PROGNOS. Arbetsmarknad Västerbottens län

PROGNOS Arbetsmarknad Västerbottens län 2010

Innehållsförteckning Innehållförteckning... 1 Sammanfattning 2 Fakta om prognosen... 4 Marknadsutveckling... 6 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 7 Lediga platser... 7 Kapacitetsutnyttjande av personal... 7 Rekryteringsproblem... 8 Varselutvecklingen... 8 Sysselsättningsutvecklingen... 10 Näringsgrenar och yrken... 12 Jord- och skogsbruk..12 Tillverkningsindustri och gruvor... 13 Bygg & anläggningssektorn... 15 Privata tjänstesektorn... 17 Offentlig verksamhet... 18 Utbudet av arbetskraft... 22 Befolkningsutveckling... 22 Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program... 23 Sjuk- och aktivitetsersättning... 23 Arbetslöshet och programinsatser... 24 Tabeller... 22 Arbetslöshetens struktur... 24 Yrkesbarometern... 28 1

Sammanfattning Arbetsmarknaden i Västerbotten genomgick en kraftig avmattning under 2008 där första halvåret var betydligt bättre än det andra. Antalet sysselsatta minskade betydligt under loppet av förra året med tonvikt på andra halvåret och bedöms fortsätta minska kraftigt under 2009 men något svagare under 2010. Totalt beräknas antalet sysselsatta i länet ha minskat med 1 500 personer till 122 800 1 från hösten 2009 fram till omkring 121 300 vid prognosperiodens slut vid utgången av 2010. En tidigare beräknad sysselsättningsminskning på totalt 8 000 personer vid utgången av 2010 jämfört med den topp som inträffade 2008 beräknas nu stanna vid 5 500 personer. Även om det dröjer innan en ökning av antalet sysselsatta kommer att kunna utläsas sker redan nu en ökning av antalet arbetade timmar vilket är en god indikator på att produktionen ökar. Ingen regional statistik förs avseende arbetade timmar men trenden får bedömas som säkerställd över i stort sett hela landet. Den minskade sysselsättningen har berört hela arbetsmarknaden men beräknas under 2010 i högre grad än tidigare beröra offentligt anställda. Inom privat sektor, främst verkstadsindustrin men även inom flera servicesektorer, har många redan slutat sina anställningar medan personer med lång uppsägningstid har arbetat stora delar av 2009. Antalet varslade har minskat betydligt under det senaste halvåret vilket var förväntat. Några hundra personer som arbetar inom offentlig sektor har hittills drabbats men huvudförklaringen till det måttliga antalet är att den politiska processen tar tid vilket fördröjer uppsägningar. Den enda bransch som hittills har klarat sig utan alltför stor påverkan är IT/data och företagstjänster. Omvandlingstrycket inom tillverkningsindustrin är fortsatt högt och många av de lösningar som söks för att effektivisera produktionen innebär automatisk styrning med hjälp av datorisering med ett minskat behov av anställda i framtiden. IT-sektorn är därför den bransch som bedöms klara sig bäst under prognosperioden. Sysselsättningen minskar 2009 och 2010 Den kraftiga högkonjunkturen kulminerade under 2007 men under våren 2008 inträffade en successiv avmattning av sysselsättningen. Under sensommaren vände konjunkturen snabbt kraftigt nedåt och sysselsättningen minskade allt snabbare samtidigt som antalet personer varslade om uppsägning ökade i en aldrig tidigare skådad omfattning och arbetslösheten började åter stiga. Både efterfrågan på företagens produkter och tjänster samt kapacitetsutnyttjandet inom det privata näringslivet har varit på en hög nivå sedan 2006 men en avmattning pågår sedan sensommaren 2008. Våren 2008 uppgav drygt 68 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar hade behövts. I höstens undersökning har denna siffra ökat med två procentenheter till över 70 procent vilket innebär att kapacitetsutnyttjandet har minskat något. Konjunkturen kommer sannolikt att sakta förbättras vilket innebär att det lediga produktionsutrymmet kommer att minska i de flesta branscher vilket gradvis innebär en ökad chans för fler rekryteringar och på sikt en ökande sysselsättning. Antalet sysselsatta i länet beräknas minska med omkring 4 000 personer under 2009 och ytterligare 1 500 under 2010. Ökning och minskning av arbetskraften 1 Källa: Statistiska Centralbyrån, Vägt genomsnitt mellan senast tillgängliga uppgifter. Detta gäller sysselsättningsangivelser i hela dokumentet. Antalet registrerade och antalet personer i program med aktivitetsstöd är genomgående hämtade från Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (ofta summan av dessa två komponenter). 2

Länets befolkning i åldrarna 16-64 år var i stort sett oförändrad mellan 2007 och 2008 men bedöms öka såväl under 2009 som 2010, inte minst beroende på en ökad inflyttning av personer som påbörjar studier som alternativ till arbetslöshet. Utbudet av arbetskraft 2 påverkas också i positiv riktning av att antalet personer som får sjuk- och aktivitetsersättning på heltid fortsätter att minska. Arbetskraftsutbudet påverkas samtidigt i högre grad, och i negativ riktning, genom ett ökat antal studerande. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program har minskat kraftigt sedan hösten 2006 men har ökat starkt under det senaste året och väntas fortsätta öka betydligt under 2010. Utbudet av arbetskraft ökar med 700 personer i Västerbotten under 2009 men bedöms minska med 900 personer under 2010, inte minst på grund av ett ökat antal studerande inom det reguljära utbildningsväsendet. I bästa fall använder människor lågkonjunkturen till att förbättra sin kompetens och därmed stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ökar under 2009 och 2010 Arbetslösheten 3 bedöms öka med 4 700 personer under 2009 och med ytterligare 600 under 2010 som ett resultat av det glapp som existerar i tiden mellan, å ena sidan, en ekonomisk uppgång och därtill hörande efterfrågan på varor och tjänster och, å andra, sidan en ökning av antalet sysselsatta vilket går att avläsa först sedan arbetsgivarna har använt all den kapacitet som står till förfogande i form av ett lågt resursutnyttjande och möjligheten att använda övertid. Ökningen av arbetslösheten blir med all sannolikhet betydligt lägre än vad som tidigare befarades vilket sammanhänger med de ekonomiska stimulansåtgärder som beslutats av ansvariga politiker runt om i världen och som när detta skrivs bedöms börja få effekt även om risken för bakslag ännu inte definitivt kan avskrivas. Antalet bristyrken på arbetsmarknaden har fortsatt att minska sedan i höstas, inte minst inom bygg- och tillverkningsindustrin, vilket är en naturlig följd av den kraftigt minskade efterfrågan. Såväl inom traditionellt manligt dominerade sektorer som bygg- och anläggning samt tillverkningsindustri, som den traditionellt kvinnligt dominerade offentliga tjänstesektorn förväntas sysselsättningen minska under perioden. Detta leder till en ökad arbetslöshet i första hand bland män men, med fördröjd effekt, även för kvinnor. Fortsatt hög arbetslöshet bedöms kvarstå för funktionshindrade, ungdomar och utrikes födda. Den stora ungdomskull som föddes 1991 avslutar sin gymnasieutbildning våren 2010 bedöms få betydande problem att komma ut på arbetsmarknaden under rådande konjunkturläge vilket innebär stor risk för en kraftigt ökande ungdomsarbetslöshet. Vår intervjuundersökning pekar också på att arbetsgivarna avser att erbjuda färre lediga platser i form av ferieplatser och semestervikariat under sommaren 2010. Tabell 2: Förändring av arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa. Förändring av antal personer, kvartal 4 2010 jämfört med kvartal 4 2009. Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa 4 2009kv4 700-4 000 4 700 2010kv4-900 -1 500 600 Källa: Arbetsförmedlingen 2 I utbudet av arbetskraft inkluderas numera även studerande som söker arbete och är beredda att avsluta sina studier under förutsättning att de erbjuds lämpligt arbete. Därtill inkluderas numera också personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program då de enligt gällande regler förutsätts stå till arbetsmarknadens förfogande i likhet med arbetslösa personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen. 3 Inklusive personer i program med aktivitetsstöd. 4 Inklusive personer i program med aktivitetsstöd. 3

