1. BAKGRUND/SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. STATUSKLASSNING ENLIGT VATTENDIREKTIVET... 6

1. BAKGRUND/SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. STATUSKLASSNING ENLIGT VATTENDIREKTIVET... 6 4. OMRÅDESBESKRIVNINGAR... 7 4.1 OMRÅDE A... 7 4.2 OMRÅDE B... 9 4.3 OMRÅDE C... 11 4.4 OMRÅDE D... 11 4.5 OMRÅDE E... 17 4.6 OMRÅDE F... 18 4.7 OMRÅDE G... 20 4.8 OMRÅDE H... 20 4.9 OMRÅDE I... 21 4.10 BRÅVIKEN... 24 4.11 DAGVATTEN... 24 5. SLUTSATSER... 25 6. FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE... 26 6.1 GRUNDVATTEN... 26 6.2 YTVATTEN... 26 6.3 DAGVATTEN... 26 6.4 FÖRORENADE OMRÅDEN... 26 6.5 DATAMODELLEN KÄLLFÖRDELNING BRÅVIKEN... 26 6.6 TILLFLÖDEN TILL BRÅVIKEN... 27 7. KÄLLOR... 27 2

Bråviken har under lång tid varit recipient för utsläpp av dag- och spillvatten från tätorter och industriverksamhet i Norrköping och längs Motala ström. Bara i Norrköping har t.ex. pappersmassaproduktion, textilindustri och hamnverksamhet bedrivits under lång tid. De tidigare stora utsläppen av förorenande ämnen har lett till förhöjda halter i sedimenten i Bråviken. Men även idag finns det stora mängder föroreningar som transporteras ut via Motala Ström och ut till Bråviken. Det finns dock inte klarlagt vilka källor som i betydande mängd bidrar till föroreningsspridningen. Därför är det också oklart vilken miljönytta för recipienten olika åtgärder resulterar i. Sötvattentillrinningen från Motala ström är i särklass den största och mest dominerande tillflödet till Bråviken. Men det finns också några mindre tillflöden till Bråviken, t.ex. Ljura Bäck, Torshagsån och Pjältån. Dessa mindre tillflöden har inte studeras närmare i den här rapporten. I föreliggande rapport har syftet varit att, utifrån befintligt material, uppskatta föroreningsmängder och vattenflöden till Motala ström från Norrköpings tätort. Detta för att åskådliggöra vilka källor som bidrar till föroreningsspridningen och storleken på de olika bidragen. På detta sätt identifieras samtidigt de kunskapsluckor som finns. I uppdraget ingår också att ta fram ett förslag på en provtagningsplan. Länsstyrelsen har beviljats medel från Naturvårdsverket för att ta fram denna rapport. För att få en överblick av de källor till föroreningar som finns i närheten av Bråviken och dess tillflöden har en konceptuell modell skapats. En konceptuell modell ger en förenklad bild av hur man tror att ett verkligt system beter sig utifrån den frågeställning som finns. För projektet har en konceptuell modell tagits fram som bygger på externa källor, spridningsmedium och skyddsobjekt, se figur 1. I bildtexten definieras även använda begrepp. För förorenade områden har projektet avgränsats genom att främst studera vilka undersökningar som genomförts för de objekt som är klassade som riskklass 1, mycket stor risk, enligt MIFO (Metidik för Inventering av Förorenade Områden) samt undersökningar där större områden undersökts. Även övriga förorenade områden kan ha en påverkan på vattenkvaliteten men för att avgränsa projektet valdes att enbart studera riskklass 1 objekten mer i detalj. Vad gäller pågående verksamheter har de A och B- verksamheter som angett utsläpp till vatten vid miljörapporteringen inkluderats i modellen. Även C och U verksamheter kan ha en påverkan på vattenkvaliteten men då det var svårare att erhålla information angående C och U-verksamheters vattenutsläpp valdes att inte inkludera dessa i modellen. 3

Externa källor: Diffusa utsläppskällor Förorenade områden Pågående verksamheter Spridningsmedium: Grundvatten Dagvatten Ledningsnät Skyddsobjekt: Ytvatten eller vattendrag Luftföroreningar Regnvatten Figur 1. Konceptuell modell för projekt Källfördelning Bråviken. Diffusa utsläpp = Många små utsläpp som kan vara svåra att skilja från varandra, till exempel bilavgaser, korrosion av metaller från byggnader och vägar, partiklar från konsumtionsvaror. Förorenade områden = Mark, grundvatten eller byggnader där historiskt mänsklig aktivitet orsakat förhöjda halter och spridning till recipient kan förväntas. Pågående verksamheter = Nu aktiv verksamhet som orsakar utsläpp till recipient. Luftföroreningar= Atmosfäriskt nedfall av olika föroreningar Grundvatten= Det underjordiska vatten som rinner ut till ytvattnet Dagvatten = Tillfälligt förekommande vatten, som avrinner på markytan. I bebyggd miljö avleds dagvatten till ledningsnätet. Om ytorna inte är bebyggda och det inte finns något ledningsnät kan vattnet avrinna till recipienten antingen via ytavrinning eller via grundvattnet. Regnvatten = Vatten med ursprung i regn Ledningsnät = Omfattar dagvattenledningar som mynnar ut i recipienten. Inom bebyggd miljö fångas dagvatten oftast upp och avleds via ledningsnät och blir ett då till ett eller flera punktutsläpp till recipienten. Kan också innefatta spillvattenledningar med avloppsvatten från industrier som går direkt till recipient. Ytvatten = Recipient i form av sjö, hav eller vattendrag Fokus för modellen är Norrköping och Motala Ström. Modellens syfte är att: skapa en bättre överblick av de källor till miljögifter som finns till Bråviken se kunskapsluckor och genom det kunna prioritera det framtida arbetet För att lättare kunna arbeta med Motala Ström och Norrköping har den indelning i delavrinningsområden som SMHI genomfört (SVAR, Svenskt vattenarkiv), figur 2 använts (http://svarwebb.smhi.se/). Medan arbetet med den här rapporten pågått har SMHI delat in delavrinningsområden i mindre områden, SVAR version 2010:2, dessa har dock inte inkluderats i den här rapporten. Att använda sig av avrinningsområden i en stad stämmer inte helt överens med verkligheten, då en stor del av marken i en stad består av hårdgjorda ytor där nederbörden förs till dagvattenledningsnätet, istället för att följa topografin och avrinna till närmaste ytvattendrag/ infiltrera ner i marken. För att även inkludera dagvattenledningsnätet i modellen har Norrköpings vattens dagvattenledningsnät samt dess utflödespunkter till Motala ström översiktligt studerats. 4

