Nr 2 2004 Sveriges största skogsmagasin Pris 55 kronor inkl moms En massa möjligheter Suget efter råvara ökar Leif Brodén om Södras strategier Betong och vanilj från massaved Gödsling lönsamt också i Sydsverige Latinska namn kan berätta om träden
1954 VÄRLDENS FÖRSTA LÄTTA ENMANSMOTORSÅG 2004 VÄRLDENS MODERNASTE MOTORSÅGSORTIMENT FÖRST OCH FRÄMST I 50 ÅR 1954 presenterades Jonsered Raket, världens första lätta enmansmotorsåg, och föregångaren till de moderna motorsågarna. Efter femtio år är Jonsered fortfarande i ledningen. Våra sågar innehåller mer styrka och design än någonsin och idag kan vi presentera världens modernaste motorsågsortiment. Ett 50-årsjubileum verkligen värt att fira! JONSERED CS 2150 JUBILEE EDITION Vår specialdesignade jubileumssåg. Smidig, råstark och effektiv, med styrka och kontroll, design och känsla. 49,4 cc, 3,1 hk, 2,3 kw, 4,9 kg. Ca-pris inkl. moms 5.000:- PÅ KÖPET! KEPS OCH JUBILEUMSVÄSKA MED KOMPASS OCH TERMOMETER VÄRDE CA 790:- jonsered.se
INNEHÅLL Nummer 2 2004 Nästa nummer utkommer 2 juni TEMA: IT och Teknik OMSLAG: PÄR FORNLING ingår som en medlemsförmån i landets fem skogsägarföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägarförening. Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 Mellanskog www.mellanskog.se 018-17 09 00 Skogsägarna Norrskog www.norrskog.se 0612-71 87 00 Norra Skogsägarna ww.norraskogsagarna.se 090-15 67 00 Skogsägarna Norrbotten www.nls.se 0921-752 50 ALLT AV TRÄ. Bilden från norska Borregaard visar ett litet axplock av alla de produkter där trä är en viktig råvara. Sidan 12 5 LEDARE: Trots alla positiva bilder går det inte att blunda för landsbygdens problem. 6 PROFILEN: Leif Brodén, blivande koncernchef i Södra. 9 POLITIK: Göran Persson tror på trä. OMSLAGSBILD. Leif Brodén blivande koncernchef för Södra. Sidan 1 REDAKTION: Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon och fax: 040-92 25 55 E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig Lena Persson Box 6044, 200 11 Malmö Tel 040-601 64 69, fax: 040-601 64 99 E-post: lena.persson@lrfmedia.lrf.se ANNONS: Birgit Emilsson, tel: 040-601 64 55 E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Box 6044, 200 11 Malmö Fax: 040-601 64 49 PRENUMERATION: Tel: 040-601 63 65 Fax: 040-601 63 55 E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer): 295 kr inkl moms. Lösnummer 55 kr inkl moms. REDAKTIONSRÅD: Per Bengtsson, Magnus Berg, Rolf Edström, Jenny Karlsson, Gunilla Kjellsson, Börje Lagerquist, Anders Olsson och Ola Persson. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägarföreningarna. TS-upplaga 2003: 96 500 Tryck : Sörmlands Grafiska Quebecor AB, Katrineholm Repro: LRF Media AB, Malmö Förlaget LRF Media är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 VI SKOGSÄGARE 2/04 12 FÖRÄDLING: Hos norska Borregaard blir rötskadad massa ved, vanilj och råvara till betongindustrin. 15 DEBATT: Om impediment och EU-valet. 16 LATINSKA NAMN: Därför heter träden som de gör. 20 EKONOMI: När samägandet inte fungerar längre. 22 TEKNIK: Ett elektroniskt öga gör att träet kan nyttjas bättre. 24 FÖRYNGRING: Tillbehör och tips till planteringen. 26 GÖDSLING: Något av det lönsammaste man kan göra. 29 NYTT FRÅN SLU: Tallmätaren borde bekämpats. 30 EXPERTPANELEN: Tips inför köpet av huggarvagn. 34 NYHETER: Norrskog köper Camfore. 36 MÖBLER: Det ljusa är tillbaka. 37 AFFÄRER: Ta vara på godbitarna vid avverkningen. 38 ENTREPRENÖRER: En mästare i gallringsskogen. 40 MARKNAD: Hög efterfrågan på massaved, bra bokslut från föreningarna. 42 TEKNIK: Nya maskiner på hygget, i röjningsskogen för gallringen och i pannrummet 53 NAMN OCH NYTT: Jan-Åke Lundén, vice preces i akademien. 54 KRÖNIKA: Oro för jaktoch fiskerätten. www.atl.nu/skog TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA MÖBELMODET har gått mot rundare former och de ljusa träslagen är tillbaka, det färgstarka dröjer. Sidan 36 GÖDSLING ger effekt på tillväxten, vilket framgår av den här borrkärnan från Dalarna där Mattias Borgström ger näring för framtiden. Sidan 26 TEKNIK med flera nya tyngre maskiner, bland annat en beståndsgående gallringsskördare. Sidan 42 3
planteringsborrar Smålandsborret 308: Värmlandsborret 308: Granrisborret 348: Ny Nimakatalog 2004 nr 1, 172 sidor vindor Elvindor Classic 10m kabel 792: Master 15m kabel 980: Tryckluftsvindor 12m, ansl 1/4" 712: 10m, ansl 3/8" 1240: GRATIS KATALOG 172 sidor! 1000-tals produkter Katalogbeställning dygnet runt: 019-30 43 25 www.nimaab.se gallringsrulle saxar pumpar lastramper Gallringsrulle Skonar rygg och minskar olycksrisken. Rätt arbetshöjd, kan vila på stammen. Lätt att bära med sig. 1676: kawasaki KVF 700 Traktorsax Max 1500kg. Greppvidd 6 42cm. 660: Lunningssax Max 1500kg. Greppvidd 10 45cm. 1060: ATV-vagnar WX10 130l/min Pris 3180: Tryckpumpar WB20XT 600l/min Pris 4420: Slampumpar Lastramper Pris/par 1500mm 400kg rak 956: 1500mm 400kg böjd 1036: 1500mm 1000kg rak 1260: 2000mm1000kg rak 1860: hjul, axeltappar och monteringsvagn 14760: trädfällning vedklyvar Axeltappar och hjul med fälg vedhantering 1,5m 3 Trädfällriktare Mod I+ 2220: Mod II 2620: Mod III 3320: Dragsaxar, två greppvidder 21cm 360: 26cm 432: Vedklyv Split 401 3980: Klyvlängd 39cm 1-fas 230V Vedklyv Split 500 4460: Klyvlängd 50cm 1-fas 230V Vedklyv Split 6000 6780: Klyvlängd 52cm 3-fas 400V Vedsäckar, stativ, pallhättor 40 liter, 100-pack 2: /st 2000st 1:80/st 60 liter, 100-pack 2:30/st 2000st 2: /st SJ/Europall, 10-p 20: /st2000st 17:60/st Ventilerad storsäck, 1,5m 3.Max 1000kg 180: Säckstativ, kombi. Euro & hydropall 2280: Ventilerad storsäck 180: Vedsäcksstativ, galvad Fjädermodell, 860: Vedmaskin: kap, klyv och transportör Kampanjpris före 15 april: hårdmetallklinga ingår. Fraktfri leverans. Traktordrift El /traktordrift Traktordrift med egen hydraulik Måttband 15m. 260: Massavedssax Max 20cm. Handtag i 144: Nima Maskinteknik AB Box 1505, 701 15 Örebro Butik: Gryts ind. omr. Örebro Pris ex moms Fraktfritt över 2000: Skogsstövel Timber klass 2 Storlek 36 48. termoplast. 492: Order 019-30 43 20 Växel 019-30 43 00 Fax 019-36 16 97 www.nimaab.se
