Mångdubbla produktion och användning av biogas till fordonsdrift i Västmanlands län behovet finns!

Mångdubbla produktion och användning av biogas till fordonsdrift i Västmanlands län behovet finns! Förstudie Fullständig projektbeskrivning 090513 AB Västerås Lokaltrafik

Syfte och mål Att ta ett samlat grepp över biogasutvecklingen i Västmanlands län och identifiera möjligheterna till nya produktionsanläggningar, uppgraderingsanläggningar, tankställen och ledningsdragningar samt hur befintlig och ny infrastruktur kan samordnas och optimeras på bästa sätt. Särskilt fokus kommer att ligga på att utreda och identifiera lantbrukets potential att bidra till länets biogasutveckling. Målet är mer produktion och förbättrad distribution av biogas i Västmanland, med fokus på fordonsgas. Detta kommer att leda till stark regional tillväxt och utveckling, speciellt på landsbygden. Sist men inte minst innebär det en viktig satsning för att uppnå såväl lokala som regionala och nationella miljömål och en förbättrad miljö i Västmanlands län. Målgrupp Befintliga och nya ägare av biogasanläggningar, lantbrukare samt kommuner/aktörer med intresse och potential för nya biogasanläggningar, tankställen och fordonsflottor. Bakgrund För att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling, ekonomiskt, socialt och miljömässigt, är det viktigt att vi satsar på lösningar som innehåller så många som möjligt av dessa dimensioner och där man med en enskild lösning uppnår goda resultat inom flera olika områden. Biogastekniken och dess potential uppmärksammas alltmer som en lösning för flera av de miljöutmaningar vi står inför i dag. Bland annat kan minst tio av Sveriges sexton nationella miljömål uppnås med hjälp av biogas. Biogas har även identifierats som: (1) Det biobränsle och fordonsbränsle på marknaden som är mest miljövänligt och medför störst reduktion av växthusgaser (Gröna Bilister, 2008, Jordbruksdepartementet, 2007). (2) En av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att reducera koldioxidutsläpp (Vinnova, 2008). (3) En möjlighet att skapa 60 000 nya arbetstillfällen i Sverige (Gasföreningen, 2006). (4) En viktig del i arbetet med att förbättra luftkvaliteten i städer då utsläppen av sot och partiklar reduceras markant med biogas som fordonsbränsle. Fördelarna med biogas är således uppenbara och efterfrågan är stor. Att satsa på biogas som alternativt drivmedel innebär totalekonomiska fördelar, inte minst om man sätter ett pris på miljö, näringslivsutveckling, biogödsel och andra positiva följdeffekter. Med stigande priser på fossila drivmedel stärks biogasens konkurrenskraft ytterligare. Biogasen berör såväl lantbruk som privat och offentlig sektor och innehåller många pusselbitar inom både råvaru och användarsidan (Figur 1). Därför kräver införandet av ett biogassystem en bred aktörssamverkan. Västmanland tillhör Mälardalsregionen, en mycket viktig region nationellt sett, med en stor andel av Sveriges befolkning, många storstäder och närheten till huvudstaden. När det gäller biogas är det även en region med speciella utmaningar. Det faktum att det inte finns ett gasnät innebär extra utmaningar för biogasens införande och hur samverkan mellan olika aktörer fungerar blir än mer viktigt. I dagsläget (statistik från 2006) produceras cirka 43 GWh biogas i länet i Figur 1: Biogaspusslet, framtaget av Biogas Syd 2

