1/2017 1 Fullmäktige Tid 30.01.2017, Kl. 18:00-21:15 Plats Deltagare Nickby Hjärta Namn Kl. Uppg Närv. Liljeström Christel 18:00-21:15 fullmäktige ordf. Vestman Heikki 18:00-20:45 I fullmäktige viceordf. 1-9 Suominen Mia 18:00-21:15 II fullmäktige viceordf. Haapaniemi Rauno 18:00-21:15 III fullmäktige viceordf. Abrahamsson Anna 18:00-21:15 ledamot Alaterä Mandi 18:00-21:15 ledamot Backström Anders 18:00-21:15 ledamot Björkell Rolf 18:00-21:15 ledamot Boman Rainer 18:00-21:15 ledamot Elfgren Thomas 18:00-21:15 ledamot Granqvist Johan 18:00-21:15 ledamot Granqvist Peter 18:00-21:15 ledamot Grönqvist Kjell 18:00-21:15 ledamot Haikonen Petri 18:00-21:15 ledamot Hursti Jari 18:00-21:15 ledamot Hämäläinen Monika 18:00-20:25 ledamot 1-8 Jalas Jyri 18:00-21:15 ledamot Kankfelt Tim 18:00-21:15 ledamot Karhinen Linda 18:00-19:55 ledamot 1-7 Laaksonen Annette 18:00-21:15 ledamot Liljeström Maria 18:00-21:15 ledamot Lindqvist Clara 18:00-21:15 ledamot Lindqvist Kaj 18:00-21:15 ledamot Lindroos Kicka 18:00-21:15 ledamot Manninen-Ollberg 18:00-21:15 ledamot Marja Mattila Marketta 18:00-21:15 ledamot Myrberg Bob 18:00-21:15 ledamot Nyberg Kasper 18:00-21:15 ledamot Oksanen Ari 18:00-21:15 KST ordf. Rantala Juhani 18:00-21:15 ledamot Rope Maarit 18:00-21:15 ledamot Rope Timo 18:00-21:15 ledamot Saarnio Sini-Pilvi 18:00-21:15 ledamot Salo Juha 18:00-21:15 ledamot Sandström Stefan 18:00-21:15 ledamot Skogster Antti 18:00-21:15 ledamot Sundbäck Janica 18:00-21:15 ledamot Sundman Richard 18:00-21:15 ledamot Suuronen Juha 18:00-21:15 ledamot Virtanen Kimmo 18:00-21:15 ledamot Virtanen Tapio 18:00-21:15 ledamot Saxén Johanna 18:00-21:15 I ersättare Kuntsi Eva 18:00-21:15 I ersättare
1/2017 2 Övriga Lindgren Peter 18:00-21:15 ungdomsfmkt representant Grannas Mikael 18:00-21:15 kommundirektör Kokko Leena 18:00-21:15 Laitasalo Pekka 18:00-21:15 Myllyvirta Ilari 18:00-21:15 Ropponen Paula 18:00-21:15 Soosalu Merja 18:00-21:15 Torsell Kurt 18:00-21:15 Söyrilä Pekka 18:00-21:15 Stenvall Peter 18:00-21:15 sekreterare Eskman Eva 18:00-21:15 Frånvarande Kuntsi Hanna ledamot Virpiö Sami ledamot Ordförande Protokollförare Datum Underskrift Ärenden Datum Christel Liljeström 1-11 Protokolljuste rare Peter Stenvall Protokolljustera re Protokolljustering Protokollet framlagt Anna Abrahamsson 07.02.2017 Kasper Nyberg
1/2017 3 Ärendeförteckning Rubrik Sida 1 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 4 2 Val av protokolljusterare 5 3 Godkännande av föredragningslistan 6 4 Förslag till ny förvaltningsstadga 7 5 Sättet för kommunala tillkännagivanden år 2017 12 6 Anhållan om befrielse från förtroendeuppdrag/anna Salmensaari samt val av ny medlem 14 7 Motion om nolltolerans mot mobbning 15 8 Motion om att snabbt ersätta lokaler som förorsakar symptom pga. dålig inneluft, Mandi Alaterä och Heikki Vestman 18 9 Kommundirektörens rapport 28 10 Motion om att förnya konstgräset på Söderkulla idrottsplan/kaj Lindqvist m.fl. 11 Motion om att utveckla en sibbomodell för att unga ska få grepp om livet/timo Rope m.fl. 29 30
1/2017 4 Fullmäktige 1 30.01.2017 Sammanträdets laglighet och beslutförhet KFGE 1 Fullmäktige 30.1.2017 Efter förrättat namnupprop konstaterade ordförande att 41 ordinarie fullmäktigeledamöter var närvarande. Följande ledamöter hade anmält förhinder: Hanna Kuntsi, i hennes ställe hade inkallats I ersättaren Eva Kuntsi, Sami Virpiö, i hans ställe hade inkallats I ersättaren Johanna Saxén, Ordförande konstaterade att 43 ledamöter var närvarande. Kallelse till fullmäktiges sammanträde har satts upp på anslagstavlan samt publicerats i tidningen Östnyland den 24 januari 2017. Den 25 januari 2017 har kallelsen publicerats i tidningen Sipoon Sanomat. Kallelse har sänts till fullmäktiges och kommunstyrelsens ledamöter elektroniskt. Ordföranden konstaterade att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört.
1/2017 5 Fullmäktige 2 30.01.2017 Val av protokolljusterare KFGE 2 Fullmäktige 30.1.2017 Fullmäktige utser två ledamöter att granska protokollet. Till protokolljusterare valdes Anna Abrahamsson och Kasper Nyberg.
1/2017 6 Fullmäktige 3 30.01.2017 Godkännande av föredragningslistan KFGE 3 Fullmäktige 30.1.2017 Fullmäktige beslöt enhälligt godkänna föredragningslistan.
