Sammanträdeshandlingar

SOLLENTUNA KOMMUN Sammanträdeshandlingar Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott 2015-09-15

SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott Kallelse Sidan 1 av 2 Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott kallas till sammanträde Tid: Plats: 2015-09-15 kl 8:30 Helenelund Information om förslag till VP 2016, Maria Pettersson Informationsärenden 1. Upprop 2. Godkännande av dagordning 3. Justering 4. Förvaltningsinformation Beslutsärenden 5. Matlåda i hemtjänst 6. Beslut om plan för funktionshinderområdet 7. Tillgång till Internet i äldreomsorgsverksamheter 8. Åldrande inom LSS-verksamheterna 9. Plan för LSS boenden 10. Inventering av lokalbehov 2017-2021 11. Vård- och omsorgsnämndens fördelning av arbetsmiljöuppgifter Informationsärenden 12. Övriga frågor 2015/0004 VON 2015/0029 VON 2015/0028 VON 2015/0006 VON Dnr 2014/0110 VON 2014/0075 VON 2014/0099 VON 2015/0290 VON 2015/0243 VON 2015/0224 VON 2015/0189 VON Dnr 2015/0005 VON Noteringar Noteringar Noteringar

Sidan 2 av 2 2015-09-09 Anna-Lena Johansson (FP) Ordförande Alexandra Algodin Sekreterare De handlingar som sänds ut tillsammans med denna kallelse är ett urval av de handlingar som finns i respektive ärende. Den som önskar ta del av det fullständiga beslutsunderlaget kan kontakta vård- och omsorgskontoret. Till sammanträdet förutsätts att utsända handlingar har lästs samt att berörd handläggare kontaktats vid eventuella frågor.

SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret Liselott Olsson 2015-06-30 Sidan 1 av 4 Dnr 2014/0110 VON-1 Diariekod: 718 Vård- och omsorgsnämnden Matlåda i hemtjänst Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår att vård- och omsorgsnämnden beslutar följande: 1. Vård- och omsorgsnämnden tar från och med 2016-01 -01 bort subventionen för insatsen matlåda i hemtjänsten. 2. Vård- och omsorgsnämnden hemställer hos fullmäktige att besluta att avgiften för insats matlåda i hemtjänsten tas bort från 2016-01- 01. 3. Vård- och omsorgsnämnden ger vård- och omsorgskontoret i uppdrag att revidera riktlinjer för biståndsbedömning, förfrågningsunderlag och kostpolicy. 4. Vård- och omsorgsnämnden ger vård- och omsorgskontoret i uppdrag att löpande följa upp effekterna av förändringen och vid behov återkomma till vård- och omsorgsnämnden. Sammanfattning Avdelningen avtal och uppföljning fick i oktober 2013 i uppdrag att se över avgiften och subventionen kring insatsen matlåda i hemtjänsten. Vård- och omsorgskontoret föreslår att avgift och subvention för matlåda i hemtjänst tas bort. Subventionen kostade nämnden 683 722 kronor 2014. Endast brukare med insats matlåda far del av subventionen och detta kan ses som en särbehandling. Om subventionen tas bort bör de höga kraven kring matlådan sänkas vilket skapar större möjligheter för utförarna att profilera sig och även vara mer flexibla gentemot brukarens önskemål. Bakgrund Brukarna i Sollentuna betalar en avgift på 41 kr per matlåda och en fast leveransavgift på 352 kronor/månad. Flera av de underleverantörer som anlitas av hemtjänstföretagen har en matlåda som kostar mer än 41 kr. Vårdoch omsorgsnämnden betalar mellanskillnaden till utförarna upp till 67 kr. Nettokostnaden för insatsen matlåda var 2014 för vård- och omsorgsnämnden 683 722 kronor och antalet matlådor var ca 5600 stycken/månad. Det finns också företag som har en matlåda som kostar mer än 67 kr vilket resulterar i att företaget måste betala mellanskillnaden själva. I dagsläget är det ca 360 personer som har biståndsbeslut på matlåda. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Tjänsteutlåtande 2015-06-30 Dnr 2014/0110 VON-1 Sidan 2 av 4 Invånare som är 80 år eller äldre kan idag ansöka om insats matlåda genom en förenklad handläggning. Det innebär att personen i fråga fyller i en blankett som ligger till grund för beslutet. Det förekommer inte något hembesök i samband med en förenklad handläggning. I Kommunallagen står det att "kommunen ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för någonting annat" kap 2 2. Det står vidare i Socialtjänstlagen 3 kap 1 ekonomiskt bistånd endast skall ges till den som behöver det. Det är endast brukare som har insatsen matlåda som far maten subventionerad. Om man har hjälp med inköp eller matlagning i hemmet far brukaren ingen subvention. Denna särbehandling går emot det som Kommunallagen säger om att behandla alla lika. Därför bör subventionen tas bort och brukaren få betala ordinarie pris för matlådan. Kraven på hemtjänstutförarna Vård- och omsorgskontoret ställer idag krav på att hemtjänstutförarna ska kunna leverera matlådor som är energi- och näringsriktiga, goda och vällagade. Olika former av specialkost ska kunna tillgodoses, som laktosreducerat, glutenfritt och konsistensanpassning. Det finns också krav kring livsmedelshygien, innehållsdeklaration och leveranstider. Under hösten 2013 genomfördes en uppföljning av kostpolicyn av kontorets kostekonom. Den visade att hemtjänstföretagen anlitade i stor utsträckning andra underleverantörer än dem som vård- och omsorgskontoret fatt information om. Uppföljningen visade också på att en stor andel av underleverantörerna inte kunde leva upp till de krav som ställs i förfrågningsunderlaget för fritt val hemtjänst och kan därmed inte leverera en kvalitetssäkrad matlåda. Många hemtjänstföretag har endast ett fatal brukare i Sollentuna kommun vilket gör det svårt för företagen att hitta en underleverantör som kan leverera en matlåda som uppfyller samtliga krav till ett rimligt pris. En konsekvens av ställda krav i förfrågningsunderlaget kan resultera i att företag medvetet väljer att inte etablera sig i Sollentuna eller att redan befintliga företag inte längre kan vara verksamma här. Om subventionen av matlåda tas bort bör SKA-kraven som finns i förfrågningsunderlaget och kostpolicyn revideras och ersättas med BÖRkrav. Detta kommer också möjliggöra för hemtjänstutförarna att hitta underleverantörer som kan tillgodose matlådor och även kunna profilera sig. Vad betyder det för brukaren att subventionen tas bort Eftersom matlådan inte nödvändigtvis behöver komma från en specifik leverantör ges brukaren en större möjlighet att välja varifrån maten ska hämtas. Detta ger en ökad flexibilitet då brukare och hemtjänst tillsammans kan komma överens om hur maten ska hanteras.

