DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR BIOBRÄNSLEN

DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR BIOBRÄNSLEN

Förord Detta arbete om den svenska marknaden för biobränslen är gjord som en självstudie i kursen Energitransporter (MVKN10) vid Lunds tekniska högskola. Tanken med arbetet är att analysera hur marknaden har sett ut, ser ut idag och med hjälp av trender och uppskattningar försöka ta reda på hur marknaden kan se ut i framtiden. Vi har dock fått begränsa analysen av framtiden då arbetets omfattning skulle bli mycket större än ramverket för kursen. 2

Innehåll Förord... 2 Innehåll... 3 Inledning... 4 Råvaror... 5 Energianvändning... 6 Energianvändning i industri sektorn... 7 Energianvändning i transport sektorn... 8 Energianvändning i bostads och service sektorn... 9 Fjärrvärme... 10 Import och Export... 10 Politik... 11 Styrmedel... 12 Potentialen för bioenergi... 12 Slutsats... 13 Tentamensfråga... 13 Källor... 14 3

Inledning I en tid när miljöfrågor har blivit väldigt viktiga så har behovet av hållbara och förnyelsebara energikällor ökat kraftigt. Biobränslen spelar idag en stor roll inom den svenska energiförsörjningen och kommer spela en allt större roll i framtiden. Sedan 1970 har användningen av bioenergi ökat med nästan 180 procent och står idag för en femtedel av den energi som försörjer Sverige. Vi har i detta arbete försökt att undersöka den svenska energimarknaden för biobränslen för att utreda vilka sektorer och hur de använder biobränslen. Vi har dessutom tagit med vilka olika bränslen som existerar, hur de tillverkas och sedan försökt att analysera expansionspotentialen. 4

Råvaror Biobränsle kan huvudsakligen delas in i fem olika kategorier utifrån råvarans ursprung. Trädbränslen, avlutar, åkerbränslen, torvbränslen samt biobränsle från avfall. Fördelning mellan olika biobränslen Trädbränslen räknas den träråvara som inte har behandlats kemiskt och brukar delas in i primärt skogsbränsle, industriella biprodukter och återvunnet trädbränsle. Primärt skogsbränsle kommer direkt från skogen och innehåller allt från grenar och toppar till hela träd som flisas på plats. På senare tid har framförallt uttaget av grot ökat vilket är benämningen av avverkningsrester från gran. Industriella biprodukter kommer bland annat från massa- och sågverksindustrin och består av bark, flis och sågspån. Återvunnet trädbränsle i form av rivningsvirke, formvirke och emballage. Avlutar är en biprodukt från massaindustrin och är den enskilt största bioenergikällan från skogen. För att omvandla träflisen till pappersmassa kokas denna under tryck i en blandning av natriumsulfit, natriumhydroxid och vatten. När pappersmassan avskilts återstår lignin och kemikalier vilket kallas för svartlut. Svartluten kokas sedan ytterligare för att få ned fukthalten samt för att avskilja kemikalier. Först nu kan energiinnehållet ur svartluten utnyttjas genom förbränning i en i sodapanna. Trots alla energikrävande processer är ett sulfatmassabruk självförsörjande vad det gäller energi och kan ofta sälja överskott, i form av fjärrvärme och eller elektricitet. På senare tid har intresset för att förädla svartluten till drivmedel ökat, då främst som etanol. Åkerbränslen odlas på vanlig åkermark och skördas huvudsakligen med jordbruksmaskiner. För produktion av värme används främst halm, energigräs och salix. I nuläget används ungefär 100 000 ton halm per år som bränsle, enligt beräkningar torde den siffran kunna tio dubblas. Energigräs odlas i relativt liten skala men intresset ökar i takt med att fler förädlingsställen för pelletsframställning byggs. Salix är ett samlingsnamn för sälg, vide och pil som började odlas på försök under 1970-talet men tog fart först under 1990-talet då olika stödpaket infördes. Salixen flisas och eldas för framställning av värme och el. 5

