Installatörernas Utbildnings Centrum Stockholm INLÄMNINGSUPPGIFT SAMHÄLLE OCH MILJÖ 7P VA-Projektör -08 2008-12-09 Anna Söderholm Sandviken anna@organiseramera.com Fett i ledningsnätet, en utmaning för Sandvikens kommun. Bild 1. Servisledning utanför gatukök i Ljusdals kommun. Handledare: Ragnhild Eklund
Abstract I min utbildning till VA-projektör så har vi flera olika delmoment. I ett av delmomenten ska vi beskriva ett lokalt miljöproblem. Efter kontakt med Sandvikens Energi AB så beslutade jag att skriva om fettavskiljare i det allmänna spillvattennätet. Till min förvåning så har jag hittat ett mycket högaktuellt ämne som det skrivs och talas om just nu i branschen. Det finns lite forskning i detta område, men det är några spännande projekt på gång som bör bevakas. Jag har främst använt mig utav publikationer ifrån Sandvikens kommun och Svenskt Vatten, men även internet har varit till mycket stor hjälp. Sökord Fettavskiljare, fettstopp, avloppsstopp, gravimetrisk, ledningsnätet, fettåtervinning.
Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 4 2. BAKGRUND... 5 2.2 PROBLEMET... 5 3. FETTETS EGENSKAPER... 6 3.1 TABELL FÖR FETTERS OLIKA SMÄLTPUNKTER... 7 3.2 FETTAVFALL... 7 3.4 VAD HÄNDER MED FETTET IFRÅN AVSKILJARNA?... 7 4. METODER ATT AVLÄGSNA FETT... 9 4.1 FETTÄTANDE BAKTERIER... 9 4.2 ELEKTRONISKA SKIMMERMODELLER... 9 4.3 GRAVIMETRISK FETTAVSKILJARE... 9 4.3.1 FUNKTION... 10 4.3.2 PLACERING... 10 4.3.3 SKÖTSEL... 10 4.3.4 VANLIGA PROBLEM... 11 5. VAD SÄGER LAGEN?... 12 6. PÅ GÅNG!... 13 6.1 NYTT PROJEKT: FETT I AVLOPPSNÄT - PROBLEMBILD OCH ORSAKSSAMBAND.... 13 6.2 PROJEKTETS INNEHÅLL... 13 7. SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 15 7.1 KÄLLDISKUSSION... 15 8. SLUTSATSER... 17 9. REKOMMENDATIONER... 17 10. KÄLLFÖRTECKNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 10.1 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 18 10.2 BILDER... 18 10.3 OTRYCKTA SKRIFTLIGA KÄLLOR... 18 10.4 TRYCKTA SKRIFTLIGA KÄLLOR... 18 10.5 ELEKTRONISKA DOKUMENT... 19 10.6 MUNTLIGA KÄLLOR... 19
1. Inledning Denna rapport skrivs då det förkommer mycket avloppsstopp där fettet har haft en stor inverkan. Det finns ett stort sug i VA-branschen efter mera kunskaper och hur man kommer tillrätta med problemen kring fettrelaterade avloppsstopp. Avloppstopp medför vanligtvis stora kostnader för huvudmannen. En del av dessa stopp kan förhindras. Sätter man mera press på fastighetsägarna samt skärper kontrollen kommer man vinna mycket. Jag vill uppmana till mera forskning kring detta ämne. Framför allt när det kommer till huruvida de olika metoderna fungerar för att minska fettets påverkan på ledningsnätet. 4
2. Bakgrund 2007 hade Sandvikens kommun 122 1 avloppsstopp i avloppsledningsnätet. 97 2 av dem var på avloppsledningsnätet och 25 3 vid spillvattenserviserna. 2.2 Problemet Sandvikens Energi saknar uppgifter om det toatala antalet fettavskiljare som är anslutna till avloppsledningsnätet 4. Marie Svensson, nyanställd VA-projektör på Sandviken Energi har precis återupptagit ett gammalt projekt som Anna Holmstén skapat 5. Projektets syfte är: Förebygga utsläpp av fett till kommunens ledningsnät eftersom avloppsvatten med stora mängder fett påverkar ledningsnätet negativt. Då fettet släpps ut på ledningsnätet så stelnar det och orsakar stopp i avloppet. Fett i avloppsvattnet påverkar även reningsverket negativt då biostegen i reningsverket är mycket känsliga 6. (Sandvikens Energi AB, 2007) Verka för en fungerande skötsel och driftkontroll av fettavskiljare 7. (Sandvikens Energi AB, 2007) Få komplett register över samtliga fettavskiljare i kommunen 8. (Sandvikens Energi AB, 2007) Detta projekt initierades då Sandviken hade många fettrelaterade stopp i spillvattennätet. 