Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi
De följande 3-4 veckorna kommer ni att arbeta med uppgifter kopplade till hushållsekonomi. Arbetet sker i mindre grupper där ni resonerar och diskuterar för att hjälpa Josefin (Fallstudie) att få ordning på sin ekonomi. Var och en i gruppen skall lämna in ett individuellt arbete. Arbetsbeskrivning Uppgift: 1. Gör en budget där du visar Josefins inkomster och utgifter. Glöm inte att du måste beräkna hur mycket hon skall betala i skatt och dra bort det från lönen. 2. Håller budgeten? Hur kan ni hjälpa henne att få balans på budgeten? 3. Gör en ny budget till Josefin. Vecka 2 Avsnitt av Lyxfällan. Vecka 3 Introduktion av arbetet. Genomgång av häftet. Indelning i arbetsgrupper. Läs igenom fallet Josefin noggrant. Genomgång av uppgifterna. Vecka 4-6 Arbete med Josefins nya och gamla budget Lämna in ditt arbete senast v. 7 Fallbeskrivning: Josefin Josefin är 20 år gammal och arbetar deltid som servitris på ett konditori i Uppsala. Hon arbetar ungefär 60 % och tjänar innan skatt 10.000 kr. Hon har precis flyttat hemifrån och hyr en liten etta i andra hand. Hon betalar 3.400kr/mån. Josefin tar bussen till arbetet varje dag. När Josefin inte jobbar umgås hon med sina vänner. De brukar gå och fika eller shoppa. Josefins stora intresse är kläder. Hon har inte någon speciell stil utan blandar gärna kända (exklusiva) märken med kläder från HM. Hon drömmer om att någon gång i framtiden öppna sin egen klädbutik. Josefin handlar kläder för ungefär 1500kr/mån. Ibland räcker Josefins pengar inte till att betala månadens alla räkningar. Josefin har bl.a. en mobilräkning som brukar vara på ca 500 kr/mån. När pengarna inte räcker lånar hon av sin mamma eller pappa. Josefins föräldrar är skilda och har ingen kontakt med varandra. På sätt och vis tycker Josefin att det är bra. Då kan hon låna pengar av båda två utan att de vet om det. Josefin tror att hon har lånat ungefär 12 000 kr av sin pappa och 7 000 kr av sin mamma. Josefin har även tagit sms-lån vid två tillfällen. Båda lånen är på 3 000 kr vardera. Det ena lånet tog hon för en månad sedan när hon skulle åka till Grekland med sin bästa kompis. Det andra lånet tog hon när hon kom hem ifrån semestern eftersom hon hade gjort av med hela lönen samt det första sms-lånet på semestern. Lånen skall betalas tillbaka 30 dagar efter att lånen tagits.
Josefins övriga kostnader: 4 paket cigaretter i veckan Lovefilm.se (99kr/mån) Restaurangbesök ca 3 gånger i veckan Matkostnader ca 2000 kr/mån Friskis & Svettis autogiro 260kr/mån El 250 kr/mån Radiotjänst 520 kr/kvartal, bredband 250 kr/mån Exempel på utgifter och inkomster som kan ingå i en budget Inkomster: Lön, inkomst från eget företag, barnbidrag, bostadsbidrag, studiemedel, underhåll Utgifter: Bil: billån, bensin, försäkringar, skatt, reparationer, service, motorvärmarplats, bilparkering Bostad: bolån, hyra, skatt, el, uppvärmning, försäkringar, sophämtning, vatten Kommunikationer: bredband, telefon, mobiltelefon, tv-avgift Nöjen: tidningsprenumerationer, krogen, utemat, fika, bio, hobby, semester Övriga utgifter: barnomsorg, fackavgift, a-kasseavgift, övriga försäkringar, busskort, underhåll, kläder, sjukvårdskostnader, hygien, jobbrelaterade utgifter Sparande: pensionssparande, aktier och andra investeringar, månadssparande, buffertkonto Länkar: www.konsumentverket.se sök på budget, www.kronofogden.se, www.skatteverket.se
Ordlista: Bruttolön = lön innan skatt Nettolön = lön efter skatt Inkomst = pengar man får t ex lön, arvode, bidrag Utgift = pengar man ger t ex skatt, lån, ränta Ränta = en avgift som banken tar, om du lånar pengar, eller ger om du sparar pengar på deras bank. Beräknas per år. Räntesats = belopp i procent som är själva räntan. Effektiv ränta = räntekostnad plus eventuella avgifter i samband med lån. Ränta-på-ränta = kallas det när man betalar ränta i flera omgångar eller flera år. Nettoinkomst = inkomst efter alla utgifter och skatter Kronofogdemyndigheten = kronofogden = myndighet som arbetar med skulder. Ser till att folk som har skulder betalar dem. Budget = sammanställning över inkomster och utgifter Kredit = lån Kreditkort = bankkort, där man köper varor med lån. Kontokort = bankkort, summan av de varor man köper dras direkt från ditt bankkonto
Josefins nuvarande budget:
Åtgärder Vad skall Josefin göra för att få ordning på sin ekonomi?