Tjänsteutlåtande 2015-06-30 Dnr 2014/0110 VON-1 Sidan 3 av 4 Genom att ta bort subventionen för matlådan kommer brukaren att betala det faktiska priset som maten kostar. Detta kan i många fall betyda en fördyring för brukaren. En risk i detta är att brukaren inte väljer att fortsätta med matlåda. Om brukaren inte önskar ha kvar biståndsbeslut på matlåda har denna möjlighet att kontakta sin biståndshandläggare och fa sitt behov prövat för andra insatser kring måltider. Det finns möjlighet att fa enklare matlagning i hemmet, hjälp med inköp eller i vissa fall fa hjälp att komma ut på restaurang och äta. Under 2013 startades Seniorlunch Sollentuna för att ge fler seniorer ett tillfälle att komma ut och äta på restaurang för att fa gemenskap och social samvaro. Restaurangerna erbjuder ett lägre pris för seniorer. Idag är sex restauranger anslutna till detta, men här finns en stor möjlighet för utveckling för att skapa ett ännu större nät av restauranger som ger seniorer möjlighet att äta en god bit mat till ett lägre pris. Möjligheter för utförare Utförarna far större möjlighet att välja vilken matleverantör de vill använda sig av om kraven på matleverantören inte är lika höga som innan. De kan också välja att profilera sig på olika sätt genom maten. Även nya utförare som tidigare inte valt att etablera sig i Sollentuna på grund av att de inte kunnat uppfylla kraven kring matlådor kan nu välja att göra det. Konsekvenser för kontoret Ovanstående beslut innebär att vård- och omsorgskontoret far mindre administrativ hantering kring fakturering för att kompensera hemtjänstföretagen för subventionen. De brukare som idag har beslut om matlåda kan välja att fa sitt behov omprövat. Detta kan komma att kräva mer arbete av biståndshandläggarna. Förfrågningsunderlag, avtal och kostpolicy måste revideras. Inga verksamhetssystem behöver anpassas, men avgiftshanteringen för insatsen matlåda måste justeras så att ingen faktura genereras till brukaren. Insatsen matlåda i andra kommuner Det finns många olika varianter av hur kommuner väljer att lösa matlådefrågan. Det vanligaste är att det finns möjlighet att fa biståndsbeslut på både matlåda och matlagning i hemmet. Både på Lidingö och Värmdö finns en extern matleverantör som tillgodoser kommunen med kvalitetssäkrade matlådor. Ansvaret ligger alltså inte på hemtjänstutföraren. Där är också matlådan subventionerad med motiveringen att brukaren har ett utrett behov av en matlåda som är anpassad för äldre.

Tjänsteutlåtande 2015-06-30 Dnr 2014/0110 VON-1 Sidan 4 av 4 I Sigtuna har man också en extern matleverantör upphandlad, men brukaren betalar självkostnadspris för matlådan. Här anser man att genom en upphandling av matleverantör far man ett bra pris på matlådan. I Järfälla sker alla produktion av matlådor i kommunens egna kök. Maten är inte subventionerad utan brukaren betalar självkostnadspris. I Täby beviljas brukarna måltidshjälp och sen sker en överenskommelse mellan brukaren och hemtjänstleverantören om personalen skall hjälpa till att tillreda måltiden i hemmet eller hämta färdiga matlådor på restaurang. I Lund har man tagit bort biståndsbedömda matlådor. De som har behov av hjälp far insatsen enklare matlagning. Det finns ett flertal restauranger som erbjuder mat till pensionärer för ett lägre pris. Samverkan Förslaget i detta ärende har tagits fram i samverkan med olika tjänstemän på vård- och omsorgskontoret. En diskussion har förts tillsammans med berörda biståndshandläggare och även har representanter från Äldrerådet varit inblandade i processen. Karin Proos Förvaltningschef Liselott Olsson Kostekonom

SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret 2015-08-30 Maria Pettersson Sidan 1 av 2 Dnr 2014/0075 VON-14 Diariekod: 711 Vård- och omsorgsnämnden Beslut om vård- och omsorgsnämndens långsiktiga plan för funktionshinderområdet Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår att vård- och omsorgsnämnden beslutar följande: t. Vård- och omsorgsnämnden godkänner Långsiktig plan för funktionshinderområdet i enlighet med bilaga I till tjänsteutlåtande 2015-08-30. 2. Vård- och omsorgsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att beakta denna plan i arbetet med kommande verksamhetsplaner. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden beslutade 2014-04-15 att ge vård- och omsorgskontoret i uppdrag att ta fram en långsiktig plan som sträcker sig fram till år 2030 och som beaktar kommande behov och förväntningar inom funktionshinderområdet. Den långsiktiga planen som återfinns i bilaga 1 tar upp ett antal utmaningar inom funktionshinderområdet gällande boendesituationen, den huvudsakliga sysselsättningen och fritidsaktiviteter för barn, vuxna och äldre som har en LSS-insats. Vård- och omsorgskontoret kommer att beakta planen i det fortsatta arbetet med att ta fram förslag till verksamhetsplaner, närmast den för år 2016. Förvaltningschef Karin Proos Utredare Maria Pettersson Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Tjänsteutlåtande 2015-08-30 Dnr 2014/0075 VON-14 Sidan 2 av 2 Bilagor: 1. Vård- och omsorgsnämndens långsiktiga plan för funktionshinderområdet Beslutsexpediering: Akt

Vård- och omsorgsnämndens Långsiktiga plan för funktionshinderområdet För personkrets 1, 2 och 3 enligt LSS SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden www.sollenr.una.se

Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag och syfte 3 1.3 Politiskt mål 3 2 Metod 4 3 Styrdokument 5 3.1 Nationella mål 5 3.2 Vård- och omsorgsnämndens mål och ansvar 5 3.2.1 FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 6 4 Nuläge 7 4.1 LSS-verksamhet i Sollentuna 7 4.2 Stöd genom livets alla skeden 10 4.2.1 Barn 10 4.2.2 Vuxen 13 4.2.3 Äldre 16 4.2.4 Sammanfattning av utmaningar 18 Sida 2 av 18

1 Inledning 1.1 Bakgrund Funktionshinderområdet står inför en rad utmaningar, såsom behov av fler grupp- och servicebostäder och ett växande antal ärenden, bland annat på grund av att allt fler diagnostiseras. Detta gör det angeläget att ta fram en långsiktig plan, där kommande behov och förväntningar klargörs på ett strukturerat sätt. Planen ger en överblick över behoven och förenklar planering av framtidens omsorg av personer med funktionsnedsättning. Inom äldreområdet finns en långsiktig plan och 2014-04-15 beslutade vård- och omsorgsnämnden att ge vård- och omsorgskontoret i uppdrag att utarbeta en långsiktig plan för funktionshinderområdet. 1.2 Uppdrag och syfte Syftet med planen är att: Visa på förändrade behov och tendenser Tydliggöra utmaningar och förbättringsområden 1.3 Politiskt mål Sollentuna har som mål att bli Sveriges mest attraktiva kommun år 2019. Detta mål och de utmaningar och förbättringsområden som beskrivs i detta dokument är en bas inför planering av framtidens omsorg om personer med funktionsnedsättning. Sida 3 av 18

2 Metod Vård- och omsorgsnämndens plan är framtagen utifrån ett brett underlag. Funktionshinderområdets förändrade behov har studerats genom litteraturgenomgång och information från tjänstemän. Vidare har olika fokusgrupper och intervjuer hållits för att fa information från dem som tar insatser, från deras föräldrar och från utförarna om vilka förändrade behov och tendenser och utmaningar som de ser. Fokusgrupper har hållits med föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning, med ungdomar på en verksamhet för korttidstillsyn för barn över 12 år (fritids), med unga vuxna som har flyttat hemifrån och med vuxna på deras dagliga verksamhet. Intervjuer har hållits med verksamhetschefer för dagliga verksamheter och med verksamhetschefer för LSS-boenden. Vidare har samverkan skett med kommunala handikapprådet (KHR) och med följande intresseorganisationer: Attention, Autism- och Aspergerförbundet, FUB och Hjärnskadeförbundet. Sida 4 av 18

