SKOGSINDUSTRIN En faktasamling. Branschstatistik

SKOGSINDUSTRIN En faktasamling Branschstatistik 213

SKOGSINDUSTRIN En faktasamling 213 års branschstatistik I denna faktasamling finns ett sammandrag för 213 av statistik för skogsindustrin. Vi hoppas att du med hjälp av denna skrift kan följa skogsindustrin i Sverige, men även sätta in den i ett internationellt perspektiv. Skogsindustrin sysselsätter nära 6 personer och exporterade för 12 miljarder kronor 213. Om du är intresserad av att få tillgång till material i denna faktasamling hittar du diagrammen i PowerPoint-format på vår webbplats www.skogsindustrierna.org/branschstatistik. Här finns även ytterligare information om några av de områden som visas i faktasamlingen. Uppgifterna som rapporteras avser år 213 om inget annat anges. Faktasamlingen är tryckt på papper som kommer från hållbara källor. Den valda papperssorten är certifierad av FSC och PEFC.

Innehåll Sidan Inledning 2 Kort om skogsindustrin 4 Klimatet 7 Bioenergi 1 Sveriges skogar 14 Pappers- och massaindustrin 16 Sågverksindustrin 22 Energi 26 Miljö 28 Transporter 31 Återvinning 34 Sociala dimensionen 36 Arbetstid, arbetsolyckor Forskning och utveckling FoU 38 Ekonomisk betydelse 4 Handel, investeringar, sysselsättning Konsumtion i Sverige 42 Internationellt 44 Skogstillgångar, produktion, export, förbrukning, återvinning Konjunktur och marknad 53 Skogsindustrierna 56 3

Kort om skogsindustrin Skogsindustrin är en hörnsten i svensk ekonomi och en av Sveriges viktigaste basindustrier som skapar sysselsättning i hela landet. Med sin förnybara råvara har skogsindustrin en nyckelroll i utvecklingen mot ett hållbart, biobaserat samhälle. Till skogsindustrin 1 räknas företag inom massa- och pappersindustrin och den trämekaniska industrin. Skogens resurser Ur klimatsynpunkt är skogsresursen mycket värdefull: växande skogar binder koldioxid, och träbaserade produkter fortsätter att lagra koldioxid under hela sin livslängd. Skogsindustrins produkter kan ersätta fossilbaserade material. Trävaror, papper, förpackningsmaterial, hygienpapper är traditionella produkter men skogsindustrin är även den störste producenten och användaren av biobränsle i Sverige. Branschen producerar el av biobränslen och levererar fjärrvärme till de kommunala näten. Några skogsindustriföretag har investerat i vindkraftverk. Skogsindustrin betydelsefull för svensk ekonomi Skogsindustrin spelar en stor roll i den svenska ekonomin. Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 9 12 procent. Den är starkt exportinriktad och eftersom råvaran till största delen är inhemsk och importen av skogsindustriprodukter relativt liten ger skogsindustrin ett betydande bidrag till Sveriges handelsbalans. Av massa- och pappersproduktionen exporteras nära 9 procent, och motsvarande för sågade trävaror är nära 75 procent. Sverige en skogsindustriell stormakt Sverige är världens tredje största exportör sammanlagt av papper, massa och sågade trävaror. I Europa är den svenska massa- och pappersindustrin respektive sågverksindustrin efter Tyskland störst som producent. Så mycket som en fjärdedel av förbrukningen av pappersmassa i EU tillverkas i Sverige. Av EU-ländernas konsumtion av sågade trävaror tillverkas 15 procent i Sverige och motsvarande andel för papper är tio procent. Av den svenska exporten av massa och papper respektive sågade trävaror gick år 213 ca 3 respektive 45 procent till länder utanför EU. 4

Världens ledande exportörer 212 Massa, papper och sågade trävaror Kanada USA Sverige Tyskland Finland Ryssland Brasilien Österrike Chile 5 1 15 2 25 3 Miljoner ton Massa Papper Sågade trävaror Källa: Skogsindustrierna, CEPI, PPI, FAO, Nationella föreningar Sysselsättning Skogsnäringen 2 har identifierats som ett starkt kluster i Sverige. Samarbete sker med leverantörer inom maskin- och kemiindustrin, transportsektorn, IT-industrin, byggsektorn med flera. Även forsknings- och utbildningsväsendet är viktiga parter i klustret. Genom det här samarbetet genereras sysselsättning och utveckling av kunskap och kompetens. Skogsindustrin ger direkt arbete åt nära 6 personer i Sverige. Tillsammans med sina underleverantörer skapar skogsindustrin uppemot 2 arbeten. I flera län svarar skogsindustrin för 2 procent eller mer av industrisysselsättningen. Teknik, kunskap och investeringar Skogsindustrin är teknik- och kunskapsintensiv med högteknologiska processer och produkter med stort kunskapsinnehåll. Skogsindustrin, särskilt massa- och pappersindustrin, är kapitalintensiv, och investeringar i nya massalinjer eller pappersmaskiner uppgår till flera miljarder kronor. 1 Till skogsindustri räknas här massa- och pappersindustrin, sågverksindustrin, träskiveindustrin, tillverkning av förpackningar av trä, papper och papp samt snickeriindustrin och tillverkning av förädlade träbränslen. Den enskilt största sektorn är pappersindustrin. 2 Skogsnäringen definieras här som skogsbruket och skogsindustrin. 5