1/2017 7 Fullmäktige 4 30.01.2017 Förslag till ny förvaltningsstadga 13/00.01.01/2012 KST 6 Kommunstyrelsen 12.1.2016 Beredare: kommunsekreterare Peter Stenvall, peter.stenvall(at)sibbo.fi En ny kommunallag (410/2015) trädde i kraft 1.5.2015. Många bestämmelser tillämpas först fr.o.m. 1.6.2017 då den nya fullmäktigeperioden inleds. Detta gäller bl.a. paragarafen om kommunens förvaltningsstadga. I 90 i kommunallagen ingår bestämmelser om förvaltningsstadgans innehåll. De nya bestämmelserna innebär att kommunens förvaltningsstadga måste förnyas. Förvaltningsstadgan ska innehålla behövliga bestämmelser om åtminstone 1) följande frågor som gäller ordnandet av förvaltningen och verksamheten: a) organ och ledning, b) kommunstyrelsens ordförandes uppgifter, c) personalorganisation, d) skötseln av ekonomin, e) granskningen av förvaltningen och ekonomin, f) intern kontroll och riskhantering, 2) följande frågor som gäller besluts- och förvaltningsförfarandet: a) delegering, a) delegering, b) organens sammanträden, c) inkallande av ersättare, d) uppgifterna för organens ordförande, e) tillfällig sammanträdesordförande, f) kommunstyrelsens företrädares och kommundirektörens eller borgmästarens rätt att närvara och yttra sig vid andra organs sammanträden, g) andras än ledamöternas rätt att närvara och yttra sig vid organens sammanträden, h) sätten för beslutsfattande i organen och det sätt på vilket kommunen ser till att den tekniska utrustning och de tekniska förbindelser som behövs för deltagande i elektroniska sammanträden och elektroniskt beslutsförfarande är tillgängliga, i) föredragning, j) förande, justering och delgivning av protokoll, k) undertecknande av handlingar,
1/2017 8 Fullmäktige 4 30.01.2017 l) ordnandet av dokumentförvaltningen, m) avgifter som tas ut för handlingar eller utlämnande av uppgifter, n) behandlingen av initiativ som avses i 23 och om den information som ska ges till initiativtagaren, o) kommunikationsprinciperna, p) förfarandet när ett ärende tas till behandling i ett högre organ, 3) följande frågor som gäller fullmäktiges verksamhet: a) fullmäktiges sammanträdesförfarande, b) inkallande av en ersättare i en fullmäktigeledamots ställe, c) behandling av fullmäktigeledamöternas motioner, d) fullmäktigegrupper som bildats för arbetet i fullmäktige, e) deltagande i sammanträden och elektronisk kallelse till sammanträde, f) längden på ledamöternas anföranden i enskilda ärenden, om dessa behövs för att säkerställa sammanträdets förlopp. Förvaltningsstadgan ska innehålla de bestämmelser som behövs för att de språkliga rättigheterna ska tillgodoses i kommunens förvaltning på det sätt som anges i språklagen (423/2003) och annanstans i lag. Finlands Kommunförbund håller på att bereda en ny mall för förvaltningsstadgan. Denna beräknas bli klar kring månadsskiftet januari-februari 2016. Mallen för förvaltningsstadgan kommer att gälla ordnandet av förvaltningen och verksamheten, ekonomi och revision, besluts- och förvaltningsförfarande, fullmäktiges verksamhet och principerna för de förtroendevaldas arvoden och ersättningar. Eftersom förvaltningsstadgan ska innehålla bestämmelser som är centrala för ordnandet av den kommunala verksamheten är det ändamålsenligt att för beredningen tillsätta en politisk styrgrupp. En motsvarande styrgrupp har även tidigare tillsatts då förvarvaltningsstadgan har förnyats och har då kallats för förvaltningsstadgekommitté. Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen tillsätter en kommitté för förnyandet av kommunens förvaltningsstadga. Kommunstyrelsen tillsatte en kommitté för förnyande av kommunens förvaltningsstadga. Kommittén har följande sammansättning: Kaj Lindqvist, ordförande, Ari Oksanen och Tapio
1/2017 9 Fullmäktige 4 30.01.2017 Virtanen. Kommunsekreterare Peter Stenvall fungerar som kommitténs sekreterare. Gruppen har rätt att vid behov inkalla sakkunniga. Större principella frågor som ska ingå i förvaltningsstadgan förs till behandling i strategiarbetsgruppen. KST 9 Kommunstyrelsen 17.1.2017 Förvaltningsstadgekommittén har uppgjort ett förslag till ny förvaltningsstadga, bilaga 1. Kapitlet som gäller de förtroendevaldas arvoden saknas ännu eftersom kommunförbundets modell för den här delen ännu inte finns. Kapitlet om arvodena behandlas separat och fogas sedan till förvaltningsstadgan. Förslaget till förvaltningsstadga har också behandlats i den av kommunstyrelsen tillsatta strategiarbetsgruppen 2.2.2016 och 15.12.2016. Förvaltningsstadgekommittén har bett utlåtande om förslaget av kommundirektören och avdelningscheferna. Förslaget har också behandlats i kommunens ledningsgrupp. Revisionsnämndens utlåtande Revisionsnämnden har gett utlåtande om förvaltningsstadgan till den del som den gäller externa kontrollen. Revisionsnämnden har föreslagit följande ändringar: 8 Föredragningen i revisionsnämnden Förvaltningsstadgekommitténs förslag: Nämnden fattar beslut om föredraganden. Revisionsnämndens förslag: Revisionsnämnden fattar beslut utan föredragning av en tjänsteinnehavare på basis av ordförandens redogörelse. Förvaltningsstadgekommittén föreslår att revisionsnämndens förslag godkänns. 78 Val av revisionssammanslutning Förvaltningsstadgekommitténs förslag: Revisionssammanslutningen ska väljas för granskning av förvaltningen och ekonomin för fyra räkenskapsperioder. Revisionsnämndens förslag: Revisionssammanslutningen ska väljas för granskning av förvaltningen och ekonomin för högst sex räkenskapsperioder. Förvaltningsstadgekommittén föreslår att revisionsnämndens förslag