3 Styrdokument 3.1 Nationella mål År 2000 antog riksdagen regeringens förslag om en nationell handlingsplan för handikappolitik (prop. 1999/2000:79) med nationella mål för handikappolitiken. De nationella målen utgår från att människor med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet som alla medborgare att vara fullt delaktiga i samhället och att kunna uppnå jämlika levnadsvillkor. Funktionsnedsättningsperspektivet ska genomsyra alla samhällssektorer. Hinder som försvårar delaktighet i samhället ska undanröjas och diskriminering ska motarbetas på alla områden. 3.2 Vård- och omsorgsnämndens mål och ansvar Vård- och omsorgsnämndens ansvar för personer med funktionsnedsättning styrs av Lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. samt Socialtjänstlagen (2001:453), SoL. LSS skiljer sig till vissa delar från Lagen om bostadsanpassningsbidrag och SoL då LSS endast gäller för personer som omfattas av en så kallad personkrets enligt LSS och det är: 1. personer med utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd, 2. personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppsling sjukdom eller, 3. personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. Detta innebär att den enskilde precis som andra kommuninvånare har möjlighet att fa insatser enligt SoL, som exempelvis hemtjänst eller särskilt boende. En skillnad mellan beslut enligt SoL och LSS är att beslut enligt SoL ska garantera den enskilde en skälig levnadsnivå medan beslut enligt LSS ger rätt till goda levnadsvillkor. Det innebär att beslut om SoL-insats, som exempelvis hemtjänst ska leda till skäliga levnadsvillkor, medan beslut om LSS-insats, som exempelvis korttidstillsyn ska leda till goda levnadsvillkor. Målet med LSS är att den enskilde ska fa möjlighet att leva som andra och de bärande principerna för beslut är självbestämmande, inflytande, kontinuitet, tillgänglighet och helhetssyn. Det här innebär att den enskildes vilja och önskemål är viktiga vid beslut om insatser - insatser som syftar till att stärka förmågan att leva ett självständigt liv. Det gäller även barn, som har rätt att komma med åsikter och har rätt till information. Barnets bästa ska vara i fokus och insatserna ska hålla en god kvalitet. 1 1 I Äldrcplan finns följande nyckelområden: aktivt och socialt liv, inflytande och självständighet, trygghet, bemötande, god värd och omsorg. Sida 5 av 18

De insatser som kan ges enligt LSS är följande: Rådgivning och personligt stöd Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice i hemmet Korttidsvistelse utanför hemmet Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Bostad i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdom som behöver bo utanför föräldrahemmet Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och hjärnskador som man har ratt i vuxen ålder. 3.2.1 FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konventionen antogs av FNs generalförsamling 2006-12-13. Sedan 2009-01-14 gäller konventionen i Sverige, som även har ratificerat ett tilläggsprotokoll. Det innebär att enskilda personer eller grupper av personer har möjlighet att klaga till en övervakningskommitté om de anser att deras rättigheter kränkts. Konventionen innebär egentligen inga förändringar gentemot konventionen för mänskliga rättigheter, eftersom samma rättigheter erkänns där. Däremot understryker den att personer med funktionsnedsättning har samma rätt som andra människor. Bland annat ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn med funktionsnedsättning. Barn ska även ha lika möjligheter som andra barn att delta i lek, fritidsverksamhet och idrott. Personer med funktionsnedsättning ska ha lika rätt till den fysiska miljön som andra personer och rätt till anpassad information. Vidare ska arbete främjas, bland annat genom att personer med funktionsnedsättning anställs i offentlig sektor. Personer med funktionsnedsättning skall även ha rätt att på lika villkor delta i kulturlivet. De ska fa lika möjlighet som andra att delta i rekreations- och fritidsverksamhet och idrott. Sida 6 av 18

4 Nuläge 4.1 LSS-verksamhet i Sollentuna Sollentuna kommun är en tillväxtkommun. I slutet av år 2014 bodde drygt 69 000 personer i kommunen. Under det året hade befolkningen ökat med cirka 1,9 procent. 2 Antal personer som beviljades en LSS-insats ökade under samma period med 6,7 procent från 390 till 416 personer. Så har det sett ut under ett par år. Tidigare (2010-2011) har ökningen av personer som fått beslut om LSS-insatser legat på 1,5 och 2, procent och i högre utsträckning följt befolkningsutvecklingen i kommunen. En möjlig orsak till ökningen är att allt fler får neuropsykiatriska diagnoser. En annan förklaring kan vara att försäkringskassan har blivit striktare i sin bedömning av personlig assistans, vilket innebär att färre personer beviljas mer än 20 timmar och därmed blir kommunens ansvar. Det finns en risk att siffrorna kommer att öka ytterligare för 2015, eftersom arbetsförmedlingen vid årsskiftet 2014/2015 avslutade projektet Ungas Mobilisering i Samhället (UMiA), vilket syftade till att få ut fler personer med funktionsnedsättning i arbete. Avslutandet innebär sannolikt att fler av dem söker daglig verksamhet. En utmaning i framtiden är att följa förändrade behov, för att kunna erbjuda insatser av god kvalitet som är anpassade till den enskildes behov och förutsättningar. Antal personer med verkställd insats enligt LSS År 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt antal Personer 337 344 349 366 390 416 Antal insatser enligt LSS År 2010 2011 2012 2013 2014 Personlig assistans 16 7 9 17 20 Led sagarser vice 47 47 40 42 57 Kontaktperson 81 83 77 76 87 Avlösarservice 27 34 46 50 39 Korttidsvistelse 56 57 56 56 70 Korttidstillsyn 35 28 33 34 41 2 Bclblkningsprognos Sollentuna 2015-2024 Sida 7 av 18