De grundvattenförekomster som avgränsats inom ramen för vattendirektivsarbetet har även inkluderats i modellen. Då SGU genomfört en uppdatering av vissa grundvattenförekomsters avgränsning på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland har dessa inkluderats i modellen. Särskilt den förekomst som är lokaliserad i centrala delen av Norrköping, SE 649647-152222, har justerats avsevärt. De delavrinningsområden som närmare studerats finns beskrivna i tabell 1. För att förenkla arbetet har delavrinningsområdena i närheten av Norrköping, erhållit beteckningar från A-I enligt tabell 1 samt figur 2. Tabell 1. Beskrivning av områdesuppdelning Arbetsbeteckning Namn enligt ARO Delavrinningsområde (ARO) A Vid Fiskeby bruk 649662-151837 B Vid mätstation Holmen 649627-152112 C Vid mätstation Norrköping 2 649621-152118 D Ovan Ljurabäck 649684-152225 E Mynningen i havet 649873-152491 F Mellan Motala Ström N Grenen 649997-152313 och Motala Ström G Mot Inre Bråviken 649590-153029 H Mynnar i Motala Ström 649445-152380 I Mellan Pjältån och Motala Ström N Grenen 650047-152134 Figur 2. Områdesindelning enligt delavrinningsområden Inom ramen för undersökningen har fokus varit att närmare studera vilka undersökningen som genomförts med avseende på vattenkvaliteten. De analysresultat som närmare studerats har främst varit vattenprov såsom grundvattenprov samt till viss del där så är tillgängligt även ytvattenprov. 5

Vattendraget från utloppet av Glan till Bråviken har klassats enligt vattendirektivsarbetet som måttlig ekologisk potential samt god kemisk status (VISS, 2011-08-25:1). Anledningen till att ekologisk potential klassats istället för ekologisk status är att vattendraget är kraftigt modifierat. Utifrån riskbedömningen bedöms vattendraget riskera att inte uppnå vare sig god ekologisk potential eller god kemisk status till 2015. Ytterligare undersökningar bedöms behövas för att verifiera den expertbedömning som ligger till grund för klassningen. Området vid Lindökanal, SE649884-152502, har klassats enligt vattendirektivet som måttlig ekologisk status samt att den kemiska statusen inte uppnår god status. Vid en miljögiftscreening 2006 låg halter av 4-nonylfenol i nivå med gränsvärdet. Utifrån riskbedömningen bedöms vattendraget riskera att inte uppnå vare sig god ekologisk status eller god kemisk status till 2015. Ytterligare undersökningar bedöms behövas för att verifiera den expertbedömning som ligger till grund för klassningen. Figur 3. Uppdelning av Bråviken enligt arbetet med vattendirektivet Som beskrivs i Figur 3 är Bråviken uppdelad i olika delområden. Vad gäller klassningen har den del som går under benämningen Motala Ström, SE583721-161110, klassats som måttlig ekologisk potential samt att den ej uppnår god kemisk status (VISS, 2011-08- 25:2). I motiveringen till klassningen för den kemiska statusen beskrivs: 6

Bedömningen baseras på mätningar i vatten, sediment och abborre i Motala Ström eller i närliggande vattenförekomster (Pampusfjärden och inre Bråviken). År 2006 mättes de 33 prioriterade ämnena i Motala ströms utlopp i Bråviken. Inget ämne överskred då gränsvärdet, men halten nonylfenol låg på gränsvärdet och bör undersökas vidare. Undersökningar av sediment har visat förhöjda halter av flera tungmetaller (fr.a. kvicksilver och bly) och organiska ämnen (bl.a. PAH:er). Blyhalten i sediment (år 2008) var upp till 3 ggr högre än bakgrundshalt och överskrider säkerhetsgränsen enligt Oslo- Paris kommisionen (OSPAR). Undersökningar av Pampusfjärdens sediment (år 2002) visade att kvicksilverhalten låg tre ggr över säkerhetsgränsen enligt Oslo-Paris kommisionen (OSPAR) och 9 ggr över bakgrundshalt (NV rapport 4914). Mätningar av abborrens miljögiftsinnehåll (2003, 2006 och 2007) visade att kvicksilverhalten är upp till 9 ggr högre än EU:s miljökvalitetsnorm (MKN). Om MKN för kvicksilver korrigeras för en högre bakgrundshalt i Sverige, med hjälp av jämförvärden i NV rapport 4914, överskrids MKN med upp till 3 ggr. Utifrån riskbedömningen bedöms vattendraget riskera att inte uppnå vare sig god ekologisk status eller god kemisk status till 2015. Även Pampusfjärden, SE583718-161687, har klassats som måttlig ekologisk potential och att den inte uppnår god kemisk status (VISS, 2011-08-25:3) samt att den riskerar att inte uppnå vare sig god ekologisk status eller god kemisk status till 2015. Motiveringen till klassningen av den kemiska statusen är samma om beskrivs ovan för förekomsten Motala ström, SE583721-161110. Inre Bråvikens har klassats utifrån vattendirektivet som måttlig ekologisk status och att den inte uppnår god kemisk status (VISS, 2011-08-25:4). Utifrån riskbedömningen riskerar den att inte uppnå vare sig god ekologisk status eller god kemisk status till 2015. Motiveringen till klassningen av den kemiska statusen är samma om beskrivs ovan för förekomsten Motala ström, SE583721-161110. Inom området finns det 17 identifierade och potentiellt förorenade områden. Samtliga identifierade förorenade områden inom område A, figur 3, är enbart branschklassade (BKL) och inte riskklassade. 7

Figur 4. Identifierade förorenade områden inom område A samt Motala Ströms Vattenvårdsförbunds övervakningspunkt, GB06 Det finns dock ett riskklass 1 objekt som är lokaliserat på gränsen mellan område A och B- Fiskeby Board (Fiskeby bruk), Fortum Värme, Id 143214. Objektet är inte inkluderat i de 17 identifierade områden utan inkluderas i den sammanställning som beskrivs under Område B. Inom område A är även den övervakningspunkt, figur 4, lokaliserad där Motala Ströms Vattenvårdsförbund (MSV) regelbundet mäter ytvattenkvaliteten i Motala Ström, GB06. I Motala Ströms Vattenvårdsförbunds rapport för 2010 finns angivet transport av metaller för provpunkten GB06 (MSV, 2010) enligt tabell 2. 8

