Svepartorp 1:5 Ljusnarbergs socken och kommun, Västmanland Etapp 2, reparation av grund, timmerarbeten samt dräneringsarbeten, 2007 Antikvarisk rapport Anneli Borg Rapport 2007:32
Inledning Svepartorp besiktigades oktober 2000 av Mia Geijer, Länsstyrelsen i Örebro län, Anders Håberger och Lennart Angelroth, stadsarkitekt respektive byggnadsinspektör i Ljusnarsbergs kommun. Vid besiktningen konstaterades att byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt värde av byggnadsminnesklass. Men byggnaden hade skador i stommen och var i stort behov av renovering. 2001 fick arkitektfirman Blomberg & Linscott Arkitekter AB i uppdrag av fastighetsägaren att upprätta ett åtgärdsprogram för fastigheten Svepartorp 1:5. Man kom fram till att byggnaden överlag var i stort behov av renovering. Isynnerhet måste de stora sättningarna i grund och bottenbjälklag åtgärdas. Taket med fastegel var i dåligt skick och fasadpanelen var i stort behov av reparationer. Åtgärdsprogrammet behandlar främst dessa områden. För Åtgärdsprogrammet utgick stadsbidrag. Arbetena på fastigheten påbörjades redan förra året 2006, etapp 1, då man frilade bottenbjälklaget i salen och köket, i byggnadens bottenvåning. Allt material har sparats och förvaras på ägarens loge. En provgrop grävdes i salens mitt för att kunna bedöma markens beskaffenhet. Under år 2007, etapp 2, har man schaktat ur marken, ca 1,5 meter från huset, lagt en ny dränerad grund med fler bärpunkter än tidigare. Man har gjort timmerlagningar, främst på östra fasaden men även på södra. Renovering av byggnadens fönster har påbörjats och kommer att fortgå under vintern. Eftersom virket bör vara vinterhugget skall även granslanor till stockbädden anskaffas under vintern 2007-2008. Den slutliga slutbesiktningen genomfördes 071120 då det kunde konstateras att arbetena genomförts på ett antikvariskt godkänt sätt med gott resultat. Översiktlig beskrivning Svepartorp anges vara den äldsta gården i Ställberg. Den är högt belägen, i så kallat finnläge, med vid utsikt. Namnet anses härröra från finnen Hindrich Påfwelsson, känd under namnet Sweparen, som röjde marken under 1600-talets senare hälft och etablerade ett jordbruk på platsen. Byggnaden som är en stor enkelstuga i två våningar är mycket välbevarad, exteriört så väl som interiört. Troligtvis är byggnaden uppförd omkring 1830-1850. Byggnaden har halvspontad panel av brädor i fallande bredd, vilket är karakteristiskt för Ljusnarsbergsområdet. I interiören märks bl.a. ytterst välbevarade tapeter och schablonmålningar samt snickeriarbeten av ovanligt hög kvalité.
Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Svepartorp 1:5 Socken: Ljusnarsbers socken Fastighetsägare: Hans Hedborg ÖLM diarienummer: 2001.220.163 Länsstyrelsens diarienummer: 434-12266-2007-11-22 Tillstånd från Länsstyrelsen: 2007-07-18 Åtgärdsprogram: Blomberg & Linscott Arkitekter AB Entrepenörer: Vandenberg, snickeri-möbelsnickeri Bramac AB, Ställdalen Antikvarisk kontroll och dokumentation: Örebro läns museum, Anneli Borg Tidpunkt för arbetenas utförande: juni-november 2007, Arbetet med fönsterrenovering samt att vinterhugga virke fortsätter under vintern 2007-2008. Slutbesiktning: 2007-09-24, 2007-11-20 Länsmuseets handlingar i ärendet Dnr: 2001.220.163 - Länsstyrelsens beslut 2007-07-18 - Handlingar i ärendet från 2001-2006 Registrerade bilder: OLM_2007_91_01-58 Antikvarisk slutbesiktning Slutbesiktning skedde vid två tillfällen, först den 17 september då Örebro länsmuseum tillsammans med Länsstyrelsen i Örebro län träffade fastighetsägaren Hans Hedborg och Fredrik Hedborg samt Nils-Erik Andersson, Da Capo för genomgång av utförda samt närmast kommande arbeten. En andra gång den 20 november, då Örebro läns museum träffade Hans Hedborg och Fredrik Hedborg för genomgång av det pågåenden arbetet med fönsterrenoveringen. Detta arbete kommer att fortskrida under vintern. Etapp 2, 2007 Utförda arbeten När mötet för genomgång av de aktuella arbetena för Svepartorp hölls den 6 juli var huset redan lyft. Man schaktade sedan bort jord runt om huset och plockade bort stenarna i grunden. Nämnas bör att det tidigare var överenskommet att huset skulle lyftas under en lägre tid, ca ett år. Nu lyfte man huset vid ett enda tillfälle, hur, och om, detta har påverkat väggarnas lerklining, tapeter, murstock m.m. vet man ej. Det man kan konstatera är att en stor del av tapeterna på bottenvåningen har fallit ned, att lerkliningen på övervåningen har spruckit på några ställen och murstocken i salen har spruckit och till viss del rasat samt att köksspisen med spiskåpa rasat. Olyckligtvis hade inte spiskåpan i köket säkrats innan lyftet och inte heller mallats av, trots anvisningar i Åtgärdsprogrammet 2001-10-25.
Syftet med lyftningen var att hitta en balans mellan murstock, stomme och takkonstruktion. Schaktning och grund Öster om byggnaden sluttade marken ner mot huset vilket bidragit till att vattnet som kom därifrån drog med sig matjord ner mot, men även in under, byggnadens östra del. Detta medförde att bl.a. syllstocken ruttnat och mellanrummet mellan golvbjälklaget och marken fyllts igen, vilket i sin tur bidrog till att delar av bärlinorna ruttnat. Vägen väster om byggnaden stoppade upp vattnet som kom öster ifrån och gjorde marken vattensjuk. Man har nu grävt bort jordlager ner till pinmo vid de grundstenar som inte låg i rätt läge. Grundstenarna har sedan placerats direkt på pinmon. Där efter justerade man med stenar så huset hamnade i rätt nivå. De knutstenar som låg i rätt läge har endast påbyggts ovanpå. Nya bärpunkter, i form av stenar, har fogats in för att avlasta befintliga knutstenar. Dessa har infogats direkt på pinmon och justerats på samma sätt som de ursprungliga grundstenarna. Ritningen är hämtad ur Åtgärdsprogrammet 2001-10-25. Befintliga knutstenar är markerad med en blå ring och de nya bärpunkterna med ett rött kryss. Fasad A har tre nya bärpunkter, en till direkt öster om entrén, och en på var sida av fönstret. Fasad B har två nya bärpunkter, mellan fönstren, på var sida om öppningen i grunden. Fasad C har fyra nya bärpunkter, en på var sida om de två fönstren. Fasad D har två nya bärpunkter, en nära knut CD vid den nya skarven i timret och en där kökets innervägg är ilaxad. Grunden återställdes sedan till en kallmur utan bruk med fler bärpunkter än tidigare. Man har schaktat bort jord runt om huset, dränerat och gjort en lutning på marken för avrinning. Trappan som har lagts på en bädd av singel, lutar nu åt fel håll, in mot huset. Fastighetsägaren avvaktar denna vinter för att se om det rättar till sig. Om inte så skall trappen rätas upp efter vintern. För att veta om åtgärderna i etapp 2 är tillräckliga bör vattenflödet under kommande vårvintrar hållas under uppsikt och mätpunkter för sättningen fastställas. Fördelaktigt är att använda tidigare mätpunkter, om detta inte går skall nya punkter fixeras. Fasader Följande beteckningar används för att lättare beskriva de utförda arbetena. För att bestämma vilken fasad som omtalas används bokstavsbeteckningar med versaler. Den sida där ingångsdörren ligger betecknas som sida A, därefter följer sida B, C och D i riktning medsols.