I genomsnitt utgör skogsindustrins investeringar 15 2 procent av de totala industriinvesteringarna. En stor del av investeringarna i skogsindustrin är miljö- och energirelaterade. Att effektivisera tillverkningen, öka skogstillväxten och utveckla nya produkter med högt förädlingsvärde är prioriterade områden för forskning och utveckling. Sveriges andelar av världens: Skogsareal Massaproduktion Massaexport Pappersproduktion Pappersexport Sågade barrträvaror produktion Sågade barrträvaror export 2 4 6 8 1 12 Procent Källa: Skogsstyrelsen, PPI, FAO Skogsindustrin motorn i en hållbar bioekonomi Tillväxten i skogen måste öka, samtidigt som vi värnar om den biologiska mångfalden det är en av förutsättningarna för att klara övergången till en hållbar bioekonomi. Baserat på en branschgemensam vision har Skogsindustrierna tagit fram en hållbarhetsskrift som förutom att följa upp hållbarhetsmål har till uppgift att beskriva hur skogsindustrin på relativt kort tid kan föra Sverige vidare mot en biobaserad samhällsekonomi med skogsindustrin som motor. Skogsindustrins vision om den biobaserade samhällsekonomin tar sikte på 235. På bara två decennier kan vi alltså vara där, i ett samhälle där förnybara resurser dominerar. Och längs vägen skapas tillväxt och jobb i hela landet. Skogsindustriernas hållbarhetsskrift finns för nedladdning och beställning på www.skogsindustrierna.org. 6

Klimatet Skogens betydelse för koldioxidbalansen Kol finns i allt levande material. Genom fotosyntesen omvandlas solenergi, koldioxid och vatten till kolhydrater som är byggstenar för trädens tillväxt. Härigenom lagras alltså luftens koldioxid som kolföreningar i träd och skogsmark. Koldioxiden lagras vidare i produkter tillverkade av skogsråvara till exempel trä, kartong och papper. Skogen och dess produkter bidrar därmed till att motverka växthuseffekten. En stor del av skogsindustrins produkter återvinns och/ eller återanvänds. När de uttjänta produkterna används som bränsle eller komposteras frigörs koldioxiden. Motsvarande mängd koldioxid tas upp av de växande träden. Därmed är cirkeln sluten och ett nytt kretslopp kan börja. 7

Klimatet Skogens upptag och utsläpp av kol över en livscykel Kolavgivning Kolupptag Avverkning Årlig tillväxt Princip på hur ett skogsekosystem tar upp och avger kol. Det grönstreckade området indikerar att skogen tar upp mer kol än den avger. I det orangestreckade området är förhållandena de motsatta. Plantskog Ungskog Äldre skog Källa: SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning i Sverige (minus=kolupptag) CO 2-ekvivalenter, miljoner ton/år 1-1 -2-3 -4-5 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Skogsmark Åkermark Betesmark Våtmark Bebyggd mark 8 Källa: Naturvårdsverket

Klimatet Sveriges utsläpp av växthusgaser 212 per sektor Bostäder och lokaler m.m 5,5% El- och värmeproduktion 18% Inrikes transporter 33% Jordbruk 13% Avfall 2,8% Övriga sektorer 2,5% Industri 26% Övrig industri 25% Skogsindustrin 1% Totala utsläpp i Sverige: 57,3 miljoner ton CO2-ekvivalenter Källa: Naturvårdsverket, SCB Koldioxidutsläpp (CO 2 )* Per ton avsalumassa och papper Kg 14 12 1 8 6 4 2 21 23 25 27 29 211 213 * Baserat på skogsindustrins fossilbränsleförbrukning. År 213 är estimerat efter tre kvartals rapportering. Källa: SCB 9

Bioenergi Flödet av bioenergi inom skogsindustrin Råvara från skogsbruket Träråvara 17 TWh Grot, brännved 6 TWh energi används i produktionen Produktion av papper, kartong & träprodukter Produktionsvärdet är 2 miljarder kr Pellets, flis 1 TWh Värme 2 TWh 25 TWh Bioenergi i samhället 85 TWh 1 TWh Använda produkter till materialåtervinning Skogsbaserade bränslen omvandlas till: 5 TWh el 25 TWh värme 1 TWh ved / pellets 25 TWh Räcker till uppvärmning av 2 miljoner småhus 8 TWh Export av papper, kartong & träprodukter Exportvärdet är 13 miljarder kr Användning av papper, kartong & träprodukter i Sverige Efter materialåtervinning. Återvinns i snitt 6-7 ggr 1 Material som kan material- & energiåtervinnas i andra länder Siffrorna avser energi bunden i biomassan.

Bioenergi Biodrivmedel i vägtrafiken GWh 8 7 6 5 4 3 2 1 1998 2 22 24 26 28 21 212 Källa: Energimyndigheten Produktion av biodrivmedel från skogsråvara GWh 7 6 5 4 3 2 1 211 212 Etanol HVO* * HVO Hydrogenated Vegetable Oil, en variant av biodiesel Källa: Energimyndigheten 11

Sveriges skogar Svenska virkesförrådets utveckling Miljoner m3sk* 35 3 25 2 15 1 5 Prognos 193 195 197 199 21 23 *) m3sk = skogskubikmeter **) SKA = Skogliga konsekvensanalyser SKA8** Källa: Skogsstyrelsen Tillväxten är större än avverkningen 212 Miljoner m3sk/år* 14 12 1 8 6 Tillväxt 4 2 *) m3sk = skogskubikmeter Förrådsuppbyggnad Avverkning Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen 12

Sveriges skogar Skogsmark, naturvårdsavsättningar och certifiering 5% 7% 14% 74% Miljoner hektar 12 9 6 3 FSC * PEFC ** Brukad skogsmark Formella skydd Frivilliga avsättningar Improduktiv skogsmark, skyddat enl Skogsvårdslagen *FSC = Forest Stewardship Council **PEFC = Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes Viss skogsmarksareal är certifierad genom både FSC och PEFC Källa: Skogsstyrelsen och Riksskogstaxeringen, FSC och PEFC Skogsmarkens fördelning på ägarkategorier 211 Stat* 3% Övriga allmänna ägare** 2 % Statsägda aktiebolag 14% Enskilda ägare 5% Privata aktiebolag 25% Övriga privata ägare*** 6% * Statliga fonder, stiftelser, etc. ** Kommuner, landsting, stiftelser, fonder, etc. ***Allmänningar, besparingsskogar, kyrkan Källa: Skogsstyrelsen 13

