strömmen INFORMATIONStill anställda i Kalmar kommun Nr 2 * juni 2012 Kommunens dag 5 maj 2012 Att känna att man gör något viktigt, att man behövs Du har ett ansvar att utveckla Kalmar kommun 1 strömmen
Personaldelegationen har ordet Vi har ett viktigt gemensamt uppdrag text: Bertil Dahl (V), ordförande personaldelegationen och Anders Andersson (C), vice ordförande personaldelegationen Kalmar kommun ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Vi ska vara en av landets mest attraktiva, effektiva och utvecklande arbetsplatser som präglas av öppenhet, delaktighet, hög kompetens, jämställdhet och trygghet. Det ska vara positivt och meningsfullt att arbeta i Kalmar kommun. I personalprogrammet vill vi beskriva vår värdegrund som arbetsgivare, hur vi ser på den kommunala arbetsplatsen samt vilka förväntningar och krav vi har på dig som anställd. Vi är en stor och viktig del av den gemensamma välfärdssektorn. Inom den kommunala verksamheten finns viktiga, ansvarsfulla och intressanta arbetsuppgifter som har mycket stor betydelse för medborgarnas livsmiljö och livskvalitet. Det finns ingen annan sektor som har så stor bredd som just den kommunala. Från avlopp och vatten, via förskola, skola, kultur och föreningsliv, äldreomsorg, socialtjänst, räddningstjänst, skötsel av gator och parker, bostadsplanering till turism och flygplats. strömmen INFORMATIONS- 2 strömmen Strömmen nr 2 juni 2012 Chefredaktör och ansvarig utgivare Christina Karlberg Redaktionskommitté Sara Svensson, Britt Kronberg, Kerstin Ivarsson, Emanuel Wallin, Jan Magnusson och Christine Bergkvist Björklund. Grafisk form Lotta Mellstrand Foto framsidan Bengt Åke Selldahl, Kalmar Vatten, delar ut vattenflaskor på Kommunens dag. Foto:Jan Magnusson Produktion Informationsenheten, Kalmar kommun Tryck KalmarSund Tryck AB, Kalmar Papper och upplaga 130g Silverblade, 6 200 ex Strömmen Informationsenheten, Box 611, 391 26 Kalmar strommen@kalmar.se Vi möter kommunen under dygnets alla timmar och under hela vårt liv. Som anställd i Kalmar kommun ska du ha de bästa förutsättningarna för att trivas och lyckas med ditt jobb. Vi erbjuder en trygg arbetsmiljö där människor trivs, utvecklas och känner sig delaktiga. Vi utbildar anställda och ledare på alla olika nivåer. Tillsammans med de fackliga organisationerna utvecklar vi samverkansformer som ger personalen mer inflytande över det egna arbetet. Våra anställda ska kunna förena arbetsliv och föräldraskap. Vi behöver anställa personer med olika bakgrund och erfarenheter, vi erbjuder en trygg anställning med en önskad sysselsättningsgrad, oftast heltid. Ett öppet arbetsklimat ska gälla och det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet ska utvecklas. Även om vi redan idag har en hög kvalitet på vår kommunala verksamhet, så måste vi hela tiden granska och diskutera vårt arbete. Vi ska ta tillvara de synpunkter som anställda och brukare/kunder/kommuninvånare har. Vi har ett viktigt gemensamt uppdrag från medborgarna. Det ska vi lösa tillsammans på ett rättvist och solidariskt sätt och med stort förtroende för varandra! En väl fungerande, attraktiv, effektiv och utvecklande arbetsplats är en förutsättning för detta uppdrag. Innehållet i Strömmen får gärna citeras, bara källan anges Ännu bättre skapar lugn och ro vid måltiderna text: Christina Karlberg Tre särskilda boenden för äldre får i den första ansökningsomgången av Ännu bättre 133 500 kronor till ett socialt kostprojekt. Måltidstillfällena anses av många vara dagens sociala höjdpunkt, men ju fler som äter samtidigt desto stökigare kan det bli. Projektledaren Sofia Wermelin på