Skenet bedrar Det måste erkännas att vi, tillsammans med många andra tidningar, bidragit till en felaktig bild av landsbygden. Dessutom kommer vi att fortsätta med det. Jag tror det började någon gång i slutet av 1980-talet. Journalistiken bytte fot, i stället för att påpeka problem och elände började vi lyfta fram goda exempel och möjligheter. Det låg i tiden och tog sig många uttryck. Det var kampanjer om att satsa på sig själv och en vacker höstdag i oktober 1989 höll LRF en extra stämma för att manifestera det så kallade spårbytet. Nu skulle bönderna sluta klaga och i stället utvecklas som företagare. Det var hög tid att vädra ut de gamla klagosångerna. I tidningarna började vi byta ut reportagen om lanthandlare som lade ner mot lyckade satsningar på turism. Ett eget gårdsmejeri blev intressantare än hundratals avvecklade mjölkgårdar. En hemarbetsplats med hjälp av internet roligare läsning än tio nedlagda bankkontor. Och det går ett oändligt antal döende byar på en enda pietetsfullt renoverad mangårdsbyggnad med konsthantverk. Så blev det. Så är det. Och så måste det nog vara. Det är fortfarande både intressantare och mer konstruktivt att visa goda föredömen än att passivt tala om eländet. Problemet är att perspektiven förskjuts. Helhetsbilden blir inte sann. I den mån det skulle finnas någon politisk kraft som verkligen bryr sig kan den förledas att tro att allt är frid och fröjd. Den som reser runt i skogsbygderna, lite bortom Mälardalen och Österlen, möter en landsbygd i avveckling. Det finns tack och lov lysande undantag, men de är knappast representativa för helheten. Jordbruket är på reträtt och får dessutom nya spelregler som innebär att mål och medel byter plats på ett märkligt sätt. Det öppna jordbrukslandskapet blir viktigare än den produktion som format landskapet. Beräkningar i tidningen Lantmannen pekar mot att en miljon hektar läggs i träda. I längden är det inte politiskt hållbart. Utgångspunkten för en levande bygd är en levande produktion. I det här läget håller LRF på att gå ner i spagat, vilket varje åskådare av isdans inser är ett väldigt svårt trick. Det spretar åt alla håll och det är lätt att tappa balansen. Dels släcks ljusen på landsbygden, dels har man samlats kring en vision om att den gröna sektorn ska få landet att växa. Och det är förstås orimligt att ha någon an- Pär Fornling, chefredaktör nan vision än utveckling, men helt lätt att få ihop det är det inte. Tur att skogen finns. Flera små och medelstora orter kretsar kring sågverket, snickeriet, skogsägarföreningen, bolaget den skogsmekaniska verkstaden eller vad det nu kan vara. Och det börjar växa upp många nya företag som arbetar med röjning och annan skogsvård. Vid sidan av sågverken och den tunga skogsindustrin arbetar 25 000 personer i små och medelstora träförädlande industrier. Det tål att påminnas om, men det är inget för alltid givet. Ska utvecklingen gå åt rätt håll krävs allt från fungerande infrastruktur till snabbare hantering av tillståndsfrågor för industrin (i dag kan det ta uppåt tio år). Företagandets villkor i allmänhet är viktigt och skogsbruket, liksom lantbruket, har en del speciella frågor, inte minst dieselskatten. Det behövs offensiva satsningar i allt från att förverkliga träbyggnadsprogrammet till att nyttja EU:s nya jordbruks-/landsbygspolitik till skogen också. Planteringsbidrag för lövskog är ett produktivt alternativ till träda. Kanske kan man flytta en del tjänstemän från Jordbruksverket till grannarna på Skogsstyrelsen, som inte orkar med sin offensiva, produktionsinriktade, rådgivning. För det handlar om att lyfta fram produktionen i sig. Utan att halka in på sifferexercisen har Sveaskog bidragit till ett välkommet klargörande i debatten när man konstaterar att det finns ett pris på skog som blir reservat. Jobben blir färre och vi går miste om förädlingsvärdet. Norra Skogsägarna visar tydligt på hur många jobb som kan skapas genom röjning och gallring och det finns flera bra exempel på olika projekt som handlar om att utveckla skogsgården och ännu mer ta vara på dess möjligheter. Här finns mer att göra både praktiskt och näringspolitiskt. Den som reser genom landsbygden inser att det behövs. LEDAREN VI SKOGSÄGARE 2/04 5
PROFILEN Personalens idéer Södras hemliga vapen I mitten av maj blir Leif Brodén koncernchef för Södra. Nu leder han massaindustrin, som är på väg att växa i Sydafrika. Runt hörnet finns både ökad elproduktion och kanske textilfiber! Fast det han helst talar om är tusentalet förslag från medarbetarna för att öka produktiviteten, vilken är framtidens nyckelfråga. Det där med skogsindustrin började redan med sommarjobb när han var 14 år hemma i Värmland. Därefter har det fortsatt på Stora Enso, i Australien och i Växjö. Nu är Leif Brodén 43 år och VD för dotterbolaget Södra Cell. Vid stämman i maj tar han ett steg uppåt och blir koncernchef efter Anders Wahrolén, som med ålderns rätt väljer att stiga av efter fyra intensiva år. Leif Brodén säger sig trivas utmärkt både på Södra och i Växjö. Rötterna i hemlänet odlar familjen (hustrun Kerstin, Astrid fyra år och Agnes sju år) på sommarstället i de värmländska skogarna. Kanske blir det en egen skogsgård i framtiden. Det skulle vara roligt. Jag tycker om att vistas ute i naturen och då gärna på någon jakt, säger Leif Brodén. Vi träffar honom på Värö massabruk en februaridag när våren står och väger. Det bolmar från den väldiga sodapannan mot en blå himmel. Södra är något av en motor för hela landets massavedsmarknad. Föreningens råvarupris har betydelse långt utanför det egna verksamhetsområdet. Frågan är hur det går för de fem massabruken och vad som väntar i framtiden Och hur det känns att ta steget över från bolagsvärlden till ett kooperativt företag. Det har varit fem mycket trevliga år. Jag såg att Rune Brandinger lyfte fram Södra som den bästa, av väldigt många styrelser han arbetat i. Engagemanget är stort och det är nära till delägarna. Du får stå till svars inför grannen för besluten, vilket är nyttigt. Det tycker jag är en bra beskrivning. Av PÄR FORNLING Leif Brodén, om någon månad blir han koncernchef för Södra. Men kan det inte vara lite segt att fara runt på medlemsmöten och informera? Det går en del kvällar, men du får en bra möjlighet att testa dina argument och en återkoppling direkt från ägarna. Jag kan jämföra ägarsituationen med Stora Enso, samt en del andra företag, och ser då inga direkta nackdelar med den kooperativa ägarformen. Snarare tvärtom. Närmast beger du dig ut på årets medlemsmöten. Vad är budskapet? Inte minst handlar det om årsbokslutet, vilket är trevligt att informera om. Förra året gjorde Södra Cell ett rörelseresultat på nästan 1,5 miljarder kronor, trots en ganska svag konjunktur. Är det något du är speciellt nöjd med? Att vi ökade produktiviteten med 4,5 procent. Vi fick alltså ut 4,5 procent mer massa på samma resursmängd som förra året. I resurserna ingår då allt från kemikalier och fiber till kapitalkostnad och arbetsinsatser. Varför är det så viktigt? Därför att priserna befinner sig i ett sluttande plan. Om vi tar bort effekterna av inflationen har priset på massa årligen minskat med 1,5 procent sedan början av 70-talet och den utvecklingen lär fortsätta. Det måste vi ta igen genom att vara effektivare. Fram till 1999 låg intjäningsförmågan ganska still, därefter har vi ökat produktiviteten med 14 procent. Vad betyder det i pengar? 6 VI SKOGSÄGARE 2/04