1/2017 10 Fullmäktige 4 30.01.2017 inte godkänns. Förslaget till ny förvaltningsstadga grundar sig på - Bestämmelserna i nya kommunallagen - Kommunförbundets modellstadga - Kommunens nuvarande förvaltningsstadga - Fullmäktiges nuvarande arbetsordning Förslagets huvudsakliga innehåll jämfört med nuvarande stadga: Ledningen av kommunen - Nuvarande kommundirektörsmodell fortsätter - Kommunstyrelsens och fullmäktiges ordförandes uppgifter har skrivits in - Kommunstyrelsen leder kommunens kommunikation och ska godkänna direktiv samt ansvarspersoner Kommunens organ - Kommunstyrelsens mandatperiod är fyra år - Kommunstyrelsen har en näringssektion - Tekniska utskottet har 7 medlemmar såsom också byggnadsoch miljöutskottet - Vattenaffärsverket har en egen direktion med fem medlemmar - Ungdomsfullmäktige, äldre rådet och handikapprådet är numera lagstadgade organ och ingår i stadgan Koncernstyrning och hantering av avtal - Kommunens koncernledning har definierats: kommunstyrelsen, kommundirektören, ekonomi- och förvaltningsdirektören och tekniska direktören - Koncerndirektiv och direktiv för avtalshanteringen ska göras upp Organens uppgifter och befogenhetsfördelning - Huvudsakligen samma innehåll som i nuvarande stadga - För näringssektionen har fastställts uppgifter - Tekniska utskottet fungerar inte längre som vattenaffärsverkets direktion - Övertagningrätten av ärenden har inskrivits i enlighet med kommunallagen, dvs. endast komunstyrelsen har övertagningsrätt Extern kontroll - Huvudsakligen samma innehåll som i nuvarande stadga - Uppgifterna som gäller redogörelserna för bindningar är nya Intern kontroll - Direktiv för intern kontroll och riskhantering ska göras upp Bilagor Bilaga 1/ 9 KST: Esitys Sipoon kunnan hallintosäännöksi Bilaga 2/ 9 KST: Förslag till förvaltningsstadga för Sibbo kommun
1/2017 11 Fullmäktige 4 30.01.2017 Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner förslaget till förvaltningsstadga i enlighet med bilagan. Kapitlet gällande förtroendevaldas arvoden behandlas skilt och fogas därefter till förvaltningsstadgan. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KFGE 4 Fullmäktige 30.1.2017 Bilagor Bilaga 1/ 4 KFGE: Förvaltningsstadga för Sibbo kommun. Bilaga 2/ 4 KFGE: Röstningsresultat. Bilaga 3/ 4 KFGE: Förslag till förvaltningsstadga för Sibbo kommun. Heikki Vestman föreslog att i förvaltningsstadgan införs en Sektion för småbarnsfostran som underlyder Bildningsutskottet. Juha Salo understödde Vestmans förslag. Ordföranden konstaterade att det förutom kommunstyrelsens förslag förelåg ett annat understött förslag och att omröstning därför var påkallad. Hon föreslog följande omröstningsförfarande: "ja" röstar de som understöder kommunstyrelsens förslag och "nej" röstar de som understöder Heikki Vestmans förslag. Förslaget godkändes enhälligt. Omröstning: Kommunstyrelsens förslag, 31 röster, Heikki Vestmans motförslag, 12 röster. Bilaga 2/ 4 KFGE Fullmäkige godkände förslaget till förvaltningsstadga i enlighet med kommunstyrelsens förslag, bilaga 1/ 4 KFGE.
1/2017 12 Fullmäktige 5 30.01.2017 Sättet för kommunala tillkännagivanden år 2017 764/07.02.01/2012 KST 10 Kommunstyrelsen 17.1.2017 Beredare: kommunsekreterare Peter Stenvall, peter.stenvall(at)sibbo.fi Enligt 64 i kommunallagen, som gäller fram till 31.5.2017, ska kommunala tillkännagivanden göras kända genom att de sätts upp på anslagstavlan för offentliga kungörelser samt vid behov på något annat sätt som kommunen har fattat beslut om. Enligt den nya kommunallagen, som till denna del träder i kraft 1.6.2017, ska kommunala tillkännagivanden (enligt 108 ) göras kända genom att de offentliggörs i det allmänna datanätet samt vid behov på något annat sätt som kommunen har fattat beslut om. I fortsättningen är alltså det allmänna datanätet, dvs. kommunens webbplats, huvudsaklig kanal för kommunala tillkännagivanden. Enligt lagen publiceras kommunala tillkännagivanden inte längre på kommunens officiella anslagstavla. Man kan dock inte helt avstå från anslagstavlan eftersom övrig lagstiftning kräver att till exempel tillkännagivanden av myndigheter inom statens regional- och lokalförvaltning fortfarande publiceras på kommunens anslagstavla. Fullmäktige beslutar om sättet för kommunala tillkännagivanden samt i vilka tidningar kommunens tillkännagivanden publiceras. År 2016 publicerades kommunens kungörelser och rekryteringsannonser på kommunens officiella anslagstavla samt på kommunens webbplats. Tidningarna Östnyland och Sipoon Sanomat har varit kommunens officiella kungörelsetidningar och där har de kungörelser som enligt lag ska kungöras i tidningar publicerats. Den kungörande myndigheten har också från fall till fall kunnat besluta om att publicera kungörelserna och annonserna i övriga medier. Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige att kommunala kungörelser och rekryteringsannonser fram till 31.5.2017 publiceras på kommunens officiella anslagstavla och webbplats. Från 1.6.2017 publiceras kungörelser och rekryteringsannonser på kommunens webbplats. År 2017 är tidningarna Östnyland och Sipoon Sanomat kommunens officiella kungörelsetidningar och där publiceras de kungörelser som enligt lag ska kungöras i tidningar. Den kungörande myndigheten kan också från fall till fall besluta om att publicera kungörelserna och annonserna i övriga medier.
1/2017 13 Fullmäktige 5 30.01.2017 Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KFGE 5 Fullmäktige 30.1.2017 Fullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag.
1/2017 14 Fullmäktige 6 30.01.2017 Anhållan om befrielse från förtroendeuppdrag/anna Salmensaari samt val av ny medlem 762/00.00.01/2012 KST 12 Kommunstyrelsen 17.1.2017 Beredare:kommunsekreterare Peter Stenvall, peter.stenvall(at)sibbo.fi Anna Salmensaari anhåller av personliga skäl om befrielse från sitt medlemskap i centralvalnämnden. Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige att Anna Salmensaari beviljas befrielse från sitt uppdrag som medlem i centralvalnämnden och att fullmäktige väljer en ny medlem i stället för henne. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KFGE 6 Fullmäktige 30.1.2017 Fullmäktige beviljade Anna Salmensaari befrielse från uppdraget som medlem i centralvalnämnden. Till ny medlem valdes Vilma Saari.