Josefins nya budget, utifrån dina åtgärder Slutsatser du drar och tankar du fått efter att ha arbetat med Josefins budget
Så skapar man en hushållsbudget Att skapa en bra hushållsbudget är a och o i en god privatekonomi. En hushållsbudget kan förklaras som en plan som visar hur inkomster och utgifter kommer att se ut för den kommande månaden eller det kommande året. Oförutsedda utgifter kan alltid inträffa, men genom att ha en budget som grund är det lättare att klara ekonomin när oväntade utgifter uppstår. Framförallt du som har en oregelbunden inkomst behöver ha en budget för att kunna planera för hur du ska klara de månader som inkomsten är lägre. En hushållsbudget har många fördelar; du får kontroll över din privatekonomi, du kan planera för kommande månader, du ser hur mycket du kan spara eller investera och du ser vilka utgifter du kan dra ner på för att få mer pengar över. Hur skapar man en budget? Du kan välja att göra en budget med penna och papper eller att göra den med hjälp av datorn (Excel). På nätet finns också olika program och kalkylblad att ladda ner för att skapa en budget. Att göra den på vanligt papper gör budgeten mer överskådlig, men på datorn är det enklare att ändra samt kopiera de utgifter som är desamma månad för månad. Hur omfattande och detaljerad du vill göra budgeten bestämmer du själv. Huvudsaken är att du är noggrann och verkligen tar dig tid att gå igenom alla räkningar för att ta med alla inkomster och utgifter. För att budgeten ska stämma och vara realistisk får du inte glömma viktiga utgifter. Det tar tid att göra en hushållsbudget första gången, men när du väl gjort den så har du en mall som du sedan kan använda för kommande budgetarbete. En annan viktig sak är att göra budgeten enkel och överskådlig. Det ska vara lätt att använda den, lätt att läsa de olika kolumnerna och lätt att ta fram budgeten när du behöver titta på den. Börja gärna med penna och papper för att sedan föra in alla uppgifter på datorn. Du som är gift eller sambo bör överväga att ta med hela familjens inkomster och utgifter i budgeten och då bör din partner också vara med i budgetprocessen så ni har lika stor vetskap och inflytande över er budget.
Såhär gör du din budget steg för steg 1 Börja med inkomsterna Du som har en fast månadslön har det enkelt i det första steget. Du som har oregelbunden inkomst, kanske som frilansare eller timvikarie får det något svårare. Du får helt enkelt uppskatta hur stor du tror att din genomsnittliga inkomst blir per månad. Var realistisk, det har du igen senare. Glöm inte att ta med andra inkomster, som barnbidrag, bostadsbidrag och underhåll. 2 Fortsätt med utgifterna Nu är det dags att skriva upp alla utgifter. Ta fram kontoutdrag, kvitton och fakturor och gå igenom detta. Fördela ut dem på olika kategorier, exempelvis bilen, boendet, lån och så vidare. Tänk på att även ta med de utgifter som du inte har varje månad, utan som istället kommer varje kvartal eller en gång per år. Glöm heller inte att avsätta kolumner för mat, bensin eller busskort samt för nöjen. Brukar du äta ute varje lunch? Fyll i utgifterna för detta. Brukar du köpa tre paket cigaretter i veckan eller ta en krogrunda varje fredag? För in uppskattade utgifter för detta i din budget, annars kommer det att bli fel i slutet. Se till att vara realistisk och utgå från hur det ser ut i verkliga livet. 3 Organisera och planera När du har listat alla utgifter och inkomster på papper eller på datorn så är det dags att planera och skapa själva budgeten. Finns det månader där det är väldigt mycket utgifter och andra månader med få utgifter? Kolla upp om du kan ändra från kvartalsbetalning till månadsbetalning på vissa fakturor. Annars kan du spara så mycket varje månad att det motsvarar en tredjedel av en kvartalsräkning. Om du exempelvis brukar få en räkning på 600 kronor varje kvartal så sparar du 200 kronor i månaden till den räkningen. Då blir det inte lika mycket utgifter de månader som utgifterna är som flest. Du kan skapa en automatisk överföring till ett sparkonto eller liknande. 