fem avloppsreningsverk, två deponier och en samrötningsanläggning. Enligt en nationell studie genomförd av Gasföreningen (2008) finns det potential i Västmanland att producera 356 GWh enbart från naturliga restprodukter (exkl. skogsbrukets potential). En stor del av denna potential finns inom lantbruket. När gödsel används som substrat för biogasproduktion och rötresten återförs som biogödsel blir de positiva miljö och klimateffekterna mycket stora, och allra störst blir de om biogasen dessutom uppgraderas till fordonskvalitet. Efterfrågan på uppgraderad biogas är stor, både inom och utanför länets gränser och i dagsläget är efterfrågan i regionen större än produktionen. Stockholmsmarknaden slukar stora mängder biogas och såväl Västmanlands lokaltrafik (VL) som Upplands lokaltrafik (UL), vilka båda är verksamma i Västmanland, har fattat beslut om en utökad använing av biogas i sina bussflottor. VL har i dagsläget 40 biogasbussar av totalt 140 bussar. På sikt vill man övergå till 100% biogas och då kommer bussflottan att kräva nära 5 miljoner kubikmeter biogas per år jämfört med dagens 1,5 miljoner kubikmeter. UL har också en uttalad önskan om en 100 procentig övergång till biogas, deras bussflotta kommer då att behöva ca 10 miljoner kubikmeter gas årligen. Ett par taxibolag i länet har även visat intresse för biogas samt kommuner och företag med tjänstebilar. I dagsläget produceras drygt 2 miljoner kubikmeter fordongsgas i länet och försäljningen på Svensk Växtkrafts tankställe har ökat markant de senaste åren. Det finns således ett stort behov av nyproduktion för att möta den efterfrågan som finns i länet och regionen. Med tanke på biogasens alla positiva egenskaper är det viktigt att så stor andel som möjligt av produktions och användningspotentialen realiseras. Det är även viktigt att biogasen kan distribueras i regionen på ett smidigt, ekonomiskt och miljövänligt sätt. En ökning av biogasproduktionen samt investering i ny infrastruktur för distribution kommer att generera en ny grön marknad och leda till en stark näringslivsutveckling i regionen. En satsning på biogas passar väl in i länets och flera av kommunernas klimatstrategier och mål. Engagemanget för biogas är stort bland länets aktörer och på flera håll har olika diskussioner påbörjats om att genomföra studier för nya produktionsanläggningar, tankställen och ledningsdragningar. För bästa möjliga resultat är det viktigt att aktörerna samordnar sina resurser och gör gemensamma satsningar, så att de bästa lösningarna identifieras på såväl lokal som regional nivå. 3

Projektets huvudsakliga innehåll, aktiviteter och omfattning Inledningsvis finns det ett behov av att identifiera och sammanställa nuläget i länet. Projektet ska i första hand utgå från de potentialstudier för biogasproduktion som redan har genomförts samt utnyttja befintliga nyckeltal och erfarenheter från andra projekt och studier. Med denna kunskap i botten skall projektet identifiera klusterområden i länet som ser gynnsamma ut för biogassatsningar och på dessa ställen inhämta detaljkunskap och genomföra vidare djupgående förstudier som i förlängningen kan leda till konkreta satsningar på biogas. Utifrån identifierade klusterområden och förstudier i dessa områden skall det även finnas ett fokus på att optimera länets biogasproduktion som helhet och identifiera de mest gynnsamma infrastruktursatsningarna i ett större sammanhang. Olika alternativ ska utvärderas ekonomiskt, miljömässigt och säkerhetsmässigt. De kalkyler och kostnadsberäkningar som tas fram ska lätt kunna anpassas och förändras utifrån eventuella framtida förändringar när det gäller skatter, stöd, drivmedelspriser etc. Det är även viktigt att få med en god avsättning för biogödseln (rötresten) för att sluta cirkeln och skapa lokala kretslopp av näringsämnen. Exempel på frågeställningar är: Var är det optimalt att bygga nya produktions och uppgraderingsanläggningar? Var är det optimalt att dra ledningar? Var är det optimalt att frakta rågas eller uppgraderad gas med flak? Ska flera gårdar samverka kring gemensam uppgradering med enskilda gårdsanläggningar eller var är det lämpligare att istället satsa på en gemensam biogasanläggning? Hur kan lantbruket samverka med befintliga biogasanläggningar och uppgraderingsanläggningar? Var bör nya tankställen lokaliseras och hur distribueras gasen till nya och