På fasad D har nedersta stocken, syllstocken, skarvats halvt i halvt med liggande blad. De fyra stockar ovanför syllstocken har skarvats halvt i halvt med stående blad. Syllstocken i fasad C, längst mot knut CD, har lagats med nytt virke i nedkant, utan att man gått in i knuten. Där köksväggens innervägg är inlaxad i fasad D har mellanväggens näst nedersta stock försetts med ett dragjärn som är förankrat i ytterväggens syllstock. Fasad A har ny syllstock på den del av byggnaden som är närmast fasad D. Den nya stocken är infälld i knut AD och skarvad halvt i halvt med liggande blad precis innan mellanväggsknuten. Syllstocken under salsfönstret i fasad A har lagats med en halvsulning. Alla timmerlagningar är ej utförda. Kvar att åtgärda är skadade partier under övervåningens fönster i fasad A. Hur mycket som behöver bytas får avgöras under arbetets gång men som tidigare bör det bytas så lite virke som möjligt och arbetet ska dokumenteras. Denna åtgärd blir troligtvis utförda våren 2008. Fönster Samtliga fönster är i stort behov av renovering, exteriört saknas en stor del av kittet, färgen är vittrad och vissa understycken, sammanfogningar och spröjs behöver lagas i. Från början var det sagt att samtliga fönster skulle plockas ur innan arbetet med att lyfta huset påbörjades. Detta var ej möjligt då bågarna satt för hårt p.g.a. den kraftiga sättningen i byggnaden. Efter att byggnaden var lyft och upprättad gick det att plocka ur fönstren. Fönsterbågarna hade först placerats på övervåningen, lutandes mot väggarna på sidan av respektive fönster vilket bidrog till märken på schablonmålningar samt marmoreringar. Fönstren flyttades sedan till en annan byggnad. I övervåningen, fasad D, bytte man delar av karmens nedre del på plats i samband med att man skarvade i nytt timmer under fönstret. Bottenvåningens fönsterkarm har skarvats på lika sätt men ej på plats. Fönstret i bottenvåningen, i köket, hade tidigare lagningar som nu delvis är omgjorda och delvis bevarade. Vid slutbesiktningen den 20 november 2007, gick undertecknad och Fredrik Hedborg, som utför arbetet med fönstren, igenom en del av fönsterbågarna. Samtliga fönster är exteriört målade med en grön kulör, och skall återigen målas med äkta linoljefärg i lika kulör enligt Riksantikvarieämbetets provsamling, kromoxidgrönt nr 5A-GN83. På insidan av de fönster vi gick igenom har fönsterbågarna två kulörer. En underliggande kulör som på ena bågen var blå, troligtvis samma blå kulör som är på flera av husets bröstpaneler och lister, ovanpå det en grå kulör, grå umbra, 5A-36. Detta syntes tydligt då överta lagret målats med fönstret stängt vilket bidragit till att den underliggande färgen bildar en ram runt om bågens ytterkant. Den underliggande kulören varierade, en annan båge hade en grön umbra, 4A-30, underst. För att klargöra om fönstren ursprungligen haft olika kulörer i olika rum skall samtliga fönsterbågar sorteras rum för rum. Målning av fönstrens insida genomförs vid senare tillfälle när frågan är utredd och kulörer bestäms i samråd med antikvarie. Kommande etapper Inför kommande etapper bör man under vintern anskaffa granslanor till stockbädden eftersom dessa bör vara vinterhuggna. Inför etapp 3, som är takarbeten, har fastighetsägaren anskaffat mer falstegel, och kommer troligtvis att kunna få tag på mer.
Bildbilaga Foto: Anneli Borg, Örebro läns museum OLM 2007_91_1-58 Bild!: Murstock i salen efter lyft av byggnaden. Bilden är tagen 6 juli. Bild 2: Spisen i köket efter lyft av byggnaden. Bilden är tagen 6 juli. Bild 3: Spiskåpan i köket efter lyft av byggnaden. Bild 4: Väggen mellan köket och salen har rasat.
Bild 5: Murstock i salen. Bild 6: Murstock i salen. Bild 7: Södra sidan efter lyft av byggnaden. Här ser man hur högt marken ligger innan schaktning. Bild 8: Syllstocken under entrén är rutten. Bild 9: Västra sidan efter lyft av bygganden. Bild 10: Norra sidan efter lyft av byggnaden.