För tillverkning av drivmedel från åkerbränslen används spannmål och oljeväxter. Spannmålet oftast vete förädlas till etanol vilket i dagsläget endast görs vid Agroetanols anläggning i Norrköping. Ur oljeväxterna, främst rapsen framställs RME (rapsetylester). Fördelen med RME är att den kan framställas på gårdsnivå. För att tillverka 1 kubikmeter RME diesel går det år ca 3 ton rapsfrö. Torvbränslen består huvudsakligen av växtrester som på grund av syrebrist inte brutits ned fullständigt. Torv innehåller stor del kol och har ett högre energiinnehåll än de flesta biobränslen. Brytningen av torv har under de senaste åren minskat och i dagsläget utnyttjas bara 2 promille av torvmarkerna. Detta beror till stor del på att förbränning av torv kräver utsläppsrätter., Bioenergi som avfall räknas sorterat hushållsavfall, avloppsslam och restprodukter från slakterier. För att utvinna energi ur avfall eldar eller rötar man det vilket ger ca 2 MWh respektive 1 MWh per ton avfall. år 2008 av Sveriges totala energitillförsel Energianvändning Den totala energianvändningen år 2008 uppgick till 612 TWh och andelen förnyelsebara var 44,1 % dock har denna siffra ökat kraftigt på de senaste 20 åren och år 1990 var andelen 33,9 %. Det som framförallt bidrar till den höga siffran förnyelsebart är vattenkraften. Det näst största bidraget ger industrisektorn och därefter följer fjärrvärmeproduktionen och bostadssektorn. Eftersom ingen större expansion av vattenkraften har skett de senaste 20 åren så kan man hävda att en stor del av detta tillskott på förnyelsebar energi beror på bioenergi. 6

Energianvändning i industri sektorn Industrin är Sveriges i särklass största användare av biobränslen, det mesta av biobränslet kommer dock från internt avfall som sedan återanvänds till elkraftproduktion eller värme. År 2008 uppgick industrins energianvändning till 151 TWh och ca 37 % av industrins energibehov kommer från biobränslen. Enligt figuren nedan kan man se att biobränslena i industrisektorn stadigt ökat sedan början av 80 talet. Av den totala energianvändningen står massa och pappersindustrin för ungefär hälften. Det största energi tillskottet kommer här från el och returlutar. Returluten är en biprodukt från massatillverkningen och används framförallt som bränsle i sodapannor. 7

Energianvändning i transport sektorn Om man istället tittar på transportsektorn så infördes 1 april 2006 den så kallade Pumplagen som innebär att alla försäljningsställen med en försäljningsvolym på över 3000 m 3 bensin eller diesel per år är skyldiga att tillhandahålla minst ett biodrivmedel. Detta är bara ett första steg då i år (2010) skall alla försäljningsställen som säljer mer än 1000 m 3 också kommer att innefattas av lagen. Dock kan man argumentera att genomslaget inte har blivit så bra som man hoppats, då pumplagen i nästan uteslutande fall har inneburit E85-pumpar. Dock finns det nu ett statligt bidrag att söka för de tankställen som tillhandahåller ett annat bränsle än E85 som nu har förlängts till årsskiftet 2010/2011, detta innefattar bl.a. bidrag till 75 tankställen för biogas. Från och med 1 augusti 2006 är det också tillåtet att låginblanda 5 % FAME i diesel, detta har gjort att användningen av FAME har gått upp markant. FAME står för fettsyrametylestrar som oftast baseras på oljerika växer, där den vanligaste på svenska marknaden är RME (rapsmetylester). Biodrivmedel är idag dessutom skattefria, vilket gör att produktionskostnaderna kan vara högre men samtidigt kan man leverera ett bränsle till kund som är billigare än det fossila alternativet, dock är det svårt att försöka prediktera hur länge denna skattelättnad kommer att kvarstå. Som man kan se i ovanstående figur är biodrivmedel fortfarande en ytterst liten del av den totala energianvändningen i transportsektorn. Men trenderna visar på att den procentsatsen kommer att öka och då flera internationella fordonstillverkare planerar både bilar drivna på biodrivmedel och laddhybrider och elbilar. 8