befintliga tankställen/bussdepåer på bästa sätt? Vilka nya substrat finns att tillgå till befintliga och nya biogasanläggningar, finns det utrymme för ökad produktionskapacitet? Inom lantbrukssidan finns det tre olika modeller som kan tillämpas i projektet beroende på geografi. Stora ensligt belägna gårdar producerar biogas för att i första hand ersätta inköpt energi på gården. Där gårdarna ligger tätare ska projektet titta på samorganisering av biogasproduktionen, antingen som man gör i Falkenberg Biogas med en stor central reaktor dit all gödsel och organiskt avfall körs, eller enligt modell Brålanda med gasslang mellan gårdarna till gemensam uppgradering. Valet avgörs av markförhållanden, ekonomi, substrat, samarbetsmöjligheter m m. Potentiella goda exempel som Falkenberg respektive Brålanda ska identifieras i projektet och inom en överskådlig framtid ska projektet generera nya konkreta satsningar i länet. Det är viktigit att i största möjliga mån få marknad och produktion att gå hand i hand. I dagsläget är efterfrågan på biogas större än tillgången, framförallt i Stockholmsregionen. Men om en storskalig satsning görs på ökad biogasproduktion måste marknaden hänga med så att man inte istället skapar en situation med ett överskott på biogas. Stockholmsmarknaden utgör en bra buffert som kan ta hand om ett eventuellt överskott och samtidig innebära en affärsmöjlighet för länets aktörer. Men för att uppnå den bästa näringslivsutvecklingen i Västmanland och den största möjliga miljöförbättringen i Västmanland är det viktigt att fokusera på att bygga upp och maximera den lokala marknaden. Det är även i det lokala perspektivet som biogasens fördelar blir som allra tydligast. Därför ska projektet även involvera uppbyggnad av den lokala marknaden. VL har redan ett uttalat intresse för att satsa på biogas, därför bör målgruppen för dessa satsningar i första hand vara tjänstebilar, taxi och exempelvis kommunala fordonsflottor i länet. 4

Konkreta exempel på frågor som bör utredas: Identifiera och kartlägga större djurgårdar i länet som har potential att bli demonstrationsgårdar/goda exempel för biogasproduktion och klustersamverkan. I största möjliga mån behöver en generell substratinventering och substratklassificering genomföras i länet så att den praktiska potentialen för ökad biogasproduktion tydligt kan beräknas och kartläggas, i kontrast till den teoretiska potential som tagits fram i andra studier. Fokus kommer dock att ligga på de substrat som finns i närheten av identifierade klusterområden av djurgårdar. För att få en praktisk potential är det viktigt att undersöka det faktiska intresset hos lantbrukarna genom samtal och möten samt identifiera områden där förutsättningarna för ett samarbete är goda. Det är även viktigt att optimera lönsamheten och visa på olika typer av affärsmodeller á la Brålanda och Falkenberg och identifiera vilken modell som passar bäst i olika kluster. Utreda möjlighet till uppgradering av länets deponigas (Sala och Västerås) samt uppgradering av gas från länets reningsverk med befintlig biogasproduktion (Sala, Surahammar, Arboga, Hallstahammar). Möjlighet till utökad uppgradering i Svensk Växtkrafts befintliga anläggning, t ex genom ökat intag av rågas från nya produktionsanläggningar. Uppgraderad gas kan därefter exempelvis exporteras via flak från Vafab Miljö AB på Gryta avfallsstation i Västerås då en sådan central redan finns. Identifiera framtida grävningar i länet som kan samordnas med ledningsdragningar för biogas. Utreda möjligheten till gemensam biogasproduktion i KAK. Utreda möjlighet till och samverkan med ny biogasproduktionsanläggning i Sala. Möjlighet till och optimal placering av nya gastankställen i länet. Övergripande aktiviteter under projektperioden: Projektledning. Kartlägga andra projektsatsningar och inventera de utredningar som redan har genomförts i