Tabell 2. Transport av metaller i kg/ år vid provpunkten GB06 Fe Mn Cu Zn Al 800 000 226 000 9510 19400 459 000 Cd Pb Cr Ni Co 42,9 1130 968 3520 451 Inom område B har 56 potentiellt förorenade områden identifierats. Av de 56 objekten har totalt 16 objekt riskklassats, figur 5. Inom området finns ett riskklass 1 objekt (Fiskeby Board (Fiskeby bruk), Fortum Värme, Id 143214), sju riskklass 2 objekt, sju riskklass 3 objekt samt ett riskklass 4 objekt. Figur 5. Identifierade och riskklassade förorenade områden inom områden B Vid Fiskeby Board genomfördes 2007 en miljöteknisk markundersökning och riskklassning enligt MIFO fas 2 (Envipro Miljöteknik, 2007). De föroreningar i grundvattnet som konstaterats inom området var dels metaller (Cd, Pb, Zn) som konstaterades i mycket höga halter samt även PAH som uppmättes i delar av området i mycket höga halter. Efter MIFO fas 2 undersökningen har delar av området sanerats men inte samtliga områden varför området fortfarande är förorenat och bedöms utgöra en mycket stor risk. Efter saneringen har även provtagning av grundvattnet inom ramen för företagets egenkontroll genomförts. Grundvattenanalyser visar bland annat på metallföroreningar i form av koppar, bly och zink i förhöjda halter. 9

En bedömning har även genomförts av hur grundvattenströmningen ser ut inom fastigheten utifrån lodade grundvattennivåer och rapporterade ytvattennivåer i Motala Ström. Resultatet visar på att det finns en vattendelare inom området där grundvattenströmningen är tvådelad. Ett utflöde finns söderut, uppströms dämningen av Motala Ström och det andra österut nedströms dämningen av Motala Ström. Den bedömda grundvattenströmningen stämmer även överens med uppdelningen av avrinningsområde då det södra utflödet tillrinner till område A och det östra utflödet tillrinner till område B. Fiskeby Board, som även är en pågående A- verksamhet, har i 2011-års miljörapportering i SMP (Svenska Miljörapporterings Portalen) angivet ett utsläpp till vatten på 4500 m 3 /år, varav Zink utgör 47 kg/år. Tabell 3. Utsläpp till vatten i form av metaller från verksamheten Fiskeby Board Fiskeby Board (kg/år) Zn 47 Strax söder om Motala Ström och väster om E4:an vid Himmelstalund och fastigheterna Borg 11:1, Borg 11:5 samt Borg S:3 har Sweco på uppdrag av Norrköpings kommun genomfört en undersökning motsvarande MIFO fas 2 (SWECO, 2010). Inom undersökningsområdet förekommer stora mängder deponerat avfall och enligt ovanstående rapport kan vissa delar av området definieras som ren deponi/soptipp. Vid en bedömning av områdets spridningsförutsättningar beskrivs grundvattenbildningen inom området vara av betydelse för spridningen då hela området idag är uppfyllt med 0,5-7 m relativt genomsläppliga massor. Från de grundvattenprover som analyserats (4 st) kunde konstateras att både metaller och organiska parametrar förekom i förhöjda värden. I ett prov noterades stor eller mycket stor påverkan av punktkälla t.ex. vad gäller metallerna arsenik, bly och zink. Utifrån rapporten föreslås området som helhet att föras till riskklass 1- mycket stor risk. Området är i inte inkluderad som ett riskklass 1 objekt i ovanstående sammanställning utan är enbart utpekat som ett branschklassat objekt. Grundvatten Inom området finns en grundvattenförekomst, SE649845-151921, som har en akvatisk kontakt med Motala Ström i grundvattenförekomstens sydvästra del. Förekomsten är klassad enligt vattendirektivet som risk att inte uppnå god status till 2015. Bedömningen är grundad utifrån en påverkansbedömning som vägt in vilka källor som kan påverka förekomsten såsom förorenade områden, vägar, järnväg, industrier etc. En uppdatering genomfördes 2009 av grundvattenförekomstens avgränsning och tillrinningsområde, beskrivning av grundvattenförekomstens sträckning redovisas i figur 5. Dagvatten I Norrköpings kommuns program för Dagvatten, 2000-2004, Antagandehandling, 1999-04-20, s. 14, Figur 6, finns en karta med en översiktlig beskrivning över det kommunala dagvattennätets avrinningsområden. Enligt kartan avvattnas ett relativt stort område via dagvattenledningsnätet inom område B till Motala Ström, vilket även stämmer överens med Norrköpings vattens dagvattenledningsnäts utloppspunkter. 10

Inom området har 35 potentiellt förorenade områden identifierats, figur 6, av dessa har 16 riskklassats. Av de 16 objekten finns det ett riskklass 1 objekt, Förnicklingsfabriken A. Brink, Strömma Textilfabrik. Området har dock nyligen sanerats varför en justering av riskklass torde bli aktuell. Av de övriga riskklassade objekten är nio objekt klassade som riskklass 2 objekt och sex objekt klassade som riskklass 3. De objekt som riskklassats har branschklassats som Kemtvätt, Textilindustri eller Verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel. Figur 6. Identifierade och riskklassade förorenade områden inom område C Inom området finns även en station, stationsnummer 2445, där SMHI mäter vattenföringen i Motala Ström, (http://vattenweb.smhi.se/). Område D täcker en stor andel av Norrköpings tätort och inom området har 325 potentiellt förorenade områden identifierats, figur 7. Av de identifierade områdena har 119 objekt riskklassats enligt MIFO- metodiken. 11

Figur 7. Identifierade och riskklassade förorenade områden inom område D Inom området finns sju riskklass 1 objekt, 55 riskklass 2 objekt, 46 riskklass 3 objekt och 12 riskklass 4 objekt. I nordvästra delen av området ligger objektet Norrköpings sodafabrik, Id 143267, som utifrån dess branschklass (övrig oorganisk kemisk industri) klassats som riskklass 1. Området har inte rissklassats enligt MIFO- metodiken varför det inte inkluderats i ovan beskrivna sammanställning av riskklassade objekt. Få uppgifter finns om verksamheten och dess lägeslokalisering är osäker. Inga uppgifter har framkommit angående provtagning inom objektet. Vulkan 7 Noss AB, Id 143212, är ett riskklass 1 objekt som även det är lokaliserat på den norra sidan av Motala Ström. Objektet är en pågående verksamhet med lång historisk belastning. Enligt motiveringen till riskklassningen har objektet haft en omfattande verksamhet i form av verkstadsindustri, gjuteri och metallindustri där ämnen med hög och mycket hög farlighet hanterats. Inga uppgifter har framkommit angående provtagning inom objektet. Öster om hamnbron, precis norr om Motala ström ligger riskklass 1 objektet Norrköpings gasverk, Id 143200. Objektet har undersökts både vad gäller mark, grundvatten samt ytvatten. Förorening har bl.a. konstaterats avseende BTEX och PAH i grundvattnet. Söder om Motala ström ligger riskklass 1 objektet Freudenberg Household Products, Id 143444. Objektet har bedömts tillhöra branschen övrig oorganisk kemisk industri. MIFO inventeringens motiveringar till riskbedömningen lyder Verksamhet under lång tid, stora mängder kemikalier och ämnen med hög och mycket hög farlighet har använts 12