Utmaningar på arbetsmarknaden under 2010 Arbetslösheten kommer att fortsätta öka trots en förbättrad världsekonomi och en kraftig nedgång av antalet varsel om uppsägning. Allt fler arbetslösa innebär en dämpad efterfrågan på privata tjänster samt minskad konsumtion, vilket påverkar bland annat handeln som, inte minst för ungdomar, är en viktig ingång på arbetsmarknaden. Trots en dämpad efterfrågan på arbetskraft kvarstår regionalt vissa brister på nyckelkompetenser. Detta gäller i synnerhet högutbildade. Stora, och ökande, behov finns inom offentlig sektor, samtidigt som skatteintäkterna minskar och kostnaderna för bland annat försörjningsstöd ökar. Starkt beroende av verkstadsindustrin i länet, där efterfrågan enligt vår intervjuundersökning åter har börjat men där antalet sysselsatta fortsätter att minska ännu en tid. De största ungdomskullarna (personer födda 1990 och 1991) lämnar gymnasieskolan i ett mycket svårt arbetsmarknadsläge. Fakta om prognosen Syfte Arbetsförmedlingen gör prognoser på länsnivå två gånger per år. Syftet med prognosarbetet är att ge fördjupad information om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, samt att fungera som ett planeringsunderlag för verksamheten inom Arbetsförmedlingen. Urval Undersökningen baseras på ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Med arbetsställe avses ett företags lokala arbetsplats. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställestorlek och län. Samma urval används i cirka två år innan det byts ut mot ett nytt. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort, vilket gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. I höstens undersökning bestod urvalet av 17 141 arbetsställen i hela riket, svarsfrekvensen blev 72 procent (12 402 svar). I Västerbottens län var urvalet 588 arbetsställen och svarsfrekvensen uppgick till 85,3 procent (som mest har 493 företag besvarat en enskild fråga). För de kommunala och landstingskommunala verksamheterna är undersökningen en totalundersökning och i den statliga sektorn görs ett mindre antal intervjuer. I Västerbottens län bestod urvalet i höstens undersökning av 91 offentliga verksamheter och svarsfrekvensen uppgick till 90 procent. Metod Undersökningen utförs genom intervjuer med företagens arbetsställen, vid besök eller per telefon. Fördelen med att använda intervjuer snarare än postenkäter är att den ansvarige arbetsförmedlaren får möjlighet att ställa följdfrågor, vilket även minimerar risken för missförstånd. Respondenterna uppmanas att bortse från säsongsberoende förändringar. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd, arbetsgivarna har dock ingen juridisk skyldighet att lämna dessa uppgifter. Resultatet av undersökningen utgör den främsta grunden för prognosbedömningarna, men även andra faktorer som påverkar arbetsmarknaden vägs in i analysen. De beräkningar och slutsatser som presenteras i prognosen bygger således på Arbetsförmedlingens egna slutsatser om arbetsmarknadens förväntade utveckling. 4

Definitioner I prognosen definieras arbetskraften som summan av sysselsatta enligt SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU, samt antalet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd inskrivna på Arbetsförmedlingen. För att vara inskriven som arbetslös på Arbetsförmedlingen skall man stå till arbetsmarknadens förfogande. Sysselsatta enligt AKU är de som under en given vecka arbetade minst en timme eller var tillfälligt frånvarande från arbete. De personer som står utanför arbetskraften är studerande, sjukskrivna etc. Under 2005 genomfördes ett antal förändringar i AKU, vilket medfört att det inte finns jämförbara siffror på länsnivå längre tillbaka i tiden. Därför används i prognosen kortperiodisk sysselsättningsstatistik, KS, för att illustrera sysselsättningsutvecklingen under en längre tidsperiod. Nivåerna skiljer sig åt mellan AKU och KS, eftersom KS inte tar hänsyn till t.ex. pendling. Såväl AKU som KS är urvalsundersökningar, vilket medför en viss osäkerhet som resulterar i att de förändringar som uppstår ofta befinner sig inom den statistiska felmarginalen. Vid redovisning av den relativa arbetslösheten används antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen i relation till befolkningen 16-64 år. Motsvarande gäller för det relativa antalet sökande i program med aktivitetsstöd samt i arbete med stöd. 5

Marknadsutveckling En viktig fråga för att kunna bedöma utvecklingen på arbetsmarknaden är hur företagen ser på efterfrågan på sina produkter, varor och tjänster. Arbetsgivarna tillfrågas dels om hur den gångna sexmånadersperioden har varit. Resultatet jämförs därefter med hur man vid det föregående prognostillfället bedömde att orderingången skulle utvecklas under den kommande sexmånadersperioden. Denna höst visar det sig att företagens förväntningar sedan vårens undersökning har överträffats med marginal. Vissa problem att jämföra finns vid just detta prognostillfälle på grund av förändringen av näringsgrensindelningen från SNI 2002 till SNI 2007 men överensstämmelsen är tillräckligt bra för att en jämförelse ska kunna göras. 5 Som framgår av tabell 1 är arbetsgivarna tämligen optimistiska avseende orderingången under 2010. Detta utläses enklast genom att studera kolumnen längst till höger Netto%. Om den genomgående innehåller positiva tal har fler företag inom aktuell bransch svarat att orderingången bedöms öka. Om kolumnen innehåller ett eller flera negativa tal bedömer företagen i de berörda branscherna att efterfrågan kommer att minska. Tabell 1: Förväntad efterfrågeutveckling till kvartal 4 år 2010. Antal, andel, nettotal 6. Minska Oför. Öka SAMTLIGA Minska Oför. Öka Netto Netto% Jord & skog 0 22 10 32 0,0% 68,8% 31,3% 10 31,3% Tillverkning 6 41 66 113 5,3% 36,3% 58,4% 60 53,1% gruvor mm 0 2 4 6 0,0% 33,3% 66,7% 4 66,7% verkstad 2 19 32 53 3,8% 35,8% 60,4% 30 56,6% övrig ind. 4 20 30 54 7,4% 37,0% 55,6% 26 48,1% Bygg & anl. 7 36 23 66 10,6% 54,5% 34,8% 16 24,2% Transport 2 41 22 65 3,1% 63,1% 33,8% 20 30,8% Privata tjänst. 16 84 97 197 8,1% 42,6% 49,2% 81 41,1% handel 7 33 55 95 7,4% 34,7% 57,9% 48 50,5% finans 7 26 22 55 12,7% 47,3% 40,0% 15 27,3% hotell & rest. 0 13 10 23 0,0% 56,5% 43,5% 10 43,5% info&komm. 2 6 6 14 14,3% 42,9% 42,9% 4 28,6% övr. tjänster 0 6 4 10 0,0% 60,0% 40,0% 4 40,0% Utbildning 0 1 1 1 0,0% 0,0% 100,0% 1 100,0% Vård, omsorg 1 2 2 10 10,0% 70,0% 20,0% 1 10,0% TOTALT 32 231 221 484 6,6% 47,7% 45,7% 189 39,0% 5 För en utförlig redogörelse av skillnaderna mellan SNI 2002 och SNI 2007 hänvisas till Statistiska Centralbyråns (SCB) hemsida. Om ytterligare information önskas sänd e-post till bo.gustavsson@arbetsformedlingen.se för översändande av material eller telefonkontakt. 6 Nettotalet är saldot mellan andelen företag som uppgivit en ökning respektive en minskning avseende, i detta fall, orderingången fram till slutet av år 2010. Exempel: 40 procent av företagen har uppgivit att orderingången bedöms öka medan 10 procent bedömer att den kommer att minska. Nettotalet blir i detta fall 30 (40-10=30). 6

Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under hösten 2009 kontaktade länets arbetsförmedlingar nära 600 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet som ingått i ett centralt uttaget prognosurval via en beställning hos Statistiska Centralbyrån (SCB). För första gången på två år kan en förstärkt utveckling nu åter skönjas och antalet sysselsatta minskar betydligt långsammare under 2010 än under 2009. Den utplaning i efterfrågeutvecklingen i Västerbotten som inleddes försommaren 2008 förstärktes under hösten därpå och blev mycket tydlig under hösten och vintern. Efterfrågan har fallit kraftigt inom flertalet branscher men förefaller nu åter förbättras inför 2010. Utfallet i efterfrågan på varor och tjänster för föregående sexmånadersperiod har, totalt sett överträffat de förväntningar som företagen hade i våras. Då bedömde 23 procent av företagen inom privat sektor att efterfrågan på deras produkter/tjänster skulle öka och 22 procent att den skulle minska under de kommande sex månaderna. Utfallet för det senaste halvåret visar emellertid att efterfrågan ökade för 31 procent av arbetsställena och minskade för 24 procent, alltså ett klart bättre utfall än förväntat. Det är främst inom områdena handel och övrig tillverkning som utfallet väsentligt överträffar förväntningarna. Lediga platser Antalet lediga platser varierar med en väl dokumenterad regelbundenhet under årets månader. Oavsett konjunkturläge anmäls varje år flest platser under månaderna februari och/eller mars då arbetsgivarna i allmänhet har fattat beslut om i vilken omfattning semestervikarier och feriearbetare skall anställas. År 2007 anmäldes fler än 13 600 platser i länet vilket är en av de högsta noteringar registrerats. Under de första tio månaderna 2008 anmäldes drygt 10 900 nya lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet. Detta innebär en minskning med nära 1 200 platser jämfört med samma period året innan och motsvarade en knapp tredjedel av samtliga platser. Under perioden januari till oktober i år har 7 540 platser anmält vilket är ytterligare 3 400 färre än under samma period 2008. Flest platser har hittills under 2009 anmälts inom området Vård och omsorg, 28,4 procent jämfört med 26,2 procent året innan, vilket i själva verket säger mer om den stora nedgången inom andra sektorer än om läget inom denna sektor där antalet nyanmälda platser istället har minskat med 722 under de första tio månaderna 2009 jämfört med 2008. Inom verkstadsindustrin har antalet nyanmälda platser minskat med 81 procent, inom jord- och skogsbruk med 74 procent och inom området kommunikationer med 57 procent. Inom tillverkningsindustrin som helhet uppgår minskningen av antalet nyanmälda platser till drygt 57 procent under de första tio månaderna 2009 jämfört med samma period 2010. Vår bedömning är att minskningen av antalet lediga platser kommer att dämpas betydligt under prognosperioden och att en uppgång kan komma först mot slutet av år 2010, detta oavsett om förbättringen av ekonomin går långsamt eller snabbt. Arbetsmarknaden karaktäriseras av en betydande eftersläpning jämfört med den ekonomiska utvecklingen eftersom arbetsgivare i allmänhet vill känna att en förbättrad ekonomisk utveckling blir långsiktigt hållbar innan man åter vill åta sig ett arbetsgivaransvar och anställa fler. 7

Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. Kapacitetsutnyttjandet bland de tillfrågade företagen har ökat betydligt sedan vårens undersökning. Våren 2009 uppgav 58 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövdes. I höstens undersökning har denna siffra stigit till drygt 70 procent. Andelen företag som har ett ledigt produktionsutrymme avseende anläggningstillgångar på 10 procent eller mer har ökat från drygt 38 procent i vårens undersökning till 48 procent nu i höst. Den vändning som har ägt rum inom ekonomin medför att det lediga produktionsutrymmet nu minskar i flertalet branscher vilket, åtminstone på sikt, ökar chansen till nyrekryteringar och en ökad sysselsättning. Tabell 3: Kapacitetsutnyttjandet möjlig produktionsökning innan nyrekrytering krävs Bransch 0 procent 1-5 procent 6-10 procent 11-20 procent 21-30 procent Över 30 procent Bygg 23% 20% 17% 15% 13% 12% Industri 10% 7% 12% 23% 18% 30% Privata tjänster 10% 6% 6% 13% 20% 45% Totalt 17% 16% 16% 14% 13% 24% Källa: Arbetsförmedlingen I höstens undersökning hade 25 procent av de tillfrågade företagen ett outnyttjat produktionsutrymme som överstiger en femtedel av den totala produktionskapaciteten. Det största kapacitetsöverskottet finns inom industrin där en tredjedel av industriföretagen har mer än 48 procent i outnyttjad produktionskapacitet. Mot bakgrund av den kraftigt dämpade efterfrågan i just denna sektor finns en fortsatt risk för fortsatta personalminskningar under 2010, åtminstone inom delar av den samlade industrisektorn. Rekryteringsproblem Rekryteringsproblemen har ökat något jämfört med våren 2009. Andelen företag som uppgav sig ha rekryteringssvårigheter har stigit från 12 procent i vårens undersökning till drygt 13 höstens undersökning. Det är helt i linje med förväntningarna att antalet fall av rekryteringsproblem och upplevd brist på arbetskraft skulle fortsätta att ligga på en, historiskt sett, låg nivå men också att möjligheten till en ökning av andelen företag som haft svårt att rekrytera personer med önskad kompetens skulle komma att öka. Det största antalet bristyrken finns inom IT-sektorn och inom bygg- och anläggningssektorn medan rekryteringsproblemen inom tillverkningsindustrin för närvarande hör till undantagen med reservation för vissa nyckelbefattningar. Sedan i våras har antalet bristyrken fortsatt att minska och omfattar också betydligt mindre yrkesgrupper jämfört med tidigare. Andelen företag som uppgav rekryteringsproblem är lägst inom tillverkningsindustrin samt inom delar av den privata tjänstesektorn medan andelen byggföretag som haft rekryteringssvårigheter i höstens undersökning ligger på 24 procent vilket utgör en ökning från de 23 procent som noterades i våras. Varselutveckling Efter den kraftiga minskningen av antalet sysselsatta under första halvan av 1990-talet, då antalet varsel av naturliga skäl var högt, har det genomsnittliga antalet berörda personer i genomsnitt legat omkring 100 personer, under en period nära 150, varje månad. Så var det ända fram till början av 2004 då den verkliga förbättringen i ekonomin, globalt liksom i Sverige, började märkas och många arbetsgivare såg en långsiktig bärkraft i sin verksamhet. Antalet 8

