FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven:



Relevanta dokument
BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik Kunskapens användning

Ämnesplan i Fysik Treälven

Kursplaner och betygskriterier för fysik

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

Lokal pedagogisk plan

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

Fysikens historia visar hur kunskapens framväxt påverkat och påverkar samhällsutvecklingen.

Förslag den 25 september Fysik

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Mål och betygskriterier i Fysik

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Lokal pedagogisk plan

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

absorbera Absorbera betyder ungefär uppta. En svart yta absorberar ljus. Mjuka material absorberar ljud.

Kemi Kunskapens användning

ELEKTRICITET.

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Instuderingsfrågor Atomfysik

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Ämnesplan i Kemi Treälven

Elektricitet och magnetism

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

en titt på lärarmaterial och elevtexter

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Förmågor och Kunskapskrav

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Lokal ämnesplan i NO år /10-07

Naturvetenskapligt aktivitetspaket Koppling till Lgr11

Astronomi, kraft och rörelse

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Think, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

Efter avsnittet ska du:

Kretsar kring el årskurs 4-6

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Fysiken i naturen och samhället

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

Materia Sammanfattning. Materia


Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Sammanfattning: Fysik A Del 2

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

Pedagogisk planering

LPP Energi och elektricitet År 7

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share

Navet erbjuder. Kompetensutveckling i NO och teknik för förskolan

Mål och betygskriterier för kemi

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

FRÅN MASSA TILL TYNGD

Transkript:

Kungsmarksskolan FYSIK Lokal kursplan för ämnet Fysik. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: - utvecklar kunskap om begreppen tid, rum, materia. tyngd, massa, rörelse och tröghet och om deras inbördes relationer. - fördjupar sina kunskaper om akustiska fenomen. - fördjupar sina kunskaper om värme och värmeöverföring. - utvecklar insikter i elektricitetsläran och magnetismen. - utvecklar kunskaper om den linjära optikens strålmodell och förståelse för att ljuset också kan uppfattas som en elektromagnetisk vågrörelse. - utvecklar kunskaper om olika slag av elektromagnetisk strålning och dess växelverkan med materia. - utvecklar kunskaper om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet samt om samhällets energiförsörjning. - utvecklar intresse för och kunskaper om den moderna fysiken. Uppnåendemål år 6. Eleven skall för att kunna genomföra enkla undersökningar och skriva ner gjorda iakttagelser: - mäta längd med 1 mm noggrannhet - mäta vikt med 1 g noggrannhet - läsa av vanliga mätinstrument som termometer, måttband, våg och klocka - göra enhetsbyten vid massa och längd - förstå innebörden av prefixen kilo, hekto, deci, centi och milli - ha kännedom om olika situationer där strömmen kan innebära livsfara Materia - självständigt, genom enkla mätningar, kunna bestämma massa och volym för regelbundna och oregelbundna föremål. - redogöra med egna ord för begreppet densitet. - ange vad som kännetecknar ett grundämne. - redogöra för att materia kan förekomma i olika tillstånd. (Även övergångar )

Planeterna - kunna ange varför man samtidigt har olika klockslag på olika platser på jorden. - kunna ange ungefärlig tidsskillnad mellan två orter med hjälp av en jordglob. - kunna förklara skillnaden mellan den geocentriska och den heliocentriska världsbilden. - kunna placera in och namnge de nio planeterna på rätt plats runt solen. - kunna med egna ord förklara begreppen stjärna och planet. - kunna redogöra för begreppen komet och meteor. - kunna se sambandet mellan jordaxelns lutning och årstiderna. - utifrån jordens, solens och månens inbördes lägen kunna förklara månens faser. - tidvatten, mån- och solförmörkelser. Uppnåendemål år 7. Krafter - kunna skilja mellan tyngd och massa - kunna redogöra med egna ord för hur tyngd- och friktionskraft påverkar oss i vardagslivet - rita och förklara begreppen tyngdpunkt och stödyta. -kunna beskriva hur hävstänger fungerar - kunna berätta något om Newton och hans arbete Tid och rörelse - kunna berätta hur tid mättes förr - kunna beräkna medelfart - kunna förklara acceleration, retardation, tröghet - kunna förklara tyngdacceleration, fritt fall - känna till något om Galileo Galilei Ellärans grunder - kunna rita upp och namnge delarna i en atom. - kunna förklara hur olika laddningar påverkar varandra. - kunna redogöra för och ge exempel på ledare och isolatorer. - kunna ge exempel på minst två situationer där statisk elektricitet kan uppstå. - kunna förklara vad som menas med elektrisk ström. - kunna beskriva begreppen öppen och sluten strömkrets. - rita med hjälp av symboler kunna rita ett kopplingsschema för glödlampa, batteri strömbrytare och ledare. - kunna koppla en enkel krets efter kopplingsschema. - veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans och kunna redogöra för dessa enheter. - kunna skilja på serie- och parallellkoppling i ett kopplingsschema. - kunna rita en enkel bild hur ett batteri är uppbyggt. - kunna beskriva när kortslutning uppstår.