Råvaror Skogsindustrins virkesförsörjning 212 Miljoner m³fub * Export,8 Import 6,3 Sågtimmer 33,6 Sågverk & plywoodind. 23,8 Från skogen 7,4 69,7 Flis 9,8 Brännved o dyl 6,2 Massaved 36, Träfiberind. 45,8 * Fasta kubikmeter under bark Källa: SDC Råvaruanvändning vid papperstillverkning Fyllnads- och bestrykningsmedel 11% Returpappersmassa 11% Kemisk massa 49% Halvkemisk massa 3% Mekanisk massa 26% Total pappersproduktion: 1,8 miljoner ton 14

Returpapper som råvara i pappersindustrin Fördelning på sortiment och användningsområde Råvaror Tusen ton 14 Returpapperssortiment: Används vid tillverkning av: 12 1 Övrigt Bättre sortiment Wellpappretur Kartong Mjukpapper Liner och fluting för wellpapp Wellpapp Kartong 8 6 4 2 Tidningar, tidskrifter, kataloger etc. Mjukpapper Tidningspapper Kartong 15

Pappers- och massaindustrin Papper Produktion och leveranser Miljoner ton 14 12 1 8 6 4 2 198 1985 199 1995 2 25 21 Produktion Export Leveranser inom Sverige Avsalumassa Produktion och leveranser Miljoner ton 5 4 3 2 1 198 1985 199 1995 2 25 21 Produktion Export Leveranser inom Sverige 16

Pappers- och massaindustrin Pappersleveranser till vissa marknader Tyskland Storbritannien Sverige Italien Frankrike Nederländerna Danmark Kina Polen Norge Spanien Turkiet Finland Belgien Österrike Ryssland Saudiarabien Indien,,2,4,6,8 1, 1,2 1,4 1,6 1,8 2, Miljoner ton Totala leveranser: 1,7 miljoner ton (212: 11,3 miljoner ton) Export totalt: 9,7 miljoner ton (212: 1,2 miljoner ton) Export till EU: 6,7 miljoner ton (212: 7, miljoner ton) Massaleveranser till vissa marknader Tyskland Sverige Kina Frankrike Storbritannien Italien Österrike Spanien Indien Indonesien Belgien Polen Norge Turkiet Ungern Schweiz Nederländerna Finland Thailand,,2,4,6,8 1, Totala leveranser: 3,8 miljoner ton (212: 3,8 miljoner ton) Miljoner ton Export totalt: 3,3 miljoner ton (212: 3,3 miljoner ton) Export till EU: 2,3 miljoner ton (212: 2,2 miljoner ton) 17

Pappers- och massaindustrin Export av papper, fördelad på produktslag Tidningspapper Trähaltigt tryckpapper Träfritt tryckpapper Mjukpapper Förpackningspapper Kartong för förpackning Wellpappmaterial Övrigt,,5 1, 1,5 2, 2,5 Miljoner ton Total export: 9,7 miljoner ton 1,2 miljoner ton 1, miljoner ton 213 212 211 Export av massa, fördelad på produktslag Blekt sulfat av barrved Övrig kemiskmassa Mekanisk massa Total export: 3,3 miljoner ton 3,3 miljoner ton 3,1 miljoner ton,,4,8 1,2 1,6 2, 2,4 2,8 Miljoner ton 213 212 211 18

Pappers- och massaindustrin Struktur - tillverkning av papper Antal/procent 7 6 5 4 3 2 1-1 1-2 2-3 3-4 4-5 5- Tusen ton i kapacitet Antal bruk Andel av kapacitet Struktur - tillverkning av avsalumassa Antal/procent 3 2 1-1 1-2 2-3 3-4 4-5 5- Tusen ton i kapacitet Antal bruk Andel av kapacitet 19

Pappers- och massaindustrin Pappersproduktion Förändr. i % Tusen ton 211 212 213 13/12 Tidningspapper 212 213 1558-22,6 Trähaltigt tryckpapper 288 257 1975-4, Träfritt tryckpapper 1281 1377 133-5,4 Mjukpapper 352 361 353-2,2 Förpackningspapper 113 16 972-3,4 Wellpappmaterial 1833 1914 1933 1, Kartong för förpackning 2569 263 2 636,2 Övrigt papper och kartong 64 59 52-12,2 Totalt papper och kartong 11 321 11 417 1 782-5,6 Massaproduktion Totalt För avsalu Förändr. i % Förändr. i % Tusen ton 211 212 213 13/12 211 212 213 13/12 Mekanisk och halvkemisk massa 3847 3845 3518-8,5 329 337 338,4 Blekt sulfat barr 3846 3886 397,5 2649 2634 2696-2,3 Övrig kemisk massa 4166 434 4296 -,2 75 787 793,7 Totalt massa 11 859 12 35 11 721-2,6 3 728 3 758 3 827 1,8 2

Pappers- och massaindustrin Papper 198 199 2 21 213 Antal fabriker 62 51 48 4 38 Total kapacitet miljoner ton 7,2 9,5 11,1 12,1 11,4 Kapacitet per fabrik 1 ton 115 185 232 295 299 Produktion, miljoner ton 6,2 8,4 1,8 11,4 1,8 Export, miljoner ton 4,5 6,7 8,9 1,1 9,7 Exportvärde miljarder kr 11 33 57 7 65 Stora köparländer, 1 ton Tyskland 8 1 3 1 785 2 25 1 92 Storbritannien 75 1 4 1 53 1 322 1 178 Italien 234 454 564 654 62 Frankrike 5 65 758 543 546 Massa 198 199 2 21 213 Antal fabriker 72 48 45 41 41 Total kapacitet miljoner ton 1,5 1,9 11,7 13,1 12,6 Kapacitet per fabrik 1 ton 145 225 253 32 37 Produktion, miljoner ton 8,7 9,9 11,5 11,9 11,7 Export, miljoner ton 3, 2,7 3,1 3,2 3,3 Exportvärde miljarder kr 6 12 17 17 17 Stora köparländer, 1 ton Tyskland 6 9 946 899 757 Italien 3 3 312 38 274 Frankrike 4 3 35 235 294 Kina 24 11 4 197 361 21