personer som berördes av varsel minskade till att börja med sakta men minskningen gick därefter allt snabbare under en period av närmare tre år. Det lägsta antalet noterades i januari 2007 då endast fem (5) personer berördes av varsel i länet. När företagen ser ett behov av att minska personalstyrkan följer man i allmänhet ett mönster som, till att börja med, innebär att tillfälliga och tidsbegränsade anställningar inte förlängs. Därefter väljer man att avstå från planerade rekryteringar och först i tredje hand vidtar man den, för många arbetsgivare såväl som för löntagare, sista tänkbara åtgärden nämligen varslar om uppsägning av tillsvidareanställd personal. Efter några få månader med förhöjda varseltal började mönstret framstå alltmer tydligt redan efter sommarsemestern 2007 då antalet varsel ökade betydligt för att nå över 200 personer i februari 2008. Därefter sjönk antalet varsel åter till 19 personer i mars och 13 personer i juli. Under hösten ökade sedan antalet varslade mycket snabbt. I september var antalet 650, i november 850 för att kulminera med 1 058 personer, den högsta noteringen någonsin i Västerbotten, i januari i år. Under de första tio månaderna 2010 har, i genomsnitt, knappt 320 personer drabbats av uppsägningsvarsel varje månad i länet. Diagram 1: Antal varslade i Västerbottens län ackumulerat. 3 500 Antal personer berörda av uppsägningsvarsel under åren 2007--2009 (ackumulerat). 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2007 2008 2009 Här bör påpekas att antalet varslade inte säger allt om hur många personer som tvingas sluta en anställning mot sin vilja och söka nytt arbete i en tid då antalet lediga platser är lågt. Flera arbetsgivarföreträdare har berättat att man har gjort allt för att minimera antalet varslade då man så sent som just före semestern 2008 hade stora problem att rekrytera personal med önskad kompetens samtidigt som några har berättat att man varslade några personer mer än man egentligen kunde motivera av omsorg om företagets fortsatta överlevnad. Mot bakgrund av den oregelbundenhet som antalet varslade uppvisar under det senaste halvåret är det mycket svårt att uttala sig med säkerhet om hur utvecklingen kommer att bli under resten av prognosperioden. Vår bedömning är att den värsta perioden är passerad men att den ekonomiska utvecklingen fortfarande är så osäker, och aktiviteten i ekonomin så låg, att det 9

finns en uppenbar risk att vi kommer att se relativt höga varseltal, åtminstone under första halvåret 2009, i synnerhet i ett historiskt perspektiv. Under de tio första månaderna 2009 har knappt 3 200 personer varit direkt berörda av uppsägningsvarsel i länet. Av dessa har drygt två tredjedelar haft sin försörjning inom tillverkningsindustrin varav drygt hälften inom verkstadsindustrin. Det innebär samtidigt att de som drabbas i första hand är män, främst yngre män. Transport- och kommunikationssektorn utgör drygt 15 procent. En betydande andel kommer från handeln där knappt sju (7) procent har arbetat och som är en kvinnodominerad bransch. Inom finans- och uppdragssektorn har drygt sju (7) procent drabbats. I övriga branscher noteras endast låga tal. Som framgår av ovanstående har den svaga konjunkturen hittills till en mycket stor del drabbat företag och anställda, främst män, inom den privata sektorn. Detta är ett regelbundet återkommande mönster vid konjunkturnedgångar. En viktig konsekvens i det övergripande förloppet är att skatteintäkterna snabbt minskar, i första hand för kommuner och landsting. Här brukar berörda politiker inte vara sena att påtala statens ansvar för den allmänna välfärden vilket också har varit fallet denna gång. Ökningen av statbidragen har denna gång varit begränsad i syfte att värna statens finanser för att minimera statens lånebehov med lägre risk för höjda räntor och ökande inflation som följd. Detta innebär med stor sannolikhet att ansvariga politiker redan denna höst kommer att tvingas fatta beslut om besparingar inom de tidigare prioriterade områdena vård, skola och omsorg som är starkt kvinnodominerade. Ett antal politiker har förvarnat om att budget för 2010 kommer att bli stram och att besparingar blir nödvändiga. Detta kommer med säkerhet att innebära att både kommuner och landsting offentliggör varsel senast när de ekonomiska ramarna för 2010 är fastställda. Då kommer främst kvinnor att drabbas och endast den ekonomiska utvecklingen styr i vilken takt en återhämtning kan ske med den ovan omtalade fördröjningen som dock inte alltid är lika uttalad inom offentlig som inom privat verksamhet. Det är av yttersta vikt att hålla i minnet att inte ens alla tillsvidareanställda som sägs upp kommer till allmänhetens kännedom i form av varsel. Skyldighet att lämna varsel till Arbetsförmedlingen gäller för arbetsmarknaden som helhet om antalet som sägs upp vid varje enskilt tillfälle uppgår till minst fem (5) personer. För bygg- och anläggningssektorn gäller att minst 20 personer måste vara berörda för att skyldighet att lämna varsel till Arbetsförmedlingen skall gälla enligt lag. Då en betydande del av antalet sysselsatta på svensk arbetsmarknad är lösare knutna till sina arbetsgivare än vid en tillsvidareanställning tvingas ett betydande antal personer sluta sina anställningar utan att det redovisas i den offentliga statistiken. Om personen inte hittar ett nytt arbete snabbt, alternativt påbörjar studier eller på annat sätt står utanför arbetskraften, märks endast att antalet arbetssökande på Arbetsförmedlingen ökar mer än förväntat. Det finns inget tillförlitligt sätt att uppskatta antalet personer som slutar sin anställning på detta sätt men ett beräkningssätt som ibland används är att, i det närmaste, lika många personer berörs som av egentliga uppsägningsvarsel. Enligt en nyligen genomförd undersökning genomförd av Arbetsförmedlingens Analysavdelning tvingades 84 procent av 4 351 personer i Västerbottens län som varslats om uppsägning under september 2008 också sluta sina anställningar. Tillgängliga uppgifter sträcker sig till och med april månad i år. Detta är den högsta siffran för samtliga 21 län i landet. Riksgenomsnittet för perioden var 68 procent. Dock återfanns endast 42 procent av dessa länsbor som arbetslösa i Arbetsförmedlingens register efter uppsägningstidens slut. Riksgenomsnittet var i detta fall 34 procent. En möjlig tolkning av detta förhållande är att många fick annat arbete, sökte sig till utbildning eller valde att ägna sig åt annan verksamhet. 10

Sysselsättning Antalet sysselsatta i Västerbottens län har ökat kraftigt från 1997 till första kvartalet 2008 men har därefter minskat betydligt. Sedan fjärde kvartalet 2008 beräknas 4 000 personer ha lämnat gruppen sysselsatta. Från kvartal fyra 2009 till sista kvartalet 2010 beräknas ytterligare 1 500 personer förlora sina arbeten och antalet sysselsatta beräknas under kvartal fyra (4) 2010 bli omkring 121 300 personer, totalt omkring 5 500 färre sysselsatta i länet under en period av två år. 11