länet. Undersöka möjligheter till samarbete med befintliga projekt och erfarenhetsutbyte med redan genomförda projekt. Bygga upp fordonsgasmarknaden i länet för att få lönsamhet i ny infrastruktur samt nya produktionssatsningar. VL utgör ryggraden i marknaden och utifrån denna ryggrad behöver marknaden stärkas upp ytterligare. Projektet ska kartlägga efterfrågan i länet och exempelvis undersöka möjligheten och intresset för gemensamma upphandlingar av biogasfordon i länets kommuner. Arrangera möten och ett seminarium med eventuella nya biogaskunder på marknaden. Det är även av intresse att undersöka om det finns industrier som kan ha användning för biogas (t ex i Surahammar). Information och kommunikation om biogas i allmänhet och om projektet. Undersöka möjligheterna till investeringsstöd för att efter projektets slut kunna genomföra identifierade goda satsningar. Möten och kommunikationssatsningar med och mellan projektets samverkanspartners under projektets gång samt genomförande av ett avslutande seminarium där projektets resultat presenteras. 5

Arrangera två informations/diskussions kvällar för länets lantbrukare, en i början av projektet och en i slutet. Syftet är att tydligt involvera lantbrukarnas perspektiv i projektet och diskutera intresset och konkreta affärsmöjligheter för lantbruket i relation till projektets resultat. Kvällarna ska även innehålla möjlighet till allmänna frågeställningar kring biogas för att bidra till kompetensutveckling inom biogasområdet. Förväntat resultat av projektet Ökad investering och marknadsutveckling i länet inom biogasområdet. Ny produktion, ny infrastruktur för distribution och ökat antal gasfordon. Detta kommer i sin tur att leda till en positiv utveckling i länet inom såväl näringsliv som klimat och miljöområdet. Informationsinsatser, spridning av resultatet Projektets arbete och resultat kommer kontinuerligt att kommuniceras och spridas genom Biogas Östs stora nätverk, vilket innebär spridning lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Kommunikationen kommer att ske via hemsida, nyhetsbrev samt personliga möten och seminarier. I slutet av projektet genomförs ett avslutande seminarium där projektets resultat samt en plan för fortsättning efter projektets slut presenteras. En utvärdering och sammanställning kommer att ske i rapportform, och artiklar samt pressmeddelanden om projektet kommer att skrivas. Utvärdering I slutet av projektperioden kommer en utvärdering av projektet att genomföras för att se om inblandade aktörer anser att deras förväntningar på projektet har uppfyllts. Det är även viktigt att utvärdera om arbetet med stor sannolikhet kommer att resultera i konkreta satsningar i länet de närmaste åren samt om samma koncept kan användas i andra län. Styrgrupp, projektledning och genomförande I projektets styrgrupp ska samtliga aktörer som medfinansierar projektet delta, för att få bästa förankring, projektutveckling och kommunikation inom projektet. Under projektets gång skall minst tre stycken styrgruppsmöten genomföras. Biogas Öst är projektägare, och projektledare för projektet är Beatrice Torgnyson Klemme. Övrig personal inom Biogas Öst kommer att delta i genomförandet tillsammans med konsulter som innehar specialkompetens inom området. Projektets medfinansiärer kommer även att i viss mån bidra med egen tid. 6