Boende barn/unga 7 7 7 3 4 Boende vuxna Bostad m. särskilt service 120 126 125 125 135 Annan s. anpassad bostad 2 3 4 5 5 Daglig verksamhet 172 181 200 204 218 Antal unika individer 344 348 369 390 416 Förändring järn fört med föregående år 7 4 21 21 26 Denna tabell visar antal personer med verkställda beslut den första oktober respektive år. Statistiken används som underlag i det nationella systemet för utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna. Det totala antalet unika individer har under perioden 2009-2014 ökat från 337 till 416. Det motsvarar en ökning med cirka 23 procent. Antal personer med insatser enligt LSS i Sollentuna kommun i jämförelse med närliggande kommuner per 10 000 invånare/ År 2013 Danderyd 49 Ekerö 66 Järfälla 64 Lidingö 59 Sollentuna 57 Solna 39 Stockholm 46 Täby 46 Upplands Väsby 65 3 IUtp://\vww.socialslyrelscn.se/L.isls/Artikelkatalog/Attachnicnts/l9409/20 l4-3-28.pdf Sida 8 av

Denna tabell visar att det finns skillnader mellan hur många personer med LSS-insatser som tar insatser i olika stockholmskommuner och att Sollentuna ligger någonstans i mitten. Sida 9 av 18

4.2 Stöd genom livets alla skeden 4.2.1 Barn 4.2.1.1 Valfrihetssystem för många insatser Under senare år har valfrihetssystem införts för samtliga insatser som berör barn, det vill säga boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdom, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttids vistelse utanför det egna hemmet och korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. Det innebär möjlighet att välja utförare av insatser på ett mer aktivt sätt än tidigare. För att kunna göra ett aktivt val behövs information som är lätt att förstå för individen och dess företrädare och som klargör skillnader mellan de olika alternativen. Vidare behövs ett tillräckligt antal utförare av verksamheter för att det ska Finnas alternativ att välja mellan. Detta skapar ett behov av att kontinuerligt utveckla informationen, samt arbeta för att öka antalet verksamheter där det råder brist. 4.2.1.2 Fler med neuropsykiatriska diagnoser En trend är att allt fler barn med neuropsykiatriska diagnoser söker och beviljas LSS-insatser. Det skapar behov av att följa utveckling kring nya behov, så att de kan matchas av verksamheternas utbud. En annan utveckling, som delvis sammanfaller med att fler individer med LSS-insatser får neuropsykiatriska diagnoser, är att barn med LSS-insatser oftare går i skolan tillsammans med barn utan diagnos. Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättningar har ju, precis som andra, rätt att välja vilken skola deras barn ska gå i. Skolorna ska erbjuda fritids under barnåren. Från 13 års ålder finns det dock inte alltid fritids på dessa skolor, något som barn med funktionsnedsättning ofta har behov av och kan beviljas i form av korttidstillsyn. Det gör det viktigt att följa elevers och föräldrars val av skola och deras önskemål om framtida fritids; föräldrar i Sollentuna som har intervjuats tycker att det viktigaste är att det finns fritids med en inriktning som passar just deras barn, exempelvis som ger möjlighet att utföra ett visst intresse. Var fritidset är lokaliserat är för dem en underordnad om än ej oviktig fråga. Trenden gällande skolval tros fortsätta och därför blir kontinuerlig informationsinhämtning kring val av skola, behov och intressen viktig för att göra det möjligt att påverka framtida tillgång till fritidsverksamheter. Detta behöver göras i samarbete med utförare som är intresserade av att öppna sådan verksamhet, då LOV har införts för insatsen korttidsvistelse. Om dessa fritidsverksamheter ska finnas i Sollentuna kan det även finnas behov av att samarbeta med andra nämnder. 4.2.1.3 Fler med komplexa behov En annan trend är en ökning av barn och unga med komplexa behov. Barn och unga som får en LSS-insats kan samtidigt ha behov av stöd på grund av psykisk ohälsa som depression eller ångest eller ha komplexa medicinska besvär. Detta skapar ett ökat behov av samverkan mellan samtliga kommunens nämnder som kommer i kontakt med barnen, men även med instanser utanför kommunen. Detta är något som också föräldrar har efterfrågat i intervjuer. Idag Sida 10 av 18

