Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011

Relevanta dokument
Homogenitetsmätning med laser

Vägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Friktion och makrotextur likheter och olikheter

Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Vägytemätning -mått, metoder och hjälpmedel. NVF seminarium 27/1-05. Innehåll. Bakgrund - vägytemätning idag.

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering

Friktionsmätning och textur

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Vägytans makrotextur och dess variation

TANKvärt från prov- och kontrollsträckor

Nyheter & Konferenser. Seminarium - Mätning av vägyta och vägområde 12 april 2018, Sky City Arlanda Thomas Lundberg

Metodgruppens utskott Oförstörande fältmätningar

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Vägytemätning TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX 1 Vägnät TRVMB XXX

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

Texturmätning med vägytemätbil, som indikator för beläggningens friktion

Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling?

Tillståndsbedömning av ytbehandling defekter

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Vägytemätning med mätbil; vägnätsmätning

Metodgruppens utskott Oförstörande fältmätningar

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Inventering av makrotextur asfaltbeläggningar FOI-projekt Id 3723 Torbjörn Jacobson

Stickprov vid utförandeentreprenader

2+1, Utredning av befintliga konstruktioner

Introduktion till TRV-applikationen PMSV3 Pavement management system. Fokus på den externa versionen (.se) av PMSV3

Polering av asfaltbeläggning Torbjörn Jacobson Investering Teknik & Miljö. Resultaten i presentationen kommer från VTI-rapporter

publikation 2009:78 VVMB 121 Vägytemätning med mätbil; vägnätsmätning

Funktionsupphandlingar i kommuner

Uppföljning av provsträckor med ytbehandling som förseglats med Fog Seal

Kontroll och uppföljning av entreprenader del 1, dagens krav och metoder

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

Energieffektiva beläggningar 2

Metoddagen 11 februari, 2010

Utveckling av texturmätning med Laser RST

Prognosmodeller för tillståndsmått i Trafikverkets Pavement Management System makrotextur, MPD

publikation 2009:79 VVMB 122 Vägytemätning med mätbil; objektmätning

notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson

Mätning av rullmotstånd


ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Friktionsmätning av vägavsnitt med gummiasfalt

VTI:s forskningsområden

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

Funktionsentreprenader

Dokumentation från Metoddagen 6 feb 2014

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Metoddagen Utskottet för oförstörande fältmätningar. Utskottet för oförstörande fältmätningar. Fokus

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

Kvalitet hos vägytedata. Transportforum 2015 Session 78 Vägytemätning Leif Sjögren

Lägesrapport gällande beläggning med tyst asfalt på bullerstörda gator och vägar

Dimensionering. Dubbdäcksslitage. Dubbdäck

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper

Hur kan entreprenören använda sig av PMSv3 i anbud och entreprenader?

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.

Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor. Rapport Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

Handbok i vägytemått

Besiktning av KGO-sträckor

Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm

VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 Kap 9 Vägmarkering

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

1/20/2011. Dimensionering av vägar med smala körfält. NVF seminarium 20 januari Carl-Gösta Enocksson. Innehåll

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

Informationsmöte i projektet Rastplats Sorsele

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Vägytemätning med mätbil; objektmätning

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: VTI, Hemvärnsgatan Solna. Plats:

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

Luftkvalitet, svevestøv og virkemidler for å redusere svevestøv Mats Gustafsson, Fil. Dr., forskare

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Drift och underhåll för ökad gång- och cykeltrafik

Fredd Larsson. Projektmål. Bakgrund. (termografisk mätning VV Publ. 2006:114) Beställarens erfarenhet av upplevd varierad kvalitet som

Metodgruppens styrgrupp

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken

Erfarenheter av funktionskrav

Regler, krav och metoder inom asfaltområdet

Strömstad ny sporthall, Buller PM

Användardagar SIMAIR november 2011, Hans Backström. Rapportering och användning av SIMAIR-resultat

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: Hotell Ljusdal i Ljusdal. Plats:

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109

Försegling och Spricklagning

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: VTI, Hemvärnsgatan Solna. Plats:

Utökad rapport. Trafikmätning:

Ytbehandling med modifierad emulsion

Metoddagen Leif Sjögren, VTI. Tillståndsmätning med smartmobil; en översikt av läget Metoddagen, 5 Februari 2015 Leif Sjögren, VTI.