Tid och aktivitetsplan Projekttid: 2009 06 01 2010 01 30 Aktivitet Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan 2010 Projektledning (Biogas Öst) Utredningar och inventeringar (konsulter och projektledning) Styrgruppsmöten 1 juni 3 sept 2 nov Utbildningar/seminarier Diskussions kväll för lantbrukare Gasfordons seminarium Diskussions kväll för lantbrukare Slut seminarium Uppbyggnad av marknad för fordonsgas Generella informations och kommunikationssatsningar Utvärdering/slutrapport/ stödinventering Ansökan utbet. Resultatmål Nya arbetstillfällen: Projektet i sig kommer omedelbart att generera ökade arbetstillfällen inom Biogas Öst och konsultbranschen. Efter projektets slut kommer nya arbetstillfällen att genereras när projektets resultat ska omsättas i konkreta satsningar inom biogasområdet, det vill säga konstruktion av nya biogasanläggningar och ny infrastruktur för biogasen. Projektet skapar även möjlighet till ökad lönsamhet och en ny marknad inom lantbruket. Nya företag: Minst ett nytt företag bildas till följd av projektets satsningar. Och betydande utveckling kommer att ske inom befintliga lantbruksföretag samt övriga företag i regionen. Antal företag med breddad marknad och fler kunder: Lantbruksföretag, Svensk Växtkraft, Vafab Miljö, AGA, EON, Sala Heby Energi, konsultföretag inom biogasområdet. Antal utbildade: Minst 100 personer ska under projekttiden få en ökad kompetens och kunskap inom biogasområdet. Nya produktideer och produkter ut på marknaden: Uppgraderad biogas, gårdsanläggningar och gasfordon. Personer i attitydförändrande insatser: 100, samma som ovan under utbildade. Annat resultat: Stor ökad samhällsnytta till följd av minskade utsläpp inom flera olika områden. Ny infrastruktur i samhället som kommer att medföra en betydande näringslivsutveckling i regionen. Aktivitetsmål Företag och personer som planeras nås av informationen: Minst 50 företag och 500 personer. Antal företag och personer som planeras delta i insatser: Minst 10 företag och 100 personer. 7

Antal arrangerade mötesplatser/seminarier/work shops Tre möten med projektets styrgrupp under projektets gång Ett slutseminarium Två diskussions/informations kvällar för lantbrukare Ett biogasseminarium för möjliga gasbilskunder samt gasbilsförsäljare. Andra aktiviteter: Utredningar Marknadsföringssatsningar för expansion av biogasmarknaden Horisontella mål Miljö och ekologisk hållbarhet Energi och resurseffektivisering: Att satsa på biogas skapar lokala kretslopp som är till stor nytta både energimässigt och miljömässigt. Att utnyttja lokala resurser, framförallt avfall, för produktion av fordonsbränsle, medför stora fördelar som bland annat innebär att minst tio av Sveriges sexton nationella miljömål kan uppnås. Ett hållbart lantbruk skapas när rötresten används som biogödsel och rötning av gödsel minskar utsläppen av metan. Ett hållbart samhälle skapas då vi utnyttjar avfall för produktion av fordonsbränsle och ökar andelen matavfall som behandlas organiskt. Miljövänliga transporter/resor: Biogas har identifierats som det mest miljövänliga fordonsbränslet som finns tillgängligt i dag. En ökad produktion och distribution av biogas till länets och regionens fordon innebär stora reduktioner i koldioxidutsläpp och övriga föroreningar som partiklar. Ökad kompetens om miljöfrågor: Kontinuerligt inom projektet kommer allmän kunskap om biogasen och dess fördelar att förmedlas och spridas. Specifika diskussionskvällar kommer även att arrangeras för lantbukare för att öka kunskapen om biogasproduktion inom lantbruket samt dess miljömässiga fördelar. Ett seminarium kommer att arrangeras för möjliga gasbilskunder och gasbilsförsäljare där allmän information om biogas och gasfordon gås igenom samt ekonomiska kalkyler för exempelvis inköp av tjänstebilar. Internationalisering Sverige är ledande när det gäller att uppgradera biogas och använda det som fordonsbränsle. Det finns stora möjligheter till teknikexport och redan i dag uppmärksammas Sveriges biogasarbete internationellt. Västmanland kan bli en nationell och internationell förebild när det gäller regional samordning av gemensamma biogassatsningar. 8