omsorgsförvaltningen har funderat på hur kommunen kan erbjuda de äldre ett ökat socialt innehåll och kommit fram till att själva måltidssituationerna måste ses över. Genom att erbjuda en god och näringsriktig kost, tillgängliga lokaler med bra akustik som inte leder till huvudvärk och oro kan vi förbättra måltiden avsevärt, tror Sofia. Tillsammans med dietisten Annika Wahlqvist formulerade hon därför en ansökan till Ännu bättre. En ansökan som nu har beviljats av förvaltningscheferna. God samverkan är A och O. Genom ett tvärprofessionellt samarbete kan vi ge stöd och kunskap samt avsätta tid som ska leda till goda exempel för en bra, trygg, social, näringsrik och anpassad måltid, menar Sofia. Sofia har en rad idéer, hon har studerat forskning på området och inte minst lyssnat på omsorgstagare, personal och anhöriga. En idé är att använda musik i det dagliga arbetet för att utveckla en bra atmosfär. En annan är att med specialanpassat porslin underlätta måltiderna för omsorgstagare med demenssjukdom eller synskada. Dessa åtgärder kan minska risken för lidande, isolering och aptitlöshet. Politikerna har avsatt tre miljoner kronor per år för förbättrings- och utvecklingsarbete. I den första omgången kom fem ansökningar, och förutom omsorgsarbetet beviljades ytterligare två ansökningar; kommunledningskontorets mark- och planeringsenhet får 150 000 kronor till digitalisering av tomtkön samt socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen som får 250 000 kronor för ett samverkansprojekt för att arbeta med ungdomar i riskzonen för kriminalitet. Vill du och din verksamhet söka pengar till nästa omgång hittar ni mer information i den kommungemensamma verksamhetshandboken på vår interna hemsida under rubriken Kunder Medborgare Brukare.
Under våren anordnades fyra utbildningstillfällen där kommunens anställda fick lära sig mer om bemötande och klagomålshantering. text: Christine Bergkvist Björklund foto: Jan Magnusson Tacka för det klagomål du får det är en gåva Ett riktigt gott bemötande kan beskrivas genom två nyckelord: engagemang och empati. Det menar David Forsberg som under våren utbildar kommunens personal i bemötande och klagomålshantering. Efter kommunens dåliga betyg i undersökningen Kommunernas kvalitet i korthet har alla förvaltningar bland annat arbetat fram handlingsplaner för att förbättra sina bemötanden. Under våren anordnades fyra utbildningstillfällen där kommunens anställda fick lära sig mer om bemötande och klagomålshantering. Enligt David Forsberg från DO&Partner AB som håller i utbildningarna är kommunikationen grunden i allt bemötande. Under en heldag varvar han teorier och anekdoter med gruppövningar och konkreta verktyg för hur personalen ska kunna hantera exempelvis en arg medborgare som vill klaga på vår verksamhet. Vi måste se klagomålen som en gåva. De är nödvändiga för oss för att kunna utvecklas och bli bättre. Vi ska be om att få klagomålen, säger David Forsberg. Under utbildningen lär sig deltagarna bland annat om gåvoprincipen. Den innebär att vi tackar kunden för att vi får vetskap om det som är fel. Vi beklagar det som har hänt och lovar att ta hand om problemet. Vi frågar efter information, genomför det vi lovat och följer upp detta med den som har klagat. Och självklart ser till så att det inte ska hända igen. Det har ju sagts att vi ska bemöta andra som vi själva vill bli bemötta. Det är fel. Vi ska bemöta andra som DE vill bli bemötta, säger David Forsberg. Hur var det då med nyckelorden? Engagemang och empati syftar till att vi tar oss tid till att vara intresserade och lyhörda inför den vi pratar med. Vi ger den som pratar med oss utrymme att förklara och vi ställer följdfrågor och sammanfattar det vi talat om. Allt handlar om kvaliteten på vår service. Genom den kritik vi får kan vi förbättra oss och vår service, säger David Forsberg. Enligt David Forsberg är kommuniktionen grunden i allt bemötande. strömmen 3
