Med info om Sjöfartsmässan vid Aboa Mare Åbo Underrättelser fredag 7 oktober fredag 7 oktober 2011 Sjöfart och logistik TUI Cruises bolaget som beställer båt av STX sid 5 Finns där för alla resande sjömanskyrkan i Åbo sid 22 Maten i mässen viktig men inte utan risker sid 7
2 SJÖFART Populärt fartyg. Norwegian Epic, världens tredje största kryssningsfartyg hade en framgångsrik säsong i Medelhavet. Foto: pär-henrik sjöström Svensk kryssningsexpert landstiger snart i Finland Researrangör med kryssningar som specialitet ser stor potential på vår marknad. Pär-Henrik Sjöström För de flesta finländare innebär en kryssning en resa med färja till Stockholm eller Tallinn. Inom en inte alltför avlägsen framtid kan det bli en ändring på detta, eftersom allt fler internationella kryssningsrederier fäster sin uppmärksamhet på norra Europa och Östersjön. Kryssningar är en av de snabbast expanderande sektorerna inom den internationella resebranschen. Allt fler researrangörer tar upp kryssningar i sitt sortiment som ett välkommet komplement till traditionella solsemestrar. Den internationella resekoncernen TUI har inmutat en stark position inom denna sektor. På den tyska marknaden opererar gruppen i samarbete med Royal Caribbean Cruises två egna fartyg, Mein Schiff 1 och 2, under namnet TUI Cruises. Detta rederi har nyligen beställt sitt första nybygge från STX Finlands Åbovarv. På den europeiska marknaden arrangerar TUI också kryssningar med flera fartyg under namnet Thomson Cruises. Därtill marknadsför och säljer TUI kryssningar i Skandinavien med de flesta stora aktörer genom Wonder Cruises ett systerföretag till svenska Fritidsresor som ingår i TUI. Inom kort kommer Wonder Cruises att etablera sig även på den finländska marknaden. David Malmberg, verkställande direktör vid Wonder Cruises, berättar att det år 2010 såldes ca 16 000 kryssningar i Finland. Även om antalet är mindre än i de övriga nordiska länderna ser han att Finland är ett ytterst intressant marknadsområde. Denna marknad har den största potentialen eftersom finländare inte reser mindre än svenskar och andra nordbor. Den är dessutom mycket kryssningsinriktad tack vare färjorna. Finland saknar emellertid det som kallas local cruising, vilket går ut på att man kan gå på och av i sin egen hamn, vilket Kryssningsspecialist. David Malmberg vid Wonder Cruises i Stockholm räknar med ökat antal kryssningar även i Norden. Foto: Wonder Cruises är möjligt i t.ex. Köpenhamn, Oslo och Stockholm. Finland halkar därför lite efter. Om man tittar på var finländare föredrog att kryssa under 2010 så intar Dubai en plats i täten. Finland var faktiskt större än alla andra marknader på Dubaikryssningar. I Finland finns också Kristina Cruises som är en ypperlig produkt för den lokala marknaden, menar Malmberg. Han är säker på att Wonder Cruises tack vare sin stora kontaktyta till alla ledande kryssningsrederier har en uppgift att fylla. Välbesökt hamn. Kryssningsfartygen Costa Luminosa och AIDAsol i Helsingfors. Foto: pär-henrik sjöström Vi kommer med hela den produktportfölj som vi har jobbat upp i de andra marknaderna. Vi är den första renodlade kryssningsspecialisten på den finländska marknaden vad jag känner till. Globalt har kryssningssektorn vuxit till enorma proportioner och Malmberg anser att tiden nu är mogen att etablera sig som specialist enkom inom detta område även i Finland. I likhet med våra övriga nordiska marknader satsar vi på tydligheten även i Finland. Konceptet är detsamma som på andra marknader, vi erbjuder fasta paket som det är enkelt att ta beslut om. Speciellt viktigt tycker han att det är att kunden kan bekanta sig med det breda sortimentet på nätet. Även om man kommit en bit på väg finns det mycket att lära av bokning av hotell och flygresor på internet. Kryssningsrederierna får mer och mer anpassa sig till samma verklighet där prissättningen är beroende av utbud och efterfrågan. Samtidigt blir det allt lättare för kunderna att i realtid få en uppfattning om de produkter som rederierna erbjuder och till vilket pris. Wonder Cruises vision är också att vara en oberoende källa till information, en söksajt som vill samarbeta med alla rederier. David Malmberg rekommenderar just nu kryssningar Konceptet är detsamma som på andra marknader, vi erbjuder fasta paket som det är enkelt att ta beslut om. till Karibien. Det finns enormt prisvärda paket där det även ingår flyg och hotell. Har man inte provat kryssning tidigare är det definitivt en inkörsport för att komma i kontakt med produkten på ett prisvärt och behagligt sätt. Stora fartyg ger massor av möjligheter vad gäller justering av prisnivån. Enligt Malmberg har priset på kryssningar gått ned dramatiskt. Volymfartygen har möjlighet att erbjuda lite mer saker till en lite billigare penning. Konsumenterna vinner i alla led. Det blir mer prisvärt att åka, kvaliteten går upp. De stora fartygen kommer med något som marknaden verkligen vill ha.
SJÖFART 3 Ska vi nöja oss med egna transporter? Finlands handelsflotta har under våren och sommaren utökats med fyra nybyggda roro-fartyg och ett bulkfartyg, som alla har registrerats i Finland. Det är en anmärkningsvärd bedrift i ett land, som för inte alltför länge sedan i praktiken saknade en vettig sjöfartspolitik. Utan möjlighet att anställa blandbesättningar, där en del av personalen kommer från länder utanför EU/EES, skulle de flesta av de nu levererade fartygen knappast ha fått finländsk flagg. Idén är att öka antalet fartyg under finländsk flagg och därmed på lång sikt trygga arbetsplatser för våra sjöfarare. Detta kan verka lite bakvänt, men det är egentligen ganska enkelt: det är bättre att ha ett växande antal finländska fartyg med blandbesättningar än ett minskande antal med enbart finländare ombord. Att Finland är en ö vad gäller utrikes transporter är en kliché, som inte är mindre sann för det. Sund självbevarelsedrift borde tvinga oss att upprätthålla en livskraftig handelsflotta. Men ska vi nöja oss med detta? Sjöfart är mer än enbart färjor och logistiska helhetslösningar, där billiga sjötransporter utgör ett led i en lång transportkedja. Globalt handlar sjöfart om att erbjuda transporter över oceanerna för uppdragsgivare runt hela världen. Kanske blandbesättningarna åter öppnar dörren för våra rederier på världshaven? Vi ska nämligen akta oss för att sikta alltför lågt. Visst, vår sjöfart ska givetvis betjäna exportindustrin, men den kan vara så mycket mer. Den kan bli en egen näring som står på egna ben. Vi har kunnande och nu kanske även förutsättningar att bli en framstående sjöfartsnation, varför inte utnyttja detta på ett konstruktivt sätt? Kolumnen pressbild Vi ska inte längre nöja oss med att ligga steget efter och låta de andra köra förbi. Nu är det hög tid för Finland att gå in för en sjöfartspolitik där man arbetar aktivt och långsiktigt. Även inom den globala sjöfarten får frågor kring säkerhet och miljö allt större betydelse och efterfrågan på kvalitetstonnage kommer att öka sådant tonnage som uttryckligen våra redare kan erbjuda. Vårt maritima kluster kan tillhandahålla innovativa fartygstekniska lösningar som gagnar både ekonomi och miljö. Det gäller att hålla kvar kvalitetstänkandet men nischa in sig globalt. Nu har vi bättre förutsättningar än på mycket länge, i synnerhet om vi spelar våra kort väl och om alla inser att vi sitter i samma båt. Pär-Henrik Sjöström Det är bättre att ha ett växande antal finländska fartyg med blandbesättningar än ett minskande antal med enbart finländare ombord.