Sågverksindustrin Sågade barrträvaror Produktion och leveranser Miljoner m 3 2 15 1 5 198 1985 199 1995 2 25 21 Produktion Export Leveranser inom Sverige Produktion: 16,2 miljoner m 3 (212: 16,1 miljoner m 3 ) Export: 11,6 miljoner m 3 (212: 11,8 miljoner m 3 ) Källa: SCB, Skogsindustrierna Sveriges export av sågade barrträvaror till de största marknaderna Storbritannien Egypten Tyskland Japan Norge Danmark Holland Algeriet Kina Marocko Frankrike Saudi-Arabien Belgien Polen,5 1 1,5 2 2,5 Miljoner m 3 Total export: 11,6 miljoner m 3 (212: 11,8 miljoner m 3 ) 22 Källa: SCB

Sågverksindustrin Export av sågade och hyvlade trävaror Miljoner m 3 5 4 3 2 1 199 1995 2 25 21 211 212 213 Sågad furu Sågad gran Hyvlat virke Källa: SCB Utomeuropeiska marknaders andel av svenska barrträvaruexporten Procent 4 3 2 1 199 1995 2 25 21 211 212 213 Källa: SCB 23

Sågverksindustrin Sveriges största tillverkare av sågade barrträvaror, produktion 212 Setra SCA Södra Vida Moelven Stora Enso Holmen Rörvik Timber Karl Hedin Martinsons,5 1 1,5 2 Miljoner m 3 24

Sågverksindustrin Sågade trävaror 198 199 2 21 213 Antal sågverk prod >1 m 3 /år (ca) 283 26 27 15 13 Produktion per sågverk, 1 m 3 (ca) 4 45 8 11 115 Total sågverksproduktion, miljoner m 3 11,2 11,7 16,3 17, 16,2 Export, miljoner m 3 5,9 6,5 11,1 11,5 11,6 Exportvärde, miljarder kr 5,4 11 19,4 24,3 21,8 Stora köparländer, 1 m 3 Storbritannien 1 1 24 2 46 2 39 2 315 Egypten 25 38 64 1 11 1145 Tyskland 9 1 22 1 17 1 2 1 37 Träskiveindustrin 198 199 2 21 213 Antal anläggningar 32 18 12 7 5 Produktion Spånskivor, 1 m 3 1193 843 64 * * Plywood, träfiberskivor och MDF, 1 m 3 433 239 293 * Träskivor totalt, 1 m 3 1 626 1 82 933 72 624 Exportvolym Spånskivor, 1 m 3 463 183 98 * * Plywood, träfiberskivor och MDF, 1 m 3 162 65 122 * * Träskivor totalt, 1 m 3 625 248 22 68 45 Exportvärde totalt***, milj kr 937 539 622 215 143 Omräkningstal =,8 m 3 vid produktion och export av träfiberskivor 198 och 199. Källa: TMF * Från och med 21 visas endast värdena för spånskivor, plywood, träfiberskivor och MDF (Medium Density Fiberboard) som ett totalt värde för träskivor. Från och med 211 ingen produktion av träfiberskivor och från 212 ingen produktion av MDF i Sverige. 25

Energi Elförbrukning Massa- och pappersindustrin TWh 25 2 15 1 5 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 Total elförbrukning Därav mottryck Källa: SCB Förbrukning av bioenergi och olja Massa- och pappersindustrin 1 toe 45 4 35 3 25 2 15 1 5 198 1984 1988 1992 1996 2 24 28 212 Biobränsle Olja År 213 är estimerat efter tre kvartals rapportering 26 Källa: SCB

Energi Specifik elförbrukning TWh per ton papper 25 2 15 1 5 1998 2 22 24 26 28 21 212 Källa: SCB Skogsindustrins fjärrvärmeleveranser TWh värme 2,5 2, 1,5 1,,5,1 21 23 25 27 29 211 Källa: Skogsindustriernas miljödatabas 27

Miljö Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Miljoner kronor löpande kostnader och investeringar 25 2 15 1 5 1999 22 24 26 28 21 212 Massa och papper *Sågverk och övrig trävaruindustri Trävaror Källa: SCB Certifierade miljöledningssystem Andel av svensk produktion Procent 1 8 6 4 2 2 22 24 26 28 21 212 Massa Papper Sågade trävaror 28

Miljö Lösta organiska ämnen (COD) Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk Miljoner ton COD Miljoner ton massa 1,6 16 1,4 1,2 1,,8,6,4,2 1978 1982 1986 199 1994 1998 22 26 21 COD-utsläpp Massaproduktion 14 12 1 8 6 4 2 Klorerad organisk substans (AOX) Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk 1 ton AOX AOX kg/ton blekt kemisk massa 35 3 25 2 15 1 5 1978 1982 1986 199 1994 1998 22 26 21 14 12 1 8 6 4 2 AOX-utsläpp AOX kg/ton blekt kemisk massa 29

Miljö Svavel utsläpp från svenska massa- och pappersbruk 1 ton svavel Miljoner ton massa 12 1 8 6 4 2 1978 1982 1986 199 1994 1998 22 26 21 12 1 8 6 4 2 Svavelutsläpp Massaproduktion Ökad produktion och minskade utsläpp Index 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2 199 1994 1998 22 26 21 Massaproduktion Pappersproduktion Elanvändning Klorerad organisk substans (AOX) Kväve Fossil koldioxid Svavel Lösta organiska ämnen (COD) Kväveoxider Fosfor 3

Transporter Transportmedel vid export 212 Massa och papper Sågade trävaror Järnväg 14% Järnväg,5% Lastbil 19% Lastbil 37% Fartyg 67% Fartyg 62% Totalt cirka 13,5 miljoner ton Totalt cirka 6,2 miljoner ton Källa: Trafikanalys och Trafikverket Skogsindustrins andel av näringslivets transporter 212 Export 45% Inrikes 54% 22% 27% 24% Fartyg** Järnväg* Svensk lastbil Fartyg** Järnväg* Svensk lastbil (mätt i ton) (mätt i tonkm) *exkl. malmbanan, ** lastade varor 6% Källa: Trafikanalys och Trafikverket 31