Att känna att man gör något viktigt, att man behövs Tänk dig att du är 14 år. I kanske tre år, sedan du var elva, har du varit på flykt från ditt hemland, utan vare sig familj eller vänner. Du har upplevt hemska saker, saker inget barn borde behöva uppleva. Så kommer du till ett helt nytt land, där du inte förstår språket och inte vet hur saker funkar. Tanken är skrämmande, eller hur? Den bilden är verklighet för de ensamkommande flyktingbarnen som kommer till bland annat Kalmar. I Kalmar finns två boenden för ensamkommande flyktingbarn: Villa Ossian är för dem som ännu inte fått uppehållstillstånd, Horisont är för dem som fått det. Där finns personal som engagerar sig för att de här barnen ska få så bra som möjligt. Men hur de än anstränger sig kommer de aldrig helt förstå de här barnens situation. Det är svårt för någon som är född i Sverige att veta vad som kan vara svårt att förstå för någon som kommer utifrån. Erik Sjöberg på resurshuset hade en idé som legat och grott ett bra tag, en idé där de som kom fick hjälp och stöd och de som varit här ett tag fick en viktig uppgift. Idén i sig är ganska enkel: De som kommit hit och hittat rätt i det svenska samhället fungerar som mentorer för de som är yngre och just kommit hit. För de äldre är det en chans att bygga på sitt oftast ganska tomma CV, för att ge dem en bättre chans på arbetsmarknaden, berättar Erik. Nu får de en handledarutbildning och en slags arbetslivserfarenhet och dessutom får de referenspersoner. De får känna att de gör något viktigt, att de behövs. Men den stora vinsten är självklart för de yngre, de som får en mentor som kan hjälpa dem med saker som inte personalen på boendet kan. De har varit med om samma resa själva och kan vara både en kompis, någon att prata med eller ta en fika med, och en lärare i hur det funkar här. Det kan vara saker som hur beter sig svenskar i en affär, varför sitter vi som vi gör på bussen, hur mycket ska saker kosta? Ovärderlig kunskap som personalen kanske inte tänker på. De som klarat sig bra och är bra förebilder är en enorm, outnyttjad resurs. Bra förebilder I första skedet har fyra mentorer valts ut. De har inte valts ut med tanke på språk eller nationalitet, utan baserat på personlighet och prestation, att de är goda förebilder. Två av killarna är afghaner, en somalier och en statslös palestinier. Från början funderade Erik rätt mycket på det här med språket. Jag tänkte att jag gärna skulle velat ha fyra afganer, eftersom de flesta ungdomar vi har nu kommer från Afghanistan och talar bara persiska. Men mentorernas reaktion var annorlunda: När vi kom hit klarade personalen på boendet på något sätt att prata med oss, då ska väl vi klara det med. Det blir en del svenska, en del teckenspråk och gester och så finns det tolktelefon till hands. Men funkar gör det. Först i Sverige Vad Erik vet finns inget liknande i Sverige. Flera kommuner har hört av sig och är intresserade av att göra samma sak. I dagsläget gör mentorerna sitt jobb oavlönat, vid sidan av skola eller jobb, men målet är att de ska få någon form av ersättning, kanske som ett kontaktmannaskap. De unga blir yngre Erik berättar att de är yngre nu när de kommer till Sverige. Tidigare var de flesta runt 16 17 när de kom, senaste året har det sjunkit, nu är många 14 15 år. Det är