Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen hur dem själva påverkas och formas av sin omgivning såväl i ett större som mindre perspektiv. Kursen ämnar sätta deltagarnas självmedvetenhet i ett socialt sammanhang. Lärandemål Deltagarna ska ha utvecklat sin förståelse för den politiska verklighet som de lever i, på såväl en praktisk som teoretisk nivå. De ska i högre grad vara förmögna att analysera och tolka samhällsföreteelser utifrån olika relevanta perspektiv. De ska ha en medvetenhet om hur omgivningen är med och formar människor. Kursen innehåller studier inom följande: - Politisk teori; demokrati, ideologier - Politisk praktik; olika politiska system på nationell och internationell nivå - Politisk ekonomi; makro- och mikroekonomi utifrån ett samhällsperspektiv - Människan som en social varelse; sociologi, socialpsykologi - Fördjupningar på valda områden utifrån ett samhällsperspektiv Kursen anpassas utifrån deltagarnas förutsättningar. Vi kombinerar praktiska och teoretiska uppgifter, lärarledda lektioner, skriftliga och muntliga övningsuppgifter, individuellt eller i grupp, diskussioner, samtal och gemensamma analyser. t är att utveckla deltagarnas förmåga att strukturera sina tankar i olika former och sammanhang. - 1 -
Examination Kursen examineras kontinuerligt. Exempel på hur detta kan te sig är: - Skriftliga och muntliga analyser - Deltagande och närvaro - Inlämningsuppgifter - Prov Kursen motsvarar Samhällskunskap 1b, respektive Samhällskunskap A, på gymnasienivå, och ämnar ge grundläggande behörighet för vidare studier. Kursplan Historia Kursen motsvarar Historia 1a1 och Historia 1a2, respektive Historia A, på gymnasienivå Kursens syfte är att utveckla deltagarnas historiska kännedom samt förmåga att sätta relevanta historiska perspektiv på händelser, personer och epoker idag och i det förflutna. Lärandemål Deltagarna ska utöka sin historiemedvetenhet, sin färdighet i att tänka historiskt, samt sin förståelse för varför vi studerar historia. De ska få grundläggande kunskap om centrala historiska begrepp, och utveckla sin förmåga att analysera historiska företeelser i tid och rum. Kursen inleder med en introduktion till historieämnet, följt av en kort kronologisk genomgång av världshistorien och centrala begrepp för olika epoker. Därefter tar kursen en tematisk struktur där deltagarna är med och väljer teman. t är att belysa skilda historiska perspektiv; såsom socialhistoria, ekonomisk historia, politisk historia och militärhistoria. Vissa historiska perioder kommer att återkomma flera gånger under kursen, om än med olika perspektiv. - 2 -
Kursen anpassas utifrån deltagarnas förutsättningar. Vi kombinerar praktiska och teoretiska uppgifter, lärarledda lektioner, skriftliga och muntliga övningsuppgifter, individuellt eller i grupp, diskussioner, samtal och gemensamma analyser. t är att utveckla deltagarnas förmåga att strukturera sina tankar i olika former och sammanhang. Examination Kursen examineras kontinuerligt. Exempel på hur detta kan te sig är: - Skriftliga och muntliga analyser - Deltagande och närvaro - Inlämningsuppgifter - Prov Kursen motsvarar motsvarar Historia 1a1 och Historia 1a2, respektive Historia A, på gymnasienivå, och ämnar ge grundläggande behörighet för vidare studier. Kursplan Svenska Undervisning motsvarande Svenska 1, 2 och 3, respektive Svenska A och B, på gymnasienivå. Kursen syftar till att utveckla deltagarnas förmåga att kommunicera, såväl i tal som i skrift, samt att bearbeta texter i olika former. Deltagarna ska även bli mer förtrogna med det svenska språket, dess uppbyggnad och användning i olika sammanhang. - 3 -
Lärandemål och innehåll Kursens fokus ligger på utveckling av ett eget, personligt språk samt färdighetsträning i formellt skriftspråk. Deltagarna ska öva sig på att skriva texter inom olika genrer, få inblick i litteraturhistorien, öva upp sin läsfärdighet och förmåga att muntligt uttrycka åsikter, tankar och känslor samt lyssna till andra vid debatter, diskussioner och uppläsningar. Kursdeltagarnas egna texter står i centrum för undervisningen och vid respons på dessa ligger tyngdpunkten på kommunikation, kreativitet och originalitet. Förmågan processa skriftlig och muntlig information, genom källkritik och analyser, ingår även och är tänkt att leda till ett mer kritiskt och deltagande förhållningssätt till samtidskultur och aktuell debatt. Kursen ska också vara allmänbildande inom litteratur och kultur och bidra till deltagarens personliga utveckling. Lärarledda