4 SJÖFART Modernt andrahandsfartyg i småtonnageklassen Västanfjärd hemort för isförstärkt lastfartyg köpt i Danmark. Pär-Henrik Sjöström Captain/owner. Patrik Lundström på bryggvingen på Antonia. Foto: pär-henrik sjöström Nyförvärv. Antonia är ett av de modernaste fartygen inom sitt segment i Finlands handelsflotta. Foto: pär-henrik sjöström Västanfjärd är ny hemort för torrlastfartyget Antonia, som i augusti köptes in av rederiet Helmer Lundström Ab. Rederiet äger från tidigare den mindre torrlastaren Sabina. Både Antonia och Sabina går i trafik för Meriaura i Åbo. Patrik Lundström är redare i andra generationen, är sjökapten till sin utbildning och driver idag rederiet. Han berättar att han köpte Antonia från Danmark. Fartyget hette tidigare Jytte Bres och har en dödvikt om 4 500 ton. Hon är därmed betydligt större än 2 700-tonnaren Sabina. Ska man fortsätta inom sjöfart bör man gå framåt, säger Patrik Lundström. Han tror att det nu är rätt tid att köpa fartyg eftersom priserna är rimliga. Tack vare långtidskontraktet med Meriaura blev affären möjlig. Skulle man ha kristallkula skulle man veta säkert, men nu får man bara göra som man tror. Tiden får sedan utvisa om man har rätt eller inte. Jag har inte räknat med att göra någon vinst, men om man lyckas få det att gå på plus minus noll tills det vänder så är jag nöjd, säger han. Antonia är ett speciellt fartyg inom det storlekssegment som opereras av finländska småredare. Hon är nämligen byggd till isklass 1A normalt brukar de andrahandsfartyg som köps in inom detta segment ha en lägre isklass. Antonia är också ett relativt nytt och modernt fartyg. Hon levererades av Damen Shipyard i Hoogezand, Nederländerna, till sin ursprungliga danska ägare Rederiet Nielsen & Bresling i november 1999. Trots att Antonia är endast sju meter längre än Sabina är hennes lastkapacitet är betydligt större tack vare det djupare lastrummet. Fartygets MaK 8M25 huvudmaskin utvecklar 2400 kw, vilket ger en marschfart på 12,5 knop i last. Mången delikatess vore mindre färsk utan Åbo Hamn.
SJÖFART 5 Mitt fartyg. TUI Cruises inledde sin verksamhet våren 2009 med Mein Schiff, en produkt riktad till den tysktalande delen av Europa. Foto: pär-henrik sjöström TUI Cruises växer med hjälp av Åbovarvet STX Finland bygger det första nybygget för TUI Cruises. Pär-Henrik Sjöström Kontrakteringen av ett stort kryssningsfartyg från STX Finlands varv i Åbo den 27 september kom i grevens tid och innebar samtidigt en oerhörd lättnad för hela Åboregionen. Tillsammans med Viking Lines order ger den nya beställningen varvet sysselsättning under de närmaste åren. Beställningen kom från TUI Cruises i Hamburg, som ingår i den internationella resekoncernen TUI. Nybygget får ett bruttotonnage på 97 000 och kapacitet för 2 500 passagerare. I kontraktat ingår option på att beställa ett systerfartyg inom 12 månader. Trots att varvets senaste kryssningsfartyg Oasis of the Seas och Allure of the Seas till bruttot är mer än dubbelt så stora, blir det nu beställda nybygget inget litet fartyg. Med en längd på 295 meter blir hon 81 meter längre än Viking Lines nybygge, som hör till de absolut längsta färjorna i världen. TUI Cruises fartyg kommer att ta 2 500 passagerare i 1 250 hytter, av vilka 90 procent blir utsides. Av dessa har 82 procent egen balkong. Både beställare och varv är ännu förtegna om vad fartyget kommer att kunna erbjuda sina passagerare, men det är helt klart att man kan vänta sig intressanta lösningar. Miljöbelastningen kommer att minimeras bland annat vad gäller avgasutsläpp och fartyget konstrueras för bästa Byggs i Åbo. Kryssningsfartyget som TUI Cruises beställt av STX blir 295 meter långt 81 meter längre än Viking Lines nybygge som också byggs på varvet. Bild: stx möjliga bränsleekonomi. Leverans sker under våren 2014. TUI Cruises GmbH är ett samföretag som ägs till lika delar av Royal Caribbean Cruises Ltd och TUI AG. Royal Caribbean är en mångårig samarbetspartner till Åbovarvet. För denna beställare har Åbovarvet byggt tre serier med sammanlagt tio kryssningsfartyg sedan 1999: Voyager-, Freedom och Oasis-klasserna. TUI Cruises bildades 2008 och inledde sin verksamhet med kryssningsfartyget Mein Schiff senare omdöpt till Mein Schiff 1 i maj 2009. Fartyget hette tidigare Celebrity Galaxy och köptes in från Royal Caribbean-ägda Celebrity Cruises. Innan hon sattes i trafik byggdes hon om i Bremerhaven för 50 miljoner euro. Våren 2011 kompletterades flottan med Mein Schiff 2, före detta Celebrity Galaxy. Fartygen marknadsförs främst i den tysktalande delen av Europa och kryssar, beroende på säsong, främst i norra Europa, Medelhavet och Karibiska havet.
6 SJÖFART Scrubber reducerar utsläpp Containerships VII har utrustats med avsvavlingsanläggning för att uppfylla nya utsläppskrav. Pär-Henrik Sjöström Svavelfri. Containerships VII lämnar varvet efter ombyggnaden i Nådendal. Scrubberenheten finns i utrymmet intill skorstenen som pryds av en solros och Containerships emblem. Avgasröret från den ursprungliga skorstenen leds in bakom solrosen. Den gula containern framför överbyggnaden inrymmer bleed off -anläggningen. Foto: pär-henrik sjöström Nya, extremt stränga regler för sjöfartens utsläpp av svavel kan komma att träda ikraft redan 2015 inom de utsläppskontrollområden (ECA) till vilka Östersjön hör. Därefter tolereras endast 0,1 procents svavelhalt i det bränsle som fartygen använder. Ett alternativ är att fortsätta att använda svavelhaltig tjockolja och istället rena avgaserna. Då är det närmast den så kallade scrubbertekniken som kommer ifråga. I en scrubber avsvavlas avgaserna genom en kemisk process. Wärtsilä är en av föregångarna inom tekniken. I augusti installerades den första kommersiella scrubberanläggningen från Wärtsilä på det finländska containerfartyget Containerships VII. I Wärtsiläs scrubber blandas natriumhydroxid (kaustiksoda) i färskvatten för att skapa en starkt alkalisk lösning, vilken neutraliserar svaveloxiderna i avgaserna. På Containerships VII har anläggningen placerats i ett nybyggt utrymme på babords sida om den befintliga skorstenen. Kaustiksodan lagras i en tidigare bränsletank. De smärre rester som blir kvar från processen avskiljs i en så kalllad bleed off -anläggning, som är inrymd i en container på däck framför överbyggnaden, och tas omhand iland. Ombyggnaden av Containerships VII utfördes vid Åbo reparationsvarv i Nådendal.