helt fruktansvärt att barn ska behöva uppleva såna här saker, det är hemskt. Men det är en fördel att komma tidigare också, man kommer tidigare in i skolan, har lättare för att lära sig språket och genom att man då kommer in på högstadiet och inte på individuella programmet på gymnasiet har man lättare att få vänner utanför boendet. Var ÄR vi? Zaher Ahmadi är 23 år och är afghan. För sex år sedan kom han till Sverige, och var en av de tre första som flyttade in på Villa Ossian i Påryd. Jag vet hur det känns, hur utlämnad man är, i ett nytt land utan att kunna språket, säger Zaher Ahmadi. 4 strömmen
text: Sara Svensson foto: Jan Magnusson Den stora vinsten är självklart för de yngre, de som får en mentor som kan hjälpa dem med saker som inte personalen på boendet kan. Erik Sjöberg Jag har själv gått den här vägen, så jag vet hur det är. När jag kom hade jag behövt en sån som jag, jag hade massor av frågor. Så jag vet hur det känns, hur utlämnad man är, i ett nytt land utan att kunna språket. Zaher ler lite när han tänker på sitt första intryck av sitt nya hem. Jag kom närmast från Teheran, som har nio miljoner invånare, och så hamnar jag i Påryd. Boendet var inte riktigt färdigt utan det byggdes och målades lite överallt. Jag tänkte var ÄR vi?. Personalen fick förklara med hjälp av tolk: var är vi, när börjar skolan, hur länge ska man vara i skolan, såna saker. Jag kunde inget annat språk än persiska, och hade inte gått i skolan på flera år. Afghaner i Iran tillåts inte gå i skolan. Zaher är mentor till en kille som är 17 år och kom hit från Afghanistan för ett par månader sedan. De träffas 1 2 gånger i veckan och har telefonkontakt många gånger i veckan. Han hjälper till med läxor, svarar på frågor om migrationsprocessen och om hur man klarar sig i Kalmar, visar runt i stan och får ibland fungera som tolk mellan personalen och killen, eller hjälpa till att fylla i blanketter på rätt sätt. Men de hittar även på rent sociala grejer, som att spela fotboll eller bowla, eller att sitta och fika och prata. Jag tycker att det är väldigt roligt, jag gillar att jobba med ungdomar. Jag fungerar som en extra vuxen, som inte hör till någon myndighet. Det kan vara svårt att lita på vuxna och på myndigheter när man är en ung flykting, och att se att personalen på boendet inte lyder under migrationsverket. Men det är lättare med mig, som är ung och har gått samma väg själv. I framtiden kan Zaher tänka sig att utbilda sig vidare för att kunna jobba på ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Jag tror att jag skulle kunna tillföra något viktigt. De flesta som kommer hit kommer från Afghanistan, och jag kan prata med dem på deras eget språk och svara på deras frågor på ett sätt som inte den svenska personalen kan. Erik Sjöberg på resurshuset hade en idé som legat och grott ett bra tag, en idé där de som kom fick hjälp och stöd och de som varit här ett tag fick en viktig uppgift. strömmen 5
Kommunens dag 5 maj 2012 foto: Jan Magnusson Varmt tack till alla som engagerat sig i arbetet med Kommunens dag! Det var mycket roligt att gå omkring på torget och se alla aktiviteter och överallt hördes positiva ord. Kommunledningen 6 strömmen
strömmen 7