Samarbetspartners och ansvarsfördelning (Även styrgrupp) Länsstyrelsen i Västmanland Kontaktperson: Lennart Granath, Lennart.Granath@lansstyrelsen.se, 021 195 021 Ansvar: Finansiär och ansvarig för att vara behjälplig i framtagande av information gällande lantbruk och stora djurbesättningar. LRF (Mälardalen) Kontaktperson: Mona Nordberg, regionchef, mona.nordberg@lrf.se, 0171 41 76 32 Lars Gunnar Johansson, nationellt ansvarig biogas, lars gunnar.johansson@lrf.se, 0521 57 24 52 Ansvar: Finansiär och ansvarig för att vara behjälplig när det gäller information och kommunikation gentemot länets lantbrukare. Ska även bistå med information om nyckeltal och bakgrundsmaterial från redan genomförda utredningar i LRF:s regi. Köping, Arboga och Kungsörs kommuner (KAK) Kontaktperson: Göran Dahlen, Näringslivschef Arboga kommun, goran.dahlen@arboga.se, 0589 874 74 Ansvar: Finansiär samt behjälplig när det gäller att samla in fakta och underlag när det gäller substrat i kommunerna samt möjlighet till inköp av biogasfordon. Sala Heby Energi Kontaktperson: Hans Nyhlén, produktutvecklare, hans.nyhlen@sheab.se, 0224 576 42 Ansvar: Finansiär samt bistå med information om ny produktionsanläggning och möjliga infrastruktursatsningar i relation till denna, samt ökat inköp av gasfordon och nytt tankställe i Sala. Hallstahammars kommun Kontaktperson: Anders Östlund, miljöchef, anders.p.ostlund@hallstahammar.se, 0220 241 69 Håkan Jansson, energirådgivare, hakan.jansson@hallstahammar.se, 0220 240 63 Ansvar: Finansiär, bistå i utredning kring tankställe i Hallstahammar och arbete för inköp av gasfordon, samt eventuella substrat i kommunen. Vafab Miljö AB Kontaktperson: Eva Myrin, VD, eva.myrin@vafabmiljo.se, 021 39 35 99 Ansvar: Finansiär, möjlighet till ökad insamling av matavfall? Ägare i Växtkraft. Svensk Växtkraft AB Kontaktperson: Carl Magnus Pettersson, VD, carl magnus.pettersson@vafabmiljo.se, 070 465 35 33 Ansvar: Finansiär, bistå med information angående ny uppgraderingsanläggning och möjlighet till flakning från Gryta. Involverad i utredningar kring möjliga ledningsdragningar till och från befintlig biogasanläggning samt diskussioner om nya substrat och utökad produktionskapacitet. Sala kommun Kontaktperson: Lisa Granström, miljöingenjör, lisa.granstrom@sala.se, 0224 552 51 Ansvar: Finansiär samt behjälplig när det gäller att samla in fakta och underlag när det gäller substrat i kommunen samt möjlighet till inköp av gasfordon. Bistå i utredning kring befintligt reningsverk i Sala. Fagersta kommun Kontaktperson: Kristoffer Jasinski, kristoffer.jasinski@nvk.fagersta.se, 0223 445 27 Ansvar: Finansiär samt behjälplig när det gäller att samla in fakta och underlag när det gäller substrat i kommunen samt möjlighet till inköp av gasfordon och underlag för ett tankställe i kommunen. 9

Biogas Öst/Energikontoret i Mälardalen Kontaktperson: Beatrice Torgnyson Klemme, beatrice.torgnyson@energikontor.se, 0733 97 06 25 Ansvar: Projektledning samt ansvar för informations och kommunikationssatsningar, utbildningar och seminarier. Ansvar för att ta fram uppgifter och genomföra delar av utredningarna samt arbeta med att expandera den lokala marknaden med fler gasfordon. Ska utreda möjligheterna till att söka stöd för genomförande av identifierade satsningar efter projektets slut. Viss finansiering i mån av egen tid samt resekostnader och förbrukningsmaterial. Surahammars kommun Kontaktperson: Ulf Wilson, ulf.wilson@surahammar.se Ansvar: Finansiär samt behjälplig när det gäller att samla in fakta och underlag när det gäller substrat i kommunen samt möjlighet till inköp av gasfordon och underlag för ett tankställe i kommunen. AB Västerås lokaltrafik Kontaktperson: Peter Liss, peter.liss@vasteraslokaltrafik.se Ansvar: Finansiär samt behjälplig när det gäller att samla in fakta och underlag när det gäller efterfrågan i länet och inköp av gasbussar. Hjälpa till med att visa på att det finns en stark marknadsutveckling för gasen. Norbergs kommun Kontaktperson:Staffan Mood, staffan.mood@norberg.se, 0223 291 23 (även Kristoffer Jasinski) Ansvar: Finansiär samt behjälplig när det gäller att samla in fakta och underlag när det gäller substrat i kommunen samt möjlighet till inköp av gasfordon och underlag för ett tankställe i kommunen. 10

