BIOGASANLÄGGNING FÖR BEHANDLING AV ORGANISKT AVFALL. UTKAST TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-02-11 Leif Lindow BioSystem AB Adress Telefon Telefax Momsreg nr/f-skatt/vat Postgiro Bankgiro BIOSYSTEM AB +46 (0)240-290 16 +46 (0)240-290 36 SE556436341301 24 84 38-4 5807-1457 Snöån Skuthagen 4 S-771 90 Ludvika, Sweden E-mail: info@biosystem.se
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER. Företagets namn: Vansbro Biogas AB Postadress: Noret 203 780 51 Dala Järna Kontaktpersoner: Birgit Westhed, VD Anders Munters, Styrelseordförande Verksamhetskod: Verksamhets kod: 90.160, 90.250, 90.30 Miljöansvarig: Anders Munters Telefon: 070-2302353 Birgit Westhed 070-6705710 Anders Munthers Email: birgit.vsthed@telia.com g.a.munters@telia.com Organisationsnummer: 556768-8196 Fastighetsbeteckningar: Planerad avstyckning från Grönliden 1:1 Nuvarande ägare: Vansbro Kommun Kommun: Län: Tillsynsmyndighet: Vansbro Dalarna Miljö- och byggenheten, Vansbro kommun. ANSÖKAN AVSER. Ansökan avser miljötillstånd för: uppförande av en biogasanläggning för rötning av 30 000 årston externt producerat organiskt avfall såsom gödsel, slaktavfall Kategori III, källsorterat hushållsavfall, restaurangavfall, avfall från livsmedelsproduktion, kommunalt slam och slam från fettavskiljare, inklusive en anläggning för produktion av näringskoncentrat ur utrötad biogödsel med hjälp av ultrafiltrering och omvänd osmosteknik. installation av en överföringsledning för avloppsvatten från Procordia. uppförande av gasreningsanläggning för uppgradering av den producerade biogasen till fordonsbränsle. installation av en överföringsledning för renad biogas till Procordia. uppförande av en tankningsstation för renad biogas. mellanlagring (upp till 12 månader) av maximalt 16 000 m 3 näringskoncentrat i befintliga lagertankar på lantbruk, som levererar gödsel till biogasanläggningen.
VERKSAMHETSKOD I BILAGA TILL FÖRORDNINGEN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET OCH HÄLSOSKYDD. (1998:899) Verksamhetskod i bilaga till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är: 90.160 Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall om den tillförda mängden är större än 500 ton per kalenderår. På grund av anläggningens karaktär berörs även följande verksamhetskoder: 90.250 Anläggning för att på annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än 20 ton animaliska biprodukter, som är kategori 1-, kategori 2- eller kategori 3-material. 40.10 Anläggning för framställning av mer än 150 000 kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår. 90.30 Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall, om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle utgörs av mer än 10 000 ton avfall, som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål. 90.10. Avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än 2000 personer eller som emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 2000 personer. VERKSAMHETENS NUVARANDE UTFORMNING OCH OMFATTNING. För närvarande bedriver sökanden ingen verksamhet. 3
NYA PLANERADE PROCESSER. SE BIFOGAD BILAGA 1: Biogasanläggning i Vansbro. Reviderad idéskiss. KORT SAMMANFATTNING. Avfallsmängder. Den planerade biogasanläggningen har projekterats för att i en rötkammare behandla följande mängder lättomsatt biologiskt avfall: AVFALLSTYP Ton/år Bröd och deg 1050 Bioslam 2007,5 Handelsavfall 34,5 Nötgödsel 15500 Hushållsavfall, Vansbro 310 Restaurangavfall 33 Slaktavfall rent 100 Foderpotatis 1000 Skalrester från potatis 150 TOTAL AVFALLSMÄNGD 20185,0 Spädvatten 8000 TOTAL SUBSTRATMÄNGD 28185,0 I en separat rötkammare kommer även följande mängder kommunalt slam att behandlas: AVFALLSTYP Ton/år Slam från kommunala reningsverk 1300 TOTAL AVFALLSMÄNGD 1300,0 Spädvatten 1950 TOTAL SUBSTRATMÄNGD 3250,0 Gasproduktion. Den föreslagna biogasanläggningen i Vansbro beräknas producera totalt från båda rötkammarna 4 670 m 3 rågas per dygn med en metanhalt på 67 %, motsvarande en kontinuerligt producerad effekt på 1,3 MW och en årlig oljeersättning på 1163 m 3 eldningsolja 1. Efter uppgradering i en gasreningsanläggning erhålls c:a 3 225 m 3 fordonsgas per dygn med en metanhalt på 97 %. Den producerade mängden fordonsgas är tillräcklig för att driva c:a 540 personbilar, 13 bussar eller 18 lastbilar, men i ett inledningsskede innan det etablerats en gasdriven fordonspark kommer den uppgraderade biogasen att användas för att ersätta c:a 250 ton gasol per i Procordias gräddningsugnar och för ersättning av fossila bränslen i närområdet. 4