Näringsgrenar och yrken Jord- och skogsbruk På lång sikt har antalet sysselsatta inom jord- och skogbrukssektorn minskat dramatiskt till följd av den ökade mekaniseringen i skogen och stordrift i jordbruket. Fortfarande arbetar dock traditionella huggare med motorsågen sida vid sida med skördare i det moderna och effektiva skogsbruket. I flera år låg den samlade sysselsättningen i branschen omkring 3 000 personer men efter några goda år har antalet sysselsatta åter minskat. Skogsbruket sysselsätter omkring 300 fler än jordbruket. Omkring 25 procent av de sysselsatta i jordbruket är kvinnor. Det finns en utpräglad framtidstro inom jordbruket och produktionsnivån av mjölk i södra Skellefteå och de östra delarna av Robertsfors är bland de högsta i landet. Produktionen sker idag med hjälp av högteknologisk utrustning. Konkurrensen är hård till följd av en framgångsrik effektivisering av produktionen. Många moderna jordbruksmaskiner är dyra vilket innebär att samarbete när det gäller produktionsutrustningen är vanligt. Svårigheter att hitta utbildad och kvalificerad personal förekommer men i små tal. Detta beror sannolikt på att ungdomars yrkesval idag ofta har en inriktning mot andra områden. Brist på veterinärer råder regionalt. Trots optimismen lägger sänkningen av ersättningen till mjölkbönder sordin på stämningen. Det råder en generell brist på lönsamhet i branschen och ett antal mjölkproducenter har akuta likviditetsproblem. Vid sidan av det traditionella jordbruket görs under några år försök till satsningar på mera okonventionella aktiviteter under rubriken Grön framtidsgård 7, ett projekt som nu närmar sig slutet. Projektet har haft tre olika inriktningar nämligen energi, turism och omsorg. Den senare har som huvudsaklig inriktning att tillvarata den läkande effekt som vistelse i naturnära miljöer ger. Företagen får besök av en s.k. coach som ger tips om hur verksamheten kan utvecklas och utvidgas. Våren 2009 startade man, på samma basis, även ett projekt kallat Gröna piloter vilket innebär att man bildar kluster av företag inom områden som energi, biogas och skoglig verksamhet. Syftet är att satsningar på dessa företag ska leda till ytterligare framgång inom näringen som aldrig tidigare har satsat så stora resurser på företags- och verksamhets utveckling som man gör för närvarande. Inom skogsbruket och skogsindustrin var konjunkturen stark under 2007 men har efter sommaren 2008 har den försvagats kraftigt. Marknaden för sågade trävaror har successivt förbättrats och förbättringen förväntas fortsätta. Även inom pappers- och massaindustrin märks en viss ökning av efterfrågan och läget förbättras sannolikt ytterligare framöver. Antalet sysselsatta i skogsbruket uppgår till omkring 1 750 personer varav 12 procent är kvinnor. Tillgången på energi till rimliga priser påverkar i hög grad villkoren för skogsindustrin vilket, i kombination med priset på skogsråvara och en vikande efterfrågan, bedöms få betydande återverkningar även inom skogsbruket med minskande sysselsättning som följd. Införande av virkestullar i Ryssland höjer priset på virket från en viktig importkälla. Det kan vara svårt att hitta lämplig arbetskraft inom båda näringsgrenarna. Ett betydande inslag av familjeföretag som koncentrerar sig på jordbruk under sommartid och skogsbruk under vintertid gör att problemen till största delen finns inom skogsbruket. Under högkonjunktur har det varit mycket svårt att hitta kvalificerade förare av skogsmaskinförare men under en tid av lägre efterfrågan minskar också problemen. När konjunkturen nu vänder riskerar problemet att rekrytera erfaren personal sannolikt också att öka. 7 Projektet bedrivs i samverkan med LRF i Norrbottens län med tonvikt på Västerbottens län. 12

Prognos: Antalet sysselsatta beräknas bli oförändrat inom det samlade jord- och skogsbruket vilket innebär omkring 2 700 sysselsatta vid slutet av år 2010. Tillverkningsindustri och gruvor Antalet sysselsatta inom industrisektorn växte kraftigt under 2007 och under första halvåret 2008 men har därefter minskat betydligt och uppgår för närvarande till ungefär 18 500 personer. Under de första tio månaderna av 2009 har omkring 3 200 personer varit direkt berörda av uppsägningsvarsel. Motsvarande siffra för 2008 var 1 860. Av samtliga som har drabbats under den senaste tolvmånadersperioden hade 75 procent tidigare sin försörjning inom tillverkningsindustrin, därav 60 procentenheter inom verkstadsindustrin. Det innebär samtidigt att de som drabbats i första hand är män, främst yngre män. Siffran är den högsta sedan motsvarande period 1992. Därtill kommer ett betydande antal visstidsanställda som inte har fått sina anställningskontrakt förlängda. Verkstadsindustrin i allmänhet och transportmedelsindustrin i synnerhet står för en betydande del eller drygt 1 900 av de lagda varslen i tillverkningsindustrin under de första tio månaderna 2009. Efterfrågan på lastbilar har i stort sett avstannat helt sedan sommaren 2008 och efter ett antal år av avsevärda investeringsvolymer har den kraftigt minskade produktionen kommit att leda till en betydande överkapacitet såväl när det gäller personal som anläggningstillgångar. Av samtliga industriföretag i höstens undersökning uppgav en dryg fjärdedel att man vid svarstillfället hade överkapacitet på mer än 20 procent av det totala produktionsutrymmet avseende personal. Inom verkstadsindustrin svarade 15 procent av företagen på samma fråga att de hade mer än 20 procent överkapacitet. Även om efterfrågan är fortsatt svag denna höst finns inga direkta tecken på ytterligare personalminskningar av någon nämnvärd omfattning även om mindre varsel fortfarande noteras för företag som ligger sent i konjunkturcykeln. Enligt branschföreträdare ser branschen fortfarande mörkt på resterande del av 2009 men bedömningen för 2010 är nu något mera positiv än för sex månader sedan. Styrkan i uppgången är emellertid osäker. Flera av länets större verkstadsföretag kör för närvarande en lägre produktionstakt än planerat även med hänsyn till den svaga konjunkturen. Vid fler företag än väntat, i länet omkring 13 procent, har avtal om arbetstidsreduktion, med tillhörande reduktion av lönen, träffats vilket för hela riket bedöms ha minskat antalet uppsägningsvarsel med omkring 12 000 inom verkstadsindustrin. Några mindre företag i den norra regionen har likviditetsproblem och ansökningar om konkurser kan fortfarande komma att lämnas in. I de flesta fall är emellertid förhoppningen att tiden ska verka för dessa företag och att rekonstruktioner ska vara möjliga i de flesta fall. I synnerhet kan företag med ett uppdämt investeringsbehov komma få problem att finansiera sina investeringar om likviditeten är alltför svag. Företagsförvärv förekommer också men inte i stort antal och dessa är i skrivande stund inte offentliga. Prognos: Antalet sysselsatta vid länets verkstadsföretag bedöms totalt sett fortsätta minska med 300 personer under prognosperioden, trots den ökande efterfrågan på verkstadsprodukter, och vid utgången av år 2010 uppgå till omkring 8 200 personer. Den ökning som därefter sannolikt kommer att ske kommer dels att gå långsamt och därtill kommer den delvis att bestå av personal som hyrs in från bemanningsföretag och således, rent statistiskt, hänföras till branschen företagstjänster och inte till industrisektorn. Det blir därför allt viktigare att be varje arbetsgivare redovisa det totala antalet anställda och dessutom hur många som hyrs in från bemanningsföretag. Gruvindustrin har under de senare åren uppmärksammats mycket i länets norra delar och numera även i inlandet. Fyndigheterna har hittills visat sig vara stora, inte minst av guld. Näringen sysselsatte direkt som mest omkring 950 personer men de stora utbyggnaderna av gru- 13

