanligaste anledningen som arbetsgivare uppgav till att de hade litet förtroende för Arbetsförmedlingen var brister i service (runt 60 procent båda åren). Noterbart är att andelen som uppger att det är svårt att få tag på handläggare har minskat från drygt 20 procent år 2012, till drygt 10 procent år 2013. Arbetsförmedlingen 16 Frågan ställdes inte under januari och mars 2012 samt under januari och februari 2013. 17 Frågan ställdes inte under januari och mars 2012 samt under januari och februari 2013. Flera svarsalternativ är möjliga. Andelar av de som svarat Ganska litet förtroende och Mycket litet förtroende, se tabell 6.

Sida: 23 av 40 har under 2013 arbetat för att stärka arbetet gentemot arbetsgivare vilken kan vara en förklaring. I övrigt är skillnaderna mellan de anledningar arbetsgivarna uppgett till att de har litet förtroende för myndigheten små mellan de båda åren. Under maj och oktober 2013 ställdes i Arbetsgivarundersökningen en extra fråga kopplad till förtroende. Frågan syftar till att undersöka hur arbetsgivarna anser att Arbetsförmedlingen kan stärka sitt förtroende hos arbetsgivarna. Tabell 8. Finns det något som skulle kunna öka förtroendet för Arbetsförmedlingen mer än vad du har idag? Maj och oktober 2013. Andel i procent. Maj 2013 Okt 2013 Andel Andel Snabbare och enklare service 10 13 Leverera service enligt överenskommelse 5 6 Kontakt med samma person på Af 11 9 Lätta att få tag på kontaktpersonen 8 6 Snabb återkoppling på order 7 8 Övrigt 21 27 Nöjd med servicen 25 15 Vet ej 39 39 Källa: Arbetsgivarundersökningen maj och oktober 2013. Tabell 8 visar att det vanligaste svaret är att arbetsgivarna inte vet hur deras förtroende för Arbetsförmedlingen skulle kunna öka. Detta behöver dock inte innebära att de anser att förtroendet inte kan öka, utan att de saknar egna förslag på hur det skulle kunna förbättras. Av denna tabell framgår att andelen svarande som är nöjda med servicen har minskat. Samtidigt visar tabell 6 att andelen arbetsgivare som har mycket stort eller ganska stort förtroende för Arbetsförmedlingen har ökat något. 3.5.2 Kundnöjdhet I Arbetsgivarundersökningen mäts inte bara arbetsgivarnas förtroende för Arbetsförmedlingen, utan även hur nöjda arbetsgivarna är med den service de får av Arbetsförmedlingen. På frågan om arbetsgivarna är nöjda med Arbetsförmedlingens hantering av deras order svarade 88 procent ja under 2012. Under 2013 hade andelen som uppgav att de var nöjda ökat till 91 procent. Svaren gäller arbetsgivare som har haft kontakt med Arbetsförmedlingen. I Arbetsgivarundersökningen mäts arbetsgivarnas nöjdhet utifrån flera faktorer. En faktor är om det urval av arbetssökande som arbetsgivarna har fått har den utbildning