lektioner samt eget arbete under lärares närvaro. Lästräning, skriftliga och munliga färdighetsuppgifter där fokus ligger på kommunikation, budskap, stilistik och studieteknik. Kursen innehåller även gruppdiskussioner, studiebesök och flertalet responssamtal kring egna texter. Examination Kursen examineras kontinuerligt. Godkänd närvaro och deltagande på kursens obligatoriska element. Dessa innehåller; skönlitterära prosatexter, lyrik, textanalyser, fördjupningsarbete (uppsats) med källkritik, en facktext, formell text och muntlig framställning. Dessutom gemensam och enskild läsning av skönlitterära texter och facktexter från olika tidsepoker och kulturer. Undervisning motsvarande Svenska 1, 2 och 3, respektive Svenska A och B, på gymnasienivå, och ämnar ge grundläggande behörighet för vidare studier. Kursplan Matematik Kursen motsvarar Matematik 1b respektive Matematik A, på gymnasienivå. För deltagarna som redan har uppnått sagda behörighet eftersträvas vidare behörighet i Matematik 2b respektive Matematik B. - 4 -
Kursens syfte är att utveckla deltagarnas förmåga att arbeta matematiskt, samt sin förmåga att med hjälp av olika strategier kunna lösa matematiska problem. Lärandemål Deltagarna ska utveckla sin förmåga att arbeta matematiskt och öva sig i att med olika arbetssätt och på olika vägar lösa matematiska problem. De ska ges möjlighet att, inom ramen för matematiken, utmana, fördjupa och bredda sin kreativitet och sitt matematikkunnande. Deltagarna ska även få en bättre förståelse för matematikens roll och betydelse i samhället. - Aritmetik & Algebra. T.ex. Beräkna, och förenkla - Procent & Statistik: t.ex. Bestämma ränta, givet kapital och räntesats. - Geometri: t.ex. Bestämma vinkel x i en triangel, givet att inom samma figur de två andra vinklar är kända. - Funktioner: T.ex. Bestämning av konstanter i proportionaliteter som:. Givet att t.ex. och är kända. - Algebra: t.ex. Lösning av ekvationssystem med två obekanta: - Geometri: t.ex. Bevis av Pythagoras sats. - Funktioner: t.ex. Kunna bestämma k-värde, m-värde i - Statistisk och sannolikhet: t.ex. rapportering av en statistisk undersökning. Deltagarnas uppmuntras att aktiv redovisa inför klassen deras egna förslag på hur ett givet matematisk problem kan lösa. Deltagarna får då möjlighet att synliggöra för varandra de olika algoritmer som dessa använder vid problemlösning. På så sätt skapas möjlighet för diskussion om för- och nackdelar med olika metoder. Det ovan sagda blandas med lärarledda lektioner och skriftliga övningsuppgifter. - 5 -
Examination Kursen examineras kontinuerligt genom prov, övningar och deltagande. Förutom närvaro krävs det inom respektive kurs att: - Deltagare använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och tillvägagångssätt för att formulera och lösa problem i ett steg. - Deltagare genomför matematiska resonemang såväl muntligt som skriftligt. - Deltagare använder matematiska termer, symboler och konventioner samt utför beräkningar på ett sådant sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck. Kursen motsvarar motsvarar Matematik 1b, respektive Matematik A, på gymnasienivå, och ämnar ge grundläggande behörighet för vidare studier. För deltagarna som redan har uppnått sagda behörighet eftersträvas vidare behörighet i Matematik 2b respektive Matematik B. Kursplan Naturkunskap Undervisning motsvarande Nk1a1 samt Nk1a2, respektive Naturkunskap A. och lärandemål Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förmåga att värdera och analysera frågor av naturvetenskaplig karaktär. Deltagarna ska få en ökad medvetenhet om, och färdighet med, naturvetenskapliga arbetsmetoder. De ska även få större kunskaper om centrala naturvetenskapliga områden, såsom miljö- och klimatfrågor, jordens resursfördelning, naturens kretslopp, utvecklingen av naturvetenskapliga teorier, samt människans relation till naturen. - Hållbar utveckling - Naturvetenskapliga metoder och förhållningssätt - Människan, klimatet och ekosystemet - Evolution och etik - 6 -
- Aktuella energifrågor Kursen anpassas utifrån deltagarnas förutsättningar. Vi kombinerar praktiska och teoretiska uppgifter, lärarledda lektioner, skriftliga och muntliga övningsuppgifter, individuellt eller i grupp, diskussioner, samtal och gemensamma analyser. t är att utveckla deltagarnas förmåga att strukturera sina tankar i olika former och sammanhang. Examination Kursen examineras kontinuerligt. Exempel på hur detta kan te sig är: - Skriftliga och muntliga analyser - Deltagande och närvaro - Experiment och övningar - Inlämningsuppgifter - Prov Kursen motsvarar Samhällskunskap 1b, respektive Samhällskunskap A, på gymnasienivå, och ämnar ge grundläggande behörighet för vidare studier. Kursplan Engelska Undervisningen motsvarar Engelska 5 och 6, respektive Engelska A. Kursens syfte är att utveckla studenternas engelska; öka medvetenheten i hur engelska används i olika länder och situationer. Öka elevernas förståelse av språket i skrift och tal och få dem att våga tala inför - 7 -
