Föreningens ordf. Styrelsens ordf. Vice ordförande Sekreterare Kassör Redaktion Föreningen Eric Lilius Tommy Carlstein Christer Fahlström Tore Persson Claes-Göran Kind Marianne Rosén Skånska Gårdar St Tibbaröd Flygelvägen 89 Lunnarp 3 Ljungvägen 21 A Ljungvägen 21 A Aspgatan 10 Box 6128 260 24 Röstånga 222 72 Lund 240 10 Dalby 236 38 Höllviken 236 38 Höllviken 214 48 Malmö 200 11 Malmö 0435-914 03 046-13 23 10 046-20 91 06 040-45 02 79 040-45 47 35 040-837 00 Postgiro 82 92 32-8 Informationsblad för Skånska Gårdar nr 2 2001 Följ med till Spargodt Byggmagasin Här finns allt möjligt som den som renoverar gamla hus kan tänkas behöva. Hans Boman från Spargodt skriver om företaget och dess verksamhet på mittuppslaget Nytt trägolv Vi fortsätter årets tema med Anna Greta Perssons berättelse om hur hon gjorde när hon bytte golv i sitt hus sidan 6 Eric Lilius rekommenderar en bok om bålehus av Gunnar Henriksson. Bland annat innehåller den en utmärkt ordlista sidan 13-15 Lage Zetterberg avliden Vår mångårige styrelsemedlem Lage Zetterberg avled i våras. Eric Lilius och Georg Welin har skrivit någraminnesord sista sidan En fräsch somrig sås av vitlök och avokado och en del annat godis hittar du på sidan 11 Du har väl inte sådana här i ditt hus? Per Stöckel skriver om hur man upptäcker dem och vad man ska göra om man drabbats sidan 12
Föreningen Skånska Gårdar, bildad den 3 juni 1974, har till uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner. Kära Skånska gårdare! Detta nummer av bladet når er mitt i sommaren, i förhoppningsvis lika vackert väder som det är nu när jag skriver dessa rader. Vi hoppas att våra aktiviteter ska locka er bort från stranden och husreparerandet ett tag. Får vi fresta med Spargodt Byggmagasin i Tågarp, ett verkligt reservdelslager för gamla hus? Eller en tripp till Bornholm? Föreningen Klagshamns och Västra Klagstorps Historia har fått ärva ett fin gammal gård efter en av sina avlidna medlemmar. Den är helt orörd och vi hoppas att vi kan få tillfälle att göra ett studiebesök där. Själv tänker jag inte missa att besöka Bo01 i Malmö. Det är visserligen som Öresundsbron för dyrt men jag tycker det är spännande att se det nya också. I nästa nummer berättar vi "allt" om höstmarknaden. Om du har något du vill ställa ut eller något tips så kontakta Christer Fahlström. Marianne Rosén Kalender 18 juli Besök hos Spargodt 11 augusti (preliminärt) Utflykt till Bornholm 8 september extra årsmöte på Per Hans 8-9 september höstmarknad på Per Hans sept-okt resa till Berlin Besök Skånska Gårdars webbsida: www.skanska.gardar.just.nu Har du betalt medlemsavgiften? Sätt in 150 kr på postgiro 82 92 32-8. Om du inte använder inbetalningskortet så tänk på att noga ange ditt namn och din adress. 2
Årsmöte på hotat museum Cirka 20 medlemmar hörsammade kallelsen till årsmötet på Historiska museet. De snabbt avklarade förhandlingarna leddes av Eric Lilius. Tyvärr kunde inte styrelsen beviljas ansvarsfrihet eftersom räkenskaper och därmed revision inte var klara ännu. Ett extra årsmöte kommer därför att utlysas. Enda nytillskottet i styrelsen blir Lisa Zetterberg, i övrigt blev det omval på alla poster. Efter förhandlingarna blev det rundvandring på Historiska museet. Museichef Anders Ödman berättade om museets historia och dess verksamhet. Grunden till Historiska museet utgörs av professor Kilian Stobaeus samlingar som donerades till universitetet 1735. Dessa samlingar innehöll allt möjligt: kalvar med två huvuden, gamla mynt, föremål från främmande kulturer. Numera rymmer museet cirka 9 miljoner föremål. Bland mycket annat finns en stor samling fotografier på glasplåtar, t ex dokumentation av kalkmålningar i numera rivna kyrkor. Man håller för närvarande på att registrera alla föremålen digitalt och har hunnit med c:a 85 procent. Som bekant hotas