Transporter Transportmedel vid landtransporter i Sverige 212 (procentuellt fördelning) Procent 1 75 5 25 Rundvirke Flis Trävaror Massa Papper Järnväg Lastbil Källa: Trafikanalys Transportmedel vid landtransporter i Sverige 212 (milj. tonkm) 6 5 4 3 2 1 Rundvirke Flis Trävaror Massa Papper Järnväg Lastbil 32 Källa: Trafikanalys

Transporter Skogsindustrins landtransporter 212 Järnväg, totalt 65 milj. ton Lastbil, 62 milj. ton skogsprodukter 22% 27% <1 39 6% 1-149 15-299 1 11 45% >3 2 429 km 97 km Medeltransportavstånd (skogsprodukter) Skogsprodukter Järnmalm Metaller Övrigt Källa: Trafikanalys och trafikverket Sveriges största hamnar utifrån hanterad mängd skogsindustriprodukter, samt andel av total godsmängd Miljoner ton 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 Husum Piteå (Haraholmen) Sundsvall Mönsterås (Jättersön) Iggesund Holmsund Gävle (Karskär) Varberg Total godsmängd Hallstavik Ljusne Skutskär Karlshamn Vallvik Östrand (Timrå) Bråviken Oskarshamn Örnsköldsvik Gruvön Skogsprodukter Norrköping Kalmar Gävle Halmstad Källa: Sjöfartsverket och Sveriges Hamnar 33

Återvinning Returpapper i Sverige Förbrukning, insamling, import och export Miljoner ton 2,5 2, 1,5 1,,5, 198 1984 1988 1992 1996 2 24 28 212 Förbrukning Insamling Import Export Inblandningsgrad av returpapper Olika papperskvaliteter Mjukpapper 66% Kraftpapper, träfritt- och trähaltigt tryckpapper % Kartong 7% Tidningspapper Wellpappmaterial 31% 25% 2 4 6 8 1 12 Produktion i miljoner ton Total produktion: 1,8 miljoner ton 34

Återvinning Konsumtion och materialåtervinning av papper 212 samt andel materialåtervinning i procent av konsumtion Tusen ton 6 4 76% 95%* 2 83% Förpackningar Tidningar Kontorspapper * Uppskattad materialåtervinning Konsumtion Materialåtervinning Källa: Förpacknings och Tidningsinsamlingen, Skogsindustrierna Återvinning* av avfall från tillverkningsprocessen vid massa- och pappersbruken Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 23 25 27 29 211** *Andel material- och energiåtervinning samt övrigt nyttiggörande av totala mängden avfall **Fr o m 211 inkluderas inte bark Källa: Skogsindustriernas miljödatabas 35

Sociala dimensionen Arbetstid Massa- och pappersindustrin Timmar 35 3 25 2 15 1 28 29 21 211 212 213 Arbetare Tjänstemän Genomsnittlig faktisk arbetsvecko arbetstid exkl övertid Källa: AON Hewitt Sjukfrånvaro Procent av ordinarie arbetstid i massa- och pappersindustri 1 23 9 8 7 6 5 4 3 2 1 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Samtliga Arbetare Tjänstemän Kvinnor 36 Källa: AON Hewitt

Sociala dimensionen Antalet arbetsolyckor med minst en dags sjukfrånvaro 6 25 5 26 27 4 3 2 1 28 29 21 211 212 213* Massa-, pappers- och Sågverk, hyvlerier och *preliminär papptillverkning SNI 17.1 träimpregnering SNI 16.1 Källa: Arbetsmiljöverket, SCB Arbetsolyckor med sjukfrånvaro Per tusen anställda 35 3 25 2 15 1 5 22 24 26 28 21 212 213* * preliminär Massa- och pappers- och pappindustrin SNI 17.1 Sågverk, hyvlerier och träimpregneringsverk SNI16.1 Källa: Arbetsmiljöverket, SCB 37

Forskning och utveckling FoU Områden för skoglig och skogsindustriell FoU vid universitet, högskolor och institut (UHI) 21* Bioenergi 139 Mkr Övrigt 34 Mkr Trä 14 Mkr Skog 39 Mkr Massa och papper 575 Mkr *Enligt enkät till FoU-utförarna vid UHI, totalt 1 2 miljoner kr. 38

Forskning och utveckling FoU Finansiärer av skoglig och skogsindustriell FoU vid universitet, högskolor och institut (UHI) 21* EU 6% Privata fonder och stiftelser 13% Statliga basanslag 31% Företag 27% Statliga fonder, myndigheter och råd 23% *Enligt enkät till FoU-utförarna vid UHI, totalt 1 2 miljoner kr. 39

Ekonomisk betydelse Export och import av några varugrupper Skogsindustriprodukter Bilar, bildelar Elektrovaror, telekom Maskiner, övr. verkst. prod. Energivaror Mineralvaror Läkemedel Övr. kemiska produkter 5 1 15 2 25 Export Import Miljarder kronor Total export: 1 91 miljarder kronor (212: 1 17 miljarder kronor) Total import: 1 4 miljarder kronor (212: 1 111 miljarder kronor) Källa: SCB Handel med skogsindustriprodukter Papper och papp Varor av papper och papp Massa, returpapper Sågade trävaror Rundvirke, flis, spån Fanér, skivor, trävaror m m 1 2 3 4 5 6 7 Export Import Miljarder kronor 4 Källa: SCB

Ekonomisk betydelse Investeringar i skogsindustrin Anläggningar i Sverige Miljarder kronor 14 12 1 8 6 4 2 199 1994 1998 22 26 21 214 Massa och papper Sågverk Papperskonvertering Löpande penningvärde, 214 prognos Källa: SCB, oktoberenkät 213 Anställda i skogsnäringen 212 Massa- och pappersindustrin Snickeri - och skivindustrin Sågverksindustrin Förpacknings- och annan pappersvaruindustri Skogsbruket 5 1 15 2 25 Tusental Totalt antal anställda: 73 Källa: SCB, Företagens ekonomi, preliminära uppgifter för 212 41