1/2017 15 Fullmäktige 7 30.01.2017 Motion om nolltolerans mot mobbning 1569/12.01.03/2016 UTBSEKT 28 Finska utbildningssektionen 15.6.2016 Beredare: bildningsdirektör Kurt Torsell, kurt.torsell(at)sibbo.fi Marja Manninen-Ollberg och 27 andra fullmäktigeledamöter lämnade vid fullmäktigemötet 16.5.2016 in en motion, där de föreslår att Sibbo kommun inför nolltolerans mot mobbning. Målet ska vara att stoppa mobbningen, inte endast att minska den. Mobbningen ska tas på allvar och man måste systematiskt ingripa i varje enskilt mobbningsfall. Tjänsteinnehavarna ska planera nödvändiga metoder och åtgärder för att barnen ska ha en god och trygg tillvaro i skolan och tillsammans med sina skolkamrater. Mobbningen ska föras fram i den offentliga debatten via informationskanalerna, och även föräldrarna och familjerna ska engageras i arbetet mot mobbningen. Bildningsdirektörens förslag Alla skolor i Sibbo kommun tillämpar nolltolerans mot mobbning. Alla skolor använder programmet Kiva skola och ingriper i varje enskilt mobbningsfall enligt programmets principer. (Mer information om Kiva skola-programmet http://www.kivakoulu.fi/). Vid kvalitetsutvärderingen som inleds nästa höst kommer särskild vikt att läggas vid skoltrivseln. Temat för elevvården under läsåret 2016 2017 är dessutom Att öka elevernas delaktighet. Föredragandes förslag godkändes enhälligt. UTBSEKT 34 Svenska utbildningssektionen 15.6.2016 Beredare: svensk undervisningschef Hannu Ollikainen, hannu.ollikainen(at)sibbo.fi Marja Manninen-Ollberg och 27 andra fullmäktigeledamöter lämnade vid fullmäktigemötet 16.5.2016 in en motion, där de föreslår att Sibbo kommun inför nolltolerans mot mobbning. Målet ska vara att stoppa mobbningen, inte endast att minska den. Mobbningen ska tas på allvar och man måste systematiskt ingripa i varje enskilt mobbningsfall. Tjänsteinnehavarna ska planera nödvändiga metoder och åtgärder för att barnen ska ha en god och trygg tillvaro i skolan och tillsammans med sina skolkamrater. Mobbningen ska föras fram i den offentliga debatten via informationskanalerna, och även föräldrarna och familjerna ska engageras i arbetet mot mobbningen.
1/2017 16 Fullmäktige 7 30.01.2017 Undervisningschefens förslag Alla skolor i Sibbo kommun tillämpar nolltolerans mot mobbning. All skolor använder programmet Kiva skola och ingriper i varje enskilt mobbningsfall enligt programmets principer. (Mer information om Kiva skola-programmet http://www.kivakoulu.fi/). Vid kvalitetsutvärderingen som inleds nästa höst kommer särskild vikt att läggas vid skoltrivseln. Temat för elevvården under läsåret 2016 2017 är dessutom Att öka elevernas delaktighet. Föredragandes förslag godkändes enhälligt. BILDUTSK 94 Bildningsutskottet 21.11.2016 Beredare: bildningsdirektör Kurt Torsell, kurt.torsell(at)sibbo.fi Bilagor Bilaga 1/ 94 BILDUTSK: Kiva koulu- esitys Bilaga 2/ 94 BILDUTSK: Kiva skola-presentation Bildningsdirektörens förslag Bildningsutskottet godkänner finska och svenska utbildningssektionernas beslut och föreslår kommunstyrelsen godkänna bildningsutskottets beslut angående motionen. Bildningsutskottet godkände enhälligt föredragandens förslag. KST 6 Kommunstyrelsen 17.1.2017 Bilagor Bilaga 1/ 6 KST: Motion Bilaga 2/ 6 KST: Kiva koulu- esitys Bilaga 3/ 6 KST: Kiva skola-presentation Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen antecknar bildningsutskottets bemötande för kännedom. Ärendet delges fullmäktige och kommunstyrelsen föreslår att motionen därmed är slutbehandlad. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag.
1/2017 17 Fullmäktige 7 30.01.2017 KFGE 7 Fullmäktige 30.1.2017 Bilagor Bilaga 1/ 7 KFGE: Motion Bilaga 2/ 7 KFGE: Kiva skola-presentation Marja Manninen Ollberg föreslog att motionen återremitteras för ny beredning. Eftersom återremitteringsförslaget under diskussionen understöddes av ett flertal ledamöter frågade ordföranden om alla godkänner att motionen återremitteras. Alla godkände en återremittering. Fullmäktige beslutade enhälligt återremittera motionen för ny beredning.
