Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Beslut Vålbergsskolan Nors skolområde 660 50 Vålberg 2010-05-26 1 (8) Dnr: 40-2009:1853 Karlstad kommun 651 84 Karlstad Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Skola; Vålbergsskolan Skolhuvudman; Karlstads kommun Områden som behöver förbättras: Skolan bör säkerställa att alla elever och deras vårdnadshavare får information om samtliga alternativ som enligt grundskoleförordningen ska erbjudas inom ramen för språkvalet samt ge eleverna möjlighet att välja bland dessa. Eventuella behov av stöd i andra ämnen får inte begränsa elevens möjlighet att välja ett modernt språk. Skolan bör utveckla formerna för hur elever och deras vårdnadshavare informeras om vad språkvalet innebär, till exempel inför framtida yrkesliv och studier. Skolan bör förbättra sin uppföljning och analys av deltagande och avhopp, särskilt med avseende på undervisningens innehåll och utformning, i syfte att vidta åtgärder för ett ökat deltagande. Rektor bör se till att lärarna får nödvändig kompetensutveckling samt skapa forum för samverkan. Skolan bör i större utsträckning stimulera eleverna till att bli mer aktiva och delaktiga under lektionerna för att få möjlighet utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Skolan bör arbeta för att undervisningen i högre grad individanpassas utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Skolan bör säkerställa att alla elever som behöver stödundervisning eller andra former av särskilt stöd i moderna språk får det. 1

Uppföljning Skolinspektionen följer upp de krav på åtgärder som granskningen resulterat i. Även områden att förbättra följs upp. Senast den 30 september 2010, ska huvudmannen för Vålbergsskolan lämna en redovisning till Skolinspektionen i Göteborg. Redovisningen ska beskriva såväl vidtagna som planerade åtgärder. Ange Skolinspektionens diarienummer (Dnr: 2009:1853) vid kommunikation med myndigheten angående granskningen Inledning Skolinspektionen har genomfört en granskning av Vålbergsskolan skolan i Karlstad kommun avseende elevdeltagande i moderna språk samt undervisningens ändamålsenlighet. Skolan besöktes under hösten 2009 och vid besöket deltog undervisningsråd Roland Fallström och utredare Karin Yllö- Werner. Skolinspektionens kvalitetsgranskning omfattar 40 grundskolor och granskningen inriktas på skolornas förmåga att motivera elever till studier i moderna språk samt skolornas förmåga att ge eleverna förutsättningar att tillägna sig språkstudierna och att nå målen med utbildningen. Det mål med utbildningen i moderna språk som granskningen fokuserar är målet att utveckla den kommunikativa förmågan. Med moderna språk avses här franska, spanska och tyska. Syftet med granskningen är att, genom skolors ökade kunskaper om vilka faktorer som är framgångsrika för språkstudier, bidra till ett ökat elevdeltagande. Följande frågeställningar bildar kvalitetsgranskningens utgångspunkt; Arbetar skolan aktivt och medvetet för att motivera elever till studier i moderna språk samt för att minska avhoppen? Prioriteras den kommunikativa förmågan i språkundervisningen? Anpassas språkundervisningen till elevernas förutsättningar, intressen och behov? Detta beslut baseras på den dokumentation som skolan lämnat till Skolinspektionen samt samtal, intervjuer och klassrumsobservationer som genomförts på plats. Skolinspektionen har träffat två grupper med elever som läser moderna språk i årskurserna 6 9, en grupp elever som inte valt ett modernt språk eller som hoppat av sina studier, lärarna som undervisar i tyska och franska samt ansvarig rektor och områdesrektor. Inspektörerna har observerat åtta lektioner. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerade på annat sätt, har använts. Skolinspektionens iakttagelser vid Vålbergsskolan Vålbergsskolan hör till Karlstad kommun och ligger cirka 20 km sydväst om Karlstad. Skolan bedriver verksamhet för förskoleklass upp till årskurs 9 och har ungefär 450 elever. Skolan erbjuder undervisning i franska, tyska, engelska och svenska inom ramen för språkvalet samt tyska och franska även inom ramen för elevens val. 2