9 1 Kjell Ekman, Distrubitionschef Sandviken Energi AB, e-post 11/11 2008. 2 Ibid. 3 Ibid. 4 Anna Holmstén, möte den 10/11 2008. 5 Ibid. 6 Sandviken Energi AB, Enkät förfrågan. Projekt Inventering av fettavskiljare i Sandvikens kommun. 7 Ibid. 8 Ibid. 9 Anna Holmstén, e-post den 4 december 2008 5
3. Fettets egenskaper När fettet väl kommit till ledningsnätet så stelnar det 10. Hur långt fettet kommer i ledningen beror på smältpunkten för just det specifika fettet 11. När fettet börjar stelna så sätter det sig i ledningen 12. En fettansamlig i ledningsnätet bildar tillslut ett avloppsstopp 13. Fettet minskar den inre dimensionen och det gör att föremål som ska få plats i avloppsledningsnätet fastnar 14. Följden av ett avloppsstopp är ex. källaröversvämningar 15. Fett ansamlingar i avloppsledningsnätet kan också bilda syrefria miljöer. I de syrefria miljöerna bildas det svavelväte (H 2 S) 16. Svavelväte är giftigt och verkar korrosivt på betong 17 samt är en arbetsmiljöfara 18. 10 Sandvikens Energi, Viktigt att veta om fettavskiljare, tryckt broschyr. 11 Svenskt vattens publikation VAV Rapport 1994-15 av Fred Nyberg sidan 28. 12 Svenskt vattens publikation VAV Rapport 1994-15 av Fred Nyberg sidan 27. 13 Sandvikens Energi, Viktigt att veta om fettavskiljare, tryckt broschyr. 14 Ibid. 15 Sandvikens Energi, Viktigt att veta om fettavskiljare, tryckt broschyr. 16 Svenskt vattens publikation VAV Rapport 1994-15 av Fred Nyberg sidan 27. 17 Ibid. 18 Svenskt vattens publikation VAV Rapport 1994-15 av Fred Nyberg sidan 6. 6
3.1 Tabell för fetters olika smältpunkter Smältpunkter för olika fetter. Typ av fett Stelnar vid C Smörfett Torskleverolja Sojabönsolja Jordnötsolja Talg (nötkreatur) Fårtalg Olivolja Palmkärnsolja (Afrika) 19 o C till 24,5 o C - 3 o C -10 till -16 o C 3 o C 31 o C till 38 o C 36 o C till 41 o C -6 o C 20 o C till 24 o C Denna tabell är hämtad direkt ur Svenskt vattens publikation VAV 1994-15 av Fred Nyberg, sidan 28. 3.2 Fettavfall Fett som används till fritöser, stekbord och dylikt får inte tömmas i fettavskiljaren 19. Det fettet ska samlas upp i behållare och återvinnas 20. Fettet som samlas in sälj till företag som renar fettet ifrån bland annat matrester och andra föroreningar 21. Efter fettet blivit renat så används det till bland annat tvättmedel, ljus samt tvål 22. 3.4 Vad händer med fettet ifrån avskiljarna? Gästrike Återvinnare är entreprenör till Sandviken Energi AB. De är dem eller deras entreprenör som samlar in fettet ifrån avskiljarna 23. Eftersom Gästrike Återvinnare har haft en ny upphandling så är det ny entreprenör, SITA Sverige AB Region Nord som från och med den 1 januari 2009 ska ta hand om fettet efter 19 Sandvikens Energi, Viktigt att veta om fettavskiljare, tryckt broschyr. 20 Svenskt vattens medlemstidning #3 2006 sidan 19. 21 Svensk Fettåtervinning, Ett väl fungerande kretslopp - Från avfall till råvara. Pdf fil. 2008-12-08 22 Sandvikens Energi, Viktigt att veta om fettavskiljare, tryckt broschyr. 23 Ibid. 7