1/2017 18 Fullmäktige 8 30.01.2017 Motion om att snabbt ersätta lokaler som förorsakar symptom pga. dålig inneluft, Mandi Alaterä och Heikki Vestman 1612/10.03.02/2016 KFGE 121 Fullmäktige 13.6.2016 Mandi Alaterä och Heikki Vestman och 19 andra fullmäktigeledamöter lämnade en motion där de yrkar på att 1. Lokalitetsförvaltningen gör en utredning och upprättar ett ramavtal i syfte att snabbt kunna ta i bruk paviljongskolor eller liknande byggnader i Sibbo. Ramavtalsmodellen används i flera kommuner och skulle för Sibbos del gynna alla kommunens fastigheter då behovet uppstår. 2. Ramavtalet måste färdigställas så att om saneringarna som ska utföras i Tallmo och vid Lärdomsvägen sommaren 2016 inte medför verkliga lättnader för eleverna och lärarna, kan paviljongerna omedelbart tas i bruk. 3. Lokalitetsförvaltningen avtalar redan nu om inneluftsundersökningen som ska genomföras i skolorna i Tallmo och vid Lärdomsvägen i slutet av hösten för att säkerställa en lyckad sanering. Undersökningen ska omfatta såväl en kartläggning av symptomen som en expertanalys av lokalerna. 4. Lokalitetsförvaltningen fäster speciell uppmärksamhet vid byggnadstillsynen i samband med saneringarna av skolorna i Tallmo och vid Lärdomsvägen som genomförs sommaren 2016. Om det inte finns behövlig sakkännedom om inneluftsaneringar i kommunen, ska den skaffas av en oberoende utomstående expert. 5. Kommunen försnabbar vid behov tidtabellen för att bygga nya skolor enligt servicenätplanen och inleder de åtgärder som krävs för att planerna ska kunna framskrida samt planläggningen och markägoförhållandena lösas. Servicenätplanen kan inte leda till resultatlösa saneringslösningar som är främmande för verkligheten. Motionen antecknades för kännedom. Bilaga 1/ 121 KFGE: Motion TEKNUTSK 128 Tekniska utskottet 7.12.2016
1/2017 19 Fullmäktige 8 30.01.2017 Beredare: lokalservicechef Juha Pohjonen, juha.pohjonen(at)sibbo.fi; fastighetsansvarig Ville-Veikko Lallukka, Ville-Veikko.Lallukka(at)sibbo.fi Det centrala innehållet i motionen om att snabbt ersätta lokaler som förorsakar symptom pga. dålig inneluft är följande: I motionen föreslås fem punkter där man bl.a. yrkar på att ett ramavtal för paviljongskolor upprättas, undersökningar görs för att säkerställa en lyckad sanering, speciell uppmärksamhet fästs vid övervakningen av byggarbetena och tidtabellen för att bygga nya skolor försnabbas. Motionen presenteras i sin helhet i bilaga 1. Svar på fullmäktigemotionen: 1. Lokalitetsförvaltningen gör en utredning och upprättar ett ramavtal i syfte att snabbt kunna ta i bruk paviljongskolor eller liknande byggnader i Sibbo. Ramavtalsmodellen används i flera kommuner och skulle för Sibbos del gynna alla kommunens fastigheter då behovet uppstår. Hösten 2016 beredde enheten Lokalitetsförvaltning en konkurrensutsättning av tillfälliga lokaler som grundar sig på ett ramavtal. Beredningen grundar sig såväl på ett tillfälligt och kortvarigt, dvs. cirka ett års behov av tillfälliga lokaler som på ett längre, dvs. flera års behov av tillfälliga lokaler. Ramavtalssystemet kräver dock en objektspecifik minikonkurrensutsättning i samband med vilken de egentliga lokallösningarna och tekniska lösningarna konkurrensutsätts. Ramavtalspraxisen för tillfälliga lokaler varierar kommunvis eftersom de exakta objektspecifika kraven och uppgifterna alltid måste fastställas från fall till fall. Å andra sidan utesluter ramavtalsarrangemanget också eventuella nya leverantörer som man inte har kännedom om på förhand samt eventuella andra tillfälliga lokaler som tidigare använts och blir lediga vid tidpunkten i fråga. 2. Lokalitetsförvaltningen gör en utredning och upprättar ett ramavtal i syfte att snabbt kunna ta i bruk paviljongskolor eller liknande byggnader i Sibbo. Ramavtalsmodellen används i flera kommuner och skulle för Sibbos del gynna alla kommunens fastigheter då behovet uppstår. Hösten 2016 beredde enheten Lokalitetsförvaltning en
1/2017 20 Fullmäktige 8 30.01.2017 konkurrensutsättning av tillfälliga lokaler som grundar sig på ett ramavtal. Beredningen grundar sig såväl på ett tillfälligt och kortvarigt, dvs. cirka ett års behov av tillfälliga lokaler som på ett längre, dvs. flera års behov av tillfälliga lokaler. Ramavtalssystemet kräver dock en objektspecifik minikonkurrensutsättning i samband med vilken de egentliga lokallösningarna och tekniska lösningarna konkurrensutsätts. Ramavtalspraxisen för tillfälliga lokaler varierar kommunvis eftersom de exakta objektspecifika kraven och uppgifterna alltid måste fastställas från fall till fall. Å andra sidan utesluter ramavtalsarrangemanget också eventuella nya leverantörer som man inte har kännedom om på förhand samt eventuella andra tillfälliga lokaler som tidigare använts och blir lediga vid tidpunkten i fråga. 3. Lokalitetsförvaltningen avtalar redan nu om de inneluftsundersökningar som ska genomföras i skolorna i Tallmo och vid Lärdomsvägen i slutet av hösten för att säkerställa en lyckad sanering. Undersökningen ska omfatta såväl en kartläggning av symptomen som en expertanalys av lokalerna. I enlighet med den projekttidtabell som på förhand gjorts upp för Talman koulu genomförs undersökningarna och kartläggningen av symptomen i slutet av år 2016. För Lärdomsvägen gäller samma tidtabell som för Talman koulu beträffande de lokaler som togs på nytt i bruk i augusti 2016. Uppföljningen av de andra lokalerna görs under år 2017. 4. Lokalitetsförvaltningen fäster speciell uppmärksamhet vid byggnadstillsynen i samband med saneringarna av skolorna i Tallmo och vid Lärdomsvägen som genomförs sommaren 2016. Om det inte finns behövlig sakkännedom om inneluftsaneringar i kommunen, ska den skaffas av en oberoende utomstående expert. Övervakningen av byggarbetena i Tallmo utfördes i huvudsak i kommunens egen regi. Under sommarsemestrarna utfördes övervakningen även av Oy Frendypartners Ab. Byggarbetena vid Lärdomsvägen övervakas av Rakennuttajatoimisto Valvontakonsultit Oy. En representant för övervakningskonsulterna besöker objektet dagligen. Övervakaren dokumenterar aktivt händelserna på byggplatsen. Renhetsklassen för saneringarna av enheten vid Lärdomsvägen är P1, vilket betyder att särskild uppmärksamhet fästs vid renhetshantering då