Biogödsel. Det utrötade organiska lättomsatta avfallet avvattnas och rejektvattnet från avvattningen renas tillsammans med avloppsvattnet från Procordia i ett anaerobfilter och två aeroba biobäddar följt av ultrafiltrering och omvänd osmos. Anläggningen producerar dagligen 1,4 ton fastgödsel med en torrsubstanshalt på 30 %, 27,3 m 3 näringskoncentrat och 143 m 3 renat vatten av en sådan kvalitet att det kan användas som späd- och tvättvatten och/eller skickas till recipient/reningsverk. Såväl fastgödsel som näringskoncentrat distribueras var för sig eller i blandning för användning som organiska gödselmedel i traktens lantbruk. Det utrötade kommunala slammet, c:a 8,9 m 3 /d med en torrsubstanshalt på 3 %, transporteras till externa rötrestlager för spridning i energiskog eller, efter certifiering, på åkermark. Alternativt avvattnas slammet och utnyttjas för produktion av anläggningsjord. Mellanlagring av biogödsel. Vansbro Biogas AB kommer att stå som huvudman för att lagrings- och spridningsavtal tecknas och att det finns tillräckligt med spridningsarealer för den producerade biogödseln. Biogödseln från den biologiska behandlingen av avfall, ca 10 500 m 3 /år, kommer att korttidslagras i två behållare med en total volym på 350 m 3 vid biogasanläggningen. Den transporteras sedan i slutna tankar tillbaks till friställda godkända lagerbehållare hos de lantbrukare, som levererar gödsel till biogasanläggningen, för mellanlagring i väntan på odlingssäsongen. Befintliga lagerbehållare hos intresserade leverantörer av flytgödsel i Nås, Äpppelbo, Skålö och Dala Järna har en sammanlagd volym av c:a 8500 m 3 lagerbassänger och ytterligare lagringsvolymer planeras som satellitlager hos lantbrukare utan flytgödselhantering. Möjlighet kommer på så sätt att finnas för mellanlagring av flytande näringskoncentrat under minst 10 månader. Fastgödsel från biogasanläggningen transporteras i slutna container och mellanlagras på befintliga godkända gödselplattor hos leverantörer av fastgödsel. 5
Mellanlagring av kommunalt slam. Det rötade kommunala slammet från biogasanläggningen, c:a 3 250 m 3, lagras i separata lagringsbehållare med minst 10 månaders lagringskapacitet i anslutning till spridningsarealen. Spridning av biologiskt behandlat avfall på åkermark. Innehållet av kväve, fosfor och kalium i näringslösningen från ultrafiltrering och omvänd osmos beräknas till: N P K kg/m 3 kg/m 3 kg/m 3 6,61 0,36 4,28 Om fastfasen från avvattning av biogödsel blandas i näringskoncentratet får den flytande slurryn följande växtnäringsinnehåll: N P K kg/m 3 kg/m 3 kg/m 3 6,37 1,42 4,12 Totalt produceras i biogasanläggningen följande mängder näringsämnen per år: N P K kg/år kg/år kg/år 66680 14871 43136 Med en kvävegiva på 80 kg/ha räcker den producerade näringen till c:a 835 ha odlingsmark. Vansbro Biogas AB avser att ansluta sig till det frivilliga certifieringssystemet för rötrest och kompost. Spridning kommer i huvudsakligen att ske under en koncentrerade period på våren i samband med sådd. Resterande växtnäring sprids på hösten. 6
Spridning av rötat kommunalt slam. Innehållet av kväve, fosfor och kalium i det rötade kommunala slammet beräknas vara: N P K kg/m 3 kg/m 3 kg/m 3 2,0 2,6 0,2 Inledningsvis måste bioslammet utnyttjas i energiskogsodling eller, efter avvattning, för produktion av anläggningsjord. När slammet är certifierat kan det även användas i konventionell odling. LOKALISERING. Föreslagen lokalisering av biogasanläggningen på avstyckning från Grönalid 1:1 framgår av bifogade kartskisser i BILAGA 2. Den föreslagna lokaliseringen är belägen inom ett område som ursprungligen köptes som tomtmark för industriändamål, men som av någon anledning ännu ej är planlagd som industrimark. Den föreslagna lokaliseringen kräver därför en ny