SJÖFART 7 Läkare: Övervikt stort problem till havs Lättillgänglig mat leder till hälsoproblem för ombordanställda. En följd kan bli diabetes. Sanja Honkanen Skoog Övervikt är ett problem i hela samhället men det är speciellt utmärkande bland sjömän, säger Heikki Saarni, överläkare vid Arbetshälsoinstitutet i Åbo. Där finns det alltid mat nära till hands dygnet runt och det urvalet som finns där har sällan någon i kylskåpet där hemma. Och när mat och godsaker finns nära till hands är det lätt att man äter lite extra. Dessutom är att sitta i mässen och äta en stor del av det sociala ombord. Maten ombord är inte dålig, tvärtom är den på sätt och vis för bra, menar Saarni. Det är för mesta väldigt god mat som serveras. Däremot är den kanske inte alltid så nyttig. Visst det går att äta nyttigt ombord också. Det alternativet finns alltid men för de flesta lockar det där söta och salta mer än de nyttigare valen. Saarni säger att man nästan kan rita en kurva för hur antal år ombord påverkar vikten. Med hjälp av viktökningen kan man nästa räkna ut hur länge en person arbetat på sjön, säger han. Ungefär ett och ett halvt till två kilo går en anställd ombord upp per år. Vilket betyder att någon som varit på sjön i 20 år under den tiden kan ha gått upp 40 kilo. Han påpekar dock att viktuppgången är väldigt individuellt och beror på hur mycket man rör på sig och hur man lever därhemma. Men överlag är det viktökningar i denna storlek som visar sig hos många anställda. Övervikt bland ombordanställda leder också till att många kan drabbas av diabetes. Diabetes bland sjömän har funnit med länge. Det som ändrat är orsaken. Förr drabbades många av diabetes som en följd av bukspottskörtelinflammation på grund av hög alkoholkonsumtion. Nu när reglerna för alkoholanvändande ombord har hårdnat är det istället på grund av övervikt som anställda får diabetes, säger Saarni. Om en anställd ombord insjuknar i diabetes kan det vara slut på karriären till sjöss på grund av riskerna att drabbas av en insulinchock. Om en person skulle insjukna i diabetes kommer man att göra en individuell prövning om han eller hon kan vara kvar. Om läkaren anser att personen har en sådan arbetsuppgift att han eller hon borde klara av att vara kvar så får man stanna trots sjukdomen. Ett annat problem som, i kombination med maten, bidrar till de höga antalet överviktiga är vad man jobbar med. Är man servitris så rör man på sig hela tiden och får därmed ihop många steg varje dag. Men det finns många andra yrken ombord där man mest sitter still eller sällan behöver gå längre sträckor. Kanske har man styrkan på grund av tunga lyft men i och med att man inte behöver röra på sig försämras konditionen. Övervikt i kombination med dålig kondition är därför ett av de största problemen för ombordanställda. Det pågår just nu diskussioner om vilka problem det här kan orsaka i det dagliga arbetet och då speciellt sett till säkerheten. De allra flesta som befinner sig ombord är en del av säkerhetsorganisationen. Vid nödsituationer som till exempel brand måste man snabbt kunna ta sig på plats och klara av sin uppgift. Är man överviktig och har dålig kondition kan det påverka hur väl man lyckas med sin uppgift. Det är väldigt fysiskt krävande att exempelvis släpa på brandslangar. Men säkerhetsfrågan och övervikt är en komplicerad fråga. För skulle man säga att någon inte får arbeta ombord på grund av att den inte klarar av säkerhetssituationer men annars är frisk, kommer personen anses vara för frisk för att få sjukpenning från land. Vad händer med personen då? Tidigare fanns också en större risk att drabbas av lungcancer bland personalen. Då rökte väldigt många ombordanställda. I dag är det som tur är allt färre bland personalen som röker. Också de som jobbar i maskin löper större risk att få lungcancer. Det på grund av ångorna oljan avger. Hantering av kemiska ämnen gör Att sitta i mässen och äta är en stor del av det sociala ombord. också att anställda på tankfartyg löper en större risk att drabbas av cancer, men då i form av leukemi. Det finns också andra mindre problem som kan drabba anställda ombord. Torra ögon är ett sådant. Många använder ögondroppar för att luften ger dem torra ögon, säger Saarni. Torr hy är ett annat problem. Har koll på hälsoläget ombord. I mässen finns en stor variation av allt från yoghurt och bröd till bullar och kakor. Med tanke på hur enkelt det är att få tag på något gott är det förståligt att den där bullen lätt slinker med när man hämtar kaffe, säger Heikki Saarni, överläkare vid Arbetshälsoinstitutet i Åbo. Foto: sanja honkanen skoog Men det är det faktiskt bara finska sjömän som klagar över. Det beror på att man duschar så ofta. Ombord duschar många efter varje arbetspass och dessutom när de ska sova. Då blir det lätt tre gånger om dagen och det gillar inte huden. Är sjömän överlag sjukare än de i land? Egentligen inte. Skillnaden är mest den att om någon blir sjuk, anställd eller passagerare, i till exempel en maginfluensa, är det lätttare att den sprids snabbare bland personalen på grund av att de alla är innanför samma plåtskrov.
8 SJÖFART M A R I E H A M N, H E L S I N K I T U R K U, R A U M A, O U L U S T O C K H O L M, T A L L I N N W W W. M E G R O U P. F I Kim Söderström. Regiondirektör för Tallink Silja i Åbo. Det finns fler än de man ser på båtarna En byggnad vid Siljas terminal i Åbo inhyser en del av de 100 landanställda som företaget har i staden. Sanja Honkanen Skoog 25 av de som jobbar för Tallink Silja i Åbo sitter i en byggnad på Slottsgatan 90. De är en del av företagets administrativa personal i Finland. Representanter för koncernens ekonomi-, inköps-, sälj-, IT-, personal- och tekniska avdelning finns i huset. Vi som sitter här sköter i första hand det lokala, säger Kim Söderström, regiondirektör för Tallink Silja i Åbo. En av hans roller är att hålla kontakt med de lokala hamn- och tullmyndigheterna. En fraktavdelning med försäljningschef och bokningspersonal finns det också i byggnaden. I första hand är det frågor som gäller Silja Europa och Silja Galaxy som sköts från Åbo eftersom dessa två fartyg dagligen avgår härifrån. Också frågor gällande tågfärjan m/s Seawind sköts härifrån. Exempelvis styrs större tekniska projekt av våra tekniska inspektörer i land. Deras mål är att minimera risken för driftstörningar utav olika slag. Personalen ombord ser sedan till att dagliga driften sköts på rätt sätt, säger Söderström. Till kontoret på Slottsgatan kommer också en del av de nyanställda. Det för att visa upp om de har alla intyg som behövs för att kunna jobba ombord. Och sedan hålls det även möten av olika slag här. Både kundmöten och interna möten, säger Söderström. Men representanter för alla avdelningar finns inte här i Åbo. Den juridiska och och marknadsföringsavdelningen finns tillsammans med många andra avdelningar på huvudkontoret, som för stunden ligger i Esbo men ska flyttas till Västra hamnen i Helsingfors i november. Utöver det har Tallink Silja ett callcenter i Böle och ett i S:t Michels.