och används. Gamla byggnader, sättningar och heterogen fyllning med innehåll av bl a aska, slagg och rivningsavfall. Omfattande markundersökningar har gjorts och delar av tomten har sanerats. Kvarstår dock misstanke om att det kan finnas mera föroreningar, dels i marken, dels byggnaderna i sig. Inga uppgifter finns i bedömningen angående grundvattenprover. Freudenberg Household Products, som är en pågående verksamhet har även i 2010 års miljörapportering angivet ett vattenutsläpp. Ingen mängd eller halter har dock angetts i rapporteringen. Ytterligare ett riskklass 1 objekt söder om Motala Ström är Celloplast AB, Id 143445. Objektet har bedömts tillhöra branschen övrig organisk kemisk industri. Undersökningar har genomförts som påvisat förhöjda halter av kolväten i inomhusluften. Enligt MIFO inventeringens har tidigare verksamheter under lång tid haft en omfattande kemikaliehantering. Undersökningar har genomförts i en mindre del av fastigheten. Inom områdets östra del ligger objektet Värmen 3, östra delen, Lantmännen, Id 143414. Motiveringen till riskklassningen i MIFO- historiken lyder Inom området har stora mängder olja hanterats under lång tid, ca 50 år. Det har dessutom varit upplagsplats för impregnerade järnvägsslipers (stolpar), massaved och troligen även kol, mm. Området har inte varit mera belagt med asfalt än i dagsläget. Så därför har spill och läckage kunnat rinna rakt ned i det grova materialet. Oljeledningar, vattenledningar, dagvattenledningar bidrar till mycket stora spridningsförutsättningar. Dessutom ligger berggrunden i ytan inom stora delar av området. Berggrunden domineras av gnejs, som uppvisar skiffrighet och sprickzoner vilket innebär att föroreningarna kan spridas långt. Enligt uppgifter från Lantmännen har det hänt vid flera vårar att oljeblandat vatten strömmat upp ur en brunn intill Sjötullsgatan. Undersökningar har genomförts inom fastigheten och även mindre saneringar. En sanering genomfördes utmed en rörledning 2006 och en sanering genomfördes mellan cisterner 2009. Utifrån den miljötekniska undersökningen som genomfördes 2008 (Allren AB, 2008) kunde konstateras att grundvattnet inom området är påverkat av föroreningar t.ex. av bly och arsenik. Det riskklass 1 objekt som ligger längst österut inom området är Amerika 3, f.d. Goodyear, Id 143428. Enligt motiveringen till riskklassningen i MIFO- inventeringen, fas 1, finns bl.a. angivet att Gummifabriken var verksam under lång tid, ca 40 år. Stora mängder av olja och kemikalier för däckstillverkningen har använts. Utanför fabriksbyggnaden har varit upplagsplats för bl a gummi, men även avfall i form av oljor, lösningsmedel och gummirester har förvarats ute. Enligt en tomtkarta från 1965 fanns utrymme för skrotupplag, bensinstation, bensintankar under jord och en brännugn. Problem med oljeläckage inom fabriksområdet (dokumenterat av Norrköpings Kommun på 1970-talet) har förekommit vilket i flera fall orsakat oljeutsläpp i Motala Ström. En miljöteknisk markundersökning genomfördes 2007 (Grontmij, 2007) där det konstaterades förhöjda halter i grundvattnet av alifater, bly och PAH i en provtagningspunkt. Saltängen Under 2011 har WSP och Sweco (WSP och Sweco, 2011) på uppdrag av Norrköpings kommun tagit fram ett underlag för planarbetet inom Saltängen d.v.s. området öster om hamnbron i centrala Norrköping, figur 8. 13

Figur 8. Lokalisering av området Saltängen Syftet med rapporten har varit att studera vilka risker de föroreningar som finns inom området kan medföra och behovet av åtgärder inom området. I projektet har man bl.a. studerat Saltängens belastning på ytvattnet och man har genomfört beräkningar för att uppskatta hur föroreningar sprids via grundvattnet idag och i framtiden till ytvattnet samt vilken belastning det har på ytvattenrecipienten Motala Ström. Enligt bilaga 8.1 i ovan nämnda rapporten bedöms den normala grundvattenbildningen för området vara ca 50 m 3 /d eller ca 20 000 m 3 /år. I bilagan har även beräkningar genomförts om vattenståndet i Motala ström ökar och/ eller en ökad grundvattenbildning sker genom att andelen grönytor ökar inom området. Utifrån uppmätta halter (A) respektive beräknade halter (B) och grundvattenflöde har belastningsberäkningar genomförts där ett halttillskott från området beräknats. Resultaten från beräkningarna för A respektive B redovisas i tabell 4. För mer information om beräkningarna hänvisas till bilaga 9.1 i ovan nämnda rapport. Tabell 4. Beräknad belastning på ytvattnet (kg/år) vid utflödande grundvatten från Saltängen enligt beräkningarna A (uppmätta halter) respektive B (beräknade halter) A (kg/år) B (kg/år) As Pb Cd Co Cu Hg Zn 0,148 0,174 0,015 0,489 0,651 0,00033 2,13 0,62 1,15 0,047 0,88 2,37 0,0263 7,18 A (kg/år) B (kg/år) PAH L PAH M PAH H PAH cancerogena PAH övriga PAH summa 16 0,002 0,010 0,016 0,017 0,018 0,036 0,579 0,666 0,0267 A (kg/år) B (kg/år) Bensen Alifater >C8-C10 Alifater >C10-C12 Alifater >C12-C16 Alifater >C16-C35 Aromater >C10-C16 0,004 0,183* 0,230* 0,520* 2,13 0,052* 0,204 0,294 0,0228 0,0081 0,0006 2,6 *Då dessa ämnesgrupper påträffats endast under rapporteringsgräns har halva rapporteringsgränsen använts vid beräkningar. 14

