NYTT I SEXUALPOLITIKEN News from Swedish Lesbian/Gay Politics Nr 3/2004 (mars 2004) ISSN 1401-9639 (tryckt version) ISSN 1401-9655 (elektronisk version) Utgivet av Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) Socialutskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag till ny smittskyddslag I socialutskottets betänkande 2003/04:SoU6 behandlas regeringens förslag till ny smittskyddslag. Debatten och omröstningarna i riksdagen kom i första hand att handla om följande sakområden. Informationsplikten I förslaget till ny smittskyddslag finns en bestämmelse med innebörden att den som vet eller har anledning att misstänka att han eller hon bär på en smittsam sjukdom skall vara skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk. Kerstin-Maria Stalin (mp) anför i en reservation att även om syftet med informationsplikten är vällovligt kan det motverka sitt eget syfte. Rädslan för straff, om man inte gör som lagen säger, underordnas en annan rädsla, nämligen att den som anar att hon eller han är t. ex. hiv-positiv inte vågar testa sig. Reservationen avslogs av riksdagen med röstsiffrorna 263-13. Det var endast ledamöter från miljöpartiet som stödde reservationen (1 ledamot från v, 2 ledamöter från fp och 3 ledamöter från s avstod). Fortsatt isolering Propositionen föreslog att den som bär på en allmänfarlig sjukdom får isoleras om det av omständigheterna klart framgår att den enskilde inte är beredd eller i stånd att frivilligt underkasta sig de åtgärder som krävs för att förebygga eller minska riskerna för smittspridning. Beslut om isolering får endast beslutas av länsrätt om det finns en påtaglig risk för att andra människor kan smittas. Enligt förslaget till lagregler får isolering pågå i högst tre månader, men kan sedan förlängas högst sex månader åt gången. Den senare bestämmelse har kritiserats i flera riksdagsmotioner och socialutskottet föreslog därför att förlängning av isolering endast får besluta m det finns särskilda skäl. På denna punkt har Ingrid Burman och Elina Linna (båda v) samt Kerstin-Maria Stalin (mp) reserverat sig. De anser att tvångsisolering måste ses som ett undantag och kunna avgränsas i tid. Därför ska det inte ska finnas någon möjlighet att obegränsat förlänga tvångsisoleringen. Reservanterna förespråkar i stället Smittskyddskommitténs förslag och vill att regeringen återkommer med ett nytt förslag på denna punkt. Vid riksdagens behandling av förslaget bifölls utskottets förslag med 242 röster mot 34 för reservationen. För reservationen röstade 20 ledamöter från v, 1 från centerpartiet och 13 från miljöpartiet. Dessutom avstod 3 ledamöter från socialdemokraterna åcj 2 från folkpartiet. Bastuklubbslagens avskaffande Regeringen hade föreslagit att bastuklubbslagen skulle avskaffas, då den inte längre anses ha någon förebyggande effekt på smittspridningen. Kristdemokraterna hade motsatt sig detta och som enda parti krävt att lagen skulle bibehållas. Chatrine Pålsson (kd) säger i en reservation att hon ifrågasätter bedömningen att bastuklubbslagen inte haft någon effekt på smittspridningen. Hon menar också att informationsplikten är svårt att upprätthålla via anonyma sexuella kontakter och att smittspårningen försvåras. I ett särskilt yttrande anför Christina Husmark Pehrsson, Anne Marie Brodén och Magdalena Andersson (samtliga m) att de delar uppfattningen att bastulagen kan avskaffas ur epidemiologisk synpunkt. De vill dock också framhålla att andra skäl att reglera bastuklubbarnas verksamheter skulle kunna strida mot den frihet att ordna och bevista sammankomster (mötesfriheten) som varje medborgare är tillförsäkrad enligt regeringsformen men att dessa överväganden faller utanför socialutskottets ansvarsområde. Vid omröstningen avslogs kd-reservationen med