Detaljplaner för Gårvik och Bergsvik, Munkedals kommun

Makrotexturens möjlighet att identifiera låg friktion

Transkript:

Bakgrund till projektet t Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011 Thomas Lundberg Leif Sjögren Mika Gustafsson Projektet utförs på uppdrag av Trafikverket med Bertil Mårtensson som kontaktman. Trafikverket vill ställa krav på en ny beläggning med avseende på ytans homogenitet. Mätmetod mätbil (vägytemätning i trafikfart) Effekter som ska detekteras Feta fläckar, risk för låg friktion Öppna partier, risk för förtida stensläpp Inhomogen yta Hur ska effekterna detekteras? När ska mätningen utföras? (Före/efter trafikpåsläpp?) Hur ska ett objekt följas upp över tiden? Bakgrund till makrotextur t Makrotextur t MPD (Mean Profile Depth) Standardiserad metod enligt ISO 13473 1 Standardiserad metod enligt ISO 13473-1. Ursprungligen utvecklat för att komplettera friktionsmätning Utöver standarden finns tillägg i VVMB 121:2009 och 122:2009. Ska presenteras med ett värde varje meter Ska mätas i tre spår i vägens längsriktning, p g g g, Vänster hjulspår Mellan hjulspåren Höger hjulspår Höger hjulspår Metod för bestämning av baslinje slope suppression Varje metervärde måste baseras på minst 0,8 m mätdata (begränsning av hur mycket bortfall som tolereras)

P i i för Princip fö beräkning b äk i av MPD M k t t Makrotextur Man skiljer på negativ och positiv textur textur. Ytbehandling Positiv textur Massabeläggning Negativ textur Fö l på Förslag å kompletterande k l tt d mått ått MPDn Mean Profile Down (MPDn) kan vara användbart för att komplettera MPD. K t Kategorisering i i av negativ/positiv ti / iti textur t t Positiv textur har en kvot (MPD/MPDn) runt 1 (nylagd beläggning). Negativ textur har en kvot runt 0,5 (nylagd beläggning). Kan användas vid utveckling av metod för kvalitetskontroll av en ny yta. Bör också kunna användas som en komponent vid beräkning av rullmotstånd ll t tå d och hb buller. ll Skulle kunna användas för att avgöra när en bullerreducerande beläggning ska spolas/tvättas. MPD ABS ABB ABD IMT Y1B MPDn Kvot MPD/MPDn 1.39 2.65 0.53 0.98 2.14 0.46 1.69 3.25 0.52 1.07 1.07 1.00 2 33 2.33 2 42 2.42 0 96 0.96

Kontroll av makrotextur vid nybyggnad eller på underhållsobjekt Ett par viktiga frågor att ta hänsyn till vid kontroll 1. När ska mätningen utföras (innan/efter trafikpåsläpp)? 2. Hur ska modell för godkännande utformas? 3. Vilka objekt ska ingå i en test? 4. Hur ska branschen lära sig att hantera denna nya egenskap (information/tester/demonstration)? 5. Ska bonus/vite för ytans textur användas vid framtida kontroller? 6. Ska enbart bonus ges i ett inledningsskede/inlärningsperiod? När ska kontrollmätningen utföras? Ett objekt har följts upp, söder om Linköping, för att visa hur makrotexturen utvecklas under den första tiden då en väg trafikeras. Väg E687 Sturefors Harvestad Investeringsobjekt Längd 3,5 km ABS16 ÅDT 5150 Bredd 7,5 m Körfält 3,75 m Skyltad hastighet 80 km/h Öppnades för trafik 2010-06-24 E687 Sturefors Harvestad t Förändring av MPD vid trafikpåsläpp MPD Megatextur IRI MPD reduceras med c:a 25% den första månaden MPD n reduceras med c:a 35% den första månaden och det ser ut att fortsätta minska.

Förändring av MPD vid trafikpåsläpp Kontrollmetod t för ytans textur t och variation Orsaker till förändringen Vad vill man upptäcka? Ytans feta skikt slipas bort Beläggningens porer fylls med smuts Efterpackning av trafiken, utförandekvalitet och klimat Om en modell för kontroll av en ytas textur ska införas måste den initiala förändringen tas hänsyn till. När ska mätningen ske? Ska gränsvärdena justeras beroende av mättidpunkt? Hur ska gränsvärden sättas för ett funktionsobjekt (projekt prognosmodell)? Områden med låg textur, feta fläckar, för hög halt av bindemedel. Risk för dålig friktion trafiksäkerhet Områden med för hög textur, öppna ytor, stenmaterial och bindemedel är separerat. Risk för stensläpp/separationer beständighet Stor variation av ytans textur i längs och tvärs vägen. Kvalitetsmått för beläggningen och risk för olika väggrepp i de båda hjulspåren Kontrollmetod för ytans textur och dess variation Normalvärden för MPD på olika beläggningar Lagom nivå eftersträvas. Underhållsstandard för statliga vägar, MPD ingår. Det bör finnas en koppling mellan UH-standard och kontrollmetod. I dagsläget finns endast en nedre gräns i UH-standarden. Gränsvärdena är styrda av skyltad hastighet och ÅDT. En koppling mellan beläggningstyp och gränsvärden måste etableras. VVMB122:2009 bör följas vid inmätning av MPD. Innebär att mätvärden per 1m blir indata till kontrollmetoden. Källa: TRV PMS för alla beläggningar mellan 2005 och 2009 där bel typ och max Källa: TRV PMS för alla beläggningar mellan 2005 och 2009 där bel.typ och max stenstorlek rapporterats