Tabell 1. Andel elever (procent) som läser moderna språk och totalt antal elever efter kön och årskurs Läsår 2006/07 Läsår 2007/08 Läsår 2008/09 Läsår 2009/10 Tot 1 Fl 2 Po 3 Tot 1 Fl 2 Po 3 Tot 1 Fl 2 Po 3 Tot 1 Fl 2 Po 3 Åk 6 Antal elever 66 65 44 51 Andel elever (procent) som läser 61 86 75 88 moderna språk Åk 7 Antal elever 59 67 69 46 Andel elever (procent) som läser 58 48 70 65 moderna språk Åk 8 Antal elever 60 55 64 70 Andel elever (procent) som läser 35 49 36 64 moderna språk Åk 9 Antal elever 62 60 58 65 Andel elever (procent) som läser 35 33 45 32 moderna språk Källa: Skolans uppgifter 1=totalt inom årskursen, 2= flickor inom årskursen, 3=pojkar inom årskursen Av tabell 1 framgår att andelen elever i årskurs 6 som läser ett modernt språk är betydligt högre än andelen i årskurs 9. Läsåret 2006/07 var det 61 procent i årskurs 6 som läste ett modernt språk. Tre år senare när de eleverna började i årskurs 9 var det 32 procent som läste ett modernt språk i årskurs 9. Enligt de uppgifter som skolan lämnat sker avhoppen i språk framför allt inför årskurs 7 respektive 8 Tabell 2. Resultat för elever i årskurs 9 Genomsnittligt meritvärde* Andel (%) som nått målen i alla ämnen* Andel (%) behöriga till gymnasieskolan* Andel (%) elever som har studerat moderna språk i årskurs 9** Vålbergsskolan i Karlstads Samtliga skolor i Riket kommun kommunen 2006 2007 2008 2009 2009 2009 196,4 199,5 195,4 177,5 216,0 209,6 75 69 76 60 86 77 93 86 86 74 91 89 48 32 32 43 64 62 Andel (%) av dem som har studerat moderna språk, som har nått 100 100 100 100 98 94 målen i ämnet** Källa: Skolverkets officiella statistik *Resultat för alla elever i årskurs 9 ** Avser endast elever som läst moderna språk som språkval. 3

Av tabell 2 framgår bland annat att andelen elever som studerade moderna språk vid Vålbergsskolan i årskurs 9 var lägre än snittet i kommunen respektive riket. Arbetar skolan aktivt och medvetet för att motivera elever till studier i moderna språk samt för att minska avhoppen? Alla elever i grundskolan ska göra ett aktivt språkval. Det språkvalet kan innebära studier i ett modernt språk. Med modernt språk menas här i första hand tyska, franska eller spanska. Språkvalet kan också innebära att eleven i stället för ett modernt språk väljer undervisning i svenska eller engelska, teckenspråk eller undervisning i det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i. Grundprincipen för språkvalet ska vara att eleven väljer ett modernt språk. De andra valmöjligheterna ska ses som alternativ till ett modernt språk. Skolan bör således aktivt arbeta för att motivera elever att först och främst välja men också att fortsätta studier i moderna språk. Alla elever och vårdnadshavare ska informeras om vad de olika alternativen inom språkvalet innebär samt ges en reell möjlighet att välja ett modernt språk. För att säkra kvaliteten i utbildningen ska skolan tillhandahålla språklärare med rätt kompetens, ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Detta är också viktiga förutsättningar för att motivera eleverna till språkstudier. För att upprätthålla en god kvalitet i språkundervisningen och för att göra valet av moderna språk attraktivt krävs det bland annat att skolan ständigt prövar och utvärderar undervisningsmålen, följer upp och utvärderar resultaten avseende deltagande och avhopp samt prövar och utvecklar nya metoder. För Karlstads kommunala grundskolor finns ingen kommunövergripande strategi/riktlinje för språkval. Frågan handhas av respektive rektor. Enligt huvudmannen finns samverkan kring språkval mellan skolområden på skolornas egna initiativ. Rektorerna håller ett kvällsmöte under vårterminen för alla elever och vårdnadshavare i årskurs 5 för att informera om språkvalet inför årskurs 6. Med på informationen är studie- och yrkesvägledaren och någon ur lärarpersonalen. Enligt rektorerna betonas vid dessa möten hur viktigt det är att läsa ett modernt språk. Språklärarna uppger att de inte deltar på informationsmötet. De har däremot varit med och tagit fram valblanketten