vor som planerats har till delar bromsats upp av den lägre efterfrågan och de sjunkande världsmarknadspriserna och antalet sysselsatta har minskat något. För närvarande är bilden splittrad med full verksamhet på vissa håll medan ett antal av de nya projekten ligger på is. Eventuellt kan även brytning av uran komma att ske i Västerbottens inland. Verksamheten kan knappast kallas miljövänlig men uranet är av mycket hög kvalitet och de arbetstillfällen som skulle skapas, åtminstone i anläggningsskedet, skulle av naturliga skäl vara välkomna. Priserna på metaller fluktuerar i allmänhet betydligt mera än på flertalet andra produkter och har under ett antal år legat mycket högt men den rådande osäkerheten har en negativ påverkan. Bilden är emellertid splittrad. Medan vissa avvaktar med planerad brytning fortsätter andra att producera, i vissa fall i lägre takt. Länets enda metallsmält- och raffineringsverk kör fortfarande med omkring 90 procents kapacitet och producerar bland annat koppar, silver och guld. Företaget har numera omkring 830 anställda och personalminskningar har kunnat genomföras genom att avgångar inte har ersatts fullt ut. Endast en mindre andel av de varsel som har lagts i länet sedan sommaren 2008 har lagts inom dessa industrigrenar. Prognos: Antalet sysselsatta inom gruvnäringen bedöms förbli stabilt omkring 850 personer fram till slutet av 2010. Under anläggningsfasen kan nya gruvor generera ett avsevärt antal sysselsättningstillfällen medan brytning numera är högt automatiserad och därför genererar fler arbetstillfällen i andra branscher såsom transporter. Trävaruindustrin har varit i en djup svacka under ett drygt år men svenska företag har klarat sig bättre än, till exempel, finska på grund av att den svenska kronan har varit lågt värderad. Förbättringen för trävarubranschen i Sverige har dämpats på grund av den ökning av kronans värde som har ägt rum under det senaste halvåret. Marknaden kommer enligt branschföreträdare att förbättras kontinuerligt och vara klart tillfredsställande sommaren 2010. Under den djupa lågkonjunkturen har några företag i Sverige och ett antal i Finland lagts ned men viss brist på råvara råder ändå trots att volymerna som sågas ändå är långt ifrån full kapacitet. Stigande råvarupriser är ett tydligt tecken på den ökande efterfrågan på skogsråvara som för närvarande noteras. För ett par år sedan var timmerpriserna mycket höga och vissa skogsägare väntar sannolikt in högre priser än dagens innan man väljer att avverka, i synnerhet som man känner till att efterfrågan ökar. Antalet sysselsatta i branschen förväntas stiga inom kort tid då många företag har sagt upp personal när avsättningsproblemen var som störst. Antalet sysselsatta inom trävaruindustrin ligger omkring 2 600 personer och inom massa- och pappersindustrin runt 450 personer i länet. Prognos: Antalet sysselsatta inom trävaruindustrin bedöms öka med omkring 200 personer fram till utgången av år 2010 men förbli oförändrad eller minska något inom pappers- och massaindustrin. Gummi- och plastindustrin lever under helt skilda villkor trots att de ofta samredovisas i statistiken. Sammanlagt sysselsätter dessa två industrigrenar drygt 1 100 personer i länet enligt senaste tillgängliga uppgift. Av dessa är 25 procent kvinnor. Antalet sysselsatta har tidigare varit högre men eftersom man inom gummiindustrin redan under våren 2008 insåg att marknaden var på väg att försämras lades varsel och dessa personer har redan slutat i branschen. Antalet sysselsatta är därmed åter på samma nivå, eller något under, som vid utgången av år 2006. Båda branscher kände tydligt av den lageravveckling som deras kunder vidtog som första åtgärd för att möte den svacka som vi nu, i bästa fall, ser slutet på. Gummiindustrin ser att en vändning har ägt rum och att marknaden nu gradvis förbättras om än i långsam takt. Även här förekommer att avtal om reducerad arbetstid har träffats i syfte att rädda såväl företag som arbetstillfällen. Budget för 2010 ligger omkring 20 procent över nivån för 2009 men då produktionsnivån endast undantagsvis överstiger 50 procent av den maximala är man inom gummiindustrin av förklarliga skäl långt ifrån nöjd. Ett oroande tecken är 14

att den uppgång som noterades efter sommarsemestern nu har planat ut och ingen ytterligare förbättring äger för närvarande rum. Plastindustrin noterar en avsevärd förbättring av orderingången, omkring 30 procent högre, jämfört med för sex månader sedan. Inom branschen har ett antal företag slagits ut på grund av den låga efterfrågan och det kommer att ta flera år innan man åter är uppe på vad som betraktas som en normal produktionsnivå. Den kommer då att genomföras med en modernare maskinpark och med färre anställda. Man ligger för närvarande på 75 procent av den maximala nivån men produktionstakten stiger relativt snabbt. Optimismen i branschen är påtaglig och bäst har de företag klarat sig som har en diversifierad produktion och kunder inom ett flertal branscher. Prognos: Antalet sysselsatta inom gummi- och plastindustrin i länet beräknas förbli oförändrat omkring 1 100 personer under överskådlig tid. Detta beror dels på att man har ett betydande outnyttjat produktionsutrymme och därtill på att man, vid ett antal arbetsställen, har avtal om reducerad arbetstid som i dess nuvarande form löper ut inom kort och osäkerheten är stor huruvida möjlighet kommer att beredas att förlänga dessa avtal eller ej. Livsmedelsindustrin i länet karaktäriseras alltmer av stordrift till följd av att mindre enheter har avvecklats medan andra har slagits ihop eller köpts upp. Länets företag arbetar över ett allt större geografiskt område vilket är en viktig förutsättning för långsiktig överlevnad. Vissa mjölkföretag har det besvärligare än tidigare på grund av den tidigare förvarnade ersättningen till mjölkbönderna har minskats. Även livsmedelsindustrin är till stor del förlagd till norra länsdelen. I fjällvärlden finns viss, kraftigt nischad, företagsamhet. Stöd från samhället har haft en avgörande betydelse för att dessa företag finns kvar. Företagen har en positiv inverkan på turist- och upplevelsenäringarna. Antalet sysselsatta ligger omkring 1 300 personer medan 55 personer har varslats under årets första tio (10) månader. Inga ytterligare personalminskningar är, såvitt känt, aktuella för närvarande. Prognos: Fram till utgången av år 2010 beräknas sysselsättningen inom den samlade tillverkningsindustrin minska med 200 personer till 18 300, eller med drygt en (1) procent av den totala industrisysselsättningen, jämfört med sista kvartalet 2009. Bygg- och anläggningsverksamhet Under en period av flera år ökade antalet sysselsatta inom bygg- och anläggningsbranschen i länet. Efter många år av mycket låg aktivitet med endast byggstart av omkring 250 bostäder per år i hela länet påbörjades under 2004 omkring 1 100 enbart i Umeåområdet vilket är en hög siffra. Åren därefter låg antalet mellan 900 och 1 000 påbörjade bostäder varje år men nu ligger antalet påbörjade lägenheter och egna hem åter kring nivån 300 per år i länet med en nästan total koncentration till Umeå. Branschföreträdare bedömer att den nivån kommer att gälla även under 2010 med en mindre svacka i början av året. För närvarande bedöms läget på marknaden för bygg- och anläggning i Umeå vara bra och arbetslösheten ligger omkring 6-6,5 procent viket är lågt för branschen i synnerhet när man tar hänsyn till årstiden. Det finns en påtaglig optimism för första halvåret 2010 och endast få uppsägningar är kända för närvarande. De mindre företagen har klarat av att ta in uppdrag under större delen av svackan medan de större har haft vissa problem. Trots det har man värnat om att behålla personalstyrkan så intakt som möjligt med tanke på framtida behov. Även under januari och februari nästa år beräknas även de större företagen behålla sin personal och den tydliga säsongseffekten kan bli mindre än på länge. På byggsidan väntar återuppförande av en stor byggnad efter en brand men byggstarten har fördröjts på grund av en tvist kring upphandlingen av objektet i fråga. På området Hedlunda kommer omkring 50 bostadsrättslägenheter att påbörjas efter nyår. An- 15