Ytterligare en båtlast med massa närmar sig Europas pappersbruk. Förra året ökade Södra Cell leveranserna i Europa med 2,5 procent. Varje procent gör 80 miljoner kronor i resultat. Vilka är de viktigaste åtgärderna? Av de 14 procenten är den största andelen effekten av investeringarna i Mönsterås bruk. Därutöver har köpet av de norska bruken gett ett par procent i synergieffekter, vi kan köra längre serier på varje bruk och har minskat antalet produkter från 50 till 20. Men jag vill framför allt lyfta fram alla goda förslag från medarbetarna. Vilka medarbetare tänker du på? Alla. Vi har 2 000 personer anställda. Av dessa har 1 600 lämnat förbättringsförslag de senaste åren. Var för sig handlar det om små saker, det kan vara hur en sladd ska dras annorlunda eller hur någon detalj i kontrollrummet kan bli effektivare. Men tillsammans blir det väldiga effekter. Folk är kloka, det är de som sitter ute i produktionen som vet hur saker och ting kan bli bättre. Hur fångar ni upp medarbetarnas alla förslag? Vi har skapat en speciell organisation som arbetar systematiskt och tar vara på idéerna. Till årsskiftet hade vi genomfört 905 idéer till en kostnad av drygt 12 miljoner kronor, vilket är blygsamt i de här sammanhangen. De flesta har betalat sig redan på fem veckor. Det här ger oss en unik konkurrenskraft. Du kan bygga ett nytt Mönsterås bruk med hjälp av konsulter, och det är vad man håller på med nere i Tyskland, men det här låter sig inte kopieras. Men lönsamheten styrs väl också av marknadspriser och dollarrörelser? Självklart, med det kan vi inte göra så mycket åt. Då det gäller dollarn har vi valutasäkringar som rullar, ibland blir det plus och ibland minus. Vi spekulerar inte i valutarörelser så sett över en lång tid jämnar det ut sig. Den verkliga fördelen är att effekterna förskjuts. Blir det ett kraftigt dollarfall kan vi gå in och vidta åtgärder innan det får full effekt. Förra året hade vi förmånen att valutasäkringen bidrog till det goda resultatet. Men den svaga dollarn måste väl ändå oroa? Det är klart att vår konkurrenskraft minskar jämfört med de amerikanska bruk- Fortsättning sid 8 VI SKOGSÄGARE 2/04 7
PROFILEN Fortsättning: Personalens en. Fortsätter det så här måste vi ta i lite extra. Samtidigt är det många producenter som stiger av när kursen blir för låg, vilket ger priserna en knuff uppåt. Hittills i år har vi höjt priset för kortfibermassa till 550 dollar per ton och långfibermassa till 640 dollar. Fortsätter priserna uppåt? Det har blivit bättre drag på marknaden. I vår budget räknar vi med ett lyft jämfört med fjolåret. Vi ser hur våra kunder ökar volymerna, men prishöjningarna dröjer. Har ni övergett teorin att marknadspriset påverkas genom att bli större? Ja. För att styra priset måste du bli olagligt stor. Konkurrenslagarna tillåter det helt enkelt inte. Vill man jämna ut prisrörelserna har vi andra finansiella instrument. Men det finns väl andra storleksfördelar? Det finns olika skäl att växa, men mycket av talet om storlek inom skogsindustrin är rent nys. Många förhållandevis små företag klarar sig bra. När man lite luddigt talar om strategiska skäl för tillväxt blir det ofta ihåligt. Men ni planerar ju ett massabruk i Sydafrika Ja, det finns självklart skäl till expansion, men då ska motiven vara tydliga. I Sydafrika är tanken att göra kortfibrig eukalyptusmassa som blandas med långfibrig massa till en helt ny produkt. Med den kan våra kunder göra ett bättre papper och köra sina pappersmaskiner fortare. Försöken hittills har varit lyckade. Nu forsätter utvecklingen tillsammans med våra kunder. Det här är alltså ett sätt att stärka vår huvudprodukt, som är och förblir långfibrig massa. Sen räknar vi med att det dessutom är en bra investering i sig. Vilka avkastningskrav har ni? Vi på Södra Cell ska ha ett resultat som motsvarar 15 procents avkastning på sysselsatt kapital. Ett sådant här projekt innebär en del risker som gör att avkastningen bör vara runt 20 procent. På vilket sätt får skogsbonden i Småland nytta av en fabrik i Sydafrika? Förmodligen levererar han eller hon granmassaved till Södra och tanken är som sagt att bättra på marknaden för våra långa granfibrer. Tendensen är annars att de minskar i tillverkning av finpapper. För en medlem och delägare är det naturligtvis också bra att industrin utvecklas positivt. När kommer den nya massan? Styrelsen ska ha beslutsunderlag i december nästa år. Blir det klartecken att gå vidare kan produktionen vara igång år 2007. Eventuellt kan vi börja redan innan på Folla i Norge. Det är ett så kallat CTMP-bruk, som vi också planerar i Sydafrika. Arbetsnamnet är redan klart, vi kallar massan Södra silver. Har ni fler nya produkter på gång? Det kommer. Forskningen inom massaområdet är genomgående underutvecklad, därför ökar vi resurserna med 50 procent och bygger ett helt nytt forskningscentrum på Värö med 45 personer. Det är en överlevnadsfråga för oss. Kan du ge något exempel på vad som väntar i framtiden? Jag tror vi får se helt nya sätt att använda papper. Framöver kommer cellulosafibern att användas i mycket större utsträckning till textilier. Bomullsproduktionen kan inte öka så mycket mer och de oljebaserade alternativen är dyra. Då blir cellulosa ett alternativ och vi tänker vara med i den produktionen. I dag används inte så mycket trä till tyger, men nya processer öppnar nya möjligheter. Det är ett av flera nya användningsområden. Finns egen papperstillverkning i framtidsplanerna? Nej, däremot har vi en öppen inbjudan till de stora mjukpapperstillverkarna att bygga en pappersmaskin vid något av våra bruk. Vi kan visa att de på så sätt sparar fem procent i produktionskostnader, jämfört med att bygga i Tyskland eller någon annanstans. De vinner både på bättre logistik och billigare energi. Hur går det med försäljningen av energi? Bra. För många är det nog förvånande att vi står för en procent av landets elproduktion vid massabruken. En stor del använder vi själva, men framöver kommer vi att öka elproduktionen och därmed försäljningen. Är elförsäljningen lönsam? Det räknar vi med, men den kräver också stora investeringar. Vi har köpt en ny turbin till Mörrum för 150 miljoner kronor och planerar en liknande investering på Värö. Dels säljer vi el, dels säljer vi elcertifikat. Hur hänger det ihop? Genom att vår råvara är förnyelsebar blir det så kallad grön el som ett antal industrier är förbundna att använda. De som inte har egen grön el får köpa certifikat av oss. Hur mycket är certifikaten värda? Marknadspriserna är 7 28 öre per kilowatt. För oss handlar det om 50 100 miljoner kronor om året. Södra har precis avslutat ett av sina bättre verksamhetsår med 1,5 miljarder kronor i vinst, varför är då inte råvarupriserna höga? Det är de väl. I grunden är det en fråga för styrelsen. Jag vill påstå Södra är marknadsledande då det gäller råvarupriser, dessutom ger vi avkastning på kapitalet på olika sätt. Det är rimligt att ägarna får betalt både som leverantörer och industriägare. 8 VI SKOGSÄGARE 2/04