röstsiffrorna 251 30. Det var bara kd som stödde reservationen och inga ledamöter avstod från att rösta. Konstitutionsutskottets betänkande om kompetens hos statlig personal Riksdagens konstitutionsutskottet har i sitt betänkande om statlig förvaltning (203/04:KU11) också behandlat tre motioner (fp, s resp. mp, fp, v, c) som kräver särskilda insatser för att höja kompetensen inom den offentliga sektorn avseende HBT-personers livsvillkor. Alla tre motionera avstyrks mot bakgrund dels av att HomO har en omfattande utbildning för olika myndigheter, dels att regeringen på senare år har beslutat om ett flertal utredningar som gäller olika diskrimineringsfrågor. Mot majoritetsbeslut anmäler Helena Bargholtz (fp), Mats Einarsson (v), Tobias Krantz (fp), Gustav Fridolin (mp) och Åsa Torstensson (c) reservation. Reservanterna menar att den offentliga sektorn inte ska särbehandla människor negativt utifrån bl. a. sexuell läggning. Det är därför angeläget att satsa på ökad medvetenhet om den särbehandling av HBT-personer som kan förekomma. Vid riksdagens behandling av betänkandet avslogs reservationen med röstsiffrorna 177-78. Majoriteten utgjordes av riksdagsledamöter från s+m+kd, medan reservationen stöddes av fp+v+c+mp. Röstningen följde helt partilinjerna. Utrikesutskottets betänkande om HBTpersoners mänskliga rättigheter Utrikesutskottet har nu behandlat olika frågor som gäller situationen för HBT-personer i andra länder och det svenska stödet för att förbättra denna situation (betänkande 2003/04:UU9). I betänkandet behandlas dels regeringens skrivelse 2003/04:20 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik, dels följande riksdagsmotioner: 2003/04:U16 av Lotta N Hedström och Ulf Holm (båda mp) om att Sverige i FN-sammanhang bör verka för att det hålls en världskonferens om diskriminering på grund av sexuell läggning, 2002/03:L249 av Lars Leijonborg m. fl. (fp) med krav på att Sverige ska arbeta för en FN-konvention mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet., 2002/03:U228 av Carl B Hamilton m. fl. (fp) om åtgärder för att motverka diskriminering av HBTpersoner, 2002/03:U287 av Ulf Holm m. fl. (mp, s, fp, v, c) om att främja attitydförändringar i länder med negativ värdegrund gentemot HBT-personer, 2002/03:U312 av Börje Vestlund (s) om en världskonferens om homo- och bisexuellas situation i världen, 2003/04:K418 av Lars Leijonborg m. fl. (fp) om HBTpersoners situation i ansökarländer, 2003/04:L350 av Kenneth Johansson m. fl. (c) om ett tydligt HBT-perspektiv i Sveriges utrikespolitik, 2003/04:U227 av Hillevi Larsson m. fl. (s) om HBTrättigheter i världen, 2003/04:U337 av Anders Bengtsson m. fl. (s) om attityden till HBT-personer samt om EU och frågan om ett nytt juridiskt kön, 2003/04:U347 av Börje Vestlund m. fl. (s) om en väskonferens om homo- och bisexuellas situation i världen, 2003/04:So568 av Peter Eriksson m. fl. (mp) om Sveriges möjlighet att agera påtryckare internationellt gällande HBT-frågor samt att Sverige i FN driver frågan om en världskonferens med temat sexuell läggning. Trots det stora antalet motionsyrkanden är utrikesutskottet mycket knapphändig i sin motivering. I en allmän översikt säger utskottet att bekämpande av diskriminering på grund av kön, etniskt ursprung, religion, funktionshinder eller sexuell läggning utgör en av de största utmaningarna för arbetet med de mänskliga rättigheterna. När det gäller de konkreta motionsyrkandena buntas de ihop under rubriken Övriga yrkanden. Samtliga avstyrks med motiveringen att de är identiska eller i hög grad överensstämmande med sådana yrkanden som utskottet har behandlat under något av de senaste riksmötena. Någon reservation mot utskottets bedömning finns inte i betänkandet. Justitieutskottet avstyrker motioner om ökad rättstrygghet för homosexuella Justitieutskottet behandlar i sitt betänkande om straffrättsliga frågor (2003/04:JuU16) olika motioner om bl. a. brott mot homosexuella. I betänkandet behandlas flera motioner om ökad rättstrygghet för homosexuella m. fl. (v+s+fp+c+mp; två s-motioner samt v+s+fp+c+mp. Samtliga motioner avstyrks med hänvisning till det utredningsarbete som pågår hos diskrimineringskommittén samt att rättsväsendet prioriterar arbetet med att motverka brott med bl. a. homofobiska inslag. I en reservation av