tömningen 24. SITA kommer att ta emot fettavfallet på sin nybyggda anläggning (beräknas vara klar i december 2008) i Forsbacka. 25 Till att börja med så kommer de blanda ut fettet med annat material för att använda för sluttäckning på Forsbacka tippen 26. 24 Teresia Sörman, Gästrike Återvinnare. Telefonsamtal den 3/12 2008. 25 Patrik Nilsson, SITA Region Nord. Driftledare. Telefonkontakt den 3/12 2008. 26 Ibid. 8
4. Metoder att avlägsna fett Det finns flera metoder att avlägsna fett ifrån avloppsledningsnätet. Jag har valt att beskriva noggrant den metod som Stockholm vatten anser vara den mest använda 27. 4.1 Fettätande bakterier I Sandvikens kommun är det förbjudet att tillsätta bakterier eller andra enzymer som kan rubba fettavskiljarens funktion 28. Fettätande bakterier kan man arbeta med på olika sätt. Antingen så tillsätter du dem regelbundet i avloppet eller så placeras de i fettavskiljaren 29. 4.2 Elektroniska skimmermodeller Fett blandas inte med vatten 30. Den elektroniska skimmermodellen har en slag som flyter på vattenytan. Slangen drar till sig fettet som sugs upp i en behållare och sedan rengörs med skrapor 31. 4.3 Gravimetrisk fettavskiljare När fastighetsägaren ska installera fettavskiljare finns det vissa saker att ta beakta. Den ska vara typgodkänd. EU-normen är SS-EN 1825-1. Den ska också vara dimensionerad efter SS- EN 1825-2. Den som beräknar ut dimensioneringen är oftast en VVS-konsult eller en rörfirma 32. 27 Svenskt Vattens medlemstidning #3 2006 sidan 19. 28 Sandvikens Energi, Viktigt att veta om fettavskiljare, tryckt broschyr. 29 Svenskproduktkonsult.se hämtat 2008-12-08 30 Svenskt vattens publikation VAV Rapport 1994-15 av Fred Nyberg sidan 28. 31 http://www.hydrotechnic.se/1u.htm hämtat den 8 december 2008 32 Sandvikens Energi, Viktigt att veta om fettavskiljare, tryckt broschyr. 9
Bild 2. Genomskärningsbild på gravimetrisk fettavskiljare ifrån Odin Maskiner AS. Använd med tillstånd. 4.3.1 Funktion Fett har lägre densitet än vatten. I det första steget av avskiljaren så sjunker slam och större partiklar till botten. Därefter så samlas fettet vid ytan i nästa steg. 33 Fettet samlas sedan upp med hjälp av slamsugning. 4.3.2 Placering En fettavskiljare får aldrig anslutas till ett WC avlopp. Det ska enbart vara diskmaskiner, golvbrunnar, handfat och liknande. En fettavskiljare får inte installeras i utrymmen där man hanterar livsmedel. Man får inte heller placera avskiljaren så att man vid tömning måste gå igenom utrymmen där livsmedel bereds. Avskiljaren kan med fördel grävas ned i marken, samt att man placerar den så nära källan som möjligt. 34 4.3.3 Skötsel Europanormen säger att en fettavskiljare ska tömmas varje månad 35. Vissa justeringar kan göras beroende på fettavskiljarens storlek och typ. En fettavskiljare fungerar endast när den är helt vattenfylld 36. 33 Örebro kommun, Tekniska förvaltning. Informationsskrift om gällande regler och krav för installation och skötsel av fettavskiljare. 34 Sandvikens Energi, Viktigt att veta om fettavskiljare, tryckt broschyr. 35 Svenskt vattens medlemstidning #3 2006 sidan 19 36 Sandvikens Energi, Viktigt att veta om fettavskiljare, tryckt broschyr. 10
4.3.4 Vanliga problem Om fettavskiljaren inte töms med rätt intervall så kan problem uppstå. Vanligast är luktproblem. Men det kan även få allvarligare konsekvenser. Fettet kan bilda hårda avlagringar som kräver specialverktyg och det medför en högre kostnad för fastighetsägaren. 37 37 Ibid. 11