museet av nerläggning och dess framtid utreds just nu. Efter museibesöket blev det kaffe och tilltugg på Kulturens kafé i det soliga vädret. Skånska Gårdare lyssnar intresserat när Anders Ödman berättar om Historiska museet. Extra årsmöte äger rum på Per Hans gård lördagen den 8 september klockan 11 Så här kan hus med stråtak också se ut! Bilden på sidan 2 är från Santana på norra Madeira. Just dessa är utställningshus mitt i staden men det finns några som fortfarande används. Det är dyrt och besvärligt att underhålla husen, eftersom taken bara håller i sju år. Husen innehåller bara ett rum behöver man mer utrymme får man bygga ett nytt hus. MR 3
5
Så här blev det nytt trägolv I förra numret av Gårdabladet läste jag med glädje Anders Bihlars präktiga artikel. Trägolv den finaste möbeln. Härligare finns inte i den vägen än rejäla trägolv, att försöka komma förbi dylika rejäla doningar med något annat, enklare, billigare, blir nog att fuska. Att sen leva ihop med dem, det blir nog att dras med dåligt samvete Man har ju skyldigheter mot hus. Javisst, man äger, bestämmer, har löst in lagfart och allt, men må besinna att man ändå bara har det till låns. Att förvalta. När man själv är borta, står huset kvar, förhoppningsvis i goda händer. Detta handlar om ett korsvirkeshus, ett koställe i Alstad från tidigt 1800-tal och nu tämligen trött. En stege stöttade halmtaket på glid, murkna fönsterbågar och i hela huset en genomträngande lukt av möglig jord, stuglukt kallade man det förr. Trägolven murkna, skoklackarna gick tvärs igenom, fuktrosiga tapeter och spindlar som seglade på sina trådar från springorna i takvinkeln mot loftet. Men det var något annat med huset också. En outsäglig charm. De fina proportionerna: taklutningen dubbelt så hög som husväggarna, och takstolen inte ett spik den var hopfogad av enepluggar. Det fanns väl inte råd i början av 1800-talet att kosta på spik, smidesvaror. Det blev att tälja till vad som behövdes för att hålla samman takstolen med hanaband och allt. Ett sådant hus, det blev kärlek vid första ögonkastet, trots lukten. Och man greps av ett förbättrarnit som ingen makt i världens skulle kunna hejda. Det stackars huset måste sättas på fötter. Bäst att börja nedtill, så att säga. Ge sej på de murkna golven. Ett rum i taget, så det tog några år. Jag tror att receptet kan vara värt att ta efter, helt eller delvis, därför beskrivningen här. Att bryta upp de murkna golvplankorna var en enkel match. Golvstockarna likaså, de låg formligen i smulor nerbäddade i lera -- undra på att hela huset luktade instängd jord. Lerjorden rullades ut, rullebören gled lätt och behändigt över en gammal dörr som placerades över den låga tvåstegstrappan. Fyrtio centimeter djupt grävdes leran ut. I gråstensgrunden fanns lyckligtvis en del små stenar, alldeles lagom små för att kunna plockas ut och ge utrymme för ventiler, de proppades med stenull hela vägen för att blir obehagliga för ohyra. Att få inneboende under golvet skulle inte bli trevligt. Sen var det att dränera med makadam, ja det var på den tiden lätthanterliga lecakulor knappt var påtänkta. Slitsamt men säkert bra för konditionen att kånka in makadam i spannar och tömma i utgrävningen. En stark man kom och slätade ut makadamen, jag hade bara vält ut den, i kullar här och var. Han jämnade till den snyggt och fyllde sen på med torrt finharpat gjutgrus. Gruset låg tio centimeter över makadamen. Sen bredde vi över byggplast, fäste den ett stycke upp på grunden innan han göt en ca 10 centimeters kaka av betong som fick bränna ordentligt. Och när det var klart kläddes betongen med förhydningspapp. Vi körde till Lunds rivningsfirma, köpte golvstockar och i Anderslöv fick vi nys på ett rivningshus där vi fick köpa golvbräder som legat i andra våningen: Varningen från vår byggentreprenör : Köp aldrig golvbräder som legat i bottenplanet. Dessa var torra, fina. Det blev semesterjobb att rensa bräder, slå ut väldiga spik, snyggt så att inte träet trasades. Och skrapa bort intorkad smutsig skurlut som samlats i sponten. Det gick undan, händerna lär sig fort de rätta greppen. Stenull blev löst lagd mellan golvstockarna och så kunde golvet läggas -- spikas ihop omgående. Nya färska bräder hade dels blivit dyrare och dels gett arbete till nästa år. Vår duktige hjälpare varnade för att redan från början spika ihop nya golv definitivt. -- Där blir springor utav bara fan när nya golv hunnit torka -- bräderna krymper. I nya golv slår man bara in vart fjärde spik, sen får man vänta nåt år tills träet krympt. då kan man göra golvet färdigt. Man måste ha en laddning bräder i reserv att fylla i med. Där blir gott om plats för fler bräder när man bankat ihop hela golvet. Ett golv är aldrig grant om inte tiljorna ligger tätt. Sådana problem har man inte med begagnade färdigkrympta bräder. Golvet blev grant och stuglukten försvann. De gamla slitna trösklarna mellan rummen behöll vi däremot, härligt nernötta på mitten. Och klädhängarna på dörrposterna: Där hängdes lasarna när arbetet för dagen var slut på fastspikade trådrullar av storformat, av trä förstås. Nu är trådrullar av plast. Anna Gret a Persson PS Att det huset hade en själ kändes från början och när jag efter tretton års oavbrutet arbete med att rusta upp och sätta på fötter, måste lämna det -- tjuvarna blev mej övermäktiga -- ångrade jag mej förstås och tänkte att jag aldrig mer skulle köra vägen förbi, bäst att glömma... En vecka efter det köpet av avverkat drömde jag en morgon att där satt persienner i fönstren till ett av rummen. Drömmen var så klar och tydlig att jag satte mej upp i sängen och tänkte Vandalisera, sätta moderna persienner i ett hus som är snart två hundra är gammalt. Detta måste kontrolleras, och jag klädde mej i hast, cyklade till garaget, hämtade ut bilen och körde ner till mitt älskade hus vid Södra Lindholmsskogen. Där i de bägge fönstren som jag drömt om, satt persienner! Det kunde inte hjälpas. tårarna kom, men måste torkas fort. Detta var tidigt på morgonen och jag skulle iväg till mitt arbete. Jag vet att mitt lilla hus kallade på hjälp. Kanske har man en senare framtid som spöke där och kan jäklas lite med folket där om de inte sköter om klenoden på rätt sätt. De har bara huset till låns... AGP 6
Annonser Vi rustade en bondeskepparegård Byggförlaget 2001, inbunden 136 sid. Rikt illustrerad i färg och sv/v, stort format (295 x 210 mm) Text o foto Otto von Friesen, färgfoto Görgen Persson Teckningar Susanne Wachtmeister Detta är berättelsen om hur en barnfamilj tar hand om en gammal skånsk trelängad gård i Råå vid Öresund. Korsvirket ruttnar upp nerifrån, taken håller på att falla in. Med kunskap, tålamod och kärlek och god portion envishet - byggs gården upp igen och blir ett modernt fungerande hem med de gamla kvalitéerna bevarade. Varje hus har sin egen historia som är viktig och värdefull att känna till. I augusti 1788 gick ryssarna iland och brände Råå läge. De flesta av husen gick upp i rök, så även Jöran Hanssons bondeskepparegård. Året därpå hade längorna byggts upp igen och de står där än idag trots att de förra ägarna ville riva och bygga radhus. Kunskap är a och o när man ska rusta ett gammalt hus. I boken publiceras den hjälpreda som tidigare funnits som kompendium utgivet av Föreningen Skånska Gårdar, nu illustrerad med teckningar av Susanne Wachmeister. En inbladad bilaga följer med som innehåller en uppdaterad förteckning över inköpsställen och hantverkare. Som medlem i Föreningen Skånska Gårdar har du nu möjlighet att få boken hem i brevlådan till specialpriset 330:- inkl porto (ordinarie cirkapris i bokhandeln är 375 kr). Sätt in 330 kr