Du har ett ansvar att utveckla Kalmar kommun text: Christina Karlberg foto: Malin Gustavsson Kalmar kommun ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Vi ska vara en av landets mest attraktiva, effektiva och utvecklande arbetsplatser som präglas av öppenhet, delaktighet, hög kompetens, jämställdhet och trygghet. Det ska vara positivt och meningsfullt att arbeta i Kalmar kommun. Så inleds Kalmar kommuns nya personalprogram som nu antagits av kommunfullmäktige. Syftet med programmet är att beskriva vår värdegrund för både nuvarande och framtida personal. Hur ser politiker och kommunledning på den kommunala arbetsplatsen? Vilka förväntningar och krav har organisationen på dig som anställd? Kalmar kommun är kommunens största arbetsgivare. Vi erbjuder en mångfald av yrkesområden och en mängd viktiga jobb som direkt påverkar våra kommuninvånare. samverkan och medbestämmande ska fungera vill vi att du som anställd håller dig välinformerad om vad som händer i kommunen för att kunna bemöta och svara på invånarnas frågor. Samtliga anställda ska också ta ett aktivt ansvar för att utveckla verksamheten och sig själva. Det innebär att du som anställd ska känna till och arbeta mot uppsatta mål, aktivt ta del av och söka information inom ditt ansvarsområde. Kalmar kommun satsar mycket på ledarutveckling. Som chef i Kalmar kommun ska du ha engagemanget och viljan att utveckla verksamheten i linje med kommunens mål. Du förväntas också vara en förebild och inspiratör för din personal, säger Anne Elgmark. En god arbetsmiljö betonas i personalprogrammet. Det innebär en miljö där olycksfall, ohälsa och arbetssjukdomar motverkas, där en helhetssyn på arbetsmiljön råder och där du som anställd har möjlighet att påverka arbetets innehåll och din arbetssituation. På våra arbetsplatser möts alla av vår gemensamma kvalitetspolicy Välkommen, vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig! Detta gäller när vi möter våra kommuninvånare, men respekt och engagemang gäller också vårt bemötande som arbetsgivare mot varje medarbetare och i mötet kollegor emellan, avslutar personaldelegationens ordförande Bertil Dahl. Hela personalprogrammet hittar du i verksamhethandboken. NÅGRA AV VÅRA FÖRMÅNER OCH MÖJLIGHETER I KALMAR KOMMUN Personalprogrammet tar bland annat upp rekrytering, ledarskap, arbetsmiljö, lönepolicy, likabehandling, drogpolicy och förmåner. När Kalmar kommun rekryterar personal, så gör vi det med stor omsorg. Vi ska utgå från självklara faktorer som kompetens, jämn könsfördelning och personliga egenskaper. Som anställd har du möjlighet att påverka din arbetssituation och verksamheten på din arbetsplats. Dina åsikter, både positiva och negativa, är viktiga för verksamheten. Därför vill vi att det är en öppen dialog på våra arbetsplatser, menar kommunens personalchef Anne Elgmark. Samtliga anställda har till uppgift att sätta våra kunder, brukare och kommuninvånares behov och intressen i centrum. För att 8 strömmen Aktiv Fritid Som anställd i Kalmar kommuns förvaltningar och bolag är du medlem i vår fritidsförening Aktiv fritid där du kan ta del av förmånliga erbjudanden bland annat gällande sport, motion, evenemang och hälsa. Blodgivning I Kalmar kommun är det självklart att blodgivning kan utföras på arbetstid med bibehållna löneförmåner. Distansarbete Som anställd i Kalmar kommun kan det finnas möjligheter för dig att arbeta på distans någon eller några dagar i veckan. Det är alltid arbetsgivaren som avgör om distansarbete är lämpligt med tanke på dina arbetsuppgifter. Längre semester växla semesterdagstillägget Som anställd i Kalmar kommuns förvaltningar kan du ansöka om att byta ditt semesterdagstillägg mot extra lediga dagar utöver din inarbetade rätt till semester. Denna möjlighet gäller för flera av våra avtalsområden. 50 år När du som tillsvidareanställd i Kalmar kommuns förvaltningar fyller 50 år, får du möjlighet att ta ut en ledig dag med bibehållna löneförmåner i anslutning till födelsedagen, oavsett om denna dag är en arbetsdag eller inte.