Butängen Inom industriområdet Butängen, strax norr om Resecentrum, norr om Motala ström, har flera miljötekniska undersökningar genomförts. Figur 9. Lokalisering av området Butängen Under 2006 genomfördes en samlad kartläggning och utredning av föroreningssituationen inom Södra Butängens industriområde- pilotprojekt inom kvarteren Hyvlaren och Sågaren (Envipro Miljöteknik, 2006). Grundvattenrör installerades inom området där grundvatten i fyllningen ovan de naturliga lerlagren undersöktes. Metallanalyser genomfördes på grundvattnet i 10 punkter där metallprover påträffats i markproven och där grundvattennivån låg relativt djupt under marknivån. Resultatet visade överlag låga halter av metaller (As, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Ni, V och Zn) i grundvattnet med undantag för Zn som noterades i måttliga nivåer i ett par punkter (enligt Naturvårdsverkets effektrelaterade tillståndsklasser) samt Ni som överskred riktvärdet för hälsogränsvärden för dricksvatten. Enligt rapporten bedömdes den storskaliga grundvattenströmningen i området som långsam, på grund av lerorna, och det bedöms inte som troligt att bly, zink och koppar via vattentransport skulle kunna påverka Motala Ström. Grundvattenförekomst Inom området sträcker sig grundvattenförekomsten SE649647-152222. Enligt vattendirektivsarbetet har förekomstens kemiska status klassats som otillfredsställande status. Grunden till klassningen har varit att man uppmätt mycket höga halter av As, Pb, Cd och Bensen i grundvattnet inom området. Även den potentiella föroreningsbelastning som genomförts för förekomsten har fått ett högt utslag d.v.s. många källor kan påverka grundvattnet negativt. Det finns dock en osäkerhet huruvida grundvattenproverna är specifikt tagna inom förekomsten. I och med att nya uppgifter framkommit angående förekomstens utbredning har förekomstens avgränsning avsevärt justerats, se figur 10 för beskrivning av grundvattenförekomsten. 15

Figur 10. Grundvattenförekomst SE 649647-152222 i centrala delen av Norrköping Dagvatten Inom området finns det ett stort antal utgående dagvattenutsläppspunkter. Utifrån Norrköpings dagvattenledningsnät samt rapporten Dagvattenprogram för Norrköpings kommun 2000-2004, ser det dock ut som om det industriområde, i östra delen av området söder om Motala Ström, avvattnas till ett mindre antal utsläppspunkter till Motala Ström. Tillståndspliktiga verksamheter Strax norr om Motala Ström, i områdets östra del ligger avloppsreningsverket Slottshagen. Reningsverket har i sin miljörapportering angivet ett utsläpp till vatten på 17 181 000 m3/år. I tabell 5 nedan beskrivs de parametrar som rapporterats specifikt vad gäller utsläpp till vatten från reningsverket till recipient. Tabell 5. Reningsverket Slottshagens rapporterade utsläpp till vatten Reningsverket Slottshagen (kg/år) DEHP Fenoler Zn Hg Cd Cu Cr Ni Pb 22 85 416 0,17 0,43 120 17 55 10 16

Området omfattar den del av Motala ström där bl.a. Lindökanal mynnar i Bråviken, figur 11. Inom området har 35 förorenade områden identifierats varav 13 riskklassats enligt MIFO metodiken. Av de 13 objekten är 6 riskklass 2 objekt, 6 riskklass 3 objekt samt ett riskklass 4 objekt. Figur 11. Identifierade och riskklassade förorenade områden inom område E Under 2010 genomförde SGI på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland provtagning av grundvattnet i områden som är utfyllda med muddermassor från Bråviken (SGI 2010:2). Inom område E finns en muddermassedeponi vid Slottshagen (Alholmen) som användes under åren 1646-59 samt 1968-1970. I samband med SGI:s grundvattenprovtagning genomfördes provtagning i fem punkter i deponiområdet, figur 13. Viss andel av dessa punkter ligger egentligen inom område I men för att kunna studera hela området beskrivs samtliga provpunkter för deponin gemensamt här istället. I samband med undersökningen genomfördes en vattenbalansberäkning för området samt beräknad utläckage av kvicksilver (Hg), Zink (Zn) och PCB från deponiområdet. Grundvattenbildningen beräknades till 71 950 m 3 /år utifrån vattenbalansen, som utgick från att all nederbörd infiltrerar d.v.s. att ingen ytavrinning sker. De parametrar som analyserades för området var mer omfattande men beräkningar av utläckage genomfördes enbart för ämnena Hg, Zn och PCB, då fokus för rapporten var att ta fram undersökningsunderlag för att kunna bedöma eventuell spridning av föroreningar, Hg och PCB till Bråviken från områden med muddermassor. Då samtliga värden var under detektionsgräns för Hg i grundvattenproven redovisades enbart utläckage av PCB och Zn enligt tabell 6. 17

Tabell 6. Beräknat utläckage från muddermassedeponi vid Slottshagen (provpunkt S1,S2,S3,S4 och S5) Medelmängd (kg/ år) Maxmängd (kg/ år) PCB Zn 0,00032 1,625 0,0012 4,789 Söder om Motala Ström inom bl.a. fastigheten Sylten 4:13 genomfördes under 2010 en översiktlig miljöteknisk markundersökning av WSP (WSP 2010:1) på uppdrag av Norrköpings kommun. Utöver markundersökningen analyserades två grundvattenprov med avseende på organiska parametrar såsom alifater, aromater och PAH, samtliga uppmätta halter var under riktvärden. För metaller analyserades fyra prover, samtliga var under Livsmedelsverket gränsvärden för dricksvatten men zink bedömdes som måttligt hög i jämförelse med Naturvårdsverkets tillståndsklasser. Område F är lokaliserat i norra delen av Handelö. Inom området är 22 förorenade områden identifierade varav fyra är riskklassade enligt MIFO- metodiken samtliga fyra objekt är klassade som riskklass 2. Figur 12. Identifierade och riskklassade förorenade områden inom område F Vid den undersökning som beskrivs under område E vad gäller grundvattenprovtagning i upplag med muddermassor (SGI 2010:2) genomfördes även provtagning inom tre muddermasseupplag på Händelö; Boudden, Hälla och Västra Hanholmen, figur 13. 18

Utifrån analysresultat och beräknad vattenbalans för området har en beräkning gjorts av utläckage av kvicksilver och PCB från respektive muddermassedeponi. I tabell 7 och 8 beskrivs utläckaget för Boudden/ Hälla samt Öster, Hälla. För Västra Hanholmen (H1, H2 samt H3) var samtliga analyser för både Hg och PCB under detektionsgränsen med undantag för H3 där PCB inte analyserades. Tabell 7. Beräknat utläckage från muddermassedeponi vid Boudden/Hälla (provpunkt B2 samt B4-B7) Medelmängd (kg/ år) Maxmängd (kg/ år) Hg PCB 0,00018 0,00024 0,00029 0,00055 Tabell 8. Beräknat utläckage från muddermassedeponi vid Öster, Hälla (provpunkt B1 och B3) Medelmängd (kg/ år) Maxmängd (kg/ år) Hg PCB 0,00031 0,00426 0,00041 0,00499 Figur 13. Lokalisering av provtagningspunkter för grundvattenprovtagning i muddermassedeponier 19