Ministern sjunger skogens lovsång Visste ni att Göran Persson har ett speciellt intresse för arkitektur i allmänhet och trähus i synnerhet? Och när det gäller skog låter han stundtals som en ambassadör för näringen. På regeringens bord ligger förslag om hur träbyggande ska öka (se faktaruta). Hos statsministern märks inte skuggan av tvivel inför förslagen som nu bereds i regeringskansliet. Trä är miljövänligt, trä är tryggt och trä är snyggt, som han själv formulerar saken. Dessutom ger det stora förädlingsvärden. Beslutsfattare och opinionsbildare bör se skogen som en modern sektor med ett stort teknikinnehåll. Den ger avancerade, förädlade produkter, som bygger på en råvara vi har själva och som är väldigt väl skött, sa Göran Persson när han besökte Växjö universitet. Han kom för att tala trä och byggande. Ett byggande som han nu tror tar fart, men statsministern har en hel del att säga till offentliga byggherrrar som ligger lågt. Många har en alldeles för låg profil och samlar pengar i ladorna i stället för att rulla dem vidare i nytt bostadsbyggande. Släpp loss pengarna och bygg! Var en spjutspets inför framtiden, är budskapet från statsministern. Göran Persson vill stimulera användning av trä i flerbostadshus. Det är hälsosamt, snyggt, tryggt och har goda ekonomiska effekter, säger han. I samma veva delade han ut en smocka till kommunerna för en förfärande prisutveckling när det gäller mark och anslutningsavgifter. Annars är de ekonomiska förutsättningarna ganska goda. Vi är i en finansiell situation som vi bara kunde drömma om för tiotalet år sedan. Då fick vi subventionera räntan som kunde vara 10 procent på ett bottenlån och 16 procent på ett topplån. I år byggs 21 000 lägenheter. Statsministern själv räknar med ett behov av uppåt 40 000 nya bostäder per år. Låt oss gissa att hälften av dessa är småhus, som redan till 95 procent byggs i trä. Därutöver har vi flerbostadshusen där vi byggt fast oss i betong, men här ska vi från regeringen stötta trä efter vår förmåga, eftersom det har så många andra positiva effekter. Det är hälsosamt, snyggt, tryggt och har goda ekonomiska effekter. En skogsarbetare sysselsätter tio personer i förädlingsindustrin och jobben finns i de regioner som har svårt att klara sysselsättningen. Vi kommer Fakta: Träbyggnadsprogrammet I början av året fick näringsdepartementet förslag om hur träbyggandet kan öka. Utredaren Fredrik von Platen föreslår flera olika saker: Träutbildning av arkitekter och konstruktörer. Forskning och arbete för gemensamma standarder för träbyggande i Norden och Europa. Exportkampanj för trähus. Att staten medverkar till ett antal större byggen i trä som visar möjligheterna, precis som det norska bygget av Gardemoens flygplats eller Sibeliushallen i Finland. Ett motiv är att den satsningen kan ge runt 10 000 nya jobb. Ett annat motiv är miljön. Flera andra länder har redan träprogram. I Nederländerna som var först ut är miljön (klimatpåverkan) tyngsta argumentet. I Finland, där träanvändning per person snabbt ökat till det dubbla jämfört med Sverige, är ekonomin och sysselsättningen ett tungt argument. att satsa på trä i bostäder, offentlig infrastruktur och flerbostadshus. Det skulle inte alls förvåna om vi framöver har en träbebyggelse som totalt sett kanske är 60 65 procent av de 40 000 lägenheterna, sade Göran Persson. Nu återstår att se om regeringen går från ord till handling när det gäller träprogrammet. Vi frågade statsministern vad som händer nu. Ett av förslagen är att stat och kommuner ska satsa på föredömliga prestigebyggen i trä, blir det så? Vi vet inte exakt hur vi ska styra det här, men vi kan ju börja från regeringens sida med några attraktiva projekt i trä. Det är inte omöjligt att vi hittar något sådant i de regionalpolitiska paket som nu ska läggas ut. Ett annat förslag är att regeringen tillsätter en samordnare som leder arbetet med att fullfölja träprogrammet Finländarna har ju gjort det med framgång. Där leddes det hela av statsministern själv. Det tror jag inte kommer att ske i Sverige, men vi bereder förslaget i en positiv anda. Har statsministern någon personlig relation till trä och trähus? Oh, ja! Jag har ett starkt intresse för arkitektur! Det har gjorts väldigt mycket fint av trä i Sverige, men inte så mycket de senaste 50 åren. Jag vill gå tillbaka till tiden efter förra sekelskiftet och då är vi inne i nationalromantiken där inte minst Ragnar Östberg gjorde många fina hus. Så kan man gå ännu längre tillbaka, till 1700-talet. Där hittar vi de första riktigt fina trähusen som fortfarande är möjliga att bo i, med god energiekonomi dessutom. Den lilla fina herrgården Sörby, som Lars Sjöberg på Nationalmuseum tagit fram, är ett vackert hus från den tiden. I dag noterar jag att det finns väldigt många duktiga lokala byggmästare som bygger platsbyggda hus av god kvalitet till ett lågt pris. De skulle gärna kunna få lyfta lite arkitektoniskt också. Pär Fornling XXXXXXXXXX POLITIK VI SKOGSÄGARE 2/04 9
Ibland är det enkelt att ta naturhänsyn vid avverkning Att lämna kvar riktigt gamla träd som evighetsträd är en vital del av den samlade naturhänsyn som tas vid slutavverkning. En enkel åtgärd som förstås inte kräver någon teknisk insats. Men naturvärdena ska beaktas även vid gallring. Där förutsätter produktions- och miljömålen perfekt anpassade gallringsmaskiner, skräddarsydda för sina tekniskt mer komplicerade uppgifter. För att belysa hur effektivt gallringsarbete kan kombineras med skonsam framfart, arrangerar Timberjack under våren tre visningar på olika platser i Sydsverige. För åskådlighetens skull har vi valt marker med låg bärighet och du är välkommen att se hur väl våra gallringsmaskiner klarar utmaningen. Glöm inte stövlarna, det kommer att vara blött!