Samordning av resurser och kompetens ger bättre service text och foto: Christina Karlberg Egen nämnd och egen ledningsgrupp, men ändå en del av Kalmar kommuns omsorgsförvaltning. De arbetar dessutom på uppdrag av alla kommuner i länet, förutom Torsås. I organisationen finns även de enda av Kalmar kommuns anställda som har sin arbetsplats i Västervik. Kommunal Hjälpmedelssamverkan i Kalmar län (KHS) startade sin verksamhet 1 januari i år. När kommunerna övertog ansvaret för hemsjukvården från landstinget ingick egentligen även hjälpmedelsservice i uppgörelsen, men för att prioritera andra uppgifter tecknades ett avtal att landstinget skulle fortsätta tillhandahålla hjälpmedel. I höstas valde Kalmar och övriga tio kommuner att inte förlänga avtalet ytterligare en period utan istället bygga upp en ny verksamhet gemensamt. Förutom att detta är ett kommunalt ansvar är detta en bättre lösning för att samordna resurser och framförallt kompetens. Våra hjälpmedelskonsulenter och hjälpmedelstekniker har unik kompetens, som inte är så lätt att rekrytera. Vi samlar spetskompetensen och arbetar tillsammans med de samverkande kommunerna, menar hjälpmedelschefen Linus Nielsen. Nu består KHS av 22 personer, varav åtta sitter i Västervik, trots att de är anställda av värdkommunen Kalmar. KHS hanterar de avancerade hjälpmedlen (A-hjälpmedel), till exempel el-rullstolar och lyfthjälpmedel. Första steget när någon behöver hjälpmedel är oftast så kallade egenvårdsprodukter, som vi själva köper i handeln. Nästa steg är bashjälpmedel (B-hjälpmedel) till exempel rullstolsdynor och toalettförhöjningar, där varje kommun har ett buffertförråd. KHS hjälper där till med upphandling och konsultation. För att få ett hjälpmedel krävs en förskrivning av sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut. Vid anpassningar av hjälpmedel eller vid utprovningar av de mest avancerade hjälpmedlen kan förskrivare och patient ta hjälp av/få råd från någon av KHS fyra hjälpmedelskonsulenter och nio hjälpmedelstekniker. Vi rekonditionerar, reparerar och anpassar alla hjälpmedel själva, berättar Linus. Linus började sitt arbete med att bygga upp verksamheten i september, då det slutgiltiga klartecknet från respektive kommunfullmäktige kom. Inte från noll kanske, eftersom landstinget kunde bidra med hur de arbetat, men nya rutiner för kommunernas samarbete skulle läggas upp, de nya lokalerna skulle anpassas till verksamheten och tio nya tjänster skulle tillsättas. Det har varit spännande och utmanande. Väldigt mycket att göra och mycket kvar att göra, men jag har lärt mig väldigt mycket om offentlig verksamhet och hur kommuner fungerar olika, avslutar Linus. Vi samlar spetskompetensen och arbetar tillsammans med de samverkande kommunerna, menar hjälpmedelschefen Linus Nielsen. strömmen 9
Den gör det krångligt att vara rökare text: Ulla W. Hellström och Kjell-Ove Lennartsson, kommunhälsan Rubriken syftar på Kalmar kommuns tobakspolicy och är en av närmare 2 000 kommentarer, både positiva och negativa som medarbetare och chefer skrivit i tobaksenkäten. Det var många intressanta synpunkter som kom fram och de kommer att ligga till grund för det fortsatta tobaksarbetet bland kommunens personal. Under hösten 2011 genomförde kommunhälsan och personalenheten en enkätundersökning bland medarbetare och chefer för att följa upp tobakspolicyn. Det var den första uppföljningen efter att policyn infördes 1 januari 2010. Målet som då sattes var att andelen rökare till 2012 skulle ha minskat till 15 procent och resultatet visade att målet uppnåtts, andelen rökare är idag 14,9 procent. Snusar gör 11 procent av personalen. Att tobak är en fråga som engagerar var vi medvetna om, men att få in så många kommentarer hade vi inte räknat med. Vi kunde se att många tyckte att policyn var bra och viktig. Framför allt tycker de anställda att den är bra för arbetsmiljö