som eleverna får. Ingen särskild information om respektive språk ges dock. Av elevintervjuerna framgår att de saknat denna typ av information. Den hade behövts för att de skulle kunnat göra ett säkrare val eftersom det är svårt att i förväg veta vad varje språk innebär. Inte heller ges information om vad valet av svenska och engelska innebär för elevens framtida val. Det är flera elever som har haft svårt att nå målet i svenska och engelska i årskurs 5 som uppger att de uppmanats av sina lärare att välja svenska eller engelska. Skolinspektionen vill i sammanhanget upplysa om att skolan måste ge alla elever möjlighet att välja mellan de olika alternativ som skolan erbjuder inom ramen för språkvalet. Eventuella stödbehov i andra ämnen får inte begränsa elevens möjlighet att välja ett modernt språk. 4

Om en elev vill byta språkval så tar skolan kontakt med föräldrarna och lärarna försöker motivera eleverna att vara kvar. Det finns en särskild blankett som ska fyllas i. Omval kan bara ske vid terminsbyte. Enligt eleverna är det lätt att byta språkval. Över hälften av eleverna som Skolinspektionen träffade under intervjuer och klassrumsbesök berättar att de helst hade velat läsa spanska, men att det valet inte var möjligt. Rektorerna anger ekonomiska och organisatoriska skäl till detta och att de har ett kommunalt uppdrag att behålla sina lärare. De anser inte att elevunderlaget räcker till tre språk och hänvisar även till att det är svårt att rekrytera lärare i spanska. Dessutom vill de säkerställa att franska och tyska finns kvar som tidigare. Det finns fyra språklärare anställda på Vålbergsskolan varav tre undervisar i språk under läsåret. En är ämneslärare i franska och är anställd sedan 1970. Det finns tre lärare i tyska, en ämneslärare som anställdes 1985, en grundskollärare som anställdes 2000 samt en grundskolelärare som anställdes 2006. Lärarna deltar i den kompetensutveckling som gäller skolan som helhet. Det har tidigare funnits gott om möjligheter för lärarna att bredda sin kompetens inom språket men de senaste två åren har dock kompetensutvecklingsmedlen minskat. Nu finns inga resurser från skolan till hjälp för lärarna att hålla sig uppdaterad inom språket. Detta sker på privata initiativ. Språklärarna ingår inte i några nätverk och har ingen särskild samverkan inom skolan. Skolinspektionen anser att rektor bör se till att lärarna får nödvändig kompetensutveckling samt skapa forum för samverkan. Vålbergsskolan är en nybyggd skola som invigdes 2006. Språklärarna har sina hemklassrum och lärarna är nöjda med läromedel och annat material. Elevgrupperna i moderna språk varierar i storlek från cirka 10 elever till 22 elever. Ju högre årskurs desto mindre blir grupperna eftersom avhoppen är så stora. Enligt de uppgifter som skolan lämnat sker avhoppen i språk framför allt inför årskurs 7 respektive 8. Det framkommer att de elever som inte klarar målen i sitt språk oftast byter till förstärkning i svenska och engelska. Några av de elever som har hoppat av undervisningen i moderna språk väljer istället, enligt uppgift från skolan, att läsa sitt språk inom ramen för elevens val. Det rör sig främst om elever som har läst franska som språkval till och med årskurs 7 och som har haft svårigheter med språket. Skolinspektionen vill i sammanhanget upplysa om att det inte är rimligt att skolor mer systematiskt låter elever byta från språkval till elevens val eller att det sker i ett sent skede av studierna. En elev som har problem med att nå målen för undervisningen i språkvalet har rätt till stöd. Skolan gör ingen uppföljning eller analys av deltagande och avhopp i moderna språk. Det framkommer vid samtal med rektorerna att de inte har prioriterat detta område. Elevernas kunskapsresultat i moderna språk finns inte redovisade i kvalitetsredovisningen och det finns inte heller någon analys av orsakerna till att mindre än hälften av eleverna i årskurs 9 läser ett modernt språk. I den verksamhetsbeskrivning skolan skickat in beskrivs att eleverna hoppar av språken för att de inte orkar med, att de gör kompisval eller att de tycker att det verkar roligare med undervisningen i engelska och svenska. Eleverna säger att det snabbt blir ett glapp mellan de elever som hänger med och de som inte hänger med. De uppfattar att lärarna mest verkar bry sig om de elever som kan. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolan i än högre grad behöver verka för att samtliga elever får en reell möjlighet att välja ett modernt språk, utan att eventuella stödbehov i andra ämnen begränsar deras val. Det finns anledning att se över informationen som ges till elever och deras målsmän angående språkvalet så att eleverna får mer information om respektive modernt språk samt 5

vad språkvalsalternativet svenska och engelska innebär. Skolinspektionen bedömer vidare att skolan bör följa upp och analysera orsakerna till de stora avhoppen så att man kan skapa bättre förutsättningar för de elever som har valt ett modernt språk att nå målen med språkutbildningen samt vidta åtgärder för ett ökat deltagande. Vidare bör rektor se till att lärarna får nödvändig kompetensutveckling samt skapa forum för samverkan. Prioriteras den kommunikativa förmågan i språkundervisningen? Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och att vidga perspektivet på omvärlden och på olika kulturer. Ämnet moderna språk syftar också till att eleven ska vidmakthålla och utveckla sin lust och förmåga att lära sig språk. Utbildningens strävansmål när det gäller den kommunikativa förmågan handlar om att eleven ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att; förstå talat språk i olika sammanhang/delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation. Vidare ska eleven ges möjlighet att utveckla sin förmåga att; uttrycka sina egna tankar samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter/läsa olika slags texter för upplevelser, information och kunskap. Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin förmåga att skriftligt och muntligt i olika sammanhang kunna berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter. Detta förutsätter att det i undervisningen finns utrymme för eleverna att träna sin läs- och skrivförmåga och sin förmåga att lyssna och förstå samt att tala och göra sig förstådd. För att det ska finnas en reell möjlighet till detta måste kursplan och läroplan vara utgångspunkt för undervisningen, det måste finnas en medveten användning av målspråket i klassrummet, eleverna måste ges goda möjligheter att skriftligt och muntligt uttrycka sig på målspråket samt att öva sig att uppfatta någon annans uttryck. Vidare krävs att arbetssätt och arbetsformer samt klimatet i klassrummet främjar en utveckling av den kommunikativa förmågan. Lärarna har utarbetat arbetsplaner och terminsplaneringar som anger mål och syfte med kapitlen i läroboken. Dessa läroboksmål förmedlas till eleverna, men lärarna tycker att det verkar som om det är svårt för eleverna att förstå. Eleverna säger att de känner till de lokala måldokumenten och vet vad de innehåller. Läroboken styr undervisningen i hög grad och lärarna uppger att de litar på att läromedlen är skrivna med styrdokumenten som utgångspunkt. Lärarna har uppfattningen att målspråket ska talas så mycket som möjligt. Vid de observationer som Skolinspektionen genomfört började oftast lektionerna mycket ambitiöst på målspråket för att sedan mer och mer övergå till svenska. När eleverna börjar fråga på svenska så övergår läraren också till att prata svenska. Det finns dock exempel på motsatsen. Eleverna försöker för det mesta svara på målspråket om läraren vill det, men under någon lektion pratade eleverna enbart svenska. Det skiljer mellan lärarna hur mycket och när de pratar målspråket på lektionerna. Skolinspektionen uppfattar att det varierar hur mycket eleverna får möjlighet till att öva sig att tala och göra sig förstådda. Oftast är det läraren som är mest aktiv på målspråket och eleverna säger vissa ord eller repeterar. Lärarna uppger att de tycker det är svårt att veta hur de ska få eleverna mer aktiva. Vid elevintervjuerna visar det sig att det är skillnad mellan språken. Enligt eleverna är det möjligt att sitta av en språklektion utan att säga något på en hel språklektion, något som Skolinspektionen också lade märke till. Eleverna har i viss utsträckning tillgång till autentiska material i form av dialoger samt skriftligt material förutom det utbud som läromedlen erbjuder. Det är vanligt att eleverna får lyssna på radioprogram från Utbildningsradion. Någon gång får eleverna titta på film. Under Skolinspektionens 6