Konsumtion i Sverige Papperskonsumtionen i Sverige Miljoner ton 2,5 2, 1,5 1,,5, 1992 1996 2 24 28 212 Inhemska leveranser Import Källa: SCB, Skogsindustrierna Papperskonsumtion i Sverige Per kvalitet Övrigt papper & kartong 1% Kartong för förpackning 19% Wellpappmaterial 26% Tidningspapper 17% Trähaltigt tryckpapper 4% Träfritt tryckpapper 13% Papperskonsumtion: 1,8 miljoner ton (212: 1,9 miljoner ton) Mjukpapper 13% Papper för förpackning 7% 42 Källa: SCB, Skogsindustrierna

Konsumtion i Sverige Trävarukonsumtion i Sverige (uppskattning) Miljoner m3 7 6 5 4 3 2 1 26 27 28 29 21 211 212 Inhemska leveranser Import Källa: SCB, Skogsindustrierna 43

Internationellt Världens skogar: 4 miljarder hektar 21 Europa 25% 15 milj ha (inkl Ryssland) Sydamerika 21% 864 milj ha Oceanien 5% 191 milj ha Afrika 17% 674 milj ha Nord- och Centralamerika 17% 75 milj ha Asien 15% 593 milj ha Källa: FAO Virkesanvändning i världen 21 Miljoner m3sk 2 15 1 5 Industrived Brännved *)m3sk = skogskubikmeter 44 Källa: FAO

Internationellt Pappersproduktion i världen 212 per region Oceanien 1% Afrika 1% Latinamerika 5% Nordamerika 21% Asien 45% Europa 27% Total produktion: 4 miljoner ton (211: 399 miljoner ton) Källa: PPI Pappersproduktion i världen 212 per kvalitet Kartong för förpackningar 13% Övrigt papper 5% Tidningspapper 7% Skriv- och tryckpapper 3% Wellpappmaterial 37% Mjukpapper 8% Total produktion: 4 miljoner ton (211: 399 miljoner ton) Källa: PPI 45

Internationellt Massaproduktion i världen 212 per region Oceanien 2% Afrika 1% Latinamerika 12% Nordamerika 37% Asien 23% Europa 25% Total produktion: 181 miljoner ton (211: 184 miljoner ton) Källa: PPI Massaproduktion i världen 212 per kvalitet Övrig massa 8% Mekanisk massa 2% Kemisk massa 72% Total produktion: 181 miljoner ton (211: 184 miljoner ton) 46 Källa: PPI

Internationellt Produktion och export av papper 212 Indien Japan Brasilien Ryssland Rep. Korea Italien Indonesien Frankrike Kina Kanada Finland Sverige Tyskland USA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Miljoner ton Export Produktion Total världsproduktion: 4 miljoner ton (211: 399 miljoner ton) Total världsexport: 11 miljoner ton (211: 112 miljoner ton) Källa: PPI, CEPI Produktion och export av massa 212 Kina Japan Norge Portugal Spanien Tyskland Ryssland Finland Indonesien Sverige Chile USA Brasilien Kanada 1 2 3 4 5 Miljoner ton Export Produktion Världsproduktion: 181 miljoner ton (211: 184 miljoner ton) Världsexport: 47 miljoner ton (211: 45 miljoner ton) Källa: PPI, CEPI 47

Internationellt Världens största papperstillverkare International Paper APP/Sinar Mas Nine Dragons UPM Stora Enso Oji Nippon Paper Lee & Man Georgia-Pacific RockTenn Smurfit Kappa SCA Sappi Mondi Shandong Chenming 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 Kapacitet, miljoner årston Regioner där tillverkningen är belägen Nordamerika Västra Europa Diagrammet visar läget första kvartalet 214 Östra Europa Latinamerika Asien Oceanien & Afrika Källa: Pöyry 48 Världens största tillverkare av marknadsmassa, blekt sulfat Fibria RGE/APRIL Suzano Arauco International Paper* Stora Enso* CMPC Georgia-Pacific APP/Sinar Mas* UPM* Metsä Group* Weyerhaeuser Domtar* Mercer International Eldorado 1 2 3 4 5 Lövmassa Barrmassa Kapacitet 1-tal årston Diagrammet visar läget första kvartalet 214 *Inklusive export till egna bruk (captive pulp) Källa: Pöyry

Internationellt Förbrukning av papper i Europa 212 Leveranser från olika länder/regioner Nordamerika 2% Latinamerika, Asien, Afrika, Oceanien 1% Tyskland 27% Övriga Europa 28% Frankrike 9% Storbritannien 6% Finland 8% Sverige 1% Italien 9% Total förbrukning: 77 miljoner ton (211: 8 miljoner ton) Källa: CEPI Förbrukning av papper i Europa 212 Per kvalitet Övrigt papper och kartong 5% Kartong för förpackning 7% Tidningspapper 1% Trähaltigt tryckpapper 14% Wellpappmaterial 3% Träfritt tryckpapper 17% Papper för förpackning 8% Mjukpapper 9% Total förbrukning: 77 miljoner ton (211: 8 miljoner ton) Källa: CEPI 49

Internationellt Råvaruanvändning vid pappersproduktion i Europa 212 Fyllnads- och bestrykningsmedel 15% Övrig massa,4% Kemisk massa 29% Returpappersmassa 45% Mekanisk och halvkemisk massa 11% Total pappersproduktion: 92 miljoner ton (211: 94 miljoner ton) Källa: CEPI Återvinning av pappersprodukter 212 Procent av konsumtionen Schweiz Japan Tyskland Europa* Finland Sverige USA Italien 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Världen 57 Procent *med Europa avses EU27, Norge och Schweiz 5 Källa PPI, CEPI

Internationellt Världens produktion av sågade barrträvaror 212 Miljoner m3 36 34 32 3 28 26 24 22 2 196 197 198 199 2 21 Källa: FAO Produktion och export av sågade barrträvaror 212 Miljoner m3 5 4 3 2 1 USA Kanada Ryssland Produktion Kina Tyskland Export Sverige Finland Japan Brasilien Österrike Chile Frankrike Total världsproduktion: 288 miljoner m3 (211: 282 miljoner m 3) Total världsexport: 99 miljoner m3 (211: 99 miljoner m 3) Turkiet Källa: FAO 51