läggningssidan ser fram emot det så kallade Ume-paketet med omfattande arbeten främst söder om Umeå inkluderande vägar, broar och rondeller. Även på området Sandåkern kommer omfattande anläggningsarbeten att bedrivas med start inom kort. År 2010 som helhet uppges vara svårt att bedöma men åtminstone fram till sommaren bedöms antalet projekt vara tillfredsställande. Såväl inom husbyggnad som inom anläggning är grundinställningen ljus med en positiv syn på framtiden. Flera stora infrastrukturprojekt, som det sedan länge planerade vägpaketet i och omkring Umeå samt den av många efterlängtade Norrbotniabanan, är planerade men framtiden är i flera fall oklar. Den ursprungliga tanken på att Norrbotniabanan, om den kommer att byggas, skulle ta vid direkt när Botniabanan är färdigställd kommer inte att bli verklighet. Vägpaketet som är lokaliserat i och omkring Umeå påbörjades i juni och beräknas bli klart under 2013. Förslaget att leda om E4 via Kolbäcksvägen och över den bro som leder över Umeälven till Teg vid affärscentrat Strömpilen beräknas bli verklighet men projektet genererar inte mycket sysselsättning utöver förbättringar när det gäller att hantera den avsevärt ökade trafikmängden. Behovet av sysselsättning för de berörda yrkesgrupperna kommer emellertid inom överskådlig tid att bli stort då ett antal av de projekt som är knutna till bland annat Botniabanan inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att vara färdiga att tas i bruk. Ett transportcentrum i närheten av bangården i Umeå beräknas komma till stånd vilket skulle dämpa risken för minskad sysselsättning så länge det pågår. En framtida fast förbindelse mellan Umeå och Vasa i Finland diskuteras men framtiden är ytterst oklar. Förutsättningar för själva projektet kan möjligen klarna något innan nyår men ett eventuellt beslut torde ligga flera år in i framtiden och bör i så fall kombineras med förbättrade förutsättningar för transporter per järnväg mellan Umeå och norska Mo i Rana. Pessimismen i vår intervjuundersökning är, totalt sett, påtaglig under hela prognosperioden medan branschföreträdare gör en delvis mera positiv bedömning. Branschen i samverkan med berörda kommuner har begärt statligt stöd i form av beslut om infrastruktursatsningar medan det tidigare tillfälliga avdraget för reparationer, om- och tillbyggnader har permanentats vilket gynnar husbyggare i den utsträckning det används när marknaden i övrigt är svag. Inga tecken finns ännu som visar att den politiska viljan till sådana satsningar skulle finnas. Det så kallade ROT-programmet har haft god effekt främst bland mindre företag. Personer som sades upp i november och december 2008 har nu kunnat återgå i arbete till följd av detta som än så länge endast omfattar rättighet för privatpersoner att göra avdrag för upprustning av villor och bostadsrätter. För närvarande diskuteras möjligheten att programmet även skulle komma att omfatta offentligt ägda byggnader samt hyresrätter vilket väsentligt skulle öka effekterna av programmet och även komma att omfatta större byggföretag. Beslut i frågan beräknas offentliggöras under hösten 2009. I inlandet är anläggningssektorn positiv i Vilhelminaområdet på grund av de vägar som ska brytas och leda fram till vad som förhoppningsvis blir nya gruvor och därtill skall läggas de vindkraftparker av god omfattning som skall anläggas på ett antal platser i länet. Därtill skall nämnas att byggmarknaden i Norge åter har förbättrats vilket sannolikt lockar svenska byggnadsarbetare att söka arbete där under en period. I Skellefteå-området råder stor osäkerhet för närvarande. Planerade broar, ett badhus och ett industrihus för mindre och mellanstora företag var planerade men den ekonomiska nedgången har gjort berörda aktörer mera tveksamma. Sannolikheten för att några större projekt påbörjas under prognosperioden får betraktas som låg. 16

Liksom under större delen av de senaste 20 åren har lärlingar ett stort problem att få ett fotfäste på arbetsmarknaden. Detta problem gäller i stort sett hela bygg- och anläggningssektorn och det återstår ännu för parterna att hitta ett system där inte den enskilde drabbas och där det blir lättare för arbetsgivare att hitta det man ofta anför som en brist nämligen tillgången på arbetskraft med yrkeserfarenhet. Konjunkturen inom byggsektorn ligger ofta i motfas med antalet nyutbildade och för närvarande råder ett överskott på nyutbildade inom i synnerhet träarbete. Å andra sidan råder stor brist på nyutbildade inom betong- och armeringsarbete. Antalet utbildningsplatser på gymnasieskolans byggprogram utökas ofta när behovet av hantverkare och andra yrkesgrupper är stort men när ungdomarna är klara med sin utbildning har behovet av deras kompetens ofta minskat. Detta är ett stort problem ur planeringssynpunkt för samtliga inblandade, inte minst ungdomarna själva. Prognos: Antalet sysselsatta inom bygg och anläggningssektorn beräknas förbli oförändrat omkring 7 800 från hösten 2009 till slutet av 2010. Privat tjänsteproduktion Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat kraftigt de senaste tio åren och sektorn omfattade 2008 knappt 32 300 personer i länet varav omkring 11 200 inom handel- och kommunikation. Sysselsättningen och påverkas i mycket hög grad av konjunkturläget, inte minst för att utvecklingen inom sektorn är starkt kopplad till efterfrågan, och därmed antalet sysselsatta, inom tillverkningsindustrin samt bygg- och anläggningssektorn. När marknadsutvecklingen är stark inom bygg- och industrinäringarna koncentrerar man dessutom sina resurser på kärnverksamheten och köper in externa tjänster. På samma sätt påverkas nu sektorn av den kraftigt dämpade efterfrågan inom tillverkningsindustrin och sysselsättningen bedöms minska märkbart under prognosperioden. Den kraftiga nedgången i konjunkturen kommer att påverka handeln genom att hushållen ökar sin sparkvot på bekostnad av konsumtionen. När arbetslöshetsriskerna ökar i nästan samtliga branscher dämpas konsumtionen kraftigt i ekonomin. Den svaga kronkursen bör gynna handeln, besöksnäringen samt hotell och restaurang, och dessa effekter kan bli betydande under den period situationen består. Flera av de största företagen väntar sig en minskad efterfrågan vilket innebär att arbetskraften i branschen får små utsikter till heltidsanställningar under prognosperioden. Under de senaste åren har flera stora nyetableringar skett och mot bakgrund av den minskade efterfrågan inom handeln finns det risk för att viss överetablering har blivit resultatet av den senaste högkonjunkturen. Prognos: Inom den samlade privata tjänstesektorn beräknas antalet sysselsatta fortsätta att minska. Nedgången beräknas till 300 personer till mellan fjärde kvartalen 2010 och 2011 vilket motsvarar en minskning av sysselsättningen med knappt en (1) procent. Drygt hälften av den minskade sysselsättningen beräknas ske inom handeln. När antalet sysselsatta minskar drabbas timanställda först och handeln är en bransch som av tradition har en stor andel personal med lös anknytning till arbetsgivaren. Det är i första hand bilhandeln och sällanköpshandeln som kommer att påverkas av den minskade konsumtionen men det finns också en risk för att det skett en överetablering inom dagligvaruhandeln och detaljhandeln vilket kan medföra minskad sysselsättning även i dessa delar av branschen under det kommande året. Den snabbt ökande e-handeln (över Internet) innebär sannolikt att antalet sysselsatta i butiker och på lager kommer att minska även på längre sikt. Detta gäller dock knappast inom dagligvaruhandeln. Prognos: Antalet sysselsatta inom hela transportsektorn i länet beräknas minska med omkring 200 personer till omkring 5 100 under det närmaste året. Den begränsade effekten tar hänsyn till att produktionsvolymerna inom tillverkningsindustrin nu stiger, att volymerna inom detaljhandeln ökar och att nya projekt väntar för bygg- och anläggningssektorn och att behovet av transporter därför inte längre bedöms minska lika mycket som var fallet för bara 17