1/2017 21 Fullmäktige 8 30.01.2017 åtgärderna genomförs. Lokalitetsförvaltningen har i större utsträckning än tidigare anlitat utomstående experter för båda objekten. Det lyckade tätningsarbetet har till exempel fastställts och dokumenterats av en utomstående expert. 5. Kommunen försnabbar vid behov tidtabellen för att bygga nya skolor enligt servicenätplanen och inleder de åtgärder som krävs för att planerna ska kunna framskrida samt planläggningen och markägoförhållandena lösas. Servicenätplanen kan inte leda till resultatlösa saneringslösningar som är främmande för verkligheten. Byggandet av campusområdet i Söderkulla har nått projektplansskedet vad gäller skolcentret vid Fröken Miilis väg och projektplanen ska nu godkännas av fullmäktige inom ramen för projektet och budgeten för år 2017. Genomförandet av projektet har beaktats i investeringsprogrammet och framskrider så snabbt som genomförandet av ett stort skolprojekt i praktiken kan framskrida. Detaljplanen för Tallmo, som inbegriper det nya bildningscentret i Tallmo, framskrider. För närvarande utarbetas en referensplan som grund för detaljplanen för Tallmo. Efter att detaljplanen har färdigställts kan man börja planera bildningscentret i Tallmo. Bilagor Bilaga 1 / 128 TEKNUTSK: Motion om att snabbt ersätta lokaler som förorsakar symptom pga. dålig inneluft Tekniska direktörens förslag Tekniska utskottet beslutar ge ovan nämna svar på motionen till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige. Jyri Jalas föreslog att ärendet återremitteras för ny beredning. Förslaget godkändes enhälligt. I den nya beredningen ska fördelarna och nackdelarna med ett ramavtal för paviljongskolor lyftas fram tydligt så att behovet av ett ramavtal kan bedömas. TEKNUTSK 8 Tekniska utskottet 16.1.2017 Beredare: lokalservicechef Juha Pohjonen, juha.pohjonen(at)sibbo.fi; fastighetsansvarig Ville-Veikko Lallukka, Ville-Veikko.Lallukka(at)sibbo.fi
1/2017 22 Fullmäktige 8 30.01.2017 Mandi Alaterä och Heikki Vestman samt 19 andra fullmäktigeledamöter lämnade en fullmäktigemotion 13.6.2016. Fullmäktigemotionens innehåll: I fullmäktigemotionen föreslås fem punkter, där man bl.a. yrkar på att ett ramavtal för paviljongskolor upprättas, undersökningar görs för att säkerställa en lyckad sanering, speciell uppmärksamhet fästs vid övervakningen av byggarbetena och tidtabellen för att bygga nya skolor försnabbas. Motionen i sin helhet presenteras i bilaga 1. Svar på fullmäktigemotionen: 1. Lokalitetsförvaltningen gör en utredning och upprättar ett ramavtal i syfte att snabbt kunna ta i bruk paviljongskolor eller liknande byggnader i Sibbo. Ramavtalsmodellen används i flera kommuner och skulle för Sibbos del gynna alla kommunens fastigheter då behovet uppstår. Enheten Lokalitetsförvaltning har undersökt användningen av ramavtal för paviljongskolor i grannkommunerna och på övriga håll i Finland. De flesta kommuner använder inte ramavtal, men för närvarande tillämpas ramavtalsarrangemang åtminstone i Tusby, Kervo, Helsingfors, Kuopio och Uleåborg. En del av kommunerna har nyligen konkurrensutsatt ett nytt ramavtal, en av kommunerna kommer enligt uppgifter som erhållits inte att förlänga sitt ramavtal för optionstiden och en del av kommunerna har inte ännu hunnit utnyttja avtalet. De leverantörer som kan delta i den egentliga upphandlingstävlingen väljs till ramarrangemanget genom öppen konkurrensutsättning. Valet av leverantörer är viktigt eftersom leverantörer utanför arrangemanget inte får delta i upphandlingar som omfattas av ramarrangemanget. Därför är det väsentligt att det finns tillräckligt information om de upphandlingar som sannolikt kommer att göras under avtalstiden och att informationen ges redan då man informerar om upphandlingen. På grund av upphandlingens art kräver ramavtalsarrangemanget alltid en objektspecifik förenklad konkurrensutsättning i samband med vilken de egentliga lokallösningarna och tekniska lösningarna, leveranstiden samt priset konkurrensutsätts och den slutliga leverantören väljs. Ramavtalsarrangemangets goda och dåliga sidor jämfört med vanlig konkurrensutsättning i samband med paviljongskolor: Ramavtalets goda sidor är att man redan före den egentliga konkurrensutsättningen känner till de på förhand valda leverantörerna och förenklad konkurrensutsättning är en snabb form
1/2017 23 Fullmäktige 8 30.01.2017 av konkurrensutsättning. Ramavtalet lämpar sig väl för upphandlingar där produkten, dvs. föremålet för upphandlingen, noggrant kan fastställas på förhand (t.ex. järnhandelsvaror) och där det inte är ändamålsenligt att på förhand fastställa produktens mängd. Dåliga sidor med ramavtalsarrangemang är att man under dess giltighetstid inte kan beakta förändringar i leverantörsfältet och i takt med att behovet av tillfälliga lokaler konkretiseras är det inte möjligt att utnyttja eventuella andra tillfälliga lokaler som tidigare använts och blir lediga. Det mest krävande med ramavtalsarrangemanget är att på förhand kunna utarbeta specifikationerna så att de betjänar varje enskild upphandling. Oberoende av avtals- eller konkurrensutsättningsform måste man från fall till fall fastställa noggranna objektspecifika krav och uppgifter. Dessa är till exempel lokalbehov, nödvändiga speciallokaler, leverantörens och beställarens ömsesidiga ansvar och skyldigheter, upphandlingens art (hyres- eller förvärvsavtal), upphandlingsform, objekt och dess användningsändamål, placering, servicetjänster, objektets leveranstid/ibruktagningstid/entreprenadtid/ förseningspåföljder, vid hyresavtal hyresavtalets längd, anbudstid, valgrunder samt andra krav som hänför sig till objektet. Därtill ska placeringen av den tillfälliga lokalen motsvara planen och nödvändiga myndighetstillstånd, såsom t.ex. bygglov, ska sökas för lokalen. Det tar vanligtvis 7 9 månader från upphandlingsbeslutet tills byggnaden står färdig. Utformningsfasen utgör cirka 2 månader, konkurrensutsättningen jämte godkännande 2 månader samt färdigställandet av byggnaden 3 5 månader. Det uppskattas att ramavtalsarrangemanget påskyndar upphandlingen av tillfälliga lokaler med 2 3 veckor. Alternativa förfaringssätt för att påskynda upphandlingen av tillfälliga lokaler: a) Hösten 2016 beredde enheten Lokalitetsförvaltning en konkurrensutsättning av tillfälliga lokaler som grundar sig på ett ramavtal. Beredningen grundar sig på ett kortvarigt, dvs. cirka ett års behov av tillfälliga lokaler samt på ett längre, dvs. flera års behov av tillfälliga lokaler. För att ramavtalet ska kunna användas krävs objektspecifika specifikationer och en förenklad konkurrensutsättning, dvs. att anbud begärs innan upphandlingen görs. b) I stället för en konkurrensutsättning som grundar sig på ramavtal