Internationellt Världens tio största producenter 212 Sågade barrträvaror (produktionsvolym) West Fraser Canfor Weyerhaeuser Stora Enso Timber Tolko Sierra-Pacific Arauco Hampton Affiliates Resolute FP Interfor 2 4 6 8 Miljoner m 3 (netto) Källa: Wood Markets Förbrukning av sågade barrträvaror 212 per capita Estland Österrike Finland Norge Lettland Kanada Sverige Nya Zeeland Chile Tyskland USA Australien Storbritannien Japan Ryssland Spanien Algeriet Egypten Kina,,1,2,3,4,5,6,7,8,9 1, m 3 per capita Källa: FAO 52

Konjunktur och marknad 213 Världen Återhämtningen i världsekonomin var fortsatt svag under 213, men med viss förstärkning under andra halvåret. Inflationen var låg i de större ekonomierna, och styrräntor nedpressade. BNP i världen beräknas ha stigit med 2,9 procent. I USA var tillväxten relativt stark under andra halvåret och för helåret växte BNP med nära två procent. I euroområdet sjönk BNP för andra året i rad och gick tillbaka med,4 procent. Tillväxten var fortsatt nedpressad i tillväxtekonomierna: 4,7 procent. I Kina steg BNP med 7,7 procent. Lägre efterfrågan i världen avspeglades i fortsatt dämpad världshandel, vilken växte med 2,7 procent. Svensk ekonomi Tillväxten i den svenska ekonomin förstärktes mot slutet av året men var för helåret dämpad, 1,5 procent, mycket som följd av svag exportefterfrågan. Varuexporten från Sverige sjönk för andra året i rad; år 213 med sju procent (212: fyra procent). Skogsindustrin Skogsindustrin präglades av svag efterfrågan på huvudmarknaden Europa, och utomeuropeiska marknader var viktiga för avsättningen av skogsindustrins produkter. Exportvolymerna av papper och av sågade trävaror sjönk medan massaexporten var i stort oförändrad. Exporten förstärktes under andra halvåret men värdet av skogsindustriexporten blev ändå två procent lägre än föregående år och uppgick till 12 miljarder kronor. Skogsindustriexporten sjönk därmed betydligt mindre än den totala varuexporten, som gick tillbaka med sju procent. Sågade trävaror Marknaden för sågade trävaror var till en början svag men förbättrades andra halvåret. Produktionen i Europa bedöms för helåret ha ökat med två procent. I Sverige steg produktionen med en procent till drygt 16 53

miljoner m 3. Leveranserna till den svenska marknaden gick upp och under andra halvåret förbättrades även exporten. För helåret stannade dock exportvolymen på 11,6 miljoner m 3, två procent lägre än föregående år. Exporten till huvudmarkanden Europa gick tillbaka med fyra procent, medan leveranserna till Kina växte mycket starkt nästan tredubblades från en låg nivå och även till USA och Japan var exportutvecklingen god. Papper Den svaga ekonomiska utvecklingen i världen bidrog till att papperskonsumtionen fortsatte att vara nerpressad, men produktionen globalt steg ändå med en procent till ca 44 miljoner ton, efter en marginell ökning år 212. Det är främst i tillväxtländerna som pappersproduktionen ökat i länder som Kina, Indien, Indonesien, Brasilien. I Europa och i USA fortsatte tillbakagången för tredje året i rad. I Europa blev nedgången drygt en procent medan i USA tillbakagången var marginell. I Kanada vände papperstillverkningen starkt uppåt, med nära fyra procent, efter att ha halverats över en dryg tioårsperiod. Den strukturella nedgången i konsumtionen av grafiska papper fortsatte under 213 och resulterade i nedläggning av produktionskapacitet, medan förpackningsmaterial och hygienpapper ökat. En trend inom förpackningsområdet är att tillverka allt lättare material; trots detta har produktionen av förpackningsmaterial totalt sett ökat. Konsumtionen av papper i Europa bedöms ha minskat med drygt en procent. För grafiska papper sjönk konsumtionen i Europa med fem procent i genomsnitt, med något större tillbakagång för bl.a. tidningspapper. Sedan toppen 27 har konsumtionen av tidningspapper i Europa sjunkit med över en fjärdedel. Nedläggningar av pappersmaskiner och svag konjunktur avspeglades i den svenska pappersproduktion som sjönk med över fem procent till 1,8 miljoner ton. Den största minskningen står tidningspapper för. Exporten av papper gick tillbaka med fem procent. Till EU var exportminskningen något lägre eller fyra procent. 54

Massa Det var bra balans mellan utbud och efterfrågan av massa under året och god efterfrågan. Leveranserna globalt steg med närmare tre procent med fortsatt stora leveranser till Kina. Priset höjdes flera gånger. Sveriges produktion av massa steg med två procent medan exporten gick tillbaka marginellt. Till EU steg exporten med sex procent. Investeringar och strukturförändringar Investeringarna i skogsindustrins svenska anläggningar uppgick år 213 till nära nio miljarder kronor. Flera investeringar gjordes för bättre resurs- och energieffektivitet och lägre produktionskostnader. I sågverken installerades nya såglinjer för bättre råvaruutnyttjande och högre kvalitet, liksom nya torkar för ökad torkkapacitet. Under året stängdes i Sverige tre tidningspappersmaskiner och en maskin för tillverkning av magasinspapper. Effekterna på efterfrågan av virkesråvara bedöms bli begränsade eftersom tillverkningen vid dessa maskiner var delvis returfiberbaserad och dessutom en viss ökning av kapacitet för massa- och papperstillverkning vid andra anläggningar genomförs. Vid några bruk med tillverkning av grafiska papper har man inlett en viss omställning eller komplettering av sin produktmix till olika slag av förpackningsmaterial. Förpackningar har en stigande efterfrågan, driven av ökad handel, bland annat e-handel, urbanisering och ökande andel småhushåll. (Jämförelser avser 212) 55