Inom område G, som sträcker sig längs Bråviken från Lindö till Djurön, har nio förorenade områden identifierats av dessa har fyra riskklassats, varav fördelningen är ett riskklass 2, ett riskklass 3 och två riskklass 2 objekt, se figur 14. Figur 14. Identifierade och riskklassade förorenade områden inom område G Område H som sträcker ungefär i nivå med samhället Tingstad, söder om Norrköpings tätort, till Norrköpings södra stadsdelar har 106 förorenade områden identifierats, se figur 15. Av dessa har 34 riskklassats, fördelningen är två är riskklass 1, 13 riskklass 2, 15 riskklass 3 och fyra riskklass 4 objekt. 20

Figur 15. Identifierade och riskklassade förorenade områden inom område H De riskklass 1 objekt som klassats inom området är två avfallsdeponier; Deponi Sylten, id 143422 samt Deponi Risängen, Sylten, Id 143424. Enligt MIFO- historiken har innehållit i Deponi Sylten beskrivits som hushålls- och miljöfarligt avfall. Utredningen och mäktigheten är dock osäker. Enligt motiveringen till riskklassningen för Deponi Risängen, Sylten i MIFO- historiken är området utfyllt med diverse massor av okänt ursprung. Enligt flygbilder och arkivuppgifter synes det ha funnits bilskrotverksamhet i området.. Under 2007 genomfördes en geoteknisk och miljöteknisk undersökning inom kvarteren Island och Danmark (WSP, 2007). Det undersökta området ligger vid det utpekade riskklass 1 objektet- Deponi Risängen, Sylten. Vid den miljötekniska undersökningen installerades två grundvattenrör. Laboratorieresultaten visade på att halten cancerogena PAH översteg riktvärdet för dricksvatten enligt Kemaktas rapport- Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer från 2006. Resultaten från metallanalysen visade på att koncentrationen av metaller i grundvattenprovet var lägre än livsmedelsverkets gränsvärde för dricksvatten. Inom område I som sträcker sig norr om Motala Ström från Norrköpings centrala delar mot nordväst har 67 potentiellt förorenade områden identifierats. Av dessa har 17 riskklassats, fördelningen mellan de olika riskklasserna är; 3 riskklass 1 objekt, 2 riskklass 2 objekt, 7 riskklass 3 objekt och fem riskklass fyra objekt. 21

Figur 16. Identifierade och riskklassade förorenade områden inom område I Yara AB, f.d. Superfosfatfabriken, id 143186, är ett av de riskklass 1 objekt, som finns inom området. Motiveringen till riskklass 1 bedömningen i Mifohistoriken beskriver att Verksamheten har pågått under lång tid (sedan 1946) och stora mängder kemikalier och restprodukter har hanterats på området. Vid en provtagning av mark och grundvatten vid en gammal svavelsyratank påträffades mycket höga halter av Pb, As och Hg, som är ämnen med mycket hög farlighet. Delområdet har sanerats men troligtvis kan föroreningar återfinnas även på andra delar av fastigheten där kemikalier och restprodukter hanterats. Föroreningsnivån bedöms som mycket stor i marken och stor i grundvattnet. Sedimenten utanför anläggningen har konstaterats förorenade av bl.a. Hg och PCB. Föroreningarna här kan även komma från andra verksamheter som är och har varit verksamma i området. Under 2010 genomfördes en miljöteknisk markundersökning inom fabriksområdet (WSP, 2010:2). I undersökningen analyserades grundvattenprover med avseende på oorganiska ämnen såsom metaller samt organiska ämnen såsom alifater, aromater och PAH. Resultaten utifrån analyserna av de oorganiska ämnena visade på höga till mycket höga halter av kadmium, zink och aluminium. Vad gäller organiska ämnen så var samliga uppmätta halter under riktvärdet för grundvatten vid bensinstationer, Kemakta 2006, som använts som riktvärde. I WSP:s rapport beskrivs även grundvattnets flödesriktning som generellt bedöms som riktad mot öster och Ståthögaviken. Grundvattennivåmätningar har visat att grundvattnet generellt rör sig i de ytliga delarna av torrskorpeleran. Transporttiden från mark och grundvatten till ytvatten bedöms 22

mycket svår att beräkna men spridningsförutsättningarna från mark till ytvatten antas generellt vara måttliga till stora. Inom Yaras verksamhetsområde finns även ett tippområde. Under 2010 (WSP, 2010:3), genomfördes en miljö- och hälsoriskbedömning för området. Rapporten sammanfattar de analyser som genomförts inom deponiområdet mellan åren 2008-2010 och konstaterar att de metaller som är kritiska för grundvattnet och belastningen på området och Ståthögaviken är arsenik, bly, kvicksilver, koppar och zink. Grundvattnet förekommer inom området i en övre och en undre akvifär. I den övre akvifären är grundvattnet kraftigt påverkat av metallföroreningar medan analyser från den undre grundvattenakvifären inte tyder på att spridning skett från den övre akvifären eller från den förorenade marken till den undre akvifären. I rapporten har en beräkning genomförts för vilken belastning som sker på Ståthögaviken från tippområdet. Belastningen har dels beräknats utifrån uppmätta halter i grundvattnet samt utifrån uppmätta halter i marken och dess löslighet (Kd) genom beräkningar vid tre olika ph värden, då ph varierar kraftigt inom området, tabell 9. Det grundvattenutflöde som använts vid beräkningarna var 6400 m3/år. Tabell 9. Beräknad belastning från grundvattnet från tippområdet till Ståthögaviken As Cd Cu Hg Pb Zn Grundvatten (kg/år) ph 3 (kg/år) ph 4 (kg/år) ph 6 (kg/år) 9,8 1,7 340 0,008 0,2 530 13 5,6 11 0,07 0,3 24 13 0,70 2,1 0,073 0,28 6,1 13 0,14 1,1 0,073 0,28 2,4 Ragnsells Karlsro marin mm., Id 143215, fastighet Slottshagen 2:3, har utifrån Mifometodiken klassats som ett riskklass 1 objekt. Motiveringen till riskklassningen beskriver att Verksamhet har bedrivits på platsen sedan 1917. Under de första 50 åren bedrevs bl.a. varvsverksamhet på platsen och det kan befaras marken är förorenad med bl.a. spill från båtbottenfärger som kan innehålla tjära, bly, kadmium och andra metaller. Föroreningar kan också härstamma från senare tiders förråd av stolpar och kablar, samt från uppställningen av fordon. Föroreningar som kan befaras från denna typ av verksamhet är bl.a. PAH och petroleumprodukter. Då rivningsmassor och kolbottenaska använts som fyllnadsmassor kan liknande användning befaras på detta objekt. Enligt MIFO inventeringen har tre prover analyserats på dagvattnet från området. I jämförelse med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag bedömdes tillståndet som mycket alvarligt med avseende på metallerna Pb och Zn. Inga övriga undersökningar är kända inom objektet. Fd. Loddby AB, Id 143176, är det tredje riskklass 1 objekt inom området. Tidigare verksamhet på platsen har varit en sulfitmassefabrik. Inom objektet har undersökningar genomförts i jord, sediment, yt- och grundvatten samt brunnssediment. Resultaten finns sammanställda i fördjupad miljöteknisk markundersökning (SGI, 2009). Utifrån resultatsammanställningen så är de ämnen som är mest förhöjda i grundvattnet Zn, Pb, Cu, Cd, Co och Al. Även PAH har uppmätts i grundvattnet över riktvärdet för 23