Johan Pehrson (fp), Torkild Strandberg (fp) och Johan Linander (c) sägs bl. a. att det är oacceptabelt att brott mot HBT-personer med ideologiskt syfte inte alltid har medfört skärpt straff och att regeringen därför bör få i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder. Reservationen avslogs av riksdagen utan rösträkning. Socialutskottet avstyrker motion om homo- och bisexuellas situation i äldreomsorgen Socialutskottet har nu behandlat Börje Vestlunds (s) motion där han kräver ett tillkännagivande om äldre homooch bisexuellas särskilda behov i äldreomsorgen. Motionen avstyrks av socialutskottet i dess betänkande om äldrepolitiken (2003/04:SoU4).Avstyrkandet sker mot bakgrund av att Äldreberedningen nyligen har presenterat sitt slutbetänkandet som skall remissbehandlas. Mot utskottsmajoritetens förslag finns separata reservationer från m, fp och c, som anser att bl. a. Vestlunds motion bör bifalla. Det är dock endast i reservationen av Ingrid Burman och Gunilla Wahlén (båda v) som särskilt motiverar sitt bifallsyrkande, nämligen att det krävs ett samlat grepp för att ge alla äldre homo- och bisexuella ett bra och respektfullt bemötande. Detta borde belysas i handlingsplanen för äldrepolitiken anser de. Socialutskottets betänkande om socialtjänstpolitiken I socialutskottets betänkande (2003/04:SoU5) om socialtjänstpolitik behandlas en motion från riksdagens HBT-grupp (fp, s, v, c, mp) om HBT-kompetens. I motionen framhålls det angelägna i att personalen inom kommunens socialtjänst har en bra HBT-kompetens exempelvis när det gäller familjerådgivning och vid handläggningen av adoptionsansökningar. Socialutskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att de som arbetar inom socialtjänsten har kompetens i HBT-frågor. Mot bakgrund av Socialstyrelsens arbete med kunskapsutveckling inom socialtjänsten anser dock utskottet att riksadgen inte bör ta något initiativ på detta område, varför motionen avstyrks. Mot utskottsmajoritet har Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson (c), Elina Linna (v), Gunilla Wahlén (v), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Marita Aronsson (fp) reserverat sig och anser att motionen ska bifallas med hänvisning till de argument som framförts i motionen. Riksdagen avslog reservationen utan särskild rösträkning. Utbildningsutskottet avstyrker motioner om diskriminering i skolan Utbildningsutskottet har i sitt betänkande (2003/04:UbU9) behandlar ett flertal motioner om diskriminering av bl. a. HBT-personer i skolan. Flera motioner innehåller krav på lagstiftning mot diskriminering och annan kränkande behandling inom skolväsendet (fp+c+c+mp, mp+fp+v+v resp. s). Utskottet avstyrker dessa motioner med hänvisning till det utredningsarbete som bedrivs av Skolansvarsutredningen (dir. 2003:114) eftersom utgångspunkten för utredningen är att skydd ska finnas mot diskriminering bl. a. på grund av sexuell läggning. Ett delbetänkande ska redovisas senast den 30 april 2004. I en annan motion (fp) krävs att regeringen ska arbeta för ett tillägg i Unescos konvention mot diskriminering inom undervisningen. Utskottet konstaterar att konventionen inte särskilt nämner sexuell läggning men avstyrker ändock motionen. Också kompetensen hos skolans personal i HBT-frågor tas upp i flera motioner (s, c, resp. mp+fp+v+c). Också dessa motioner avstyrks med hänvisning till Skolansvarsutredningens uppdrag. Slutligen behandlar utskottet också motioner om diskriminering i läromedel (mp+fp+v+c; s; c resp. mp). Flera av dessa motioner hänvisar till den undersökning av brister i läromedlen som genomförts av RFSL Ungdom. Utskottet hänvisar till en frågesvar från utbildningsministern där denne anfört att det är regeringens uttalade mening av läromedlen ska ingå som en del i den förstärkta kvalitetsgranskningen från statens sid. Till utskottsbetänkandet har fogats flera reservationer som särskilt tar upp HBT-frågorma. I en reservation av Mikaela Valtersson (mp) kräver att regelverket mot diskriminering på grund av sexuell läggning även ska tillämpas inom skolväsendet (grundskolan, gymnasieskolan samt vuxenutbildningen). Ulf Nilsson och Axel Darvik (båda fp) reserverar sig mot avslaget på motionen om Unescos konvention mot diskriminering. I en gemensam reservation av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagie (m), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp) krävs att skolans arbete mot sexuella trakasserier också måste inkludera kränkningar som