upplever flera att de "hamnar mellan stolarna". Det finns därför en utmaning att arbeta för ett fördjupat sammarbete med andra nämnder. Detta gäller inte minst samarbete med skolan. 4.2.1.4 Stor efterfrågan på fritidsaktiviteter En ytterligare utmaning för barn med funktionsnedsättning är tillgången till fritidsaktiviteter. Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska barn med funktionsnedsättning ha lika möjlighet som andra barn att delta i lek, fritidsverksamhet och idrott. Idag upplever tonåringar och föräldrar till barn och unga att det inte föreligger på det sättet. Tonåringar som intervjuats vill ha fler kvällsaktiviteter och föräldrar menar att många aktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning ligger alltför tidigt på eftermiddagen, då föräldrarna har svårt att gå från arbete för att skjutsa och hämta. Föräldrarna anser vidare att kvällsaktiviteter som anordnas av kommunen bör ligga i Sollentuna, eftersom det annars blir väldigt sent innan barnen eller ungdomarna har hunnit komma hem på kvällen. Föräldrarna efterfrågar även fler helgaktiviteter. De menar att det är än viktigare för barn och unga med funktionsnedsättning att få tillgång till anordnade aktiviteter än för andra, eftersom dessa barn och unga ofta har svårare att skapa egna kompisrelationer. En utmaning är således att se över möjligheten till fritidsaktiviteter på kvällar och helger för denna grupp. Här finns behov av samverkan med andra nämnder, då ansvaret för fritidsaktiviteter inte ligger på vårdoch omsorgsnämnden. Detta gäller särskilt om kommunens ambition är att barn och unga med funktionsnedsättning ska ha lika tillgång till fritidsaktiviteter som ordnas av alla nämnder. 4.2.1.5 Stort informationsbehov En annan utmaning är att anpassa informationen efter de behov som den enskilde och deras anhöriga upplever. Föräldrar som har intervjuats tycker inte att de har fått information om vilken hjälp som finns att fa i kommunen och på andra ställen. De föreslår en kommunguide som kan svara på vilken hjälp som finns, inte bara genom vård- och omsorgsnämnden utan även genom de andra nämnderna. Exempelvis kan det handla om vilket fritidsutbud som finns för barn med funktionsnedsättning. Vidare önskar de mer av större informationsmöten när barnen står inför stora förändringar, såsom skolstart, start av korttidstillsyn, gymnasieval och att flytta hemifrån. De föreslår att den typen av informationsmöten årligen och att föräldrarna kan välja när de vill gå dit. Sida 11 av 18

4.2.1.6 Utmaningar barn A Val frihetssystem har införts inom funktionshinderområdet. För att detta ska resultera i att föräldrar och barn upplever att de har möjlighet att välja utförare Finns behov av att kontinuerligt utveckla informationen samt i de fall där det råder brist arbeta för ett ökat utbud av verksamheter. A ^ Fler barn som tar insatser har neuropsykiatriska diagnoser. Detta kan bland annat påverka behov av utformning av insatser. Fler barn har komplexa behov och far insatser från flera nämnder och andra instanser utanför kommuner, som exempelvis landstinget. Detta ökar behov av samverkan mellan olika nämnder och instanser utanför kommunen. A Unga och barn med funktionsnedsättning har lika rätt till fritidsaktiviteter och idrott som andra barn. En utmaning är därför att öka tillgången till fritidsaktiviteter. Detta är något som bör ske i samarbete med andra nämnder, då ansvaret för fritidsaktiviteter inte ligger på vård- och omsorgsnämnden. A Förändringar i barns liv, olika huvudmän med mera kan skapa osäkerhet och därför är det viktigt att arbeta för att barnen och deras föräldrar har den information som är nödvändig för att de ska känna sig trygga. Sida 12 av 18

4.2.2 Vuxen 4.2.2.1 Valfrihetssystem för många insatser Val fri hetssystem har införts inom de flesta insatser för vuxna, däribland daglig verksamhet, boendestöd, kontaktperson, ledsagarservice och LSS-boenden. Det är således individen som beviljas insatsen, som får välja mellan verksamheter med en inriktning anpassad efter dess målgrupp. Detta har inneburit att vissa verksamheter har försvunnit och andra tillkommit. För personer med vissa diagnoser eller vissa behov av insatser finns det relativt många verksamheter att välja mellan, medan valmöjligheterna är ganska begränsade för andra. För att kunna göra ett aktivt val behövs ett tillräckligt antal utförare för att det ska finnas alternativ att välja mellan, samt information som klargör alternativen för den målgrupp som den riktar sig till. Detta skapar behov av att kontinuerligt utveckla informationen, samt att arbeta för att öka antalet verksamheter där det råder brist. 4.2.2.2 Fler med neuropsykiatrisk diagnos och komplexa behov Antalet individer med neuropsykiatrisk diagnos som beviljas LSS-insats i Sollentuna ökar även bland vuxna. Vissa av dem har fått sin diagnos som barn och beviljats stöd från vård och omsorgsnämnden redan då. Andra har tidigare varit utan diagnos, eller har tidigare fått stöd från exampelvis socialnämnden på grund av andra svårigheter som exempelvis psykiska sjukdomar eller alkoholproblem. Detta innebär att flera som idag få insatser från vård- och omsorgsnämnden har komplexa behov, något som skapar ett stort behov av samverkan med andra nämnder, men även med andra vårdgivare som exempelvis landstinget. 4.2.2.3 Behov av arbetstillfällen En annan utmaning är brist på arbetstillfällen för dem som skulle klara enklare arbetsuppgifter under vissa former. Idag är många av dem hänvisade till daglig verksamhet, dels på grund av brist på enklare arbetsuppgifter, dels på grund av att det ofta krävs utbildning även för de enkla arbetsuppgifterna. Det finns ett behov av att arbeta med frågan och undersöka möjligheten till nya former av arbete, exempelvis kombination av deltidsarbete och insatser från kommunen. Detta skulle behöva ske i samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa, då ansvaret för arbeten inte ligger på vård- och omsorgsnämnden. 4.2.2.4 Behov av fler boendeplatser Boende med särskild service syftar till att ge personer med funktionsnedsättning och som inte klarar ett eget boende samma möjlighet att flytta hemifrån som andra. Vuxna som beviljas boende med särskild service ska därför erbjudas en fullvärdig bostad som inte har en institutionell prägel. Det finns idag en brist på boendeplatser och det pågår ett intensivt arbete för att öka antalet platser. En annan utmaning inför framtiden är att bygga boenden som matchar individernas önskemål. Forsknings- och utvecklingsenheten FOU nu har gjort en intervjustudie med personer som bor på boenden om hur de skulle vilja bo. Resultatet av den var att de intervjuade personerna hade väldigt många olika önskemål om hur boendena skulle vara. Vanliga önskemål var att bo centralt eller att bo med sin partner, men det fanns även önskemål som möjlighet att ha husdjur, större lägenhet, balkong, bo lantligt, bo centralt, bo med jämnåriga, bo med personer med liknande svårigheter med mera. Inför denna utredning Sida 13 av 18