dricksvatten samt i ett par fall även över riktvärdet för ytvatten enligt Kemaktas riktvärdesrapport. I den fördjupade riskbedömningen som genomfördes 2010 (SGI, 2010:1) har områdets spridningsförutsättningar närmare beskrivets. Utifrån en beräkning av grundvattenströmningen från de förorenade områdena inom objektet samt de uppmätta metallkoncentrationerna i grundvattnet har föroreningstransporten till ytvattenrecipienten Loddbyviken och Bråviken översiktligt beräknats. Resultatet redovisas i tabell 10. Då det sker ett utbyte mellan grundvattnet och Loddbyvikens ytvatten kan en utspädning och utlakning ske i strandnära områden vilket kan leda till en underskattning av det uppmätta värdet. Tabell 10. Beräknat utläckage av föroreningar till Loddbyviken och Bråviken Fd Loddby AB kg/år Pb Zn Cu As 0,059 82 6 0,24 Bravikens pappersbruk, som är lokaliserat, strax norr om Norrköpings tätort i anslutning till Bråviken, har enligt de siffror företaget rapporterat till SMP ett utsläpp till vatten för 2010 enligt tabell 11. Tabell 11. Utsläpp till vatten från Bråvikens pappersbruk Bravikens Pappersbruk kg/år AOX Zn As Hg Cd Cr Cu Ni Pb 1200 158 14 1,3 1,2 54 40 27 12 Under 2009 antog Norrköpings kommun riktlinjer för dagvattenhantering i Norrköpings kommun (Norrköpings kommun, 2009). I riktlinjerna har beräkningar genomförts avseende föroreningsbelastning via dagvatten. Nedan redovisas de beräknade dagvattenburna utsläppen för Norrköpings tätort. Tabell 12. Beräkningar av föroreningsbelastning via dagvatten för Norrköpings tätort Norrköpings tätort kg/år Norrköpings tätort kg/år SÄ*= Suspenderande ämnen P N Pb Cu Zn Cd Ni Cr Hg 1652 11149 129 230 1015 6 62 57 1 SÄ* Olja PAH BaP COD r Fe BOD 7 TOC 535000 8427 5 1 500 32041 60000 130000 24

I dagsläget har undersökningar av förorenade områden ofta enbart sträckt sig till att fokusera på ett objekt och dess föroreningssituation. Undersökningar har genomförts där mark och grundvatten inom objektet analyserats men där ett större fokus på föroreningssituationen saknas. Ett ofta använt argument för att inte genomföra en åtgärd är att det enskilda förorenade områdets påverkan på Motala Ström är försumbar, då det är en så liten andel av Motala Ströms totala påverkan. Resultatet utifrån det här projektet visar på behovet av att ha ett helhetsperspektiv på påverkanskällor. Att kunna skapa sig en uppfattning om hur föroreningspåverkan ser ut med avseende på Motala Ström inom Norrköping och hur vi kan arbeta med att förbättra vattenkvaliteten och därmed vattenstatusen för Bråviken. Utifrån de undersökningar som studerats närmare i rapporten, där det antingen finns siffror på utsläpp till ytvatten eller beräkningar av utläckage av föroreningar via grundvattnet till närliggande ytvattenrecipient, kan konstateras att den halt som uppmätts i punkt GB06 av Motala Ström inom område A är hög i jämförelse med övriga halter. Men om man t.ex. jämför blyhalten från ett antal källor, tabell 13, från förorenade områden, AB- verksamheter och dagvatten kan konstateras att vad gäller förorenade områden har vi beräkningar för tre objekt/områden (Saltängen, Yara och Loddby) nedan och med tanke på hur många förorenade områden som finns i Norrköping där vi inte vet vilket sammantaget bidrag dessa har till Motala Ström borde dessa objekt inte direkt avfärdas trots att de enskilt är betydligt mindre än den halt som uppmätts i Motala Ströms övervakningspunkt GB06, AB-verksamheter eller utsläppet via dagvatten. Ett större helhetsperspektiv på föroreningarna från förorenade områden krävs för att kunna genomföra så effektiva åtgärder som möjligt för att påverka föroreningsbelastningen på Motala Ström och Bråviken. Tabell 13. Uppmätta eller beräknade blyhalter/ tillskott till Motala Ström och Bråviken GB06 Saltängen Reningsverket Slottshagen Yara Loddby Braviken Dagvatten Pb kg/år 1130 0,174-1,15 10 0,2-0,3 0,059 12 129 Vad gäller föroreningsbelastningar från övriga källor kan här konstateras att det behövs åtgärder för att minska både påverkan från AB- verksamheter samt dagvattnet. Att dagvattnet står för lite drygt en tiondel av vad hela det tillskott som Motala Ströms avrinningsområde uppströms GB06 bidrar med är något som förhoppningsvis i en framtid kan minskas. Vad gäller pågående verksamheter är det även ett mörkertal som finns angående vilket bidrag C- och U- verksamheter har till Motala Ström. Kanske vore det även här, likt för förorenade områden, dags att ta ett mer helhetsperspektiv per industriområde för att få en bild av hur tillskottet av föroreningar ser ut. Enskilt kanske de inte bidrar med så mycket men sammantaget kan deras bidrag stå för en stor andel. 25