Sida: 24 av 40 som den plats de anmält kräver. I Arbetsgivarundersökningen från 2013 uppger 90 procent av arbetsgivarna att de arbetssökande har förväntad utbildning. Ingen större skillnad går att finna vid en jämförelse med svaret från 2012. Även de arbetssökandes arbetslivserfarenhet är en faktor. Inte heller i denna fråga går det att se någon större skillnad mellan de två åren. Under 2013 uppgav 91 procent av de svarande att de arbetssökande hade tillräcklig med erfarenhet för den sökta tjänsten. Ytterligare ett mått på arbetsgivarnas nöjdhet är om de upplever att de har fått tillräckligt med arbetssökande för att anställa. Under 2012 uppgav 82 procent av arbetsgivarna att de fått tillräckligt med arbetssökande. Detta kan jämföras med 81 procent 2013. 3.5.3 Resultat från Svenskt Kvalitetsindex, SKI Förtroendet för Arbetsförmedlingen och andra myndigheter mäts också i Svenskt Kvalitetsindex (SKI) undersökning. Arbetsgivarnas förtroende började mätas 2013 och var då 56 procent. 18 Det genomsnittliga förtroendet för myndigheterna i SKI:s undersökning har ökat från 65 procent 2012 till 67 procent 2013. SKI mäter också kundnöjdhet hos ett antal myndigheter. Betygsskalan sträcker sig från 0 till 100. Ju högre betyg en myndighet får, desto bättre omdöme har den fått av sina kunder. SKI har satt 60 som ett mått på godkänt kundomdöme. Av SKI:s undersökning framgår att arbetsgivarnas kundnöjdhet med Arbetsförmedlingen är 58. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga kundnöjdheten för myndigheterna i undersökningen är 63. Utifrån SKI:s undersökning bedömer Arbetsförmedlingen att vi behöver förtydliga våra tjänster och erbjudanden. SKI:s kundundersökning visar inte lika positiva resultat som Arbetsförmedlingens egna arbetsgivarundersökningar. En förklaring kan vara skillnader i målgruppen för de olika undersökningarna. I Arbetsgivarundersökningen deltar redan existerande kunder hos Arbetsförmedlingen, medan även arbetsgivare som inte redan är kunder hos Arbetsförmedlingen deltar i SKI:s undersökning. Att arbetsgivare som redan är kunder hos Arbetsförmedlingen är mer positiva kan ses som logiskt då de har valt att samarbeta med oss. SKI:s undersökning visar dock på vikten av att stärka arbetet med arbetsgivarkontakter. Under 2013 har Arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter fortsatt att öka. Arbetsförmedlingen har också startat ett utvecklingsarbete för att stärka förtroendet hos våra kunder genom att tillvarata deras erfarenheter och förväntningar. 18 Godkänt betyg är 60 eller över. Felmarginalen för Arbetsförmedlingen hos arbetsgivare är 3,31. Felmarginalen är en funktion av standardavvikelsen och bildar tillsammans med medelvärdet ett konfidensintervall som med en viss sannolikhet täcker det samma värdet man vill uppskatta i en population. SKI använder som standard 95 procents sannolikhet. Detta innebär att förtroendet/lojaliteten hos arbetsgivare för Arbetsförmedlingen varierar mellan 53,1 59,1.

Sida: 25 av 40 3.5.4 Arbetsgivarnas uppfattning om Arbetsförmedlingens service Arbetsförmedlingen följer löpande vad arbetsgivarna tycker om vår service. Som ett led i detta arbete har två undersökningar genomförts i januari och december 2013. 19 Syftet har varit att bland annat följa upp den informationskampanj som Arbetsförmedlingen genomförde på olika platser i landet under 2013. Informationskampanjen genomfördes i syfte att öka kunskapen hos arbetsgivare om de olika arbetsgivarstöd som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. De områden som ingick i båda undersökningarna var: Personlig service av arbetsförmedlare Kundansvarig arbetsförmedlare Överenskommelse om ytterligare stöd Rekryteringsträffar 19 Drygt 2 200 arbetsgivare ingick i januariundersökningen och 500 i decemberundersökningen. Urvalet gjordes bland arbetsgivare som registrerats i AIS arbetsgivareregister och som har haft kontakt med Arbetsförmedlingen under det senaste halvåret.