och hälsa samt att ingen ska behöva utsättas för rök eller röklukt. Flera skrev att vi som personal ska vara en förebild för barn och ungdomar samt att det nu är mer rättvist när det inte är tillåtet att röka under arbetstid. De som kommenterat att de var negativa till policyn menade att vuxna människor själva ska få bestämma om/när de vill röka. De vill inte ha något förmynderi och några upplevde sig utsatta, jagade och övervakade. Många tyckte att policyn var bra, men att de inte tyckte att den följs och det fanns också flera som uttryckte att den var dålig för att den inte följdes. Policyn upplevs som tandlös när det inte finns några sanktioner mot dem som inte följer policyn. Så många som 332 personer uppger att de utsätts för tobaksrök/ tobakslukt på arbetet dagligen och 782 personer då och då. De vanligaste ställena är i entréer, brukares hem, från kollegor och i arbetsutrymmen. Det finns många kommentarer från medarbetare som går till rökande brukare och det är på gång en kartläggning för att se hur många brukare som röker och därefter ska åtgärder planeras. Många skriver att de utsätts för rök i entréer och att askoppar behöver tas bort. Kan vi skapa tydligare anvisade rökplatser med askoppar? Att det finns behov av det framgår av svaren. Fortfarande röker så många som 17 procent av rökarna dagligen under arbetstid och 36 procent då och då. Men det är också många som uppger att de har minskat på sin rökning och snusning sedan införandet av policyn. Flera både rökare och snusare skriver att de vill bli tobaksfria. 289 rökare har uppgett att de vill sluta röka nu eller längre fram och motsvarande siffra för snusare är 154 personer. De flesta som slutar med tobak gör det på egen hand, men de som önskar stöd kan vända sig till kommunhälsans två tobaksavvänjare eller till sluta-röka-linjen. På kommunhälsans hemsida är det på gång en sida med information om tobak och bra länkar. Det finns en del missförstånd när det gäller policyn, bland annat så framkommer det i en del kommentarer att man tror att arbetsgivaren tvingar personal att sluta röka. Så är det inte, utan policyn säger att det är under arbetstid som det inte får förekomma rökning. Lunchrasten räknas inte som arbetstid. Arbetsgivaren kan inte och har heller inte någon intention att tvinga någon att sluta röka. Däremot så vill arbetsgivaren med policyn erbjuda stöd till dem som väljer ett tobaksstopp. Flera har uppgett att snus borde ingå i policyn. Det har alltså inte varit tydligt i informationen att även snus omfattas av policyn. Då vi ser att det finns så mycket synpunkter och tankar kring tobaken och att så många utsätts för tobaksrök/lukt så rekommenderar vi cheferna att informera och följa upp policyn på arbetsplatsträffar ett par gånger per år samt att ta upp policyn på medarbetarsamtal. Alla nyanställda ska få policyn skriftligt och med tanke på att det är snart är dags för semestrar så kan det vara bra att påminna om att även vikarier omfattas av policyn. Policyn håller på att revideras och då kommer det att bli en tydligare skrivning när det gäller snus och vad som gäller för arbetstagare utan lunchrast. Till sist som någon skrev Policyn hjälper kanske till att få människor att sluta med tobak. Då är mycket vunnet både för den enskilde och arbetsgivaren. Länk till sluta röka linjen http://www.slutarokalinjen.org 10 strömmen