detaljplan. Den förslagna fastigheten har valts med tanke på att underlätta behandlingen av avfall och avloppsvatten genom närheten till Procordia. Lokalisering nära befintlig fjärrvärmecentral på angränsande fastighet Grönalid 1:24 ger även tillgång till värme under uppstarten av biogasanläggningen, liksom möjlighet att avyttra överskottsenergi under ett initialskede med ingen eller begränsad tillgång till avsättning för fordonsgas. Lokaliseringen medför en viss risk för översvämning inom delar av fastigheten vid maximal översvämning. Den föreslagna placeringen är lokaliserad i ett industriområde på ett avstånd av c:a 180 meter från närmaste bostadsbebyggelse. ALTERNATIVA PLATSER FÖR LOKALISERING. I Bilaga 2 finns förslag på alternativ för lokalisering på planlagd mark för industriändamål med minimal översvämningsrisk och längre från bostadsbebyggelse. Dessa alternativ fördyrar dock biogasanläggningen genom längre avstånd till Procordia och fjärrvärmecentralen. 7
NOLLALTERNATIVET. Ett nollalternativ med bibehållande av nuvarande hantering av aktuella avfallstyper gör det mycket svårt att kunna etablera ett tankställe för fordonsgas i området. De aktuella producenterna av restprodukter, lämpliga för biogasproduktion, ligger geografiskt långt från varandra och varje producent har för små avfallsmängder för att kunna få lönsamhet vid produktion av biogas och speciellt biogas uppgraderad till fordonsbränsle. Procordia skulle då även fortsättningsvis få höga kostnader för inköp av fossilt bränsle i form gasol och för borttransport och behandling av avloppsvatten och avfall. ALTERNATIVA LÖSNINGAR. En alternativ processlösning vore att utnyttja biogasen för produktion av syntetisk diesel. Detta är dock ett dyrare alternativ eftersom konverteringen av biogas till diesel kostar mer än uppgradering till fordonsgas. Dessutom kräver en sådan anläggning även en kontinuerlig avsättning av betydande mängder ånga och restgaser, eftersom produktionen av syntetisk diesel endast motsvarar 50-60 % av råvarans energiinnehåll. Fördelarna är att utrustning för distribution och tankning är betydligt enklare. RÅVAROR OCH KEMIKALIER. I biogasanläggningen kommer kemikalier endast att användas i form av smörjolja för maskiner och biologiskt nedbrytbara tvättmedel för rengöring. Hygienisering sker endast genom värmebehandling. TRANSPORTER. I dagsläget. Avfallstransporterna i dagsläget har uppskattats enligt följande: DAGSLÄGET Distans Mängd Transportarbete km ton tonkm Gödselspridning 1 15500 15500 Potatis 12 1150 13800 Pizza & pajrester 350 1050 367500 Matavfall 89 2485 221165 SUMMA 617965 8
Efter etablering av biogasanläggningen uppskattas transportarbetet att se ut som följer: MED BIOGAS Distans Mängd Transportarbete km ton tonkm Gödsel 18 15500 279000 Potatis 18 1150 20700 pizza 0 1050 0 Matavfall 0 2485 0 Biogödsel 18 10476 188568 Gödselspridning 1 10476 10476 SUMMA 498744 Transportarbetet för kommunalt slam uppskattas att bli i stort sett oförändrat. Till biogasanläggningen kommer att transporteras med lastbil c:a 17 130 ton avfall per år, vilket beräknas ge 3-4 transporter per dag. Från Procordia pumpas 1050 ton avfall och 8000 m 3 avloppsvatten per år direkt in i lagerbehållare på biogasanläggningen. Från biogasanläggningen transporteras med lastbil c.a10 500 m 3 näringskoncentrat per år, vilket beräknas ge 2-3 transporter per dag. Transportarbetet för beräknas därmed att minska med 119 221 tonkm per år. UTSLÄPP TILL LUFT. Restgaser. Vid uppgradering av biogas till fordonsbränsle uppstår metanförluster på 1-2 %, vilket kommer att medföra ett utsläpp av metan från uppgraderingsanläggningen på maximalt 63 m 3 metan per dygn, dvs. 22 995 m 3 metan per år. Restgasen avses att förbrännas i en speciell avgaspanna för att minimera risken för metanutsläpp till atmosfären. Lukt. I syfte att motverka uppkomsten av luktolägenheter kommer: All hantering av flytande avfall att ske i ett slutet system med avluftningen från tankar anslutna till ett kompostfilter. Allt fast avfall att tas emot och behandlas i slutna utrymmen med ventilationssystem och avluftning från alla tankar anslutet till ett kompostfilter. Alla utleveranser från anläggningen att ske i slutna behållare. Samtliga behållare i anläggningen att vara slutna. 9