andra och anpassa språket i olika situationer. t är också att skapa en inlärningsmiljö där alla jag känner sig trygga, vågar tala och inspireras att lära sig mer. Lärandemål Varje student ska utveckla engelska i tal, skrift, och i läs- och hörförståelse, för att kunna möta kriterierna till vidare utbildning eller arbete. Studenterna ska få en ökad medvetenhet i retorik och förbättrad självförtroende och självinsikt. Kursen innehåller studier i följande: - Engelsktalande länder historia, kultur, film, musik, konst, idrott och politik - Retorik, dialekter, uttal och intonation - Litteratur och författare - Engelska i skriftform; formella och informella brev, uppsatser, protokoll, rapporter - Läsa, skriva, lyssna och tala engelska - Världsnyheter - Diskussioner, formella möten, rollspel och skapande övningar Kursen är anpassad efter eleverna, deras önskemål, intressen och förmågor. Kursen kombinera praktiska och teoretiska uppgifter med en coachande handledning för att möta skolverkets och folkbildningsförbundets kriterier. Examination Kursen examineras kontinuerligt. Exempel på hur detta kan te sig är: - Muntliga och skriftliga prov - Engagemang och närvaro - Kontinuerlig bedömning - Inlämning av obligatoriska uppgifter - 8 -
Kursen motsvarar Engelska 5 och 6, respektive Engelska A på gymnasienivå. För deltagare som redan har uppnått sagda behörighet eftersträvas vidare behörighet i Engelska 7, respektive Engelska B och C. Kursplan Religion Undervisning motsvarande Religionskunskap 1 respektive Religionskunskap A. Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer till uttryck i ord och handling samt hur människor formulerar och förhåller sig till etiska och existentiella frågor. I ämnet behandlas trons och etikens betydelse för individers upplevelse av mening och tillhörighet. Kursen syftar till att ge deltagarna en bredare förståelse för olika religioner, levnadssätt och livsåskådningar. Målet är också att problematisera olika etiska förhållningssätt. Undervisningen ska ge deltagarna en djupare förståelse för ett samhälle präglat av mångfald av livsstilar och trosuppfattningar.. Lärandemål Deltagarna ska få kunskaper om relationen mellan religiösa och sekulära identiteter, samt förmåga att anlägga olika perspektiv på religioner och deras roll i samhället. De ska också få en förståelse för grundläggande etiska begrepp och teorier. Kursen innehåller studier inom följande: - Religion som begrepp Problematisering av begreppet utifrån innehåll och funktion - Myter och människans sökande efter svar - Studier av olika myter i olika delar av världen - Tidig utveckling och den fortsatta historien av de fem världsreligionerna Den historiska situationen vid tillblivelsen av hinduism, buddhism, judendom, kristendom samt islam. Deras utveckling och nutida situation - Riter och symboler inom religion och det sekulära samhället Studier av olika religiösa riter och deras funktion med koppling dels mot religionens historia och mot sekulära riter och traditioner - 9 -
- Synen på människa och Gud inom de fem världsreligionerna Jämförande av synen på människan och hennes situation och behov samt Gudsbild - Religiös och sekulär etik Jämförande mellan religiös och sekulär etik. Genomgång av de stora sekulära etiska traditionerna så som konsekvensetik och pliktetik samt förhållandet mellan värderingar och handlande Kursen anpassas utifrån deltagarnas förutsättningar. Vi kombinerar praktiska och teoretiska uppgifter, lärarledda lektioner, skriftliga och muntliga övningsuppgifter, individuellt eller i grupp, diskussioner, samtal och gemensamma analyser. t är att utveckla deltagarnas förmåga att strukturera sina tankar i olika former och sammanhang. Examination Kursen examineras kontinuerligt. Exempel på hur detta kan te sig är: - Skriftliga och muntliga analyser - Deltagande och närvaro - Inlämningsuppgifter - Prov Kursen motsvarar Religionskunskap 1 respektive Religionskunskap A, på gymnasienivå, och ämnar ge grundläggande behörighet för vidare studier. - 10 -