besök var det läroboksmaterial som användes. Eleverna har tillgång till var sin cd med inspelade texter från läroboken så att de kan lyssna på texterna när de vill. Lärarna använder arbetssätt och arbetsformer som i viss utsträckning främjar den kommunikativa förmågan. Skolinspektionen uppfattar att flertalet lektioner var strukturerade och innehöll olika arbetsuppgifter för att träna den kommunikativa förmågan, både muntligt och skriftligt. I ett av språken var tyngdpunkten under de två första åren lagd på att tala för att eleverna skulle lära sig uttal och inte lägga vikt vid stavning. På de lektionsbesök som gjordes fanns många kommunikativa övningar men oftast var läraren den som var mest engagerad. Eleverna får ofta skrivövningar. Det allmänna intrycket under Skolinspektionens besök är att det i hög grad är ett tillåtande klimat i klassrummen. På de flesta lektionerna är det en trevlig stämning och eleverna uppmuntras att prata och de är inte rädda för att säga fel. Detta framkommer även vid intervjuerna med eleverna. Eleverna engagerar sig i uppgifterna och samarbetar bra när uppgifterna så kräver. Skolinspektionen lägger märke till att lärarna inte lägger så stor vikt vid att eleverna pratar korrekt utan uppmuntrar dem att våga prata. Enligt den verksamhetsbeskrivning som skolan skickat in prioriteras de kommunikativa momenten. Lärarna uppger att de så mycket som möjligt försöker genomföra muntliga övningar för att befästa alla de moment som finns i kursplanerna. Examinationsformerna går huvudsakligen ut på att kunna omsätta och kommunicera det som lärts in, både muntligt och skriftligt. I båda språken gör eleverna egna dialoger som de gestaltar och de har även brevvänner där de skriver på målspråket. Lärarna använder ämnesprov från Skolverkets provbank. Sammanfattningsvis anser Skolinspektionen att lärarna på Vålbergsskolan prioriterar den kommunikativa förmågan hos eleverna i viss utsträckning. Granskningen visar goda exempel på undervisning där det finns en medveten användning av målspråket i klassrummet och där arbetssätt och arbetsformer i viss utsträckning främjar den kommunikativa förmågan. Undervisningen skiljer sig dock mellan lärarna och det påverkar elevernas möjligheter att uttrycka sig på målspråket, framför allt muntligt. Under de språklektioner som Skolinspektionen observerade där lärarna talar målspråket i hög grad behöver eleverna stimuleras till att bli mer aktiva och delaktiga under lektionerna. Skolinspektionen bedömer att skolan måste se över vilken typ av kompetensutveckling som behövs för att utveckla språkmetodiken så att eleverna på Vålbergsskolan i högre utsträckning ska kunna utveckla sin kommunikativa förmåga och att deras lust att lära språk ska kunna utvecklas. Anpassas undervisningen till elevernas förutsättningar, intressen och behov? För att skapa motivation hos elever är det viktigt att undervisningen upplevs meningsfull. Det är också viktigt att eleverna får vara delaktiga i planeringen och utvärderingen av sitt eget lärande. Eftersom elever har olika förmågor och sätt att lära blir det nödvändigt att i undervisningen skapa förutsättningar att möta elevernas olika behov. Motivation, meningsfullhet och variation i undervisningens utformning är viktiga faktorer för framgång i språkstudierna. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Detta gäller alla elever, såväl de som är i behov av särskilt stöd som elever i behov av särskilda utmaningar. 7