har även personer som bor på servicebostaden Linnés väg intervjuats och där framkom önskemål att bo tillsammans med en partner och att bo nära vattnet. FOU nu:s slutsats är att kommuner inte bör tänka i standardlösningar närde planerar framtidens boenden. Även utförare i Sollentuna menar att det gäller att bygga olika typer av boenden, så att det blir lättare för individen att hitta ett boende där hen trivs. Utförare menar även att man kan bygga olika storlekar på boenden som passar bra i olika skeden av livet. Detta förutsätter dock fler lägenheter och en kultur av att byta boende. 4.2.2.5 Behov av kvalitativt boendestöd Det är en utmaning att få boendestöd att fungera mellan den som far hjälpen och den som ger hjälpen, bland annat på grund av att många som idag har behov av boendestöd har mer komplexa behov än tidigare, Detta skapar ett behov av att utveckla boendestöd och höja kvaliteten så att den kan möta dagens och morgondagens behov. 4.2.2.6 Stor efterfrågan på fritidsaktiviteter En utmaning är tillgång till fritidsaktiviteter. Det största behovet tycks finnas på helger, när personerna inte går på daglig verksamhet. Störst anses behovet vara för personer som bor i egen lägenhet, eftersom personer som bor på ett LSS-boenden har ett mer naturligt umgänge med sina grannar och eftersom det i boendeutförarnas uppdrag ingår fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter. En utmaning är därför att öka tillgången till fritidsaktiviteter. Detta är något som bör ske i samarbete med andra nämnder, då ansvaret för fritidsaktiviteter inte ligger på vård- och omsorgsnämnden. Sida Hav 18

4.2.2.7 Utmaningar vuxen A Val frihetssystem har införts inom bland annat daglig verksamhet, boendestöd, kontaktperson, ledsagning och LSS-boenden. För att detta ska resultera i att personer med funktionsnedsättning upplever att de har möjlighet att välja utförare finns behov av att kontinuerligt utveckla informationen samt att i de fall där det råder brist arbeta för att öka utbudet av verksamheter. * Fler med LSS-insatser har komplexa behov. Detta ökar behov av samverkan mellan olika nämnder och andra instanser som exempelvis landstinget. A Det är svårt för personer med en funktionsnedsättning att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden, även för dem som bedöms klara enklare arbetsuppgifter. Det är en utmaning att utveckla samarbetet med arbetsförmedlingen och andra aktörer för att förbättra förutsättningarna för att fler kommer ut på den reguljära arbetsmarknaden. Det finns brist på LSS-boenden och behovet förväntas vara fortsatt högt under kommande år. En utmaning är därför att fortsätta öka antal boendeplatser i Sollentuna kommun. Det finns många olika önskemål gällande boenden, däribland önskan att bo tillsammans med en partner. Detta skapar utmaning i att hitta lösningar för att tillgodose önskemål gällande olika boendealternativ och att inte tänka i standardlösningar när framtidens boenden planeras. A Personer med funktionsnedsättning riskerar att hamna i ensamhet. För att bryta deras isolering krävs samarbete mellan vård- och omsorgsnämnden som kan bevilja ledsagning och med kulturinstanser som ansvarar för att göra kulturevenemang i kommunen tillgängliga för alla invånare. Sida 15 av 18