sex månader sedan. Under de första tio månaderna av 2009 har 117 personer berörts av uppsägningsvarsel att jämföra med 50 personer under motsvarande period året innan. Under den senaste tolvmånadersperioden uppgår antalet varslade till 171 personer. Inom finans- och uppdragssektorn har sysselsättningen ökat kraftigt de senaste fem åren. IT-konsultbranschen och bemanningsföretagen är de verksamheter som främst gynnades av industrins högkonjunktur och sysselsättningen har ökat kraftigt de senaste fem åren. Även om sysselsättningsökningen har avstannat under den djupa svacka som nu bedöms vara passerad har branschen inte redovisat några sysselsättningsminskningar av betydelse som följd av lågkonjunkturen. Den stora osäkerhet som råder angående den ekonomiska utvecklingen innebär att många arbetsgivare, åtminstone inledningsvis, beräknas täcka sitt ökande personalbehov genom inhyrning från bemanningsföretag. Prognos: Trots att tiderna nu förbättras beräknas antalet personer som är anställda direkt av företag i branschen förbli oförändrat omkring 13 300. Dessa anställs sannolikt omgående av bemanningsföretag varför det totala antalet sysselsatta bland de berörda yrkesgrupperna bedöms förbli oförändrat eller i praktiken möjligen öka något under det kommande året. Besöks- och upplevelsenäringen är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är hotell- och restaurangbranschen. Högkonjunkturen ledde till en ökning av efterfrågan på dessa typer av tjänster, framförallt inom konferensverksamheten. Den här delen av branschen är mycket konjunkturkänslig men förefaller ha klarat sig bra under den ekonomiska nedgången vilket sannolikt förklaras av att allt fler svenskar har firat semester inom landet istället för utomlands med den svenska kronan var svag gentemot flertalet utländska valutor. Sysselsättningen är säsongsbetonad och deltidsintensiv, vilket bidrar till rekryteringsproblemen och det finns en fortsatt efterfrågan på kockar i branschen, trots konjunkturnedgången. Prognos: Med lågkonjunkturen följde en minskad konsumtion och efterfrågan men efterfrågan bedöms inte fortsätta sjunka mer än marginellt under det kommande året. Den svenska kronan har stärkts betydligt under det senaste året, förutom gentemot euron, vilket förväntas innebära att allt fler svenskar åter kommer att åka utomlands vilket påverkar den inhemska ekonomin och sysselsättningen negativt. En minskning med högst 100 personer väntas fram till utgången av 2010. Offentlig verksamhet Andelen offentlig verksamhet i länet är betydligt högre än riksgenomsnittet, 40 procent respektive 33 procent. Västerbotten är därmed ett av de län som har den allra största andelen offentlig verksamhet. År 2007 sysselsatte den samlade vårdsektorn omkring 27 000 personer i länet varav 20 procent män. Hälso- och sjukvården sysselsatte något 11 600 personer liksom äldre- och handikappomsorgen. Övrig vård och omsorg sysselsatte 3 550 personer. Totalt beräknas idag omkring 26 000 personer arbeta i denna sektor. Landstinget i Västerbotten har för närvarande 9 900 anställda men man kalkylerar med en minskning på 300 personer på ett års sikt och med ytterligare 100 personer fram till slutet av 2011. Av samtliga anställda arbetar 3 100 inom närsjukvården men man räknar med en minskning på 100 personer på ett års sikt. Tandvården har för närvarande 565 anställda men räknar med 550 anställda vid utgången av år 2010. Länets kommuner sysselsätter majoriteten av övriga inom sektorn men privata företag etablerar sig allt oftare och när det fria vårdvalet införs från det kommande årsskiftet kommer allt fler sysselsatta inom vård och omsorg att vara privatanställda. Bemanningsföretag torde ha en god marknad då man samtidigt erbjuder personal med kompetens samtidigt som kunden slipper åta sig ett arbetsgivaransvar. Landstinget behöver rekrytera flera grupper av specialistläkare samt specialistsjuksköterskor inom operation, barn, psykologi, onkologi, barnmorskor och distriktssköterskor. Därtill finns behov av biomedicinska analytiker, under- 18

sköterskor, logopeder samt läkarsekreterare. Landstinget har haft brist på lämpliga sökande till 80 tjänster under det senaste halvåret och i 60 av dessa lyckades man inte rekrytera över huvud taget. Den demografiska utvecklingen leder till ett snabbt ökande vårdbehov på grund av ett snabbt ökande antal personer över 75 år. Bara under den senaste femårsperioden har gruppen ökat med 1 100 personer vilket motsvarar drygt fem (5) procent. Antalet över 85 år har under samma period ökat med drygt 700 personer vilket motsvarar en ökning på nära 15 procent. Med hänsyn till den ekonomiska situation som för närvarande råder kommer det ökande behovet inte att kunna tillgodoses fullt ut då skatteintäkterna för landstinget och länets kommuner snabbt minskar. Ansvariga politiker har redan förvarnat om att varsel om uppsägning kommer att ske av tillsvidareanställd personal utöver de tillfälligt anställda som redan har slutat sina anställningar. Man kan inte med säkerhet säga att ersättningsrekryteringar kommer att genomföras med hänsyn till det ekonomiska läget. Prognos: Antalet sysselsatta inom vårdsektorn beräknas minska med 300 personer till omkring 25 700 i länet från fjärde kvartalet 2009 fram till utgången av 2010. År 2007 var totalt omkring 16 700 personer sysselsatta inom den offentliga utbildningssektorn i länet varav en stor majoritet kvinnor. Därtill kommer knappt 900 personer som ägnar sig åt forskning på olika nivåer. Efterfrågan på arbetskraft inom de olika verksamheterna skiljer sig mellan åren. Fortfarande är födelsetalet relativt högt vilket gör att efterfrågan på förskoleplatser beräknas ligga på en, i det närmaste, oförändrad nivå. Stora ungdomskullar lämnar nu grundskolan men framförallt gymnasiet och antalet elever sjunker därefter mycket snabbt vilket innebär att behovet av grundskolelärare med inriktning mot årskurserna 7-9 samt grupper av gymnasielärare minskar. Detta leder till ett ökat överskott och det finns en betydande risk för övertalighet bland dessa yrkesgrupper. Åldersstrukturen är emellertid gynnsam och få lärare bedöms riskera arbetslöshet. En minskning av antalet sysselsatta kommer främst att ske genom uteblivna ersättningsrekryteringar samt att man minskar antalet tim- och visstidsanställningar, men framtida varsel går inte att utesluta. Trots övertalighet kommer det att vara en fortsatt brist på yrkeslärare samt på vissa språklärare. Gemensamt för de flesta utbildningsyrkena är svårigheten för nyutbildade att få ett fotfäste på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen har minskat kraftigt de senaste åren men lyfts nu åter fram av regering och riksdag. Den kommunala verksamheten betecknas nu även Yrkesvux vilket är ett uttryck för den politiska viljan att öka tillgången på yrkesarbetare så att brist inte riskerar att uppstå när konjunkturen åter vänder uppåt. Möjligheten att läsa upp låga betyg i teoretiska ämnen är numera starkt begränsad jämfört med tidigare. Exakt hur de utökade anslagen påverkar utbildningens olika delar samt hur detta kommer att bidra till sysselsättningen är ännu för tidigt att säga. Prognos: sysselsättningen förväntas minska med 300 personer under prognosperioden, dels på grund av att åldersgruppen 0-18 år minskar med ungefär 350 personer under 2009 och med ytterligare 300 under 2010, dels på grund av ett minskande elevunderlag, dels på grund av minskade skatteintäkter på grund av lågkonjunkturen. Inom administrativ verksamhet i offentlig förvaltning arbetade år 2007 totalt ungefär 5 600 personer. Antalet sysselsatta bedöms minska mycket svagt under prognosperioden, främst genom omorganisationer och att åldersavgångar inte ersätts fullt ut. Trots den sammantaget minskande sysselsättningen i offentlig förvaltning förekommer lokalt ett fåtal flaskhalsyrken med bestående brist där rekryteringssvårigheter kan medföra störningar i verksamheten. 19