SJÖFART 9 Många jobbar också i land för rederierna Viking Line, Tallink Silja och Finnlines är de tre större rederier som transporterar passagerare mellan Åbo och Nådendal till Sverige. Som passagerare är det i första hand de ombordanställda man möter. Men rederierna har också ett stort antal landanställda i Åbotrakten. Sanja Honkanen Skoog VIKING LINE Ungefär 100 fast anställda medarbetare i Åbo. o 35 av dem jobbar i terminalen med check-in, som vaktmästare eller på hamnsidan med att dirigera fordon. o I Viking Lines butik i köpcentret Hansa arbetar 5 6 personer. o Resterande 60 arbetar i Viking Lines kontor på sälj- och marknadsavdelningen, kundrådgivningen och i telefonväxeln. TALLINK SILJA Ungefär 100 anställda i Åbo. o 25 av dem jobbar på kontoret på Slottsgatan i Åbo, med inköps-, ekonomi-, tekniska, IT- och sälj- och marknadsuppgifter. o 40 50 stycken jobbar i terminalen med incheckning och biljettförsäljning. Antalet anställda varierar mellan hög- och lågsäsong. o 15 20 personer jobbar i cargo checkin och med att dirigera bilar. o I butiken på Auragatan jobbar 10 personer. Också i Mylly finns det för närvarande försäljning. FINNLINES o I Nådendal har Finnlines 9 anställda som jobbar med check-in vid båtavgång och resterande tiden i deras callcenter. o Själva arbetet i hamnen är det företaget Finnsteve som tar hand om, med 2 anställda på morgonskiftet och 2 på kvällsskiftet. Dessa lastar båtarna med exempelvis långtradartrailrar eller andra maskiner. P.O.Box 212, FI-21101 NAANTALI FINLAND, tel.: +358 2 445 11, tel. 24h: +358 40 553 3491, voyage repairs: +358 40 510 6955, www.turkurepairyard.com
10 SJÖFART FACEBOOKOMRÖSTNING AVGJORDE PARADBILDEN Utbildningen en vinnare Pär-Henrik Sjöström levererade två paradbildsalternativ till denna sjöfartsbilaga. På ÅU:s Facebooksida Åbo Underrättelser (nyhetssida) fick läsare föreslå vilket av fotona som borde pryda omslaget. Bilden på omslaget, med m/s Global Freighter, fick en klar majoritet av rösterna. Här kan ni se det förlorande alternativet, som inte saknade anhängare det heller. Fotot är taget på fraktfartyget Bore Song, vilket Henrik Sarlin prickade in under Facebookomröstningen. I bakgrunden syns destinationen Åbo hamn. ÅU:s Facebooksida har förresten nästan 800 vänner. Är du fb-aktiv är det bara att gå in och gilla sidan så får du löpande uppdateringar från den, bl.a. med färska nyheter. Efter 45 år på Malmgatan flyttar Aboa Mare hösten 2012 till en nyrenoverad fastighet i Åbo hamn. Pär-Henrik Sjöström Nästa höst innebär slutet på en 45 år lång era inom den snart tvåhundraåriga sjöbefälsutbildningen i Åbo. Aboa Mare flyttar då till nyrenoverade Turku Port Center i Åbo hamn. Förutom skolan kommer även flera andra aktörer inom sjöfartsklustret att verka i byggnaden. Platschef Per-Olof Karlsson vid Aboa Mare säger att den nuvarande skolbyggnaden på Malmgatan redan under en längre tid har varit i behov av en grundlig renovering. Den byggdes enkom för navigationsinstitutet och togs i bruk 1967. Nu skulle det krävas så omfattande reparationer att man ansåg det lämpligare att flytta till en annan fastighet, som samtidigt bättre kan anpassas för utbildningens nuvarande och kommande behov. För ett och ett halvt år sedan meddelade jag till våra ägare att det inte går att skuffa fram en renovering längre och då började man undersöka vad det skulle kosta att renovera byggnaden eller flytta bort, berättar Karlson. Då dök Slottsfastigheten mitt i hamnen upp som ett nytt alternativ. Man planerade att bygga om den gamla konservfabriken, som togs i bruk 1950 av Tukkukauppojen Oy, till ett centrum för både myndigheter och andra aktörer inom sjöfart. Fastigheten hade då köpts av Stiftelsen för Åbo Akademi. Naturligtvis intresserar det sjöfartsutbildningen mera att inkorporeras djupare i sjöfartsklustret än att flytta in i ett stort campus med andra utbildningar. I synnerhet synergieffekterna med de övriga inom sjöklustret är intressanta för oss, menar Karlsson. Det viktigaste för sjöfartsutbildningen är att vara nära näringslivet och shipping och denna idé har även godtagits av de som upprätthåller utbildningen, det vill säga Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi (Yrkeshögskolan Novia) och Axxell Utbildning Ab. Karlsson betonar att flyttningen även ger Aboa Mare möjlighet att planera nya utrymmen. Vi får själva påverka planeringen av utrymmena och denna möjlighet saknar vi ju helt på Malmgatan. Detta har särskilt stor betydelse för vår simulatorverksamhet som är ett tyngdpunktsområde inom utbildningen. Enligt Karlsson har de nuvarande anläggningarna med bryggsimulatorer stora begränsningar på Malmgatan. Vi har varit tvungna att improvisera för att försöka finna nya lösningar eftersom denna verksamhet har utvecklats och expanderat kraftigt. Enligt avtalet är den nya fastigheten klar för inflyttning den 1 oktober 2012. Vi stävar efter att kunna börja lite tidigare och försöker få allt undanstökat till slutet av året. Att flytta framför allt simulatorutrustningen är tidskrävande och kan ogärna göras mitt under pågående säsong, säger Karlsson. Simulatorutrustningen kommer också att uppgraderas i samband med flyttningen och samtidigt kommer dess kapacitet att öka. Eftersom utrymmena planeras för detta ändamål från början kan de också modifieras på ett helt annat sätt än de befintliga när det i framtiden blir aktuellt att uppdatera utrustning och bryggor. Nappa tag i nätet! På vår adress www.sjomanspensionskassan.fi hittar du enkelt svar på frågor om pensionen och rikligt med fakta om vår verksamhet. Där kan du också ladda ner blanketter för pensions- och boendetjänster. kassans tjänster. Finnsteves tjänster Stuvnings- och terminaltjänster Containerdepåservice Fartygsklareringar, spedition och dokumentation Lagerservice, m.m. Telefon 010 565 60 e-post: sales@finnsteve.fi, info@finnsteve.fi Åbo: PB 38 (Huolintakatu 5), 20101 ÅBO, telefax 010 233 7461 Huvudkontor Helsingfors: Komentosilta 1, 00980 HELSINGFORS (PB 225, 00181 HELSINGFORS), telefax (09) 685 7253 Kotka: Merituulentie 424, Mussalo, 48310 KOTKA, telefax 010 565 6141
SJÖFART 11 Förbättring. Per-Olof Karlsson, platschef vid Aboa Mare, menar att utbildningen blir bättre med nya utrymmen. Foto: pär-henrik sjöström Vi får själva påverka planeringen av utrymmena och denna möjlighet saknar vi ju helt på Malmgatan. Renovering. Arbetena med att sanera Slottsfastigheten i Åbo hamn har redan påbörjats. Foto: pär-henrik sjöström Plattformen är från 1995 och för att kunna utveckla verksamheten på lång sikt krävs en ordentlig förnyelse. Aboa Mare får ungefär lika stora utrymmen i Turku Port Center som de nuvarande på Malmgatan. Skolan kommer att förfoga över största delen av en hel våning och den disponibla ytan kan utnyttjas betydligt effektivare än i den nuvarande fastigheten. Karlsson berättar att byggnaden kommer att ha stora panoramafönster i fasaden och en atriumgård med glastak mitt i skolans utrymmen. Blickfång blir den stora miniatyrmodellen av fregatten som nu finns i trapphallen på Malmgatan. När arkitekterna såg fregatten var deras omedelbara reaktion att den bör bli en viktig del av inredningen. Den var det första som kom in när de började planera våra utrymmen. Karlsson ser definitivt fram emot att skolan äntligen ska få nya och ändamålsenliga utrymmen. Jag upplever att utbildningen är en vinnare i det här fallet när vi får moderna utrymmen som kan utvecklas även med tanke på kommande behov. Telemar is specialized in offering Global Satellite Communication, Navigation and Maritime Radio Solutions as well as equipment from the leading manufacturers. We offer also all satellite terminal activations and airtime as well as installation and service of equipment through our own authorized personnel from our offices in Helsinki and Turku. Inmarsat Service Activations, Inm PSA 1130. Inmarsat airtime from Vizada, Telecom Italia, Stratos and MVS. Telemar is the Accounting Authority of AAIC of FI01, SW01 and IU03. Sailor Fleet Broadband Sperry Visionmaster Radar VSAT and TV Fleet Broadband Communication and Navigation Equipment EPIRBs and Personal Locater Beacons Sperry Autopilot Sailor VHF SAAB AIS Transponder Helsinki Turku Hernesaarenranta 13, FI-00150 Helsinki Ojakatu 2, FI-21200 Raisio Tel. +358 20 741 8820 Fax +358 20 741 8821 Tel. +358 20 741 8835 Fax +358 20 741 8832 e-mail: sales@telemar.fi www.telemar.fi e-mail: sales@telemar.fi www.telemar.fi