Visserligen är inte laddhybriderna eller elbilarna drivna på biodrivmedel, men om en ökande del av fordonsflottan skulle bli elbilar så behövs en utbyggnad av elkraftsproduktionsanläggningar som skulle kunna drivas med biobränslen. Det sista är visserligen ren spekulation, men visar ändå på en möjlig potential. Det är inte bara i den vägbundna transportsektorn som biobränslen utvecklas, man har försök inom luftfarten med biobränslen bl.a. ett japanskt flygbolag som testar bränsle med 50 % inblandning av biobränslen. Energianvändning i bostads och service sektorn När man tittar på bostads och service sektorn så ser man inte riktigt samma trender som de andra sektorerna, visst har det varit en ökning av andel av biobränslen sen 80-talet men den stora förändringen i sektorn beror mest på användning av värmepumpar vilket man se i en ökad elkonsumtion. Men för att få en rättvis bild måste man titta på fjärrvärmen. 9

Fjärrvärme Man kan säga att den primära uppvärmningen för flerbostadshus är fjärrvärme och där har man en helt annan blid än resten av bostadssektorn. Under 2008 användes 46,2 TWh biobränslen och torv för kraftvärme-produktion. Det som är mest intressant med fjärrvärmesektorn är att trädbränsleanvändningen mer än femdubblats sen år 1990. Största delen av trädbränslen är framförallt avverkningsrester och fasta biprodukter från skogsindustrin men även förädlade produkter så som pellets används i allt större omfattning. Import och Export Något man måste tänka på när man talar om den svenska marknaden för biobränslen är den kraftigt ökande importen på biobränslen. Denna import kommer att öka eftersom att EU:s klimatmål knappast inte kan hållas på endast EU:s inhemska bränslen. Detta borde trissa upp priserna både på den svenska marknaden och den internationella marknaden på lång sikt om det skulle bli brist på bränslen. Dock har det visat sig att importbränslena är billigare just nu, detta har bidragit enligt bl.a. Ny teknik att priset på bränsle har minskat kraftigt. Troligtvis är sänkningen bara temporär när energipriset stiger i hela världen, men detta betyder samtidigt att de svenska producenterna inte är lika skyddade och nu måste konkurrera på en internationell marknad. Just nu är dock huvuddelen av de biobränslen som används i Sverige inhemskt producerade, trots det finns det en stark import av framförallt etanol men även träpellets och torv. Det finns uppskattningar om att etanolen utgjorde en så stor del av biodrivmedel som 90 % år 2008 och att pelletsimporten skulle kunna svara för 20 % av pelletsmarknaden. Dock finns det enligt Energimyndigheten igen tillfredsställande statistik på import och export av biobränslen och många siffror har fåtts fram via energibalanser med inhemsk producerade biobränslen och energianvändning. 10

Det förkommer även import av avfall, rivningsvirke och liknande bränslen men det är svårt att uppskatta enligt Energimyndigheten. Det är troligt att förbränningen av avfall i Sverige kommer att öka den närmaste tiden Det är inte all import av biobränslen helt okontroversiell, att importera träråvaror från t.ex. Amazonas skulle kunna anses som direkt oetiskt om träet kommer från skövlade regnskogar. Detta skulle kunna innebära att länder med stora skogsarealer och som har ett överskott i sin skogsproduktion skulle kunna bli stora exportländer. Exempel på sådana länder skulle kunna befinna sig i Nord Amerika och då framförallt Kanada. Man måste då dessutom beräkna in transportkostnaderna i råvaropriset. Hur detta skulle påverka användningen av biobränslen är dock väldigt oklart och bjuder in till spekulationer. Politik Det är svårt att prata om framtiden för biobränslen utan att nämna den politiska diskussionen kring energi och miljöfrågor. Som det ser ut idag så har riksdagen ett förslag till regeringen på att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 % av den totala energianvändningen i Sverige. Dessutom skall andelen förnyelsebar energi i transportsektorn vara 10 %. Dessutom finns ambitioner på att Sveriges fordonsflotta skall vara oberoende av fossila bränslen vid 2030. Givetvis kommer inte all förnyelsebar energi komma från biobränslen till dessa reformer som regeringen föreslår, men man skulle kunna förmoda att en hel del av energin kommer att komma från biobränslen. Energimyndigheten har dessutom fått i uppdrag att kontrollera elcertifikatsystemet och formulera en strategi för biogas. Just när det gäller biogas så finns det på förslag att regeringen skall avsätta 200 miljoner kronor under perioden 2009-2013 på investeringar kopplade till biogasprodukter inom jordbruket för rötning av gödsel. 11