Sida: 26 av 40 Tabell 9. Resultat av arbetsgivares uppfattning om service. Januari och december 2013. Andel i procent. Januari 2013 Decem ber 2013 Andel Andel På vilket sätt har du använt dig av Arbetsförmedlingen under 2013? Jag har fått 40 48 personlig service av arbetsförmedlare* Har du fått den service av arbetsförmedlarna som du behöver?** 84 84 Har Arbetsförmedlingen bidragit till lyckade rekryteringar? ** 39 58 Utöver annonsering (i Platsbanken) erbjuder Arbetsförmedlingen en rad olika tjänster i samband med rekrytering. Har ni kommit 14 27 överens om något ytterligare stöd? Fullföljde Arbetsförmedlingen det ni hade För få svar för att 87 kommit överens om?*** redovisa resultat Har du deltagit på någon rekryteringsträff på Arbetsförmedlingen under det senaste året 6 9 (2013)?**** Var rekryteringsträffen ett bra sätt att komma i kontakt med sökande?***** 97 73 Källa: Arbetsförmedlingens servicenivåmätning januari och december 2013. * Arbetsgivarna kunde även uppge om de registrerat annons i Platsbanken, om de inte har anlitat Arbetsförmedlingen under det senaste halvåret och om de blivit kontaktade av Arbetsförmedlingen det senaste halvåret även om de inte har anlitat oss. ** Frågan ställdes till de arbetsgivare som uppgett att de fått personlig service av en arbetsförmedlare. *** Frågan ställdes till de arbetsgivare som kommit överens om ytterligare stöd. **** I januari frågades om arbetsgivaren deltagit på någon rekryteringsträff det senaste halvåret. ***** Frågan ställdes till arbetsgivare som deltagit i en rekryteringsträff. Av tabell 9 framgår att andelen arbetsgivare som fått personlig service av arbetsförmedlare har ökat från 40 procent i januari till 48 procent i december 2013. Ökningen är positiv då personliga kontakter innebär möjligheter för arbetsförmedlarna att informera om vår arbetsgivarservice liksom om olika arbetsgivarstöd vid anställning. Andelen som uppger att Arbetsförmedlingen har bidragit till lyckade rekryteringar har ökat från 39 till 58 procent under samma period. Även andelen arbetsgivare som uppger att de har kommit överens med Arbetsförmedlingen om ytterligare stöd vid rekrytering har ökat i december jämfört med januari. I januari uppgav också nästan 90 procent att Arbetsförmedlingen fullföljde överenskommelsen.

Sida: 27 av 40 Arbetsförmedlingen anordnar olika former av rekryteringsträffar för att underlätta för matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande. 20 Nio procent av de tillfrågade arbetsgivarna i december 2013 uppger att de deltagit på en rekryteringsträff under året. Detta är en ökning jämfört med januari, då 6 procent uppgav att de deltagit på en rekryteringsträff under det senaste halvåret. Det behöver dock inte visa på en reell ökning. Decemberresultatet mäter 12 månader medan januarimätningen gäller sex månader. Andelen arbetsgivare som uppger att rekryteringsträffen var ett bra sätt att komma i kontakt med sökande har dock samtidigt minskat från 97 procent till 73 procent. Under 2013 genomförde Arbetsförmedlingen en informationskampanj med fokus på lönesubventioner och olika arbetsgivarstöd vid anställning. Syftet med informationskampanjen var bland annat att fler personer med exempelvis en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska få ett arbete. I decemberundersökningen ställdes frågor gällande anställningsstöd. Drygt hälften av arbetsgivarna uppger att de har eller har haft någon anställd med anställningsstöd under 2013. Övriga säger att de inte har haft någon anställd med stöd. Tre fjärdedelar svarar att de kan tänka sig att anställa en person med anställningsstöd, medan resterande arbetsgivare ger ett nekande svar. Arbetsförmedlingen har också undersökt om arbetssättet gentemot arbetsgivarna har fått genomslag på arbetsgivarnas uppfattning om vår service. För att mäta detta har specifika frågor ställts i Arbetsgivarundersökningen som genomfördes i maj respektive oktober 2013. Två områden i det nya arbetssättet är överenskommelser på order och att myndigheten erbjuder en kundansvarig. På frågan om de har en egen kundansvarig svarade 17 procent ja, 51 procent nej och 32 procent vet ej i majundersökningen. I motsvarande undersökning i oktober svarade 14 procent ja, 57 procent nej och övriga 29 procenten vet ej. 21 Här framgår att andelen arbetsgivare som har en egen kundansvarig har minskat något under året. Som angivits i tabell 3 har antalet order med överenskommelser ökat. På frågan om Arbetsförmedlingen genomförde sina åtaganden inom utsatt tid (enligt överenskommelse) svarade 84 procent ja under både 2013 och 2012. 3.5.5 Utveckling av service till våra kunder Som framgår av Arbetsgivarundersökningen och SKI:s undersökning behöver förtroendet för Arbetsförmedlingen öka hos samtliga kundgrupper. Under 2013 har Arbetsförmedlingen därför påbörjat ett utvecklingsarbete som syftar till att Arbetsförmedlingen ska få en djupare förståelse för kundernas behov och utifrån detta involvera både kunder och medarbetare i arbetet med att utveckla vår verksamhet och 20 För mer information om rekryteringsträffar, se avsnitt 3.1.3. 21 Resultaten ska tolkas med viss försiktighet då vår kontaktperson för arbetsgivarundersökningen inte behöver vara samma person som har hand om arbetsgivarens kundkontakter.