12 SJÖFART Sjöfartsmässan Under 1980 talet var det tradition att öppna Åbo Navigationskola för allmänheten i s.k. öppna dagar. På den tiden var skolans officiella namn Navigationsinstitutet vid Åbo Svenska Sjöfartsläroanstalt men kallades kort ÅNI. De öppna dagarna var vanligtvis på vårterminen under ett veckoslut och lockade ofta stora mängder av publik. Åboborna har alltid varit intresserade av sjöfartsutbildningen. Evenemanget samlade emellanåt t.o.m. över 1000 besökare på 2 dagar. När samarbetet mellan utbildningen och näringen ökade på 1990 talet gick öppna dagarna till historien och utbildningen gick in för att ordna såkallade branschdagar. Initiativet till sjöfartsmässan togs av alumniföreningen Ånikap (Sjökaptenerna från Åbo Navigationsinstitut r.f.) som grundades 1985 och har i dagens läge över 370 medlemmar. Föreningen har sedan dess åtagit sig ansvaret i anordnandet av sjöfartsmässan tillsammans med skolans personal och studerande. Urprungliga idén varför sjöfartsmässan ordnades var att försöka locka företag som specialiserats sig på brygginstrumentering till mässan och genom detta ge studeranden inblick i de nyaste instrumenten på fartygens kommandobryggor. Mässan blev direkt en succé. Skolutrymmet fylldes av utställare och mässan besöktes av ett stort antal sjöfartsintresserade, både aktiva sjöfarare men även andra sjöfartsrelaterade personer. Mässan har sedan dess ordnats vartannat år och grundkonceptet har bibehållits fastän nuförtiden har även rekryteringen av personal till rederierna gett sin prägel på mässan. Sjöfartsmässan har helt klart funnit sin plats bland de viktigaste händelserna inom sjöfartsbranschen här i Finland. Utställarna kommer gärna till mässan och använder tidpunkten även för anordnandet av olika evenemang i samband med dagarna, bl.a. anordnas befälsmöten osv. Mässan har fått en allt större betydelse som en faktor som samlar sjöfartskunniga personer till Åbo under dessa dagar. I år anordnas mässan för tionde gången. Nu samarbetar Ånikap med Aboa Mare som skolan heter idag. Aboa Mare är ett gemensamt namn för sjöfartsutbildningen i 2 skolor, nämligen Yrkeshögskolan Novia och skolan Axxell. Dessa två parter samarbetar inom sjöfartsutbildningen och fortsätter således Åbo Navigationskolas anrika traditioner i utbildningen av sjöbefäl i Åbo. Utbildningen har pågått utan avbrott sedan 1813. Sjöfartsmässan anordnas nu för sista gången på Malmgatan i och med att utbildningen flyttar nästa år till Slottsfastigheten i hamnen. Slottsfastigheten renoveras för att bli ett modernt hus för sjöfartsintressen. Förutom Aboa Mare och Åbo Hamns förvaltning flyttar även sjöräddningscentralen i Åbo och VTS centralerna från Pärnäs, Vasa och Bjöneborg till Turku Port Center som det nya sjöfartshuset kommer att heta. Ånikap föreningen kommer att se till att sjöfartsmässan blir av även 2013 i Åbo. Skepparbalen Föreningen Ånikap tog även initiativet att återuppliva anordnandet av den traditionsrika Skepparbalen. Festen som länge anordnades av Skeppsbefälsförbundets Åbo distrikt och sedan av Åbo Navigationsinstituts elevförening hade i början av 1990 talet sakta tynat bort. Ånikap beslöt uppväcka traditionen med pompa och ståt. För att återinstallera statuset av festen som en av årets största och viktigaste fester inom Åbo sjöfartskrets beslöt man ordna festen i Åbo Slott våren 1996 i samband med sjöfartsmässan. Detta har visat sig vara en fungerande helhet. I år ordnas Skepparbalen redan för åttonde gången och samlar närmare 200 sjöfartsrelaterade personer till Åbo Slott. I år har sjöfartsmässan närmare 40 utställare och ett intressant program med bl.a. föreläsningar angående den nya lotsutbildningen och om navigering i vinterförhållanden. Per-Olof Karlsson Ordförande Ånikap Alla sjöfartsintresserade är hjärtligt välkomna! Examensinriktad utbildning inom sjöfart Sjökapten (YH) vid Yrkeshögskolan Novia Ansökan till examensinriktad ungdoms- och vuxenutbildning 5.3-3.4.2012 via www.yhansokan.fi. www.novia.fi www.aboamare.fi Engelskspråkig utbildning till sjökapten vid Yrkeshögskolan Novia. Ansökan till examensinriktad ungdoms utbildning på främmande språk 9.1-14.2.2012 via www.admissions.fi. Vaktman, som fristående examen vid Axxell Aboa Mare Ansökan pågår till 15.11.2011. Ansökningsblankett fås på vår hemsida www.aboamare.fi eller via skolan.. Vakthavande styrman och maskinmästare (grundexamen inom sjöfart) som ungdomsutbildning vid Axxell Aboa Mare. Ansökan via GEA 27.2-16.3.2012. Vaktstyrman och vaktmaskinmästare som vuxenutbildning vid Axxell Aboa Mare Ansökan pågår till 15.5.2012. Ansökningsblankett fås på vår hemsida www.aboamare.fi eller via skolan. Kontakta Axxell Aboa Mare: aboamare@axxell.fi för mera information. www.axxell.fi MÄSSPROGRAM MESSUOHJELMA 14.10.2011 kl. / klo 10-18 & 15.10.2011 kl. / klo 10-16 Malmgatan 5, 20100 Åbo / Malminkatu 5, 20100 Turku Fredag / Perjantai 14.10.2011 Föreläsningar / Luentoja 11.00-12.00 Lotsutbildningen vid Aboa Mare enligt den nya lotsförordningen. Aboa Maren luotsauskoulutus uuden luotsiasetuksen mukaan. Micael Vuorio / Aboa Mare 13.00-13.30 Icetrain utbildning för navigering i vinterförhållanden Icetrain koulutusta navigointiin talviolosuhteissa. Magnus Winberg / Aboa Mare Företagspresentationer / yritysesittelyjä 14.00-14.30 Bore Ltd 14.30-15.00 Godby Shipping Ab 15.00-15.30 Princess Cruises Brygginstrument presentationer i simulatorn Komentosiltalaite esittelyt simulaattorissa 13.30-14.00 Furuno Finland Oy / Furuno IBS 14.00-14.30 Telemar Oy Ab / Sperry Marine IBS Övrigt program / Muuta ohjelmaa 13.00 Shanty Singers uppträder / Shanty Singers esiintyy Lördag / Lauantai 15.10.2011 Utbildning / Koulutus: 11.30-12.30 Hur bli proffs inom sjöfart? Miten merenkulun ammattilaiseksi? Aboa Mare Bryggpresentationer i simulatorn Komentosiltaesittelyt simulaattorissa 13.30-14.00 Furuno Finland Oy / Furuno IBS 14.00-14.30 Telemar Oy Ab / Sperry Marine IBS Övrigt program / Muuta ohjelmaa 13.00 Shanty Singers uppträder / Shanty Singers esiintyy
SJÖFART 13 Utställare på mässan 2011 Instrumentleverantörer AT Marine Oy Atlas-Elektronik Finland Oy Consilium Marine Oy Furuno Finland Oy Navis Engineering Oy Telemar Oy Ab Valmarine AS Rederier Bore Ltd Finnferries Godby Shipping Ab Oy Langh Ship Ab Princess Cruises Rederi Ab Eckerö Ronja Marine Ab Ltd VG-Shipping Oy / Meriaura Oy Övriga B2B Translations Översättningstjänster specialiserade på den maritima sektorn Elomatic Oy - Fartygsplanering HiMarine Oy Serviceleverantör inom maritima sektorn Image Soft Oy Softvara för maritima sektorn John Nurminen Marine Ab Sjökort, litteratur Malkit Oy Arbetskläder etc. Oy Maritime Ab Personlig sjösäkerhetsutrustning Rolls Royce Oy Ab - Propulsionssystem Rymaco Oy Ab Fartygs- och båtutrustning Saaristomeren Meripuolustusalue - Myndighet SAL-Engineering Oy - Fartygsutrustning Skeppsbefälsförbundet Fackförening för skeppsbefäl Telemerkki Oy Konsolleverantör Ursuk Oy - Räddningsdräkter Åbo Hamn Port of Turku Utbildning Aboa Mare Ab Axxell Kymenlaakson ammattikorkeakoulu, KyAmk Meriturva Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral WinNova Wärtsilä Land and Sea Academy Yrkeshögskolan Novia Ålands sjösäkerhetscentrum