80 miljoner investeras i de kommunala byggnaderna text: Christina Karlberg Kalmar kommun påbörjade i januari en unik satsning inom energi- och miljöområdet. Målet är att minska energiförbrukningen i våra egna lokaler med minst 20 procent. Projektet omfattar ca 230 000 kvadratmeter, eller cirka 200 byggnader. En inventering av fastigheterna är inledd och beräknas vara avslutad i juni och i slutet av september ska den totala analysen vara klar, berättar projektledaren Olof Jönsson. Vi vill veta hur kalmarborna reser text: Christine Bergkvist Björklund foto: Jan Magnusson I Kalmar kommun frågar vi under våren 10 000 personer om hur de reser. Är det med bil, med kollektivtrafik, med cykel eller till fots? Frågorna är en del i den omfattande resvaneundersökning där 20 000 slumpvist utvalda länsinvånare i åldern 16 84 får en enkät hemskickad. I Kalmar kommun får även barn i åldersgruppen 12 15 år möjlighet att svara. Svaren i enkäterna gör det möjligt för oss att planera framtidens Kalmar på ett sätt Projektet, som sker i samarbete med YIT Sverige AB, är Sveriges största satsning inom området 2012 och gynnar även det lokala näringslivet. YIT räknar med att sysselsätta 20 heltidstjänster under två år. Även andra lokala entreprenörer kommer att påverkas då YIT inte har expertis inom samtliga områden. Den stora vinsten ligger dock i den minskade miljöpåverkan och energianvändningen. Tittar man på kalkylen kommer projektet att generera över 100 miljoner kronor över en livscykel på 20 år. Pengar som kan läggas på annan kommunal verksamhet istället för onödiga energikostnader! som ger invånarna bättre förutsättningar att leva mer jämlikt och mer miljövänligt i vardagslivet. Kalmarbornas behov och vanor gällande resande är ett betydelsefullt kunskapsunderlag även för trafiklösningar och byggandet av bostäder. Det är därför mycket viktigt för oss att alla som får enkäten verkligen tar sig tid att svara! säger planeringsarkitekt Anna Ekman. Trafikverket samordnar undersökningen som är ett samarbetsprojekt med regionförbunden och länstrafikbolagen i Kalmar, Kronoberg, Jönköping och Blekinge län. På spaning efter Kvarnholmens dolda historia text: Christine Bergkvist Björklund foto: Jan Magnusson I kvarteret Gesällen vid vårdcentralen på norra Kvarnholmen har arkeologerna verkligen satt spadarna i marken. Genom en av landets största undersökningar med 16 arkeologer ska vi lära oss mer om vilka som bott här och hur de har levt för 350 år sedan. Kom och kika du med! Under året anordnas visningar, föredrag och stadsvandringar i samband med utgrävningen. Riksantikvarieämbetet har en blogg om utgrävningen där de slår fast: Aldrig tidigare i Sverige har så välbevarade huslämningar från 1800-talet hittats som just här i Kalmar. Den arkeologiska undersökningen utförs av Riksantikvarieämbetet och Kalmar läns museum och är nödvändiga för att vi ska kunna bygga framtidens Kalmar på basen av vår fantastiska kulturhistoria. Undersökningen är också en del i den pågående markanvisningstävlingen för kvarteren Muren och Gesällen. Läs mer på www.kalmar.se/gesallen. Där hittar du även en länk till Riksantikvarieämbetets blogg om utgrävningen. strömmen 11
TÄVLA med strömmen INFORMATIONS- Informationsenheten 2012-05/12 Vinnare blev Vinnare av förra numrets tävling Skapa din egen platsannons blev Smedby nattpatrull. Camilla Hermansson skickade in förslaget som belönas med biljetter för hela arbetslaget till en valfri Kalmar FF-match. Juryns motivering: Humor och arbetsglädje i verklig c/o Kalmar-anda präglar den här platsannonsen. Att arbetet upplevs som meningsfullt och att kamratskapen är god i arbetslaget är viktiga komponenter för att den kommunala omsorgen ska fungera. Nu tar vi paus i tävlandet och önskar alla Stömmenläsare en riktigt trevlig sommar! Vill du också tillhöra Pippi Långstrumps gäng? Du ska vara stark som Pippi, då detta krävs till alla tunga lyft som ibland är omöjliga. Du kan inte förvänta dig en kappsäck full med pengar med våran lön, men en kappsäck full med erfarenhet får du. Pippi har två kompisar, här är vi alltid två som jobbar på natten, men fem goa, glada kamrater i arbetslaget. För tillfället är våran lilla gubben lite skruttig men ny springare på väg. Hoppas du är som en liten Herr Nilsson, då vi få röra på oss mycket om nätterna. Cv skickas med flaskpost till Kurrikurriduttön. Läs mer på www.kalmar.se/ledigajobb 12 strömmen