Bild 11: Bärande sten som glidit ur sitt läge vid mellanväggsknuten i fasad C. Bild 12: Knut CD. Bild 13: Skadat och angripet timmer på östra sidan, fasad D. Bild 14: Skadat och angripet timmer under fönstret i fasad D. Bild 15: Knut AD. Bild 16: Invändigt i köket där köksväggens innervägg är inlaxad i fasad D, i den nya syllstocken.
Bild 17: Kökets södra vägg där endast delar av två tapetvåder finns kvar. Bild 18: Kökets underliggande lerklining bemålad i en gråblå kulör. Bild 19: Syllstock under salfönstret i fasad A har lagats med en halvsulning. Stocken skall även bilas. Bild 20: Västra sidan har fått en ny kallmurad grund med öppning för en lucka. Bild 21: Norra sidan, ny grund längst med salen. Bild 22: Nya bärande stenar under mellanväggsknuten i fasad C.
Bild 23: Knut CD. Bild 24: Salens södra vägg där tapeterna till stor del har släppt. Bild 25: Salens vägg till höger om murstocken. Tapeten är till stor del borta och den bakomliggande stänkmålningen har kommit fram. Bild 26: Detalj av salens lerklining med stänkmålning, se bild 25.
Bild 27: Salens nordvästra hörn där delar av lerkliningen ramlat ned. Bild 28: Kökets nordöstra hörn, sprickor i lerkliningen anas ovan bröstningen. Bild 29:Väggarnas marmorering har skadats när man lutat fönsterbågarna mot väggen. Bild 30: Rum ovan köket där bland annat delar av tapeter förvaras. Tapeten på väggen har till viss del lossnat.
Bild 31: Murstock i i rummet ovan köket. Bild 32: Rum ovan köket där tapeten till viss del lossnat. Bild 33: Sidan av murstocken i rummet ovan salen. Bild 34: Det nordvästra rummet på husets övervåning där lerkliningen och tapeten har spruckit.
Bild 35: Sydvästra rummet på husets övervåning, där tidigare glipa mellan väggen och murstocken är borta efter att man lyft huset. Bild 36: Det sydvästra rummet på husets övervåning där lerkliningen och tapeten har spruckit. Bild 37: Timmerlagningar i kökets östra vägg. Bild 38: Köket, mellanväggens näst nedersta stock har försetts med ett dragjärn förankrat i ytterväggens syllstock.
Bild 39: Timmerlagning i kökets östra vägg. Bild 40: Ny syllstock i kökets norra vägg. Bild 41: Spisen i köket har rasat ytterligare, bilden är tagen 17 september. Bild 42: Murstock i salen, bilden är tagen 17 september.
Bild 43: Iskarvning med nytt virke i en av kökets fönsterkarmar. Bild 44: Östra fasaden med nya timmerlagningar. Bild 45: Norra fasaden med ny kallmurad grund. Här kan man ana den nya lutningen på marken efter schaktarbetena. Bild 46: Södra fasaden med ny kallmurad grund. Även här kan man se den nya lutningen på marken. Bild 47: Ny lutning på marken efter schaktarbeten på byggnadens norra sida. Bild 48: Ny lutning på marken efter scaktarbeten på byggnadens sydöstra sida.
Bild 49: Fönsterbåge med dåligt bottenstycke samt dåliga delar på båge och spröjs. Bild 50: Renovering av fönster. Bild 51: Insidan av en fönsterbåge med två kulörer. Bild 52: Insidan av en fönsterbåge med två kulörer.
Bild 53: Insidan av en fönsterbåge med två kulörer. Bild 54: Renovering av fönster. Bild 55: Byggnadens södra fasad. Bild 56: Lagning av fönsterkarm i rummet ovan köket. Lagningen utfördes på plats.
Bild 57: Begagnat falstegel Bild 58: Byggnadens fönster har gammalt handblåst glas som skiftar i grönt. Här syns det tydligt på det smala fönstret som skall sitta ovan entrén.