4 Underhåll budgeten Varje månad när räkningarna betalas bör budgeten underhållas. Det tar inte mer än några minuter när budgeten väl är skapad. Du kan fylla i utgifter och inkomster för kommande månad och se hur mycket pengar du kommer att ha kvar. Du kan också fylla i hur det faktiskt blev under denna månad, för att se om din budget var realistisk eller inte. Om det skiljde sig väldigt mycket mellan budget och verklighet bör du fråga dig varför det var så. Hände något oförutsett under månaden? Hade du glömt att fylla i en eller flera viktiga uppgifter? Korrigera om det behövs för kommande månader så att budgeten blir så verklighetstrogen som möjligt. Tips när det gäller budgetarbetet Fundera ut vad dina mål med budgeten är. Handlar det om att du vill få kontroll över ekonomin och snabbt få en helhetsbild över vart pengarna går? Har du hamnat i skuldfällan och vill ta tag i det hela för att så småningom få en bra ekonomi? Vill du börja spara? Bestäm dig för ett mål och flera delmål så får du ökad inspiration.
Se över dina fasta utgifter. Kan du sänka dem genom att byta leverantörer på bolån, försäkringar och telefon? Behöver du flytta eller sälja bilen för att klara ekonomin? Har du många små utgifter, som hämtmat, prenumerationer och nöjen? Läs gärna igenom våra artiklar med smarta och effektiva spartips. Undvik lån. Det är en sak att låna till bostad och kanske även bil. Men undvik att låna för konsumtion, resor och för att lösa andra lån. Om du redan har lån och skulder kolla upp om du kan förbättra villkoren för dem. I samband med budgeten kan du också göra en sammanställning över avtal och försäkringar där du skriver upp vad du bundit dig till, huvudförfallodag och villkor. På så sätt har du alla uppgifter samlade och det är enkelt att kolla igenom informationen en gång per år för att se om du kan hitta billigare och bättre alternativ. Om du sparar till något speciellt kan du lägga in ditt sparande i budgeten precis som vilken utgift som helst. Då är det lättare att se till att sparandet faktiskt blir av. Exempel på utgifter och inkomster som kan ingå i en budget Inkomster: Lön, inkomst från eget företag, barnbidrag, bostadsbidrag, studiemedel, underhåll Utgifter: Bil: billån, bensin, försäkringar, skatt, reparationer, service, motorvärmarplats, bilparkering Bostad: bolån, hyra, skatt, el, uppvärmning, försäkringar, sophämtning, vatten Kommunikationer: bredband, telefon, mobiltelefon, tv-avgift Nöjen: tidningsprenumerationer, krogen, utemat, fika, bio, hobby, semester Övriga utgifter: barnomsorg, fackavgift, a-kasseavgift, övriga försäkringar, busskort, underhåll, kläder, sjukvårdskostnader, hygien, jobbrelaterade utgifter Sparande: pensionssparande, aktier och andra investeringar, månadssparande, buffertkonto Länkar: www.konsumentverket.se sök på budget, www.kronofogden.se, www.skatteverket.se
Ordlista: Bruttolön = lön innan skatt Nettolön = lön efter skatt Inkomst = pengar man får t ex lön, arvode, bidrag Utgift = pengar man ger t ex skatt, lån, ränta Ränta = en avgift som banken tar, om du lånar pengar, eller ger om du sparar pengar på deras bank. Beräknas per år. Räntesats = belopp i procent som är själva räntan. Effektiv ränta = räntekostnad plus eventuella avgifter i samband med lån. Ränta-på-ränta = kallas det när man betalar ränta i flera omgångar eller flera år. Nettoinkomst = inkomst efter alla utgifter och skatter Kronofogdemyndigheten = kronofogden = myndighet som arbetar med skulder. Ser till att folk som har skulder betalar dem. Budget = sammanställning över inkomster och utgifter Kredit = lån Kreditkort = bankkort, där man köper varor med lån. Kontokort = bankkort, summan av de varor man köper dras direkt från ditt bankkonto