4.2.3 Äldre 4.2.3.1 Aktivitet efter ålderspension Vi lever allt längre beroende på bättre hälsa och det gäller även personer med LSS-insatser. Under våren 2015 fanns det i Sollentuna 43 personer över 62 år med en LSS-insats. Om två år väntas de utökas med ytterligare 16 personer. Ett fåtal av dem går på daglig verksamhet upp till 70 års ålder, men de allra flesta gör inte det. Därmed uppstår frågor kring vilken aktivitet som ska erbjudas, då kommunen inte har någon dagverksamhet eller öppen verksamhet för pensionärer med funktionsnedsättning. Idag har de möjlighet att gå på den seniorverksamhet som är öppen för alla, men många gånger passar inte den verksamheten och det kan därför finnas anledning att se över aktivitetsutbudet för pensionärer med en funktionsnedsättning. Vissa utförare anser att personer ska få gå kvar på daglig verksamhet längre, med argumentet att så liten förändring som möjligt är att föredra. Andra utförare föredrar att det skapas någon dagverksamhet eller öppen verksamhet som riktar sig till personer med funktionsnedsättning, med argumentet att en sådan verksamhet kan vara lugnare och mer anpassad till personer som inte orkar med daglig verksamhets arbetsliknande uppgifter. Oavsett hur frågan hanteras är det klart att möjligheten till aktivitet, även för dem som inte orkar med daglig verksamhet, är en utmaning. 1 ett sådant arbete är det viktigt att ha med sig att äldre med en LSS-insats är en mycket heterogen grupp där behoven kan skilja sig mycket mellan olika individer. 4.2.3.2 Ökat behov av sjukvård Äldre personer som bor på LSS-boenden vill ofta bo kvar på dessa. När de far behov av mer sjukvårdsinsatser kan det innebära nya utmaningar, då personalen på LSS-boenden sällan har kompetens i åldrandets sjukdomar på samma sätt som vårdpersonal har. Distriktssköterskor och läkare har å andra sidan inte samma kompetens som personal på boendena gällande funktionsnedsättningar. För att personerna med en funktionsnedsättning i så hög utsträckning som möjligt ska ges möjlighet att bo kvar på sitt boende är det nödvändigt att samarbetet mellan personal på boendet å ena sidan och vårdpersonal å andra sidan fungerar. Här upplever utförare att det finns utmaningar i att förbättra samarbetet med distriktssköterska och läkare, se över möjligheten till hembesök, samt möjligheten att kunna kontakta sjukvårdspersonal även efter kontorstid. I år beslutades att basal hälso- och sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå inklusive basal rehabilitering och habilitering för daglig verksamhet och LSS-boende, hädanefter kallad basala HSL-insatser inom LSS, ska övergå i kommunens ansvar med start den första oktober 2015. Kommunen far därmed möjlighet att avhjälpa de svårigheter som beskrivits ovan. Det skulle kunna gälla behov av ett bra samarbete med en tydlig rollfördelning mellan personal som utför basala HSL-insatser inom LSS och personal på boendena för att öka tryggheten och möjligheten till kvarboende. I undantagsfall, exempelvis på grund av boendets utformning eller komplicerade medicinska behov, kan det vara olämpligt för en äldre person att bo kvar hemma. För dessa fall finns det behov att arbeta för goda individuella boendelösningar. Sida 16 av 18

4.2.3.3 Utmaningar äldre A Det finns begränsad möjlighet till meningsfull aktivitet för personer med funktionsnedsättning som är ålderspensionärer och som inte går på daglig verksamhet. En utmaning är därför att arbeta för att öka möjligheten till aktiviteter för ålderspensionärer med funktionsnedsättning. A Det finns behov av att arbeta för att basala HSL-insatser inom LSS kommunal regi leder till ett ökat samarbete mellan utförarna för boenden och utföraren av de basala HSL-insatserna. Syftet är att möjliggöra ökad trygghet och kvarboende på LSSboenden intill livets slutskede. A Det finns behov av att arbeta för goda individuella boendelösningar i de fall då det inte är lämpligt för den enskilde att bo kvar på ett LSS-boende. A Övergång från en livssituation till en annan kan skapa osäkerhet och därför är det viktigt att arbeta för att den enskilde har den information som är nödvändig inför denna övergångför att denne ska känna sig trygg. Sida 17 av 18

4.2.4 Sammanfattning av utmaningar De utmaningar som presenteras ovan ska betraktas som de utmaningar som kontoret, utförare, enskilda och deras anhöriga har framfört. Resultatet blir ett antal utmaningar som vård- och omsorgsnämnden kan arbeta vidare med. Flertalet av utmaningarna gäller för såväl barn som vuxna och äldre. Det gäller valfrihetssystem, som har införts inom funktionshinderområdet och som kräver en kontinuerlig utveckling av såväl information till kunder som utbud av verksamheter i de fall där det råder en brist. Syfte är att förenkla och öka valmöjligheter för dessa grupper. En annan gemensam utmaning är att allt fler har komplexa behov. Det kan handla om att fler far neuropsykiatriska diagnoser samtidigt som de har psykiska diagnoser eller svåra medicinska problem. Det kan också handla om att de förutom sin funktionsnedsättning har olika typer av missbruk. Psykiska diagnoser, medicinska problem eller missbruk är områden som vård- och omsorgskontoret inte har kompetens eller rätt insatser för att hantera i dagsläget. Det finns därför ett stort behov av samverkan med andra nämnder och ibland även med aktörer utanför kommunen, som exempelvis landstinget. Sysselsättning och fritidsaktiviteter är också en utmaning för samtliga grupper. Behoven ser naturligtvis olika ut beroende på ålder. Men det finns ett behov av att se över tillgången till sysselsättning och fritidsaktiviteter. Detta bör ske i samarbete med andra nämnder och i vissa fall även aktörer utanför kommunen. Förändringar i personers liv kan skapa en stor osäkerhet. Det kan handla om när ett barn ska börja skolan, när en ungdom ska flytta hemifrån eller när en äldre person ska trappa av sin dagliga verksamhet. Därför är det väldigt viktigt med information under dessa övergångar mellan olika faser i livet för att individen skall känna sig trygg. För vuxna och äldre finns det behov av att se över boendesituationen för att tillse att det både finns tillräckligt med LSS-boenden och att de och dess personal kan möta de behov och önskemål som personerna som bor där har under olika skeden i livet. Sida 18 av 18