Normalvärden för MPD i olika sidolägen för olika beläggningar Kontrollmetod för ytans textur och dess variation Rambölls metod. Finns rapporterad. En ideal beläggningen av den typ som ska testas karakteriseras genom att skapa en fördelningskurva av 1 dm-värden (svart kurva) över 5 m. Testad yta (röd) jämförs mot idealkurvan och den del av kurvan som avviker från idealkurvan är underkänd. Källa: TRV PMS för alla beläggningar mellan 2005 och 2009 där bel.typ och max stenstorlek rapporterats Källa:Peter Ekdahl/Christian Glantz, Ramböll Kontrollmetod för ytans textur och dess variation Hur karaktärisera den ideala makrotexturen hos en beläggning? Välja ut objekt som är perfekt utförda (shuttle buggy) eller Titta på rikssnittet från de övergripande vägnätsmätningarna. Decimetervärden för MPD har en mycket stor spridning, värden under 1 m bör ej användas i modellen. Andra mätstorheter som testas vid objektmätning med mätbil kontrolleras per 20 m. Testmetod för MPD bör harmonisera med samma presentationslängd. När ska mätningen göras före/efter trafikpåsläpp? Entreprenören borde vilja att mätningen görs innan trafiken påverkar ytan. å andra sidan, En ny beläggning bör klara av påverkan av trafik, (efter c:a 125 000 fordon stabiliserades MPD-värdena på E687) Förslag som bör testas t under 2011 Beläggning: ABS16 En 20 m sträcka ska ej ha något 1 m MPD-värde under 0,5 mm Undre gränsvärde väljs så att MPD 1m >40% (beläggningens normalvärde) dock alltid 0,5 mm. En 20 m sträcka ska ej ha något 1 m MPD-värde över 2,2 mm. Övre gränsvärde väljs så att MPD 1m <175% (beläggningens normalvärde). En 20 m sträcka ska ha en variationskoefficient 20% (standardavvikelse/medelvärde). Gränsvärdet väljs genom att ta 15% (beläggningens normalvärde).

T t av modell, Test d ll E4 Kista, Ki t ABS16 T t av modell, Test d ll C292 Gi Gimo, ABS16 Dygnsskarv Broskarv Feta fläckar Separation stenmaterial/bindemedel Öppen yta (Lassbyte?) Underkända punkter K lit t äk i av mätmetod Kvalitetsäkring ät t d Sl t t Slutsatser Tre företag är godkända för objektmätning objektmätning. Trafikverket har ramavtal med Destia, Ramböll och Vectura. Pris för mätning handlas upp inför varje objekt. Makrotexturmätning kan avgöra ytans kvalitet kvalitet. Kontroll av färdig yta, förslag till metod finns. Mer erfarenhet behövs, under 2011 bör gränsvärden testas/justeras/fastställas, detta bör göras i samarbete med beläggningsingenjörer och entreprenörer. Vid ordinarie objektmätningar 2011 bör ett visst antal objekt väljas ut som testobjekt (ju fler desto bättre). Krav på makrotexturen vid beläggningsarbeten bör i förlängningen ge en yta med bättre homogenitet, ökad trafiksäkerhet och bättre beständighet. Mer information till branschen behövs för att öka förståelsen för mätmetod och kontrollmetod. De tester som utförs vid upphandlingen av vägytemätningar säkerställer att de tre godkända företagen kan leverera korrekta mätvärden enligt VVMB122:2009. Ramböll a bö Destia Vectura

Fortsatt tt arbete under 2011 1. Utarbeta/fastställa gränsvärden för modeller 2. Testa utarbetade modeller på verkliga objekt 3. Undersökning av dubbdäckens inverkan (säsongsvariation) på ett objekt (E687) (viktigt för funktionskontrakt). 4. Ska skyltad hastighet användas för att styra gränsvärden? 5. Förslag till modell och gränsvärden för funktionskontrakt Litteratur att ta del av, 1. Homogenitetsbestämning på asfalt genom texturmätning Peter Ekdahl och Christian Glantz, Rambölls 2. Inventering av makrotextur på det svenska vägnätet, Rapport av Torbjörn Jacobsson TRV 3. Vägytans makrotextur t och dess variation, VTI-Notat-5, t kommer under februari 2011.