Visningsdagar 16 april Borås 23 april Osby 7 maj Boxholm Närmare information och vägbeskrivningar finns på vår hemsida www.timberjack.se
Forskning och utveckling har blivit en allt viktigare del av Borregaards verksamhet. Nyligen invigdes en helt ny forskningsavdelning som ska leta nya användningsområden för skogsråvaran. Borregaards tekniker skapar nya träprodukter Skriv nu inte bara om vår rötskadade ved, är det första informationsdirektör Dag Arthur Aasbø säger inför besöket. Och det kan man förstå. Om den norska skogsindustrin Borregaard är känd för något i Sverige så är det för att man köper stora kvantiteter rötskadad massaved. Men industrin är mycket mer än så. Den är en spjutspets för helt nya användningsområden för trä. Ändå känns det naturligt att börja på vedgården i Sarpsborg, sydost om Oslo. Det är en syn som skulle få vilken ansvarig som helst för ett svenskt massabruk att brista ut i gråt. Här ligger rötskadad och gammal massaved. Det är långt, långt ifrån det färska, Trä är mer än bräder och papper. Bron till Danmark är faktiskt delvis en träbro. Och det är trä som får tandkrämen att stanna kvar på tandborsten och en huvudvärkstablett består till största delen av trä. Trä ger smak åt glassen och kan ge mejeriprodukter med helt nya egenskaper. Av PÄR FORNLING friska, virke som industrin brukar efterfråga. Vi är ute efter molekylerna i stockarna, de försvinner inte om timret är gammalt eller ruttet, förklarar Dag Arthur Aasbø när vi en gråkall vinterdag vandrar kring mellan de väldiga virkestravarna. Hit kommer närmare en miljon kubikmeter massaved om året. Han påpekar att det helt enkelt handlar om att få tag på en billig råvara. Självklart går det lika bra med färskt virke och i en del processer är det en nödvändighet också på Borregaard. Träkemisk industri För något år sedan stod Sverige för en tredjedel av råvaran, men andelen har nu sjunkit till 20 procent I stället köps allt Fakta: Borregaard År 1889 byggde de nya engelska ägarna Borregaards första massaoch pappersfabrik. Hundra år senare blev företaget en del av Orklakoncernen, som är ett av Norges största börsbolag med tyngdpunkten i livsmedelsbranschen. Där ingår varumärken som Felix och Kalles kaviar. I samband med Orklas köp tog dagens inriktning mot specialisering och träkemi fart. Nu omsätter Borregaard drygt 6 miljarder norska kronor. Omsättningen är ganska jämnt fördelad mellan specialcellulosa, lignin, vanelin/finkemikalier och livsmedel/djurfoder (med liten koppling till skogen). Massatillverkningen sker i Norge och Schweiz. Företaget har elva ligninfabriker, däribland en vid Holmens pappersfabrik på Vargön och en vid Bäckhammars fabrik i Sverige. Den sistnämnda tillverkningen är lite speciell eftersom det är en sulfatfabrik (precis som exempelvis Södras fabriker) medan övrig lignintillverkning kommer från sulfitfabriker. Den mesta råvaran är gran, men framöver kan det bli något mer löv. Redan nu används eukalyptus vid fabrikerna i USA, Sydafrika och Spanien. mer från Baltikum. Några kilometer längre bort ryker det från industriområdet, som består av 15 fabriker i en salig blandning av gammalt och nytt. 12 VI SKOGSÄGARE 2/04
Ove Bertholdsen dukar upp en massa produkter, allt från nagellack till glass. Den gemensamma nämnaren är trä. Dag Arthur Aasbø vid lastpallar med lignin, som är en av huvudprodukterna från Borregaard. Vi har bara sett början. Gudbrand Rådsrud målar upp en vision med många nya användningsområden för lignin. Att industrin hamnade där, en bit bort från hamnen, var naturligt. Med tanke på att virket från början flottades hit gällde det att placera sig ovanför vattenfallet, som redan på 1600-talet gav kraft åt en blomstrande sågverksrörelse. Men historien börjar redan på medeltiden då Borre-gården var en mäktig kungsgård. Det moderna Borregaard föddes under senare halvan av 1980-talet när man lämnade den traditionella massa- och papperstillverkningen för att bli en träkemisk industri. Här tillverkas fortfarande massa, men slutanvändningen är inte papper och kartong, utan produkter som öppnat helt nya fält för träanvändningen. VI SKOGSÄGARE 2/04 Efter en stunds guidning på det hektiska fabriksområdet framträder ett fascinerande mönster. I grunden finns här två produktionslinjer: lignin och cellulosa-massa. Trätandkräm Knappt hälften av stocken består av fibrer, som här förädlas till specialcellulosa med en mängd användningsområden: Konsistensgivare i allt från tandkräm till hårschampo. Kläder gjorda av viskos, eller konstsilke som det ibland kallas, vilket helt och hållet består av träfibrer. Fibrer i kompositplaster, som ett alternativ till glasfiber. Nagellack, möbellack och sprängämnen (nitrocellulosa). Tapetklister, som nästan bara består av cellulosa. Ove Bertholdsen och Dag Arthur Aasbø följer processen på en minifabrik för provkok av massa. Konsistensgivare till en rad byggprodukter. Det är exempelvis cellulosa som gör att kakelfixet sitter kvar på väggen och ger fäste åt kakelplattorna. Bärare av olika läkemedel. I en huvudvärkstablett kanske bara två procent är själva medicinen, för övrigt omgärdas den ofta av ett trämaterial. Laddat lignin Ungefär en tredjedel av stocken består av lignin, som limmar ihop fibrerna. På de flesta industrier är det en biprodukt som blir till energi genom att eldas upp, men det finns flera betydligt mer avancerade användningsområden. En stor del av ligninet från Borregaard går till betongindustrin. Jättebyggen som Öresundsbron eller biblioteket i Alexandria innehåller på så sätt en hel del trä. Finessen är att de små ligninpartiklarna dels är negativt laddade (och därmed stöter ifrån varandra), dels häftar vid andra partiklar. Blandningen blir därför effektivare. Man får en bättre betong och kan använda såväl mindre cement som mindre vatten. Sak samma gäller textilfärger. Det norrmännen kallar frånskilje-medel gör att färgen blandas bättre och ger en jämnare infärgning. Lignin, liksom cellulosa, fungerar som ett bindemedel, inte minst i djurfoder. Inom lantbruket får från- Fortsättning sid 14 13