UTSLÄPP TILL VATTEN. Från biogasanläggningen med tillhörande reningssystem för rejektvatten och avloppsvatten från Procordia kommer 143 m 3 /d renat vatten att produceras med följande kemiska egenskaper: COD < 10 mg/l N < 5 mg/l P < 1 mg/l K < 5 mg/l 21,9 m3/d av det renade vattnet används som spädvatten i anläggningen medan resterande 121,1 m 3 /d avleds till recipient eller reningsverk i enlighet med kommande myndighetsbeslut. Allt internt tvätt- och avloppsvatten behandlas internt i biogasanläggningen. BULLER. Vid biogasanläggningen alstras ljud från: fläktar och kompressorer förbehandlingsutrustning transporter Buller från fläktar, kompressorer och förbehandlingsutrustning är begränsade till resp. maskinrum och kommer ej att ge upphov till olägenheter för omgivande bebyggelse. Buller från transporter begränsas normalt till 5-7 lastbilstransporter per dag. AVFALL. Det avfall som produceras vid biogasanläggningen begränsas till rejekt från felsorterat material, som kommer att levereras till godkänd avfallsbehandlingsanläggning. HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN SAMT ÖVRIGA RESURSER SOM VERKSAMHETEN KAN ANTAS MEDFÖRA Energiförbrukning. Procordias behov av 250 ton gasol per år elimineras samtidigt som fordonsgas för drift av 540 personbilar produceras. Totalt producerar anläggningen energi motsvarande en årlig oljeersättning på 1 183 m 3 eldningsolja per år 10
Återanvändning Genom att uppföra en biogasanläggning för rötning av organiskt avfall erhålles ett antal fördelar mot dagens situation såsom att: restprodukterna från den biologiska behandlingen kan användas på ett miljöriktigt sätt som hygieniserade gödsel- och jordförbättringsmedel i ett lokalt kretsloppssystem med samtidig produktion av högvärdig energi för ersättning av fossila bränslen. lokala energibehov i form av värme, gasol och drivmedel ersätts av rågas och fordonsgas från biogasframställningen. metanläckage från lagring av 15 500 m 3 gödsel elimineras. kväveförluster från 15 500 m 3 gödsel i form av ammoniakemissioner till atmosfären förhindras genom att ammoniumkväve i avfallet föreligger som nitratkväve i näringskoncentratet. Förutom näringsinnehållet i gödseln kan årligen ytterligare c:a 31 030 kg kväve, 7100 kg fosfor och 19 885 kg kalium tillföras lantbruket som utvunnits ur områdets övriga organiska avfall. EFFEKTER VID OLYCKOR T.EX. HAVERI, BRAND OCH DYLIGT. Tillkommande riskkällor är utrustningen för rötning, rening, komprimering och tankning av biogas, som kommer att ske med känd teknik. Utrustningen är tillståndspliktig i enlighet med bestämmelserna för hantering av brandfarlig vara samt besiktningspliktig på samma sätt som befintliga rötgasinstallationer och får ej driftsättas utan föregående tredjepartsbesiktning i enlighet med Räddningsverkets föreskrifter. Anläggningen kommer även att ingå i rutinmässiga besiktningar och brandtillsyn. SAMMANFATTNING AV HÄLSO- OCH MILJÖEFFEKTER AV DEN PLANERADE ÅTGÄRDEN. De miljöolägenheter, som den planerade åtgärden kan ge upphov till är ringa eftersom processen är helt sluten frånsett luftrening i ett kompostfilter och lagstadgade säkerhetsanordningar i form av hydrauliska övertrycksskydd i biogassystemet, som kan ge kortvariga gasutsläpp i händelse av övertryck i gassystemet. 11
All inkommande organiskt avfall till biogasanläggningen hygieniseras vid en temperatur på 70 o C med en hålltid på 1 timme för att eliminera risken för smittspridning i samband med hantering och transport av inkommande externt avfall. Hygieniseringsanläggningen utformas i enlighet med Statens Jordbruksverks bestämmelser. Den vid biogasprocessen bildade biogasen kommer att utnyttjas för ersättning av värme, gasol och fordonsgas i lokalområdet. Den planerade satsningen innebär även positiva miljöeffekter för omgivningen eftersom all spridning av luktande gödsel ersätts av spridning av ett luktfritt näringskoncentrat. Bilagor: 1. Biogasanläggning i Vansbro. Reviderad idéskiss 2009-02-11 2. Förslag till lokalisering med karta som visar översvämningsområden och bebyggelse i närområdet. 12