14 SJÖFART Ökat sug nybygge aktivitet DB Schenkers 32 500 kvadratmeter stora center i Åbo hamn bidrar till att täcka det ökade behovet av effektiva logistiklösningar. Sanja Honkanen Skoog Anpassas. Schenkers logistikcenter i Åbo är uppdelat i 10 sektioner vars temperatur kan justeras individuellt beroende på vad som lagras där för stunden. Foto: DB schenker/mikael soininen DB Schenkers logistikcenter i Åbo hamn i dag fick sin nuvarande storlek för drygt två år sedan. Och en utvidgningen var nödvändig. För fastän ytan i terminalen ökat är alla utrymmen i lokalen redan utnyttjade. Orsaken är det ökade intresset för logistiska helhetskoncept. Efterfrågan på den är sortens service har ökat. Fler söker efter nya leveranskedjor för sina produkter, säger Jouni Sopula, vd för Schenker Cargo Oy, som är den del av DB Schenker som håller i den inhemska frakten. Alla företag har olika behov, säger Sopula. Vissa vill att deras försändelser ska komma fram snabbt, andra behöver skicka stora containrar. Därför blir lösningar som erbjuder alla olika alternativ attraktiva. Därmed kan försändelsens väg ändras beroende på vad som behövs just för stunden. Har ni planer på att WÄRTSILÄ is a registered trademark. Containertransporter, trailers, specialtransporter, förtullning. THIS IS YOUR CONFERENCE ROOM. If we have to make sure ships reach this remote island, then this is our conference room. Because we don t like to spend our time talking about things, but making them happen instead. Become a doer. Check out your opportunities at wartsila.com/careers MEK-Trans Oy Ab är en pålitlig partner i containertransporter samt temperaturkänsliga transporter inom Skandinavien. Vi betjänar dig flexibelt och punktligt. MEK-Trans Oy Ab Verkstadsvägen 40 06150 BORGÅ Tel. 020-778 0780 Fax. 020-778 0781
SJÖFART 15 fyller med utvidga ännu mer? Inte för sekunden. Dessutom räcker tomtytan här i hamnen inte till för ännu en utvidgning, säger Sopula. Läget i hamnen är DB Schenker nöjda med. Det är optimalt. Det är nära till stora vägar, hamn och flygplats, konstaterar Sopula. Möjligheten att förena frakt som kommer via hav, tåg, flyg och vägar är också det unika med centret i Åbo. Logistikcentret här har i dag 40 anställda och varje dag passerar ungefär 50 trailrar, containrar och tågvagnar centret. I Åbo har DB Schenker, förutom en terminal, också ett 4 500 kvadratmeter stort så kallat mellanlager. Där hamnar alla de saker som skickats till Åbo via någon av DB Schenkers samarbetspartners. Vad är det för produkter som anländer till er? Hushållsmaskiner och industrimaterial till exempel. Egentligen allt som går att köpa i butiken, säger Sopula. Det mesta åker snabbt vidare. Det är sällan någonting står här länge. De flesta paket kommer hit och fortsätter vidare direkt. Om något står kvar i en vecka eller lite mer beror det oftast på att det är en del av en produkt en kund beställt. De olika delarna kan exempelvis ha framställts i olika länder och ha olika leveranstid. Paketet står därför kvar och inväntar att alla delarna som hör till försändelsen kommer hit. Först då kommer kunden och hämtar dem alla, säger han. Vissa vill att deras försändelser ska komma fram snabbt, andra behöver skicka stora containrar. LIVET ÄR LOKALT Mitt i logistiksmeten. Vid Åbo hamn, på Ovakogatan 1 (nederst i bild) ligger Posten Logistiks stora center. Hit kommer det dagligen försändelser från hela världen. Foto: posten logistik Strid ström av paket Knutpunkten för Posten Logistiks nordiska verksamhet ligger vid Åbo hamn. Sanja Honkanen Skoog För ett och ett halv år sedan stod Postnords, eller Posten Norden som det då ännu hette, logistikcentrum färdigt i Åbo. Det är 25 000 kvadratmeter stort och innehåller både lager och terminal. Det är en av de speciella sakerna med centret i Åbo. Att allt ryms under ett tak. Varorna kommer, lagras och skickas vidare från samma plats istället för att man som på många ställen måste föra det till terminalen innan det kan skickas, säger Kimmo Hyttinen, sälj- och marknadsföringschef vid Postnords dotterbolag Posten Logistik. En annan speciell sak med centret är att man strävar efter att göra arbetet där helt papperslöst och istället basera det på tal. Truckförarna fick tidigare alla direktiv om vilken försändelse som ska vart på papper. Nu kommer de istället att få höra instruktionerna via sina hörlurar, säger Hyttinen. Därmed slipper förarna gå efter nya papper eller listor för att få information om vad som är nästa paket som ska föras till eller hämtas i lagret. Det underlättar både för förarna och för hanteringen av paket. I första hand är det företag som använder sig av Posten Logistik. Men oftast är det privatpersoner som sist och slutligen står som mottagare till försändelsen, säger Hyttinen. Om man exempelvis beställer kläder via internet skickas paketet från företaget till logistikcentret. Därifrån förs det sedan till den butik köparen valt att få det levererat till. Och flödet av paket ökar stadigt. Det är näthandeln som står för mycket av det. Numera spelar inte geografin någon roll längre utan man kan beställa saker från alla världens hörn hit, säger Hyttinen. Löpande. Via dessa band hittar paketen sin väg till rätt plats i logistikcentret. Processen är helt automatiserad. Foto: posten logistik FAKTA Koncernen Postnord För logistikcentret i Åbo ligger dock mest fokus på marknaden i Nordeuropa, Norden och de baltiska länderna. Posten Logistik har ungefär 70 anställda i Åbo. Kommer ni att fortsätta växa? Det är målet i alla fall. Består av posten sverige och post Danmark. Bytte i maj i år namn från posten norden till postnord. Ägs till 60 procent av svenska staten och 40 procent av danska staten. Har över 50 000 anställda i norden. Posten Logistik är en del av postnord. I Finland finns logistikcenter i Åbo, lahtis och Vanda samt 16 distributionscenter i övriga Finland. Det och att fortsätta upprätthålla den verksamhet vi har i dag. Och här i Finland finns det många bolag i samma bransch som oss. Det är bra. Med bra konkurrens tvingas man att utveckla sig hela tiden.
16 SJÖFART Tre jarlar. Birger Jarl nr 1 och 2 samt Svea Jarl. veas vita skönheter som Finlandsbåtar En av de vita blev faktiskt röd. Bengt Karlsson Bytte identitet. Finnboda varv, våren 1976. Bredvis m/s Bore I har Svea Jarl blivit Apollo III. Foto: Bengt Karlsson Stockholms Rederi Ab Svea var ett stort rederi för sin tid (1871 1981). Bekanta för oss blev flera av deras passagerarångare med värdefullt engagemang i samseglingen (Bore/FÅA /Silja) Åbo Åland Stockholm och Helsingfors Stockholm. Sveas stiliga vitmålade fartyg, med det stora svarta S:et på vitt botten i svart skorsten, seglade på världshaven i ganska exakt 100 år. Linjerederiet grundades 1871 och under det första verksamhetsåret skaffades 13 fartyg. De första ångskonerterna hette Askur och Emla och den första lastångaren var Freja som köptes 1893 för Nordsjötrafik. Med passagerarångare, som ännu inte då var vitmålade, trafikerade man framförallt på svenska ostkusten. Rederiet hade många svårigheter att kämpa med i slutet av 1800-talet, och 1893 måste ett antal nordsjöångare läggas upp för försäljning. Sjöfartstiderna var dock så dåliga att köpare inte stod att finna och skuldbördan gjorde att rederiet upplöstes och ett helt nytt bolag bildades. Bolagets namn från 1894 1912 var faktiskt Nya rederiaktiebolaget Svea. Verkligt tunga år hade Stockholms rederi Ab Svea då första världskriget bröt ut, då en fungerande sjöfart i det närmaste var omöjlig. Kriget med minsprängningar gick även ut över neutrala fartyg och rederiet drabbades då av sin svåraste förlust hösten 1914 när s/s Norra Sverige gick på en mina utanför Mäntyluoto. Hela besättningen på 25 man följde fartyget i djupet. I maj 1918 händer dock något betydelsefullt och positivt och det gäller då passagerartrafiken Finland Sverige. Rederierna Bore i Åbo, FÅA i Helsingfors och Svea går in för samarbete och ett trafikavtal uppgörs. De samseglande bildas och Sveas första passagerarfartyg på Åbo M:hamn Stockholm var s/s Birger Jarl (det första skeppet i ordningen med det namnet). Ångaren Aeolus trafikerade sommartid H:fors, senare även s/s Ragne och s/s Brynhild (båda även på Åbolinjen). Samseglationen visade