Det här virkesförrådet skulle få ansvariga på ett vanligt massabruk att falla i gråt. Fabriksområdet är en blandning av gamla och nya byggnader. I själva verket är det 15 olika fabriker. Ett av flera ligninkok i laboratoriet. Fortsättning: Borregaards skiljemedel sprutmedel att blandas bättre och därmed krävs mindre aktiv substans. Vanilj från trä Inte nog med det här. På vägen till lignin händer en hel del. Träveden innehåller socker som jäses till etanol, som är användbart till mycket. Allt från motorbränsle till T-röd och desinficeringsmedel. Under jäsningen bildas kolsyra, vilken säljs vidare. Då det bubblar i en norsk Sololäsk kan det alltså mycket väl vara kolsyra från en svensk stock förädlad i Borregaard. Jästen växer i sockerlösningen, vilket ger ett speciellt jästextrakt som både blir ett proteinrikt djurfoder och smaksättare i livsmedelsindustrin. Den tillverkningen sker vid fabriken i Schweiz. En stor produkt är vaniljsmakämne! Forskarna fann att ligninmolekylen är väldigt lik molekylen för vannelin. Genom att anpassa den får vi fram vanillin, vilket vi är ensamma om i världen, berättar Dag Arthur Aasbø och tar fram en burk med ett vitt pulver vars lukt får det att vattnas i munnen. Det kommer att levereras till en glassfabrik, eller annan livsmedelsindustri bland skogsindustrins kunder. Arbetet med vanillin har i sin tur lett vidare in i finkemin, så nu arbetar vi med läkemedel och livsmedel som inte har någon direkt anknytning till skogen, även om den på sätt och vis är ursprunget. Men än finns det mycket mer att utveckla från skogsråvaran. Bland provrör, färggranna vätskor och mystiska kok berättar forskningschef Gudbrand Rådsrud om vad som väntar runt hörnet. Lignin har många egenskaper som ännu inte är utnyttjade, vi har en hel lista på möjliga produkter. Av konkurrensskäl kan jag inte säga så mycket, men nyligen invigdes en helt ny avdelning för forskning och utveckling med tolv personer som ska arbeta med de här sakerna. Det är en förstärkning av ett område som vuxit snabbt. Satsningarna på forskning och utveckling har tiodubblats sedan 1990. Tidigare var de under en procent av omsättningen, nu är det närmare fyra procent på en omsättning som är mycket större. Cellulosa och lignin används redan som bindmedel i djurfoder. Nu är det på väg att få nya tillämpningar. En teknik går ut på att skydda proteinet i fodret så att det inte bryts ner i vommen på kon utan går vidare till nästa mage. Därmed tillgodogör sig djuren fodret bättre. Vegetabilisk ost Det finns till och med en idé om att kapsla in vegetabiliskt fett i fodret som i princip går vidare till mjölken utan att omvandlas till animaliskt fett. På så sätt går det att få fram en sorts vegetabilisk ost I de här produkterna används främst sockret i veden, men en speciell egenskap för lignin är att det står emot och skyddar mot starka syror, berättar Gudbrand Rådsrud och visar en bild på en modig medarbetare som sticker ner ett finger, behandlat med en ligninbaserad produkt, i ett glas med stark syra. Han försäkrar att det inte gav några skador på huden. Det här nyttjas i djurfoder. Grisar kan utan problem äta ligninpiller med syror som påverkar ph-värdet i magen och ger skydd mot olika sjukdomar. Konkurrerar med oljan Men också de mer traditionella produkterna utvecklas. En ny generation av tillsatser för betong lanseras, de skärper konkurrensen mot oljebaserade produkter, vilket är viktigt. För inom i stort sett alla områden möter man alternativ från den petrokemiska industrin, det gäller till och med smakämnet vanillin. En fördel för oss är att vi använder en miljövänlig, förnybar råvara, men det i sig räcker inte. Vi måste vara konkurrenskraftiga både då det gäller pris och egenskaper, säger Ove Bertholdsen, som arbetar med cellulosa. Vi släpper de lite enklare produkterna, som viskos, där konkurrensen är hård och koncentrerar oss på mer avancerade produkter. Ett nytt sånt område är plaster där träfibern kan behandlas så den kan användas i mycket större utsträckning. Vi har bara sett början på alla möjligheter trä har som råvara. 14 VI SKOGSÄGARE 2/04
Fel om impediment Ledaren i förra tidningen har lett till följande inlägg: Nej till EU-skog EU-kritikern Björn von der Esch sätter klackarna i marken inför allt tal om en skogspolitik i EU. I en intressant artikel (Vi Skogsägare nr 1 04) jämförs svensk och finsk skogspolitik. Den jämförelsen är snart ett minne blott. I regeringens skrivelse (2003/04:39) Uppföljning av skogspolitiken till riksdagen finns nämligen ett avsnitt som berör Skogsfrågor inom EU diskuteras gemensam skogspolitik. Gemensam betyder i klartext att inte Sverige utan EU beslutar om skogspolitiken i vårt land. Visserligen konstaterar regeringen att Sverige bör arbeta för en fortsatt nationell bestämmanderätt men tvingas omedelbart erkänna att det finns starka önskemål om en gemensam skogspolitik och om en gemensam skogspolitik fortfarande är aktuell efter Pär Fornling tycks inte ha läst på. Därför kan han kasta ur sig ett slarvigt påstående: Räknas de trädbevuxna impedimenten med blir det ännu mycket mer (skyddad natur). Ur naturvårdssynpunkt är rimligen all mark lika mycket värd. Detta påstående kan gälla för den, vars problem är att hon/han inte gillar att snubbla omkring bland rishögar, harvningsfåror och skogsdiken. Den detaljen är allvarlig nog, men huvudsaken i debatten om naturvård är en annan. Kärnfrågan är hur vi ska kunna bruka skogen utan att växtoch djurarter undanträngs och dödas ännu mer än vad som redan har skett. För att bli klokare på vilken roll impedimenten spelar i det avseendet bör man läsa De trädbärande impedimentens betydelse för rödlistade arter från Artdatabanken 1997. Rapporten summerar: Endast cirka två procent av de 2004 avser regeringen intensifiera arbetet med EU-politiken på skogsområdet. Regeringen (och riksdagen?) har således redan i all tysthet kapitulerat inför EU:s krav på bestämmande över skogen. Detta är dessvärre endast början. När EG-kommissionens ordförande redan på 90- talet sa att ägande- och beslutanderätten över medlemsländernas naturtillgångar skulle bli en gemensam angelägenhet för EU, blev det totalt nertystat i Sverige. Sverige med enorma naturtillgångar men gles befolkning, kan inte göra sin stämma hörd i ett EU med 