5. Vad säger lagen? Den som äger en fastighet har en skyldighet att anmäla till huvudmannen (VA-bolaget) att man kommer att avvika ifrån spillvattenkaraktär på sitt spillvatten till det allmänna spillvattennätet 38. Man får således inte göra utsläpp av för höga fetthalter som kan skada ledningsnätet 39. Huvudmannen har rätt att begära av fastighetsägaren att genomföra provtagningar och analyser av avloppsvattnet regelbundet 40. Fastighetsägaren ska också regelbundet lämna in journaler och andra dokument som styrker att han följer ABVA 41. Om fastighetsägaren försummar det som åligger honom har huvudmannen enligt 30 valagen rätt att stänga av vattentillförseln till fastigheten 42. Fastighetsägaren är skyldig att tillgodose att installerade fettavskiljare och dylikt ska tömmas och skötas så att de uppfyller sin funktion 43. 38 Enligt ABVA för Sandvikens kommun, 24, första stycket. 39 Ibid. 21, andra stycket. 40 Ibid. 24, andra stycket. 41 Ibid. 24, andra stycket. 42 Ibid. 30, första stycket. 43 Ibid. 21, femte stycket. 12
6. På gång! Svenskt vatten utveckling har startat ett projekt i samarbete med Luleå Tekniska Universitet 44. Projektdeltagare är Godecke Blecken en doktorand ifrån Luleå Tekniska Universitet (LTU). Projektledare är Maria Viklander, Professor vid Luleå Tekniska Universitet 45. 6.1 Nytt Projekt: Fett i avloppsnät - problembild och orsakssamband. Många kommuner i Sverige upplever på senare år ökande problem på grund utav fett i avloppsvatten och ledningar. Fettet stelnar i vattnet, fastnar på väggarna och kan till och med leder till stopp i ledningen. I detta projekt ska vidden av problemet kartläggas. Fettkällorna ska identifieras och om möjligt kvantifieras. Dessutom ska lösningsföreslag utarbetas. Projektet finansieras av Svenskt vatten, Luleå Kommun och LTU. Projektet bearbetas i samarbeta med olika svenska kommuner. Dessutom kommer vi att undersöka samma problem i Norge. Denna del av projektet finansieras av Norsk Vann. Källa: http://www.ltu.se/shb/2.1530/d2286/1.39087 den 8 december 2008 6.2 Projektets innehåll Projektet har blivit förlängt då man också kommer att undersöka hur problemen med fettstopp i ledningsnätet också påverkar Norge 46. Projektet kommer att sluta i en rapport ifrån Svenskt vattens utveckling. Rapporten är planerad att lanseras på Svenskt Vattens årsmöte i maj 2009 som hålls i Luleå. Och strax därefter ska den komma att beställa genom Svenskt Vatten 47. Deras sätt att samla in relevant information är genom en online undersökning 48. I Sverige var det ca 2/3 av kommunerna som svarade 49. Det är tjänstemän ifrån VA-branschen som får svara på frågorna 50. Man frågar om vilka slags problem de har märkt av som är fettrelaterade, samt vilka slags material i ledningsnätet man använder sig utav 51. 44 Lars-Gunnar Bergman, Svenskt Vatten, e-post den 12 november 2008 45 http://www.ltu.se/shb/2.1530/d2286/d2297/d6656/d19227 den 8 december 2008 46 Godecke Blecken, projektdeltagare, telefon den 8 december 2008. 47 Ibid. 48 Ibid. 49 Ralph Hedenström, projektledare på Stockholm vatten. Telefon den 1 december 2008. 50 Godecke Blecken, projektdeltagare, telefon den 8 december 2008. 51 http://www.ltu.se/shb/2.1530/d2286/d2288/1.39943, Online enkät via LTU s hemsida. Den 9 december 2008 13