För att bättre få en bild av vilka föroreningar som tillförs Motala Ström via grundvattnet föreslås att grundvattenanalyser genomförs i de grundvattenförekomster som har en kontakt med ytvattnet i Motala Ström, SE649845-151921 samt SE649647-152222. För att erhålla ett värde för vilken kvalitet ytvattnet har och hur vattenkvaliteten förändras sedan Motala Ströms övervakningspunkt vid Fiskeby föreslås en lämplig provtagningspunkt vara i närheten av den punkt, 2445, där SMHI mäter flödet i Motala Ström inom område C. I en miljögiftscreening som Länsstyrelsen Östergötland genomförde 2007 var en av provtagningspunkterna i närheten av hamnbron i centrala Norrköping. En provtagningspunkt skulle därmed kunna vara i samma område, dels för att kunna följa upp provtagningen från 2007 samt för att kunna se eventuell förändring från provtagningspunkter uppströms. Genom att studera dagvattenledningsnätet för Norrköpings stad ser man att vissa dagvattenutsläpp bedöms leda mer vatten till Motala Ström än andra. För att kunna bedöma vilka områden som främst bidrar som dagvattenutsläppen och föroreningsbelastningen av Motala Ström föreslås ett antal utsläppspunkter provtas. Exempel på provtagningspunkter är dels inom Himmelstalundsområdet, område B, som ser ut att avvattna ett relativt stor område av dagvattenledningsnätet. En annan punkt är inom område D där det ser ut som om en utsläppspunkt avvattnar en relativt stor andel av den södra delen av hamnen. För att kunna se vilka förorenade områden som främst bidrar till spridningen av föroreningar till Motala Ström skulle det vara intressant att genomföra liknande spridningsberäkningar som genomförts för t.ex. Saltängen även för andra delar av Norrköping. Detta behöver kanske inte bara genomföras för riskklass 1 objekt utan även andra områden där många förorenade områden är samlade och genom sin gemensamma påverkan kan bidra till ett betydande tillskott till föroreningsbelastningen till Motala Ström. Som exempel kan nämnas område D där ett stort antal riskklass 2 objekt finns och där det skulle vara intressant att se om det går att ta ett helhetsgrepp om vissa områden. Provtagning har genomförts inom ett antal förorenade områden i Norrköping men fortfarande saknas provtagning även för områden som klassats som riskklass 1 objekt. Förslagsvis bör provtagning genomföras inom dessa objekt för att undersöka eventuell föroreningsbelastning. Länsstyrelsen Östergötland genomförde under perioden 2009-2011 ett projekt med titeln Källfördelning av miljögifter i Bråviken- en utvärdering av åtgärder för minskad 26

föroreningsbelastning. Projektet bestod i en massbalansmodell som närmare studerade vilka källor som bidrar till PCB- belastningen i Bråviken. (Hifab 2011) Modellen var initialt tänkt att inkludera flera parametrar än PCB7 i modellen bl.a. PAH. Men på grund av brist på befintliga emissions- och haltdata valdes dock att enbart fokusera på PCB7. Ett framtida scenario skulle kunna vara att förbättra dataunderlaget för PAH och på så vis även inkludera PAH i modellen för att kunna utvärdera vilka källor som främst bidrar till PAH belastningen i Bråviken. Sötvattentillrinningen från Motala ström är i särklass den största och mest dominerande tillflödet till Bråviken. Men det finns också några mindre tillflöden till Bråviken, t.ex. Ljura Bäck, Torshagsån och Pjältån. Det borde vara möjligt att studera källorna till påverkan med samma angreppssätt som gjorts i denna rapport för att uppskatta föroreningsmängder och vattenflöden till Bråviken från dessa mindre tillflödena. Vidare finns det också möjlighet att förfina datamodellen som beskrivs i kap 6.5 med tillflödena till Bråviken. Allren AB 2008. Miljöteknisk undersökning av fastigheten Värmen 3, Sjötullsgatan- Surgatan i Norrköping. 2008-06-30,.Allren AB Miljöteknik Envipro Miljöktenik 2006. Kartläggning och utredning av föroreningssituationen inom Södra Butängens industriområde- pilotprojekt inom kvarteren Hyvlaren och Sågaren. Envipro Miljöteknik, Linköping, september 2006 Envipro Miljöteknik 2007. Graphic Packaging Interntational Sweden AB, Fiskeby bruk i Norrköping, Miljöteknisk markundersökning och riskklassninge enligt MIFO fas 2. Envipro Miljöteknik, Hifab. 2007-06-21 Hifab 2011. Källfördelning av PCB7 i Bråviken- tillämpning av massbalansmodellering för identifiering av åtgärder inom ramen för Vattendirektivet. Länsstyrelsen Östergötland. 2011-03-25 MSV 2010. Motala Ströms Vattenvårdsförbund. 2010. Calluna AB. Norrköpings kommun 2009. Riktlinjer för dagvattenhantering i Norrköpings kommun. 2009-03-19 SGI 2009. Holmen Paper AB, Loddby f.d. sulfitfabrik, Norrköpings kommun, Fördjupad miljöteknisk markundersökning, delrapport 1- Undersökningsresultat, inkl kompletteringar 2009. SGI 2010:1. Holmen Paper AB, Loddby f.d. sulfitfabrik, Norrköpings kommun, Fördjupad miljöteknisk markundersökning, Delrapport 2- Fördjupad riskbedömning. 2010-06-03 SGI 2010:2. Grundvattenprovtagning i upplag med muddermassor från Bråviken, Bråviken- Händelö. Länsstyrelsen Östergötland. 2010-08-16 27

Sweco 2010. Himmelstalund, Slutrapport. Norrköpings kommun. 2010-01-21 VISS 2011-08-25:1. http://www.viss.lst.se/waters.aspx?watereuid=se649609-152033 VISS 2011-08-25:2. http://www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se583721-161110 VISS 2011-08-25:3. http://www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se583718-161687 VISS 2011-08-25:4. http://www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se583926-161744 WSP 2007. PM- Geotekniks och miljöteknisk undersökning, Norrköpings kommun, Kv Island och Kv Danmark. 2007-07-20 WSP 2010:1. PM- Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Norrköpings kommun, Sylten 4:13 m.fl. 2010-03-01 WSP 2010:2. Yara AB, Miljöteknisk markundersökning inom fabriksområde, Slottshagen 2:9, Norrköping. 2010-01-19 WSP 2010:3. Miljö och Hälsoriskbedömning Yara tippområde Norrköping. 2010-10-25 WSP och Sweco 2011. Underlag för planering och markanvändning- inre norra hamnen, Saltängen, Sammanställning av utförda miljötekniska undersökningar samt riskbedömnning. Norrköpings kommun 28