450 miljoner människor som kräver medbestämmande i form av en gemensam politik. Därför är det nu, före EU-valet 13 juni, som denna ödesfråga för vårt land måste debatteras. Björn von der Esch (kd) 070-516 53 73 rödlistade skogsarterna har sin huvudsakliga hemvist i impediment. För dessa arter är impedimenten av avgörande betydelse för överlevnaden. Cirka 93 procent av de totalt 1 662 rödlistade skogslevande arterna är beroende av mer produktiva skogar. Det skulle det vara lämpligt att Pär Fornling sprider den nämnda rapportens budskap och inte några egna slarviga antaganden. Anders Delin SVAR: Kunskapen sprids ödmjukt genom publicering av inlägget här bredvid. Dock står jag fast vid huvudbudskapet i ledaren att den skyddade marken bör räknas på samma sätt i alla länder, annars blir jämförelser förvirrande. Nu finns det en tendens att förringa våra insatser, vilket ingen vinner på. Pär Fornling Vi Skogsägare Planteringsrör Storlekar: 50 mm, 55 mm, 61 mm, 66 mm Tel 0418-44 99 20 Fax 0418-44 99 22 plantror@bccab.com DEBATT VI SKOGSÄGARE 2/04 15
Namnen avslöjar trädens hemligheter Man ser dom överallt, men vad vet man egentligen om dom? Nästan alla känner till trädens svenska namn, men de har också latinska namn med en spännande historia. Av ANNIKA JÄGERBRAND Granar Granarna är vintergröna barrträd och heter Picea på latin. Picea kommer förmodligen från pix som betyder beck eller tjära. I Sverige finns bara en inhemsk art av granar, nämligen gran (Picea abies) men totalt finns det 34 arter. Granens latinska namn abies kommer från ett numera utdött mesopotamiskt språk som kallades akkadiska. På akkadiska hette barrträd abin, vilket på latin blev abies. Ädelgranar heter Abies som släktnamn, till exempel silvergranen (Abies alba). Vitgran (Picea glauca) har fått sitt namn för sina unga skott och barrens blågrå färg. Glauca kommer från latinets glaucus som betyder blågrå. Några andra granar som kan förekomma i Sverige är: Serbgran (Picea omorika). Dess artnamn (omorika) Blågran Picea pungens. är ett bosniskt folkligt namn på granen. Sitkagran (Picea sitchensis). Sitkagranen heter samma på latin som på svenska, sitchensis betyder nämligen helt enkelt från Sitka som ligger i Alaska. Blågran (Picea pungens). Med pungens menar man att den är stickande, vilket inte är så ovanligt för ett barrträd. Silvergran (Abies alba) tillhör ädelgranarna. Dess släktnamn abies betyder barrträd och dess artnamn alba är latin och betyder vit. Liksom i det svenska namnet syftar man på de silvervita strimmorna som finns på barrens undersida. Dessvärre misstolkas namnet ofta, och många tror att silvergran ska ge ett silvrigt intryck vilket den inte gör. En annan ädelgran är Coloradogranen (Abies concolor). Dess artnamn betyder med samma färg. Serbisk gran Picea omorika. Skogsalm Ulmus glabra. Popplar Populus är det latinska släktnamnet för popplar och det betyder just popplar på latin. Namnet kommer förmodligen från det faktum att man i det romerska landskapet hade mycket popplar, populus på latin betyder folk. Asp (Populus tremula). Enligt sägen var Jesus kors gjort av aspträ, och därför är aspen dömd att för evigt stå med darrande blad, precis som det latinska namnet säger. Tremula kommer från latinets tremulus och betyder darrande. Balsampoppel (Populus balsamifera). Balsampoppel har fått både sitt svenska och latinska namn av det faktum att trädet har väldoftande knoppar och unga blad. På latin heter bära ferre och balsamisk balsamicus. Artnamnet balsamifera betyder lite förenklat alltså bär på balsam. Silverpoppel (Populus alba). Artnamnet alba syftar på 16 VI SKOGSÄGARE 2/04
Hybridtall Pinus schweinii. Contortatall Pinus contorta. Silvertall Pinus parviflora. Tallar Tallar är ett släkte som består av cirka 90 arter där bara Tall (Pinus sylvestris) är inhemsk i Sverige. Namnet Pinus kommer av latinets pinus som betyder fura, pinje. Ordet kommer ursprungligen från pitu som betyder kåda, saft och harts. Tallens artnamn sylvestris är ett mycket passande namn eftersom det betyder växer i skog. Sylvestris kommer från latinets sylva som betyder skog. Några andra arter tall och deras artnamns betydelse är: Bergtall (Pinus mugo)= bergtall (från rätoromanska). Cembratall (Pinus cembra)=schweizisk tall. Contortatall (Pinus contorta)=vriden, vänd. Svarttall (Pinus nigra)= svart. Weymouthtall (Pinus strobus)=som vrider sig. Tallörten (Monotropa hypopitys) är en flerårig ört utan klorofyll som har fått sitt latinska och svenska namn för att den växer tillsammans med tallen. Hypo är latin och betyder under, och pitys står för tall, tillsammans betyder det att den växer under tall. Svarttall Pinus nigra. Andra träd Ask (Fraxinus excelsior). Ordet fraxinus betyder just ask på latin, medan excelsior betyder högre. Björk Vårtbjörk (Betula pendula) och glasbjörk (Betula pubescens). På galliska betyder betu lim eller harts, vilket gav upphov till latinets betula som betyder björk. Pendula betyder lång nedhängande och kommer av latinets pendere som betyder hänga ned. Pubescens betyder som mognar, som blir lövklädd eller blomklädd. Bok (Fagus sylvatica). Namnet fagus kommer från doriskans phegos som betyder bok, på grekiska blev det phagos=bok och på latin fagus=bok. Artnamnet sylvatica kommer från latinets sylva som betyder skog, och sylvatica är en böjningsform som betyder ungefär växer i skog. Europeisk lärk (Larix decidua). Larix betyder lärk, vilket kan ha en koppling till ordet laros som betyder välluktande på grekiska. Decidua betyder som fäller sina löv. Hassel (Corylus avellana). Corulus är fornlatin och betyder av hasselträ. Det kan komma från grekiskans korys som betyder hjälm vilket skulle vara en påminnelse om fruktens utseende. Avellana har en mer intressant förklaring. Tydligen var det så i en stad nära Neapel i Italien att man hade väldigt fina hasselnötter som var vida kända att komma från staden Avella vecchia. Med avellana menade man nötterna (som egentligen heter nux=nöt) som staden var så berömd för, och därför fick också hasseln heta avellana. Hästkastanj (Aesculus hippocastanum). Hästkastanjens släktnamn Aesculus har ett okänt ursprung, men betyder på latin vinterek eller matek och är en ihopsättning av latinets edere=äta och esca=föda. Med dess artnamn hippocastanum syftade man på att hästkastanjen bara dög som foder åt hästar (ej till människor), på grekiska heter häst hippos och äkta kastanj castanea. Hästkastanjen har alltså samma namn på latin som på svenska. Fortsättning sid 18 Asp Populus tremula. silverpoppelns vita bladundersidor, eftersom alba betyder vit. Det svenska namnet silver har samma förklaring. Alm Ulmus glabra. Rönn Sorbus aucuparia. Rönn Sorbus aucuparia. VI SKOGSÄGARE 2/04 17