TWh MVKN10 Styrmedel Det finns många olika sorters styrmedel som politikerna kan ta till, dessa kan delas in i tre grupper: Administrativa styrmedel är framförallt förbud och påbud och kan innefatta utsläppsvillkor eller krav på tekniska lösningar. Ekonomiska styrmedel är framförallt skatter och avgifter där tanken är att man ska uppmuntra den utvecklingen man anser gynnsam. Detta kan innefatta bl.a. överlåtningsbara utsläppsrätter och certifikat, bidrag och subventioner. Information är till för att skapa attityd och beteendeförändringar, men skiljer sig från de andra då andra styrmedlen då en förändring är helt frivillig. Det finns fler saker som talar för att biobränslena kommer att bli mer utbredda som att biobränslen är bl.a. undantagna koldioxidskatt. Potentialen för bioenergi Efterfrågan av bioenergi ökar kraftigt och svarar nu för nästan en tredjedel av den svenska energianvändningen. Enbart mellan 2009 och 2010 var ökningen hela 139 TWh, trotts detta finns det stor potential att ytterligare öka användandet. Med potential avses den maximala bränslemängden som finns tillgänglig, med känd teknik och ekologiska begränsningar. Störst är potentialen inom trädbränslen och då främst inom segmentet primärt skogsbränsle, där spås en ökning med ca 60 TWh till 2050 vara möjlig. Högst procentuell potential har dock torven, idag utnyttjas bara ca 6500 hektar av de totalt 350 000 hektar som anses vara lämpliga för torvproduktion. Jordbrukets potential som energiproducent är också stor, om den verkligen utnyttjas beror på en mängd faktorer som till exempel möjligheten till avsättning, jordbruksstöd, importkonkurrens samt priset på den skogsbaserade bioenergin. Användningen av returlutar är direkt kopplad till utbyggnaden av massaindustrin, vilken tros ha en långsiktig ökning med 10 procent vilket skulle innebära en potential på ca 50 TWh. Det enda området där potentialen tros minska är utnyttjandet av avfall detta på grund av ett av dem uppsatta miljömålen,där ett av dem anger att den totala mängden genererat avfall skall inte öka tillsammans med en bättre materialåtervinning. 200 150 100 50 0 Till 2020 Till 2050 Tillförselpotential av biobränslen 12

Slutsats Efter att ha analyserat marknaden idag och tagit hänsyn till expansions möjligheter, trender och import/export kan man säga att marknaden ser väldigt ljus ut för biobränslenas framtid. Som tidigare nämnt i rapporten så har både EU och Sverige högt ställda klimatmål där stora delar av de förnyelsebara energikällorna skulle kunna komma från biobränslen. Då Sverige har en större tillväxt av skog än att vi förbrukar så kan Sverige bli inte bara självförsörjande utan även ett stort exportland, men för att det sistnämnda skall kunna bli verklighet är det viktigt att produktionskostnaderna hålls nere så mycket det går. Dock kan avsaknaden av aktuella rapporter möjligtvis ändra bilden något, detta beror på att marknaden för år 2009 inte är färdigsammanställd ännu. Men vi antar att större trendbrott ej har hänt, dock väntar vi med spänning på nya rapporter. Det skall också nämnas att vi inte har gjort någon djupanalys av framtidsmarknaden, då det hade blivit ett allt förstort arbete. Dock har det gjorts sådana analyser som vi har fått del av och slutsatsen av dessa är att resultaten är mycket spridda, men i princip alla rapporter pekar på en kraftig tillväxt för biobränslen i Europa. Hur stor del av detta som Sverige skulle kunna svara för är låter vi dock var osagt men man kan konstatera att läget är positivt. Tentamensfråga Då vi blivit ombedda att skriva en fråga som skulle kunna vara med på en tentamen så följer den nedan: Vad innebär steg 1 av den så kallade Pumplagen från 2006: Svar: Pumplagen innebär att alla försäljningsställen som har en försäljningsvolym på över 3000 m3 skall tillhandahålla minst ett biodrivmedel. 13

Källor Energiläget 2009 Energimyndigheten Svebio Rapport om potentialen för biobränslen (http://www.svebio.se/attachments/33/902.pdf) 14