Tryck - med hjälp av bilder kunna förklara hur ett föremåls tyngd och area påverkar trycket. - kunna redogöra för vad som påverkar trycket i en vätska. - kunna ge ett exempel på ett kommunicerande kärl i praktiken. - med egna ord kunna återge varför lufttryck uppstår. - kunna avläsa en barometer. - kunna förklara varför ett föremål flyter. Uppnåendemål år 8. Värmelära och Meteorologi - kunna räkna upp tre sätt på vilka värme sprids. - kunna ge exempel på bra och dåliga ledare. - kunna förklara vad som händer med volymen då man värmer och kyler fasta ämnen och vätskor. - kunna redogöra för hur vattnets densitet varierar med temperaturen och vad detta får för följder i naturen. - kunna avgöra vilka av övergångarna smältning, stelning, avdunstning och kondensation som avger respektive kräver värme. - kunna förklara hur vindar uppkommer, vindriktning och vad som bestämmer vindstyrkan. - med egna ord kunna redogöra för vattnets kretslopp. - kunna skilja mellan vackert väder-moln och ovädersmoln. - kunna avläsa meteorologiska instrument. - kunna tolka en väderkarta i en dagstidning. - kunna beskriva hur land- och sjöbris uppkommer. Ellära och Magnetism - kunna illustrera kraftfältet kring en stavmagnet och från detta kunna dra slutsatser om hur magneter påverkar varandra samt kunna dra paralleller till jättemagneten jorden. - kunna redogöra för vilka faktorer som påverkar en elektromagnets styrka. - kunna beskriva Örstedts revolutionerande försök. - kunna ge några exempel på praktisk användning av elektromagneter. - kunna skapa elektrisk ström med hjälp av en spole, en magnet och några sladdar. - kunna redogöra för elenergins väg från kraftverk till konsument. Arbete, Energi och Effekt - förklara vad mekanikens gyllene regel innebär och exemplifiera densamma. - kunna konstruera ett föremåls verkliga rörelse ur en sammansatt rörelse. - kunna redogöra för vad som är orsaken till att ett föremål har tyngd och vilka faktorer som påverkar tyngden. - utifrån egna experiment kunna beräkna mekaniskt arbete och effekt. - kunna redogöra för olika energiformer och energiomvandlingar, energiprincipen samt begreppet verkningsgrad.

Ljud - kunna redogöra för hur ljud uppkommer och hur vi kan höra det med hjälp av bilder beskriva en hög, låg, stark och svag ton. - kunna skilja mellan toner och buller. - kunna ge exempel på fenomenet resonans. - kunna ge exempel på hur modern teknik använder ultra- och infraljud. - kunna redogöra för hur man överför ljud. Optik - kunna visa med enkla bilder hur ljus bryts respektive reflekteras i linser och speglar. - kunna ange några praktiska tillämpningar av ovanstående. - kunna förklara hur och varför skuggor bildas. - kunna ge praktiska exempel på användningsområden för polariserat ljus och laser. - kunna förklara ur fysikalisk mening varför gräs är grönt. Uppnåendemål år 9. Atom- och Kärnfysik - kunna beskriva atomens delar och laddning. Protoner, Neutroner och Elektroner. - kunna placera ut antalet elektroner i dess olika skal samt bestämma antalet protoner och neutroner utifrån ett grundämnes atomnummer och masstal. - kunna förklara vad som skiljer två isotoper av ett grundämne från varandra. - kunna redogöra för hur radioaktiv strålning uppkommer. - kunna skilja på alfa, beta och gammastrålning samt känna till lite om deras egenskaper. - kunna förklara vad som menas med halveringstid och kol-14 metoden. - känna till några områden där man praktiskt använder sig av radioaktiva strålkällor. - kunna redogöra för skillnaden mellan fission och fusion. Elektronik - med egna ord kunna berätta om utvecklingen från elektronrör till transistorer och chips och vad denna utveckling har betytt för kommunikation, olika maskiner och apparater inom industri och hushåll. - kunna identifiera både som symbol i kopplingsschema och som komponent de vanligaste komponenterna som ingår i elektroniska apparater såsom diod, fotodiod, lysdiod, resistor, termistor, fotoresistor, kondensator och transistor. - kunna redogöra för de egenskaper som är utmärkande för dessa komponenter. - kunna tillämpa Ohms lag vid enkla beräkningar.

Astronomi - kunna redogöra för hur energin alstras i solen och med egna ord berätta något om solfläckar, protuberanser samt koronan. - kunna identifiera fyra stjärnbilder på himlavalvet. - kunna definiera ett ljusår. - kunna redogöra för stadier i en stjärnas liv. - känna till begreppet magnitud. - med egna ord kunna berätta något om galaxer och universums byggnad Betygskriterier G Angivna uppnåendemål i år 6, 7, 8 och 9 uppfyllda. VG: Angivna uppnåendemål i år 6, 7, 8 och 9 uppfyllda samt att eleven skall: - använda begrepp, modeller och teorier från fysik i situationer som kan vara nya för honom/henne för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden. - med egna ord kunna redogöra för och kritiskt förhålla sig till information av naturvetenskaplig karaktär förmedlad till exempel via media. - arbeta självständigt eller i grupp med enkla, naturvetenskapliga problem genom att formulera hypoteser, planera, genomföra experiment och andra undersökningar, göra iakttagelser, dra slutsatser samt redogöra för arbetet. - belysa, med exempel, hur naturvetenskapliga uppfattningar utvecklats genom historien. - beskriva genom exempel växelspelet mellan naturvetenskap, teknik, natur och samhälle. MVG : Angivna uppnåendemål i år 6, 7, 8 och 9 jämte kriterierna för betyget VG uppfyllda samt att eleven skall: - planera och genomföra relativt självständigt enkla experiment, utvärdera de erhållna resultaten mot uppställda hypoteser samt genomföra enklare felanalyser med hänsyn till mätdatas noggrannhet. - beskriva huvuddragen i den naturvetenskapliga världsbilden ur fysikalisk synvinkel.