Hybridlärk Larix eurolepis. Björk Betula pendula. Idegran Taxus baccata. Skogsek Quercus robur. Kritbjörk Betula jacquemontti. Bok Fagus sylvatica. Mammutträd Sequoiadenron giganteum. Fortsättning: Andra träd Idegran (Taxus baccata). Taxus kommer från grekiskans taxon som betyder pilbåge, och taxos som betyder idegran. Man använde det sega träet till att göra pilbågar. Baccata betyder med bär, bärlik. Klibbal (Alnus glutinosa). Al heter alnus på latin. Med artnamnet glutinosa namnsatte man trädet samma som på svenska för glutinosa betyder just klistrig eller smetig. Rönn (Sorbus aucuparia). Släktnamnet sorbus kommer från sorbum som betyder rönnbär, från orden ser och sor som betyder röd, vilket syftar på rönnbärens färg. Aucuparia betyder fågelfångare, kanske för att träden drog till sig fåglar som ville åt de sura bären? Skogsalm (Ulmus glabra). Ulmus betyder alm, medan glabra kommer från glaber som betyder glatt. Skogsek (Quercus robur). Släktnamnet quercus är ett gammalt latinskt namn för ek, medan artnamnet robur betyder med stor styrka, hårdhet. Robur är också namnet på en fond från Föreningssparbanken. Skogslind (Tilia cordata). På latin heter tilia=lind, och kan komma från grekiskans tilos som betyder tråd eller växtfibrer. Cordata betyder hjärtlik och kommer från cordis som betyder hjärta. Man syftade på de hjärtformade bladen. Äkta kastanj (Castanea sativa) är den odlade kastanjen som vi ibland kan finna kastanjer att köpa och äta av i affärerna. På armeniska heter kastanjträdet kask, vilket på latin blev castanea. Sativa betyder att den är odlad. Mammutträd (Sequoiadenron giganteum) är världens största träd mätt i volym. Det finns enstaka exemplar i Sverige men det är vanligast i Kalifornien där en del träd är över 2 500 år. En del har fått egna namn, som General Sherman med 1 500 kubikmeter! Hästkastanj Aesculus hippocastanum. Hassel Corylus avellana. Källor: Den virtuella floran: http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html Växternas namn: Jens Corneliuson. 1997. Wahlström och Widstrand. Borås. 18 VI SKOGSÄGARE 2/04
Då ägarna går skilda vägar EKONOMI Att äga en skogsfastighet tillsammans kan ha sina sidor. Staffan Seth, skattekonsult och en av författarna till den nya boken Skog går här igenom hur samägandet kan brytas. Många skogsgårdar samägs av två eller flera personer. Det är ofta syskon som ärvt eller fått fastigheten i gåva eller ett större antal kusiner som kommit in som ytterligare en generation. Förr eller senare vill någon eller några bli utlösta samtidigt som andra vill behålla fastigheten intakt. Inte sällan resulterar detta i konflikter och låsta positioner. Det regelverk som styr samäganderätten är en lag från 1904, med andra ord en hundraåring som inte är helt anpassad efter dagens förhållanden. Den kompletterades 1992 med en lag som gäller jord- och skogsfastigheter som ägs av tre eller fler. Ett grundläggande problem är att var och en av delägarna har samma rätt vad beträffar försäljning, pantsättning och liknande, oavsett om de äger 10 eller 90 procent av fastigheten. Alla måste skriva på för att ett avtal ska vara giltigt. Var och en har följaktligen vetorätt. Offentlig auktion För att inte låsa in delägarna kan var och en begära att fastigheten ska förvaltas av en god man som ska försälja den på offentlig auktion. Denna möjlighet kan om det är två delägare avtalas bort och det kan också föreskrivas i gåvobrev eller testamente att lagen inte får åberopas. Om en delägare som har en liten andel begär att fastigheten ska försäljas och de andra vill ha kvar fastigheten bör Då ägandet grenar ut sig är det en fördel att komma överens utan långa och dyra rättsliga processer. de ha goda chanser att ropa in den. Säg att fastigheten har ett marknadsvärde på 4 miljoner och den som vill bli utköpt äger 15 procent motsvarande 600 000 kronor så är det detta belopp de andra i praktiken ska betala om de ropar in fastigheten för 4 miljoner. De kan däremot inte vara säkra på att inte någon utomstående ropar in den för 5 miljoner. Om man kommer överens internt behöver det inte bli någon offentlig auktion, men ett vanligt problem för delägarna är att de som vill behålla fastigheten tycker att taxeringsvärdet är ett lagom högt pris och den som vill bli utlöst har en orealistiskt hög förväntning på marknadsvärdet. För att hålla kostnaderna nere kan det i dessa fall vara en god idé att delägarna enas om att låta två värderingsmän värdera fastigheten och att utlösenbeloppet bestäms till genomssnittsvärdet. De spar kostnaderna för en god man och annat. En morot för köparna är att de får beräkna ett nytt skogsavdrag på köpeskillingen samtidigt som de får ett något bätt- Marknadsledaren YFM450 Kodiak 4x4 YFM450Kodiak 4x4 och YFM660 Grizzly 4x4 är två av marknadens mest sålda modeller tack vare finnsser som automatisk transmission med motorbroms, in/urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel, diffspärr som ger 100% 4-hjulsdrift när du behöver. Båda erbjuder högsta komfort med bekväm körställning, heltäckade fotplattor, breda stänkskärmar och en mycket komplett digital instrumentpanel som YFM660 Grizzly 4x4 ger total kontroll. Nu har du dessutom fler färgalternativ att välja på. Yamaha är marknadsledare för femte året i rad, men det är inte så konstigt. För oavsett vilken av våra modeller du väljer, totalt finns det åtta olika från 125cc upp till 660cc så kommer den att ge dig många år av problemfritt ägande och underlätta ditt arbete och förena nytta med nöje. www.yamaha-motor-scandinavia.com 0200-21 21 21 Förmånlig finansiering via Handelsbanken Finans 20 VI SKOGSÄGARE 2/04