1/2017 24 Fullmäktige 8 30.01.2017 bereder enheten Lokalitetsförvaltning malldokument för den egentliga konkurrensutsättningen av tillfälliga lokaler, där man rent allmänt bestämmer preliminära minimikrav och andra kriterier för konkurrensutsättningen såsom kvalitetskrav. Då dokumenten för anbudsbegäran är färdiga beträffande de allmänna specifikationerna kan man påskynda utformningsfasen och konkurrensutsättningen av entreprenaden. Enheten Lokalitetsförvaltning slutför åtgärderna i enlighet med fullmäktiges beslut, dvs. konkurrensutsätter ramavtalet eller färdigställer malldokumenten för konkurrensutsättningen i enlighet med det valda alternativet i början av år 2017 omedelbart efter att motionen har behandlats. Vad gäller de alternativa förfaringssätten föreslås att man handlar i enlighet med alternativ b med beaktande av ramavtalets för- och nackdelar. Här upprättar man malldokument i stället för ett ramavtal. 2. Ramavtalet måste färdigställas så att om saneringarna som ska utföras i Tallmo eller vid Lärdomsvägen sommaren 2016 inte medför verkliga lättnader för eleverna och lärarna, kan paviljongerna omedelbart tas i bruk. Under punkt 1 beskrivs vägen från upphandlingsbeslutet till det att paviljongen är färdig att tas i bruk. Det tar i praktiken sju till nio månader att iståndsätta baracken. Arbetet inbegriper specifikationer, konkurrensutsättningar, tillståndsförfaranden och byggande, som i sin tur omfattar själva byggnaden, vatten- och elanslutningar samt grundläggningsarbeten. Före det, allt sedan man fick kännedom om inneluftsproblemen, ska flera åtgärder vidtas i enlighet med inneluftsprocessen: byggnaden undersöks för att kartlägga problemen, planer görs upp för att avlägsna problemen och samtidigt tas snabba åtgärder i bruk med hjälp av vilka det säkerställs att man tryggt kan vistas i lokalerna tills alternativa lösningar har undersökts och åtgärderna har fastställts och genomförts. Alternativa lösningar kan vara en sanering eller en helt ny byggnad och under tiden förflyttas verksamheten delvis eller helt till tillfälliga lokaler. Lokalen dit man flyttar tillfälligt kan vara antingen en annan av kommunens lokaler (till exempel Gesterby skola), en utomstående lokal som skaffats för annat bruk eller en tillfällig byggnad. På basis av en dialog om de olika alternativen som förs mellan bildningsväsendet, Lokalitetsförvaltningen och hälsoskyddet fattar man beslut om fortsättningen.
1/2017 25 Fullmäktige 8 30.01.2017 Om man beslutar sig för en tillfällig byggnad (paviljong), ska fastighetens förutsättningar att fungera som tillfällig lokal utredas, dvs. tillåter till exempel planen, byggnadstillsynen och brandmyndigheterna att byggnaden används tillfälligt. Till följande utreds möjligheterna att ansluta el (eventuellt fjärrvärme) och vatten samt avlopp. Efter detta kommer man till upphandlingsåtgärderna som nämns i punkt 1. Som exempel kan nämnas att de årliga hyreskostnaderna för barackerna vid Sipoonjoen koulu var cirka 500 000 euro. Enligt tidtabellen för ramavtalet kan konkurrensutsättningen publiceras i Hilma och ramavtalets leverantörer väljas i början av år 2017 genast då fullmäktigemotionen har behandlats. På motsvarande sätt färdigställs dokumenten för konkurrensutsättningen i början av år 2017. 3. Lokalitetsförvaltningen avtalar redan nu om de inneluftsundersökningar som ska genomföras i skolorna i Tallmo och vid Lärdomsvägen i slutet av hösten för att säkerställa en lyckad sanering. Undersökningen ska omfatta såväl en kartläggning av symptomen som en expertanalys av lokalerna. Största delen av saneringarna i Talman koulu som hänförde sig till byggnadens säkerhet och hälsosamhet utfördes sommaren 2016. De sista saneringarna i skolan utfördes under höstlovet 2016. Ursprungligen hade man planerat att genomföra uppföljningsmätningar av inneluften och en symptomenkät riktad till eleverna i Talman koulu i slutet av år 2016 i enlighet med tidtabellen för projektet. En stor del av saneringarna vid Lärdomsvägen utfördes också under sommaren 2016, men en del av arbetena fortsätter år 2017. Uppföljningsmätningarna av inneluften och symptomenkäten riktad till eleverna genomförs i de sanerade lokalerna vid Lärdomsvägen samtidigt som i Talman koulu. Uppföljningen av de lokaler som tagits i bruk senare än i augusti 2016 görs under år 2017. 4. Lokalitetsförvaltningen fäster speciell uppmärksamhet vid byggnadstillsynen i samband med saneringarna av skolorna i Tallmo och vid Lärdomsvägen som genomförs sommaren 2016. Om det inte finns behövlig sakkännedom om inneluftsaneringar i kommunen, ska den skaffas av en oberoende utomstående expert. Övervakningen av byggarbetena i Tallmo utfördes i huvudsak i