förekommer på grund av kön, etnicitet och sexuell läggning. Reservaterna hänvisar bl. a. till undersökningar som har redovisats av HomO. När det gäller kompetens hos skolans personal i HBTfrågor finns en reservation från Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c). De anser att Skolverket bör få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att säkerställa kompetens i HBT-frågor hos skolpersonalen. Förslag om ändrad utlänningslag Utredningen om förföljelse på grund av kön och sexuell läggning har äntligen presenterat sitt betänkande (SOU 2004:31). I detta föreslås att Sverige ska ansluta sig till det EU-direktiv som innebär att den som förföljs på grund av kön eller sexuell läggning ska betraktas som flyktingar enligt 1951 års Genèvekonvention. Trots att homosexuella förföljs på grund av sin sexuella läggning alltsedan 1997 har kunnat få uppehållstillstånd kan sådana ärenden räknas på ena handens fingrar. I en kommentar till utredningsförslaget säger RFSL:s förbundsordförande Sören Andersson att det är bra att den formella lagstiftningen ändras, men att förslaget i sak inte innebär att HBT-flyktingar får en rättvisare bedömning av sina asylskäl. Ingenting förändras för den enskilde, konstaterar Sören Andersson, om inte regeringen visar en vilja att ta HBT-personers asylskäl på allvar. Det är en cynisk inställning när regeringen påstår att HBT-personer inte riskerar förföljelse i ett land som exempelvis Iran. Svar på riksdagsfrågor om hatbrott mot homosexuella och rättssäkerheten för homosexuella Justitieminister Thomas Bodström har nu besvarat två frågor av Tina Acketoft (fp) om vilka åtgärder ministern avser vidta dels för att stävja hatbrotten och det ökande våldet mot homosexuella och dels för att säkerställa att det svenska rättsväsendet lever upp till kravet om likhet inför lagen oavsett sexuell identitet. Av svaret framgår att regeringen i maj 2003 gav Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Riksåklagaren och Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att upprätta kompetensstrategier i diskrimineringsfrågor. Strategierna skulle särskilt uppmärksamma diskriminering på grund av sexuell läggning. Uppdragen redovisades i november 2003. Myndigheterna har därefter får krav på att återrapportera vidtagna åtgärder med anledning av strategierna. Justitieministern redovisar även andra insatser mot hatbrotten och anser därför inte att rättsväsendet tar alltför lätt på hatbrotten. Tvärtom är detta en mucket hög prioriterad fråga, menar han. Riksdagsfråga om Kenya Gustav Fridolin (mp) har i riksdagsfråga 2003/04:831 aktualiserat situationen för HBT-personer i Kenya. Bakgrunden är att statssekreterare Annika Söder besökt Kenya för att diskutera ett utökat samarbete mellan Sverige och Kenya. I frågan erinras om att homosexuella förbindelser, även mellan vuxna, är förbjudna och att svenska ambassaden rapporterat att den samhälleliga debatten inte ger utrymme för någon förståelse för homosexuella. Mot denna bakgrund har utrikesdepartementet tillfrågats om på vilket sätt situationen för HBT-personer tagits upp i de bilaterala kontakterna med Kenya. Av biståndsminister Carin Jämtins svar på frågan framgår att Sverige i samband med besöket i Kenya diskuterade det pågående arbetet med den nya kenyanska konstitutionen. Frågan om homosexuellas rättigheter togs upp i det sammanhanget. Från kenyansk sida framhölls därvid att allas rättigheter ska tillvaratas i den nya konstitutionen och att den inte kommer att vara diskriminerande i förhållande till personers sexuella läggning och könsidentitet. Riksdagsfråga om Uganda I riksdagsfråga 2003/04:870 om situationen för HBTpersoner i Uganda, bl. a. mot bakgrunden av att det finns flera artiklar i den ugandiska strafflagen som förbjuder homosexuella förbindelser och att livstids fängelse kan utdömas. Eftersom statssekreterare Annika Söder har besökt landet för att diskutera en utökning av utvecklingssamarbetet frågan Fridolin på vilket sätt Sverige har tagit upp situationen för HBT-personer i sina bilaterala kontakter med Uganda. Biståndsminister Carin Jämtin säger i sitt frågesvar att den svenska regeringen fäster stor vikt vid att de mänskliga rättigheterna respekteras oavsett sexuell läggning och könsidentitet. I samband med statssekreterarens besök i Uganda diskuterades bland annat den demokratiska situationen i Uganda och respekten för mänskliga rättigheter. Tillsammans med Human Rights Network i Uganda undersöker den svenska ambassaden hur Sverige kan ge stöd till dem som arbetar med HBT-personers rättigheter.