Samband med andra projekt Biogas Öst: Är ett regionalt samverkansprojekt för biogasens utveckling i Östra Mellansverige. Syftet med projektet är att skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, förbättrad distribution och ökad konsumtion av biogas. Projektet finansieras delvis av aktörerna som är projektdeltagare, men behöver ytterligare stöd och finansiering från offentliga medel och projekt som ligger i linje med Biogas Östs syfte och mål. Projektägare: Energikontoret i Mälardalen Förankring Biogas Öst: Ett regionalt utvecklingsprojekt som ska öka kunskapen om Biogas Öst i regionen och förankra projektet hos regionens aktörer. Projektet innefattar även att allmänt sprida kunskap om biogas och ta fram strategier för biogasens utveckling på regional nivå. Projektägare: Biogas Öst Madegascar: Market Development of Gasdriven Cars, är ett EU projekt inom IEE. Syftet med projektet är att utveckla marknaden för gasdrivna fordon genom konsumentinriktade satsningar. Projektet pågår sept 2007 till feb 2010. Större delen av aktiveterna i projektet är redan genomförda, men det informationsmaterial som tagits fram inom projektet kan komma till god användning i detta projekts satsningar med uppbyggnad av marknaden. Projektägare: Energikontoret i Mälardalen Biogasens expansion i östra Mellansverige: Ett exjobb vid Uppsala Universitet som under mars augusti tittar på möjliga biogaskluster av framförallt gårdar i hela östra Mellansverige. Detta exjobb kommer att samordnas med projektet för att uppnå bästa resultat inom båda projekten. Exjobbet gör även att resultaten från projektet i Västmanland enkelt kan sättas i ett större regionalt sammanhang. Handledare: Biogas Öst Uthållig kommun: Stort nationellt projekt för kommuner med olika temaområden. Ett av dessa områden är biogas och följande områden ska behandlas: (1) insamling av organiskt hushållsavfall (2) inventera teknik och affärsmöjligheter för rötning (3) uppgradering, distribution och försäljning (4) utveckling av regionala biogasnätverk (5) utveckling av nya substrat och energioptimera biogasanläggningar och VA verk. Work shops och studiebesök ska arrangeras. Projektägare: Energimyndigheten Medverkande: Sala kommun och Västerås stad Biogas på gårdsnivå i Östergötlands län: Genomförs 2007 2011 och undersöker hur anläggningar på gårdsnivå bör vara utformade för att ge lantbrukare väl fungerande anläggningar med såväl ekonomiska som miljömässiga vinster. Kunskaper och erfarenheter från detta projekt har inhämtats och kommunikation kommer att ske löpande med detta projekts genomförare för att redan befintliga erfarenheter och kunskaper ska utnyttjas på bästa sätt. Projektägare: LRF Hållbara bygder energigruppen: Ett utkast till en förstudie har tagits fram som behandlar små och mikroskalig energiproduktion i Svartådalen. Utkastet visar på att ett intresse finns för lokal biogasproduktion. Projektägare: Svartådalens bygdeutveckling Medverkande: Sala kommun och SHE VA verkens bidrag till Sveriges Energieffektivisering: Biogas inom reningsverkssidan m m behandlas inom detta projekt. Projektägare: Svenskt Vatten 11

Kostnadsbudget Kostnader SEK Projektanställda, projektledning 311 000 Externa tjänster 299 000 Eget arbete 22 000 Lokalkostnader 14326 Förbrukningsmaterial/omkostnader/ Övrigt 13 674 Resekostnader 2 000 Summa 662 000 Finansiering Intäkter SEK Länsstyrelsen (max 50%) 300 000 Energikontoret i Mälardalen 14326 KAK 45 000 Vafab/Västerås stad 70 000 Sala kommun+sala Heby Energi 30 000 LRF 100 000 Hallstahammars kommun 15 000 Surahammars kommun 15 000 Biogas Öst (tid)+ resekostnader+ 27 674 förbrukningsm. Västerås Lokaltrafik 15 000 Fagersta kommun 15 000 Norbergs kommun 15 000 Summa 662 000 12