1/2017 26 Fullmäktige 8 30.01.2017 kommunens egen regi. Under sommarsemestrarna utfördes övervakningen även av Oy Frendypartners Ab. Byggarbetena vid Lärdomsvägen övervakas av Rakennuttajatoimisto Valvontakonsultit Oy och arbetet leds och styrs av Lokalitetsförvaltningen. En representant för övervakningskonsulterna besöker objektet dagligen. Övervakaren dokumenterar aktivt händelserna på byggplatsen. Renhetsklassen för saneringarna av enheten vid Lärdomsvägen är P1, vilket betyder att särskild uppmärksamhet fästs vid renhetshantering då åtgärderna genomförs. På grund av arbetsbördan har Lokalitetsförvaltningen utökat användningen av utomstående experter för båda objekten. Det lyckade tätningsarbetet har till exempel fastställts och dokumenterats av en utomstående expert. 5. Kommunen försnabbar vid behov tidtabellen för att bygga nya skolor enligt servicenätplanen och inleder de åtgärder som krävs för att planerna ska kunna framskrida samt planläggningen och markägoförhållandena lösas. Servicenätplanen kan inte leda till resultatlösa saneringslösningar som är främmande för verkligheten. Byggandet av campusområdet i Söderkulla har nått projektplansskedet vad gäller skolcentret vid Fröken Miilis väg. Projektplanen godkändes i november 2016 och projektanslagen godkändes inom ramen för budgeten 2017. Genomförandet av projektet framskrider så snabbt som genomförandet av ett stort skolprojekt i praktiken kan framskrida och färdigställs enligt tidtabellen år 2020. Detaljplanen för Tallmo, som inbegriper det nya bildningscentret i Tallmo, framskrider. För närvarande utarbetas en referensplan som grund för detaljplanen för Tallmo. Efter att detaljplanen har färdigställts kan man börja planera bildningscentret i Tallmo. Tekniska direktörens förslag Tekniska utskottet beslutar ge ovan nämna svar på motionen till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige. Tekniska utskottet godkände enhälligt föredragandens förslag. KST 20 Kommunstyrelsen 17.1.2017 Beredare: kommunsekreterare Peter Stenvall,
1/2017 27 Fullmäktige 8 30.01.2017 peter.stenvall(at)sibbo.fi Bilaga Bilaga 1/ 20 KST: Fullmäktigemotion om att snabbt ersätta lokaler som förorsakar symptom pga. dålig inneluft Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen antecknar tekniska utskottets svar för kännedom. Ärendet delges fullmäktige och kommunstyrelsen föreslår att motionen därmed är slutbehandlad. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KFGE 8 Fullmäktige 30.1.2017 Bilaga Bilaga 1/ 8 KFGE: Fullmäktigemotion om att snabbt ersätta lokaler som förorsakar symptom pga. dålig inneluft Fullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag.
1/2017 28 Fullmäktige 9 30.01.2017 Kommundirektörens rapport KFGE 9 Fullmäktige 30.1.2017 Kommundirektören rapporterade om följande aktuella frågor: - Sibbo kommuns strategiberedning - Utvecklandet av företagandet i Sibbo - Omorganiseringen av utbildningen på andra stadiet i Östra Nyland - Vidtagna åtgärder pga. vandaliseringen och otryggheten i Sibbo Fullmäktige antecknade kommundirektörens rapport för kännedom.
1/2017 29 Fullmäktige 10 30.01.2017 Motion om att förnya konstgräset på Söderkulla idrottsplan/kaj Lindqvist m.fl. 45/12.04.02/2017 KFGE 10 Fullmäktige 30.1.2017 Kaj Lindqvist och 30 andra fullmäktigeledamöter lämnade en motion där de föreslår att kommunen förnyar konstgräset på Söderkulla idrottsplan. Bilaga 1/ 10 KFGE: Motion Motionen antecknades för kännedom.
1/2017 30 Fullmäktige 11 30.01.2017 Motion om att utveckla en sibbomodell för att unga ska få grepp om livet/timo Rope m.fl. 46/09.00/2017 KFGE 11 Fullmäktige 30.1.2017 Timo Rope och 5 andra fullmäktigeledamöter lämnade en motion där de föreslår att kommunen uppgör ett för Sibbo specifikt program för att unga ska få grepp om livet. I programmet bör ingå hur verksamheten ska organiseras och resurseras. Programet uppgörs med det snaraste och behövliga medel reserveras i nästa års budget. Bilaga 1/ 11 KFGE: Motion Motionen antecknades för kännedom.
1/2017 31 Besvärsanvisning Fullmäktige Datum för sammanträdet 30.1.2017 paragrafer 1-11 Besvärsförbud Vad förbudet grundar sig på Över följande beslut kan inte anföras kommunalbesvär enligt 91 kommunallagen (365/1995) eftersom beslutet endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: 1-3, 6-11 Enligt 5 förvaltningsprocesslagen eller annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grunden för besvärsförbudet: Besvärsanvisning Besvärsinstans I nedan nämnda beslut kan sökas ändring med skriftliga besvär. Myndighet till vilken besväret riktas, adress och postadress Helsingfors förvaltningsdomstol, Bangårdsvägen 9, 00520 Helsingfors helsinki.hao@oikeus.fi Besvärstid Kommunalbesvär, paragraf: 4-5 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragraf: Annan besvärsinstans, paragraf: adress och postadress dagar dagar Besvärstiden räknas från delfåendet av beslutet. Besvärsrätt Besvärsgrunder Ändring i beslutet får sökas av den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) av kommunmedlemmar. Kommunalbesvär får anföras på den grunden att beslutet har tillkommit i felaktig ordning den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter beslutet annars strider mot lag. Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna hos besvärsmyndigheten innan besvärstiden löper ut. Besvärens form och innehåll Besvären ska anföras skriftligen. Också elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form. I besvären, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas de grunder på vilka ändring yrkas.
1/2017 32 I besvären ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har upprättat besvärsskriften, ska även denna persons namn och hemkommun uppges i besvären. I besvären ska dessutom uppges postadress, telefonnummer och övrig behövlig kontaktinformation. Om besvärsmyndighetens beslut får delges som ett elektroniskt meddelande ska också e-postadress uppges. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet ska underteckna besvären. Ett elektroniskt dokument behöver ändå inte kompletteras med en underskrift, om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet. Till besvären ska bifogas det beslut i original eller kopia i vilket ändring söks genom besvär intyg över vilken dag beslutet har delgetts eller någon annan utredning över när besvärstiden har börjat de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om de inte redan tidigare har lämnats till myndigheten. Fogas till protokollet