HomO friar Lunds universitet Sveriges förenade gaystudenter anmälde i höstas Lunds universitet till HomO. Bakgrunden var utnämningen av en professor vid Centrum för teologi och religionsvetenskap som hade skrivit böcker där han uttalade sig negativt om homosexuella. HomO anser visserligen att universitetet inte har brutit mot lagen, men ifrågasätter ändock Lunds universitets förebyggande arbete mot sexuella trakasserier och diskriminering. Motion i Söderhamns kommun om HBT-kompetensen Gunbritt Wallström (v) har väckt en motion i Söderhamns kommunfullmäktige där hon kräver att HBT-kompetensen bland kommunens anställda ökar. I ett yttrande från Nämnden för lärande och arbete ställer man sig positiv till motionen och föreslår att särskilda utbildningssatsningar genomförs. Kommunfullmäktige har ännu inte tagit ställning till motionen. Umeå satsar på HBT-utbildning Folkpartiet i Umeå har tidigare väckt en motion i kommunfullmäktige om ökad HBT-kompetens bland kommunens personal. Det är främst personal inom barnomsorgen, skolan, äldreomsorgen, socialtjänsten, samt invandrar- och flyktingbyrån som berörs av motionen. Efter sedvanlig remissbehandling bifölls motionen med röstsiffrorna 52 9. Det var framför allt representanterna från moderaterna och kristdemokraterna som var emot motionen. Anders Ågren (m) ifrågasatte behovet av särskilda åtgärder då Umeå blivit utsedd till bästa homostad två år i rad. Anders Sellström (kd) ansåg att utbildningen kostar för mycket (4-5 miljoner kr trodde han) och vad ska man då prioritera bort inom skola och socialtjänst. Båda partierna ansåg dessutom att man först ska utreda om det verkligen förekommer diskriminering ute i verksamheterna. Länsstyrelsen i Västra Götaland om familjevåld Länsstyrelsen i Göteborg har tillsammans med andra länsstyrelser fått regeringens uppdrag att kartlägga förekomsten av hot och våld av närstående mot unga HBT-personer. I en första rapport konstateras att man hittills bara känner till ett fåtal fall där ungdomar fått hjälp i dessa fall. Men genom intervjuer vet man att mörkertalet är stort. En av anledningarna är ungdomars allmänna rädsla att över huvud taget berätta om sin sexuella läggning för någon, men unga kan också riskera att bli illa behandlade av närstående och därför döljer man sin sexuella läggning. Länsstyrelsen rekommenderar därför socialtjänst, ungdomsmottagningar och andra som arbetar med unga att öka uppmärksamheten kring dessa frågor. Vidare anser länsstyrelsen att man måste förbättra informationen till unga om hur samhället kan ställa upp samt att samhället ska stödja projekt och förebyggande insatser inom området. Anmälan till Skolverket Mamman till en 15-årig elev har anmält en lärare i Uppsala till Skolverket. Läraren uttalade sig kränkande om homosexuella och sa bl. a. att homosexuella ska inte umgås med över huvud taget. Skolverket har beslutat att utreda händelsen. Ärkebiskopen får kritik av Vatikanen Den katolske biskopen för Sverige Anders Arborelius har informerat Vatikanen om den svenska kyrkans diskussioner om bl. a. könsneutrala äktenskap och den allmänna inställningen till homosexuella. I skrivelsen säger den katolske biskopen bl. a. att situationen i Sverige har blivit svår och komplicerad, eftersom de flesta ledande personer inom lutherska kyrkan så tydligt har engagerat sig för de homosexuella. I brevet ber han vidare om ett ord från Rom till den svenska kristenheten. Rom reagerar snabbt och kardinal Walter Kasper i det påvliga rådet för främjande av kristenhetens enhet skriver ett brev till ärkebiskop K G Hammar där han uttrycker sin sorg över den kristna kyrkans framtida enighet och över fortsättningen av det ekumeniska samarbetet. Av brevet framgår att det finns risk att Rom kommer att avbryta det ekumeniska samarbetet. Ärkebiskopen konstaterar i sitt svar att kyrkan kanske måste omtolka några av de traditionella synpunkterna på förbindelser mellan samma kön. Han hoppas dock att den ekumeniska atmosfären är generös nog för att tillåta tolkningsskiljaktigheter. Markaryd kyrkoråd motsätter sig homoäktenskap Kyrkorådet i Markaryd har beslutat att protestera mot planerna på att införa könsneutrala äktenskap och att
försöka tvinga Svenska kyrkan att viga personer av samma kön. RFSL:s periodiska publikationer Kom Ut: 10 nr/år. Gratis för medlemmar i RFSL, annars 200 kr/år. Nytt i sexualpolitiken: 10 nr/år. Pren. 200 kr/år. Gratis via e-post. Redaktör: Stig-Åke Petersson. Medlemskap i RFSL kostar mellan 200 och 350 kr/år, beroende på vilken lokalavdelning som väljs. I medlemskapet ingår Kom Ut.Materialet i Nytt i sexualpolitiken får användas fritt med angivande av källa. Adress RFSL Box 350 101 26 STOCKHOLM 08-457 13 00 (tel) 08-30 47 30 (fax) forbund@rfsl.se http://www.rfsl.se