Man kollar också vilka speciella problemområden det finns i ledningsnäten, och om det finns koppling till industrier eller bostadsområden 52. Det frågas också hur kontrollerna ser ut med installerade fettavskiljare samt hur deras rutiner för uppföljning ser ut. Man tar också reda på vad som görs med det återvunna fettet, samt hur man informerar om fettet i ledningsnätet 53. Till sist så vill man se om det har ökat med fettrelaterade stopp i ledningsnätet på de sista åren, samt vad den allmänna uppfattningen om fettproblemen är inom VA-branschen 54. 52 http://www.ltu.se/shb/2.1530/d2286/d2288/1.39943, Online enkät via LTU s hemsida. Den 9 december 2008 53 Ibid. 54 Ibid. 14
7. Sammanfattande diskussion Jag finner detta arbete mycket lärorikt. Det är svårt att skriva om ett ämne som saknar rikligt med publicerat material. Samtidigt som det finns så mycket outforskat att ta reda på! Jag har bildat mig en ny uppfattning om fettet som finns i ledningsnätet, i början såga jag det som ett problem, nu ser jag det som en resurs. Det finns så mycket saker man kan göra med fettet ifrån fettavskiljare samt återvunnet fett som samlas upp i behållare. Det är verkligen en tillgång. Jag har i min efterforskning läst mycket ur lagar och förordningar. Därför blev jag mycket förvånad att fettet ifrån avskiljarna i Sandvikens kommun ska användas till sluttäckning på soptippen. Inte nog med att det står i miljöbalken att man inte får deponera organiskt material (SFS 2001:512 10) Det är ett oerhört resursslöseri. Vi lever i en tid där man ska vara så resurssnål och miljöbesparande. Men på vem ligger egentligen ansvaret att se till att alla våra resurser används på bästa möjliga sätt? Jag har hört en del ute som tycker att man borde installera fettavskiljare i varje bostadshus, det är dock problematiskt då det kräver separata avloppssystem. Ett WC-avlopp kan aldrig anslutas till en fettavskiljare. Så innan vi är där kommer det att ta tid. Luleå Tekniska universitet har beviljat ett projekt där man ska bygga med separata spillvattenledningar. Då när det projektet är klart kan man utvärdera om man borde bygga så vid nybyggnad samt ombyggnationer. Min första tanke var när jag fick höra om de fettätande bakterierna att det var en smart sak, men de belastar ju våra reningsverk istället. Det är bättre att samla upp fettet vid källan, stärka rutiner för uppföljning samt informera mer om fettet i ledningsnätet. Den nya rapporten som kommer ifrån Luleå Tekniska Universitet kommer att bli varmt välkommen. Han som varit min kontakt i det projektet, Godecke Blecken säger att aldrig någonsin har han fått så mycket telefonsamtal som om detta projekt. Det finns en stor förväntan på slutresultatet ifrån denna rapport. 7.1 Källdiskussion Jag har fått utgå ifrån ett par stycken trycka källor med mycket baseras på muntliga källor. Muntliga källor är svåra att kontrollera att det verkligen stämmer samt att jag i min tur kan ha missuppfattat någonting. Jag har lagt ned stora resurser på att dubbelkolla samt försöka få 15
svaren via e-post. Jag är nu mycket nöjd över mitt arbete och känner att fakta samt källorna är mycket pålitliga. 16