Skogsindustrierna Styrelse VD Kommunikation Administration* Bransch- och marknadsanalys Industriarbetsgivarna** VD och sekretariat Förhandling/Avtal Juridik/Arbetsmiljö Kompetensförsörjning Näringspolitik Energi FoU Miljö Produkter Produkter trä Skog Transporter Svenskt Trä Svenska träprogrammet Internationella träprogrammet Europeiskt samarbete FoU * Administrationen delas av: - Skogsindustrierna - Trä- och Möbelföretagen - Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet - Grafiska Företagens Förbund ** Organisation för arbetsgivarfrågor inom skogsindustrin, stål- och metallindustrin, gruvindustrin och SVEMEK. 56

Skogsindustrierna är massa-, pappers- samt den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Organisationens uppgift är att stärka företagens konkurrenskraft och verka för en ökad användning av skogsbaserade produkter. I samverkan med företagen arbetar Skogsindustrierna med arbetsgivarfrågor, svensk och övrig europeisk näringspolitik, branschanalys och kommunikation. Arbetsgivarverksamheten bedrivs tillsammans med gruvsektorn och stål- och metallsektorn inom organisationen Industriarbetsgivarna. Inom Skogsindustrierna ingår avdelningen Svenskt Trä som verkar för kunskapsspridning, inspiration och utveckling som rör trä, träprodukter och träbyggande. Skogsindustrierna företräder ett 5-tal massa- och papperstillverkare i sammanlagt 23 koncerner/företag och cirka 115 sågverk i cirka 6 koncerner/företag samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning. Styrelsen för Skogsindustrierna består av företrädare för medlemsföretagen under ordförandeskap av Ulf Larsson, SCA. Verkställande direktör är Carina Håkansson. Verksamheten är organiserad i en näringspolitisk avdelning med sex kommittéer samt avdelningen Svenskt Trä. Kommittéer för arbetsgivarfrågor arbetar inom Industriarbetsgivarna. Ordförande i kommittéerna är: Avtal Massa/papper (Industriarbetsgivarna): Mats Nordlander, Stora Enso Avtal Sågverk (Industriarbetsgivarna): Lars Martinson, Martinsons Såg Kompetensförsörjning (Industriarbetsgivarna): Maria Magnesjö-Nilsson, Södra Skogsägarna Forskning: Örjan Petterson, SCA Miljö och Energi: Göran Lindqvist, Arctic Paper Produkter Massa/papper: Margareta Öhrn, BillerudKorsnäs Produkter Trä: Sven Nilsson, Gällö Skog: Johan Lindman, Stora Enso Transport: Magnus Svensson, SCA Transforest Svenskt Trä: Peter Eklund, Bergkvist-Insjön 57

Samverkan med andra organisationer Skogsindustrierna samverkar i många frågor med ett stort antal andra branschföreningar och näringslivsorganisationer. CEI-Bois, Confédération Européenne des Industries de Bois, är den europeiska paraplyorganisationen för sågverk och annan trämekanisk industri. www.cei-bois.org CEPI, Confederation of European Paper Industries, representerar europeisk massa- och pappersindustri i 18 länder (17 EU-länder plus Norge). www.cepi.org, www.paperonline.org Föreningen Skogen är en ideell förening som verkar för bättre skogar och ett aktivare skogsbruk. De 8 medlemmarna är skogsägare, tjänstemän, maskinförare och företagare. Föreningen driver branschportalen skogssverige. se och det nationella kansliet för Skogen i Skolan. www.skogen.se Grafiska Företagens Förbund, GFF, företräder 5 medlemsföretag och är arbetsgivar- och branschorganisationen för företag inom den grafiska branschen, förpackningsindustrin och närliggande verksamhetsområden. www.grafiska.se ICFPA, International Council of Forest and Paper Associations, är ett forum för den globala skogsindustrin. www.icfpa.org Industriarbetsgivarna, är en arbetsgivarorganisation bildad av Gruvornas Arbetsgivareförbund, Skogsindustrierna (arbetsgivardelen), Stål och Metall Arbetsgivareförbundet samt SVEMEK. Industriarbetsgivarna har sammanlagt 86 medlemsföretag med cirka 82 anställda. www.industriarbetsgivarna.se Industrirådet, består av ledande företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. www.industriradet.se LRF Skogsägarna, är en avdelning inom LRF och branschorganisation för de fyra skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogs- 58

ägarna. Skogsägarföreningarna har totalt 112 medlemmar som tillsammans äger 6,1 miljoner hektar produktiv skogsmark. www.lrf.se Näringslivets Transportråd är en arena för transportköpare där svenska industri- och handelsföretag möts för diskussion, utveckling och kunskapsutbyte om transporter. www.transportrad.se SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet), är ett samarbete på energiområdet mellan de fyra branschföreningarna IKEM, Jernkontoret, Skogsindustrierna och SveMin. www.skgs.org SLA, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, företräder ca 4 medlemsföretag med verksamhet inom skogsbruk, jordbruk, djursjukvård, golf och trädgårdsnäringen. Uppgiften är att tillvarata medlemsföretagens- och arbetsgivarnas intressen. www.sla-arbetsgivarna.org Svenskt Näringsliv, företräder drygt 6 små, medelstora och stora företag. Skogsindustrierna är tillsammans med 48 andra bransch- och arbetsgivarförbund medlemmar i Svenskt Näringsliv. www.svensktnaringsliv.se Trä- och Möbelföretagen, TMF, är bransch- och arbetsgivarorganisationen för företag som verkar i den träförädlande industrin. Bland de cirka 7 medlemmarna finns företag som producerar fönster, dörrar, golv, trähus, byggnadssnickerier, möbler, kök, inredningssnickerier samt trappor och träkomponenter. Industrin omsätter 7 miljarder kronor och har sammanlagt knappt 3 personer anställda. www.tmf.se. Skogsindustrin En faktasamling 214 Skogsindustrierna Produktion: Curt Lundberg Tryck: Grafiska Punkten, Växjö Papper: 115 g Arctic Volume från Arctic Paper Munkedals AB ISSN: 142-674 59

Box 55525, 12 4 Stockholm Tel 8-762 72 6 info@skogsindustrierna.org www.skogsindustrierna.org