sig snabbt ha positiv effekt på trafikutvecklingen. Som de flesta läsare nog känner till bildade dessa tre rederier Siljarederiet Ab i Åbo 1957. Vilka var då Sveaskönheterna på traderna från Skeppsbrokajen i Stockholm till Åbo och sommartid även Helsingfors? Bland annat annat s/s Regin byggd 1920, som hade en turboelektrisk ångmaskin på 1600 hästkrafter (hk) och gjorde henne snabb 18 knop! Regin var insatt på rutten Stockholm M:hamn Åbo från 1948 och avslutade sina dagar efter försäljning till Ab Göteborg Fredrikshavn Linjen som Prinsessan Regina 1962. Här och nu skall vi framförallt uppmärksamma och minnas dessa tre: s/s Heimdall, s/s Birger Jarl (nr 2) och s/s Svea Jarl. S/s Heimdall levererades 1915 som passagerar- och lastångare från Oskarshamns Mek. Verkstad och Skeppsdocka Ab. Hon var planerad för trafik Stockholm Riga men på grund av världskriget blev rutten Stockholm Lubeck. Framförallt kom dock Heimdall att tjäna sitt Svearederi i Finlandstrafiken. Ångaren med oljeeldat maskineri (1430 hk gav13 knop) hade en för sin tid mycket elegant inredning som förstördes då hon efter grundstötning sjönk vid Ryssmasterna i Stockholms skärgård den 8 september 1929. Heimdall lyftes, endast masttopparna och skorstenen var synliga, ur Roslagens vågor och bogserades för reparationer. En tung och krävande uppgift som Heimdal (obs. nu med en L-bokstav) skötte med den äran var omhändertagandet av våra krigsbarn till trygghet i Sverige åren 1942 1944. Hon blev ordentligt uppmärksammad ännu i god medelålder då hon inköptes I hamn. Passagerarångarna Regin och Wellamo, Åttkanten 1950. Foto: Åbo hamns arkiv av nybildade Siljarederiet 1957 och blev rederiets första fartyg: Silja. Sedan chartrade FÅA henne 1961 för trafik Helsingfors Travemunde. Efter att M. Rauanheimo i Karleby köpt henne 1967 blev Silja nu Coccolita. Bra var det att Sveas trotjänare fick sluta sina dagar som Bore Lines Mariehamnaren och som 56-åring lägga till för sista gången vid hemmakajen Skeppsbron. S/s Birger Jarl (nr 2) var helt klart planerad för att bli en av olympiabåtarna till sommarens OS i Helsingfors 1952, men så blev det inte. Från Finnboda varv (majoritetsägt av Svea) togs leverans först 1953 och hon insattes genast på rutten Stockholm M:hamn Åbo (i sommartrafik på H:fors). När hon sedan i september 1971 lämnade Helsingfors för sista gången översvämmades passagerarångaren av beundrare. Varenda hyttplats var bokad och passagerarna återsåg i en blandning av melankoli och glädje den marina skådeplats de nu skull ta del av skrev Dagens Nyheter, och barmästaren lär ha fallit i tårar. Birger Jarl var definitivt ett av vad engelsmännen kallar a Happy Ship. Åren efter blev det en period i Kvarkentrafik för Jakob Line Ab och 1982 fick hon dieselmaskineri. Länge kryssade hon sedan Stockholm Mariehamn som Baltic Star för Ånedinlinjen (Sthlm) i Fredrik Sindahls styre, under Panamaflagg. Men ännu en gång skulle hon få äga det fina namnet Birger Jarl. Stockholmarna trivdes med henne och på Ålands hav svajade den svenska flaggan glatt från 2002. Därför är besvikelsen stor bland entusiasterna för nu ligger Birger Jarl (rederi Allandia Ab) vid kaj och hennes framtid är mer än osäker. Sjöfartstidningen (6/11) berättar: Den 15 augusti 2011 går Transportstyrelsens dispens ut för Birger Jarl. Detta innebär att hon återvänder från sin sista Mariehamnskryssning den 14 augusti. Därefter krävs någon form av uppgradering för att hon skall kunna få fortsätta i internationell trafik. S/s Svea Jarl tjänade Svea (och Silja Line) i Finlandsstrafiken från leveransen
SJÖFART 17 www.alandia.com På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd Alandia Marine är ett sjöförsäkringsbolag med tradition. Vi startade redan 1938 på Åland. Idag opererar vi över hela östersjöregionen. 2100 fartyg med ett försäkringsvärde på 6 400 miljoner euro är helt eller delvis försäkrade genom oss. Under våra sjuttio år har vi lotsat våra försäkringstagare på både stormiga och lugna hav. Kontakta oss gärna. Tillsammans kan vi bygga en stabil framtid grundad på kunskap, engagemang och pålitlighet. Sjöfartens försäkringsbolag sedan 1938 Ålandsvägen 31 AX-22100 MARIEHAMN Tel. +358 (0)18-29 000 marine@alandia.com 1962 till sista avgången från Skeppsbrokajen till Åbo 7 januari 1976. Då rederiet beställde passagerarfartyget från Finnboda varv 1960 var beställaren orubblig på en punkt, det skulle framdrivas med ångmaskineri. Inga dieselvibrationer här inte, utan en toffelmjuk gång! Efter leveransen 1962 insåg man rätt snart att ett klassiskt vackert fartyg som Svea Jarl på den trad hon planerats för var direkt omodern. Bil- och passagerarfärjornas tid var redan här. Förvåningen var dock inte ringa när vita Svea Jarl våren 1976 med stora blåa Silja Line-emblemet på skrovsidorna angjorde Finnbodavarvet för nymålning: hon skulle bli Viking Lines, närmare bestämt Myrstens (rederi Ab Slite) rödmålade kryssningsfartyg! För Carl-Bertil Myrsten (1920 2000), en rederiprofil av rang, var det ett gott kap. Citat, Anders Ahlerups bok Apollo III : Den 25 februari 1989 gör kryssningsfartyget Apollo III sin sista resa. Under de nära 13 åren som hon gjort 24-timmars kryssningar till Åland har hon blivit ett älskat och uppskattat fartyg. Hennes passagerare har uppskattat den gemytliga stämningen ombord, den goda maten, den vänliga besättningen, men framförallt själva fartyget: Man behöver inte ha karta och kompass för att hitta ombord. Dieselmaskineri fick hon 1983. Apollo III (f.d. Svea Jarl) såldes till Thailand och lämnade Stockholm den 18 mars 1989. Rederi Svea, avslutnings- vis. Över 250 fartyg har burit Sveas flagg under åren. Under 1970-talet ökade rederiets engagemang i Silja Line. 1978 stod det klart att omfattande investeringar i nybyggen krävdes. Man blev hälftenägare i Silja Line Ab då Borerederiet lämnade passagerartrafiken 1980. I november 1981 bestämde Sveas bolagsstämma att överföra hela rederirörelsen till Johnson Line Ab, Stockholm. Därmed upphörde det ärevördiga rederiet Svea och blev sedan ett börsnoterat fastighetsbolag. Rederiets sista leverans blev kryssningsfärjan Silvia Regina, byggd i Åbo och döpt av drottning Silvia den 28 april 1981. Global technical excellence closer to shipowners - closer to shipyards wherever you are Visit us on: www.bureauveritas.com www.veristar.com Move Forward with Confidence Marine Industry Inspection & Verification in service Health, Safety & Environment Construction Certification Government Servic es & International Trade
18 SJÖFART Bildäck. Personbilar kan transporteras på upphissbara bildäck både i Bores och Finnlines nya fartyg. Bilden är från Finnbreeze. Foto: pär-henrik sjöström Nybyggda rorofartyg under finländsk flagg Bore och Finnlines föryngrar handelsflottan. Pär-Henrik Sjöström Under våren och sommaren har Bore och Finnlines vardera tagit leverans av två nybyggda roro-fartyg: Bore Sea och Bore Song respektive Finnbreeze och Finnsea. De utgör välkomna tillskott i den finländska handelsflottan och innebär en väsentlig föryngring inom roro-sektorn i synnerhet då också äldre roro-fartyg har avyttrats. Både Bore och Finnlines har lång av erfarenhet av roro-trafik och planering av funktionella roro-fartyg. Fartygen återspeglar vissa generella trender inom närsjöfart med roro-fartyg. Bore, som för närvarande inte opererar egen roro-trafik, har byggt fartyg som är attraktiva ute på marknaden. En viktig egenskap för Bores fartyg är därför flexibilitet, låg bränsleförbrukning och stor lastkapacitet. Bores nybyggen är byggda av Flensburger Schiffbau Gesellschaft i Tyskland, som hör till de ledande varven för roro-fartyg. Bore Sea och Bore Song baserar sig på en standardtyp från byggvarvet Flensburger i