8. Slutsatser Rapporten ifrån Svenskt Vatten Utveckling är efterlängtad. Det saknas mycket fastlagd kunskap i detta ämne. Dock så drar jag den slutsatsen att de gravimetriska fettavskiljarna fyller en stor funktion för vårt ledningsnät. Det är viktigt att komma åt problemet vid källan. Det som dock är allra viktigast är att få resurser till att komma igång. Har man väl fått fungerande rutiner så kommer kostnaderna minska på längre sikt, då avloppsstoppen kommer att minska. 9. Rekommendationer Jag rekommenderar att man läger ned mera resurser på att få ett komplett register för vilka som har installerade fettavskiljare samt sätta press på de som saknar fettavskiljare. Sandvikens Energi AB bör på sin hemsida lägga ut mera information samt relevanta dokument på sin hemsida. Allt för att underlätta för fastighetsägarna. Slutligen så anser jag att det finns mycket att vinna i det långa perspektivet på att utveckla kommunikationerna mellan de kommunala avdelningarna. Samt att skapa rutiner för den årliga uppföljningen av de installerade fettavskiljarna. 17
10. Källförteckning 10.1 Elektroniska källor http://www.fettatervinning.net/ 2008-12-08 http://www.hydrotechnic.se/1u.htm 2008-12-08 http://www.hydrotechnic.se/1u.htm 2008-12-08 http://www.ltu.se/shb/2.1530/d2286/d2288/1.39943 2008-12-09 http://www.ltu.se/shb/2.1530/d2286/d2297/d6656/d19227 2008-12-09 http://www.norrkoping.se/miljo-natur/vatten/regler/riktlinjer%20fettavskiljare.pdf 2008-12- 08 http://www.notisum.se/index2.asp?iparentmenuid=236&imenuid=314&imiddleid=285&to p=1&stemplate=/template/index.asp 2008-12-08 http://www.orebro.se/download/18.6bf5069810dcf7017008000385/fettavskiljare.pdf 2008-12-08 http://www.stockholmvatten.se/stockholmvatten/aktuellt/nyheter/titta-pa-fettfilmen/ 2008-12-08 http://www.svenskproduktkonsult.se 2008-12-08 10.2 Bilder Bild 1: Ljusdals kommun. Använd med tillstånd. Anna-Karin Nejdmo, VA-ingenjör, samtal den 3/12 2008 kl. 11,30 Bild 2: http://www.odin-maskin.no/fett_se_niv1.html 2008-12-08 10.3 Otryckta skriftliga källor Sandviken Energi AB, Enkät förfrågan. Projekt Inventering av fettavskiljare i Sandvikens kommun 10.4 Tryckta skriftliga källor Gävle Kommun, Verksamhetsutövare och fastighetsägaren handbok Hantering av fettavfall i livsmedelsverksamheter 18
Sandviken Energi ABVA, Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten och avloppsanläggningen i Sandvikens kommun. Sandviken Energi, Viktigt att veta om fettavskiljare Riktlinjer till verksamheter med tillverkning och hantering av livsmedel. Svenskt vattens medlemstidning #3 2006 sidorna 18,19 Svenskt vattens publikation VAV nr 1994-15 av Fred Nyberg. Örebro Tekniska förvaltning Informerar om gällande regler och krav för installation och skötsel av fettavskiljare. 10.5 Elektroniska dokument Svensk Fettåtervinning, Ett väl fungerande kretslopp - Från avfall till råvara. Pdf fil. 2008-12- 08 Örebro kommun, Tekniska förvaltning. Informationsskrift om gällande regler och krav för installation och skötsel av fettavskiljare. 10.6 Muntliga källor Anna Holmstén, Utredningschef Sandviken Energi AB, Möte, e-post samt telefonsamtal Godecke Blecken, Luleå Tekniska Universitet, Telefonkontakt samt e-post Kjell Ekman, Distributionschef Sandviken Energi AB. Möte samt e-post Lars-Gunnar Bergman, Svenskt Vatten, e-post kontakt. Magnus Bäckström, Distributionschef VA-avdelningen Luleå Kommun, telefonkontakt. Marie Svensson, VA-projektör Sandvikens Energi AB, möte Patrik Nilsson, SITA Gävle. Driftledare, medlem i projektgrupp. Telefonkontakt Ralph Hedenström, Projektledare Stockholms vatten. Via e-post samt telefonsamtal Teresia Sörman, Gästrike återvinnare, Telefonkontakt. 19