Lärarna ska organisera och genomföra arbetet så att eleverna utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Skolan ska ta ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen. Eleverna uppger under intervjuerna att de tycker att det är bra att läsa ett modernt språk om man ska resa, arbeta utomlands eller bara för att det är kul att kunna. Vid samtal i klasserna framkommer att eleverna tycker att det är ganska viktigt med språk. De uppfattar inte heller att lärarna pratar så mycket om varför det är viktigt att kunna språk. Samtalen med eleverna visar att många tappar motivationen efter ett par år och när det börjar bli svårt så hänger man inte med. Enligt eleverna beror de stora avhoppen på att språkstudierna är för svåra och att de inte får den hjälp de behöver. Då är det svårt att behålla lusten och motivationen och eleverna väljer att hoppa av till slut. Vid klassrumsbesöken konstaterar inspektörerna att grupperna i de högre klasserna är små, cirka 10 elever, och det framkommer vid det avslutande samtalet vid lektionsbesöket att de flesta av dessa elever har höga betygsmål. Skolinspektionen konstaterar att det finns både lärare och elever som anser att det inte är självklart för en elev att fortsätta språkundervisningen om det finns risk för att inte nå godkändnivån. Några av eleverna uppger att de tycker undervisningen är varierad och de kan påverka innehållet till viss del. I samtliga språk är det läromedlen som styr undervisningen och alla gör samma uppgifter. I dialoger deltar eleverna utifrån sin egen nivå. Enligt eleverna så lyssnar lärarna ibland och försöker ändra sin undervisning, till exempel genom att lägga in sånger och lekar, men det går snart tillbaka till hur det var innan och lektionerna blir förutsägbara igen. Det är lärarna som planerar lektionerna och eleverna känner inte att de är delaktiga. Det framkommer vid samtalen med lärarna att de har flera olika typer av bedömningar; både muntliga och skriftliga, i grupp och enskilt. Skolinspektionen anser att lärarna har en klar bild av vad deras elever kan och flera elever anser att de får visa sina färdigheter och kunskaper på olika sätt. Lärarna skriver arbetsplaner utifrån läroböckernas olika kapitel. Eleverna får i viss utsträckning vara med att påverka innehållet och utvärdera undervisningen tillsammans med läraren. Eleverna gör även självvärderingar där de skriver vad de tycker att de är duktiga i och vilka mål de har nått samt social kompetens. Eleverna tycker att det är bra för då vet de vad som behöver ändras och det står också vad läraren ska göra. Skriftliga omdömen skrivs inför utvecklingssamtalet. Läroböckerna i sig ger variation i arbetssätt och arbetsformer. Eleverna uppger i intervjuerna att det inte finns möjlighet att få extra stöd i språk. Enligt lärarna och eleverna ges stöd vanligtvis inom ramen för de vanliga språklektionerna av ordinarie lärare. Vid samtal säger lärarna att de elever som fortsätter att läsa språk ofta är intresserade och duktiga och därför inte behöver mer stöd än vad de får. Några elever berättade under intervjun att de valde att hoppa av sitt språk för att få en chans att klara sina studier i engelska. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Vålbergsskolan i högre grad behöver anpassa språkundervisningen efter elevernas förutsättningar, intressen och behov. Flera av eleverna uppger vid samtal att de upplever undervisningen i moderna språk som svår och att de inte får det stöd som de behöver. De elever som känner att de får svårt att klara studierna tröttnar och väljer bort studierna i moderna språk. Skolinspektionen bedömer att det är angeläget för Vålbergsskolan att ge stöd till de 8

elever som befaras att inte nå målen och att se till att undervisningen upplevs som meningsfull. Detta kan skapas genom att eleverna vet vad de ska göra och varför, samt att de är delaktiga i planering och utvärdering av sitt eget lärande. Vidare behöver skolan se till att kompetensutveckling genomförs för att utveckla språkmetodiken så att undervisningen känns meningsfull för alla elever. På Skolinspektionens vägnar Elisabeth Ahlgren Enhetschef Karin Yllö-Werner Utredare I ärendets slutliga handläggning har också deltagit utredarna Stina Johansson och Britta Seeger 9