Tyskland. Konstruktionen har modifierats enligt Bores specifikation så kraftigt att den fått en egen typbeteckning RoFlex. Detta namn har Bore även registrerat. Bore Sea är tidsbefraktad av holländska Transfennica och går i linjetrafik mellan Zeebrügge och Bilbao. Bore Song har nyligen inlett en charter för P&O Ferries på linjen Teesport Zeebrügge. P&O hyr även in tre andra roro-fartyg från Bore för sin trafik mellan Storbritannien och europeiska kontinenten. Finnlines har planerat sina fartyg utgående från sin egen trafik och de är till sin konstruktion baserade på en tidigare fartygstyp, som har visat sig vara framgångsrik. Finnbreeze och Finnsea är exteriörmässigt därför nästan identiska med de äldre halvsystrarna Finnmill och Finnpulp. De nu levererade fartygen är de två första i en serie om sammanlagd sex enheter. Fartygen byggs i Kina och de återstående enheterna kommer att överlåtas under en period som sträcker sig till slutet av 2012. Finnbreeze och Finnsea går i Finnlines linjetrafik mellan Finland och Spanien och gör däremellan en avstickare till S:t Petersburg och till Tyskland. De anlöper även regelbundet Åbo för att lasta för Lübeck. Finnlines och Bores fartyg följer några trender inom planeringen av roro-fartyg för trafik på Östersjön. Båda har extra kapacitet för att transportera fabriksnya personbilar genom att använda liknande upphissbara bildäck som finns på bil- och passagerarfärjorna. Bilar utgör en komplet-
SJÖFART 19 Kännetecknande. Bore Song har byggvarvets karaktäristiska design med en markant lutning på överbyggnadens frontskott. Foto: pär-henrik sjöström terande last på returresorna till Finland och efterfrågan på kapacitet för biltransporter finns även på andra linjer i Europa. Båda fartygen har extra bildäck i två plan, vilket innebär att en stor del av lastrumsvolymen kan utnyttjas vid fullt lastintag av bilar. Däckens utformning ger också möjlighet till många olika lastkombinationer. Borefartygens lastrum är något högre och är därför lämpliga för skrymmande projektlaster som specialfordon. Bore Sea och Bore Song har större dödvikt, men mindre antal filmeter än Finnlines nybyggen. De extra filmetrarna i Finnlines fartyg beror på att de har fyra lastdäck i stället för Bores tre. Ett fartygs bränsleekonomi går hand i hand med dess miljöpåverkan. Även om många faktorer inverkar på hur miljövänligt ett fartyg är så är det i nuläget utsläppen i avgaserna som får mest uppmärksamhet. Bunkerförbrukningen håller även kostnadsmässigt på att bli något av en ödesfråga för sjöfarten. Det finns inget hopp om Fakta Bore Sea & Bore Song Längd: 195,4 m. Bredd: 26,2 m. Antal filmeter: 2 863. Maskineri: 12 000 kw. Fart: 19 knop. Fakta Finnbreeze & Finnsea Längd: 188,4 m. Bredd: 26,5 m. Antal filmeter: 3 326. Maskineri: 2 x 10 000 kw. Fart: 21 knop. lägre bränslepriser utan allt tyder på en fortsatt stigande pristrend. Finnlines fartyg har två huvudmaskiner och två propellrar, vilket ger flexibilitet att vid behov köra med lägre marschfart med fortsatt optimalt effektuttag. Bores nybyggen har en huvudmaskin som utnyttjar common rail-teknik, vilket bl.a. ger god ekonomi i ett brett område av olika effektuttag. Eftersom förbränning och andra processparametrar kan justeras för områden med lägre belastning minskas även rökutsläppen. Halvsystrar. Finnsea har överbyggnaden förut och är snarlik sina äldre svenskflaggade halvsystrar Finnmill och Finnpulp. Foto: pär-henrik sjöström
20 SJÖFART Här konstrueras allt från u-båtar till trimaraner När varvsdöden slog till i slutet av 1980-talet föddes Mobimar ur spillrorna. Sanja Honkanen Skoog Åboföretaget Mobimar såg dagsljus 1993 och har sedan dess utvecklat många mobila lösningar för havet. Men anorna går ännu längre tillbaka i tiden, till varvet Oy Laivateollisuus Ab som grundades 1945. 1989 lades det ner för gott och därifrån kommer också Mobimars vd Pauli Immonen. Marknadsföringschefen Hannu Tiainen, däremot, kommer från början från Masa-Yard. Först specialiserade sig Mobimar på u-båtar. I dag finns därför Mobimarbyggda u-båtar runt om i hela världen. De används för att ta med turister på en tur under vattenytan för att beskåda havslandskapet. Vi hjälper till att föra folk under vattnet helt enkelt, säger Hannu Tiainen. Undervattensresor är populärt på platser med klart vatten och lång turistsäsong som i Sydkorea. Kanarieöarna, Egypten och Röda havets kust andra platser i världen där Mobimars u-båtar finns. Den största u-båten de gjort tar 65 passagerare. Alla ritas och byggs i Mobimars hall i Pansio i Åbo. De är alla vår egen design, säger Pauli Immonen och pekar på en modell av en u-båt på ett bord. Bredvid den står en annan modell, en trimaran. Så heter den båtmodell Mobimar för stunden håller på att utveckla. Vi ritar och gör allt från början till slut här, oavsett vilken båt eller vilket slags aluminiummodell det handlar om, säger Pauli Immonen. Trimaranen ser inte ut som en vanlig båt. Den har tre skrov och det mittersta av dem är längre än de andra två. Orsaken tillskrivs effektivitet. Vattenmotståndet är mindre samtidigt som det fortfarande finns en stor arbetsyta ombord. Däcksytan är lika stor som på en annan båt i samma storleksklass. Och i och med att vattenmotståndet är mindre drar trimaranen mindre bränsle, säger Pauli Immonen. Företaget utvecklar modeller av trimaraner för olika användningsområden. Vindkraftverk i havet är det användningsområde som står i fokus just nu. Mobimar har utvecklat en trimaran som ska kunna användas för att åka ut och serva vindkraftverk. Trimaranen kan gripa tag i vindkraftverkets pelare och därmed underlätta för arbetarna att komma intill den. En annan trimaran finns för forskning och en speciell modell för oljekatastrofer är också på planeringsstadiet. Trimaranen har också testats som isbrytare och visat sig fungera bra. Arbetet med att ta fram trimaranen började för 10 år sedan och tanken var att hitta en båtmodell som var bränslesnål men samtidigt effektiv och stabil. Det ritades och ritades hos Mobimar tills den modell som nu byggs och säljs skapades. Det är faktiskt så att den första trimaranen vi gjorde köptes av Gaddafi. En anställd här såg den på en bild från ett oljeraffinaderi i Libyen i tidningen New York Times i samband med att kriget bröt ut. Förhoppningsvis finns den bortfarande kvar hel där någonstans, säger Pauli Immonen. Också andra konstruktioner i aluminium byggs i hallen. På lyxkryssare som Oasis och Allure of the Seas kan man hitta Mobimars design. En stigande öppen bar som åker mellan två däck finns på en kryssare. Baren har Mobimar utvecklat och byggt. Vi byggde hela här i vår hall och sedan tog vi isär den och byggde upp den på nytt För svenska västkusten. En av de båtar Mobimar utvecklat ute på en tur på Aura å. Den byggdes förra hösten för räddningstjänsten i Storgöteborg. Foto: Mobimar där inne, säger Hannu Tiainen. Surfmaskinen Flowrider har Mobimar också designat och byggt aluminiumbrädorna till. Det var ett riktigt hemligt projekt det. Vi byggde och testade allt bakom lykta dörrar, säger Hannu Tiainen och skrattar. Det var faktiskt så att vi alla här testade dem. Vi gav personalen ledigt en fredag eftermiddag, gick ut i hallen, tog på oss simbyxorna och testade att surfa med brädorna. Den dagen noterade nog ingen av oss att den officiella arbetstiden tagit slut. Samtidigt som det ritas och utvecklas båtmodeller eller aluminiumkonstruktioner finns det en annan produkt Mobimar utvecklat, som nu ökar i popularitet. Septikon heter den och är en flytande tömningsstation för fritidsbåtar. Den används för tömning av hålltanken på ett enkelt och säkert sätt i naturhamnar eller i marinor utan elektricitet och kommunalt avloppsnät. Septikonen ligger ute i