på postgirokonto Otto von Friesen 63411 14-4 och skriv Vi rustade en bondeskepparegård på talongen, så kommer boken med vändande post! (Glöm inte ange namn o adress!) Gadehus till salu Om du är händig! Om du är mycket intresserad av att bevara! Då kan vi tänka oss att sälja Billinges äldsta gathus från 1836, ev med äldre inventarier, till ett humant pris. Huset är en lång länga, ca 22 m, och uthus. I trädgården, som anlades när huset byggdes, finns buxbom i formationer kvar intakt. Huset är i dåligt skick och behöver tas omhand av en seriös familj. Kommunalt vatten och avlopp finns. Likaså el. OBS! Fotot här visar huset i början av 1900-talet. Lennart Gunnarsson, Trumpetarbostället 241 95 Billinge Tel 0413 54 23 18 7
Spargodt Byggmagasin Ett skånskt centrum för byggnadsvård Hans Boman från Spargodt skriver här om företaget och dess verksamhet. Spargodt Byggmagasin strävar efter att vara ett skånskt centrum för byggnadsvård där betoningen är lagd på äldre byggnadsmetoder och material. Företaget är förlagt på landet, strax norr om den lilla järnvägsorten Tågarp, längs väg 110. I Spargodt Gods stora vackra ekonomibyggnader kan man finna ett rikt sortiment av byggvaror, merparten är s k rivningsmaterial, dvs begagnat. Det är en byggvarubutik för den engagerade husägaren som vill ha ett alternativ till moderna byggvaruhus och som är intresserad av traditionellt byggande. Här finns stora mängder taktegel, närmare 100 olika sorter, många sorters murtegel, dörrar, fönster och beslag. Behöver man grovt bilat virke för att renovera sin korsvirkesgård kan det löna sig att besöka Spargodt Byggmagasin. Spargodt Byggmagasin är en avdelning inom NSR, Nordvästra Skånes Renhållningsbolag, och därmed en del av den stora organisation som till vardags tar hand om nordvästskåningens avfall. Till NSR kommer dagligen in byggnadsmaterial som är utmärkt att återanvända. Detta kan åter komma till användning i äldre hus som behöver underhållas eller renoveras. Intresserade byggherrar som önskar bygga nytt med äldre material och metoder kan på Spargodt Byggmagasin finna nästan allt de behöver i kunskap och material. Bygghandelns hjärta är en butik som innehåller bl a beslag, linoljefärger, trägolv och kalkprodukter samt ett stort antal smidesbeslag. Ett sortiment av litteratur och handböcker hjälper den intresserade som vill fördjupa sina kunskaper. Verktyg av hög kvalitet kompletterar och gör att kunderna kan få nästan allt som krävs för att montera och behandla inköpta varor. På lagret finns ett stort sortiment av taktegel, murtegel, dörrar och fönster samt grovt virke. Vissa varor är det så stor efterfrågan på att magasinet tillhandahåller fullgoda nytillverkade kopior eller ersättningar. Detta gäller t ex nockpannor och fönster- och dörrbeslag. Butiken har kontakt med ett stort nät av andra duktiga företag och myndigheter. Bland dessa finns tillverkare av färg, tegel- och kalkprodukter, hantverkare såsom murare, taktäckare, fönsterreparatörer, kakelugnsmakare och snickare samt målare. Dessutom finns antikvarier, museer och andra experter inom räckhåll. Vi har även kontakt med byggnadsentreprenörer som åtar sig hela byggen. Spargodt Byggmagasin är inte bara ett köp-och-sälj-företag, det är i hög grad även ett kunskapsföretag. All personal har hög kompetens och är väl insatta i byggnadsteknik. De kan alltså ge kunderna anvisningar och råd om lämpliga monteringsmetoder och ev ytbehandling. Magasinets projekteringsavdelning kompletterar. Det innebär att en kund som tänker bygga kan få nästan allt på ett bräde: ett arkitektritat hus, med lovhantering och projektering, och sedan återbruksmaterial att bygga med. Byggmagasinet köper in material av byggare, rivningsentreprenörer och privatpersoner. En av magasinets personal arbetar på fältet med att besöka byggen och rivningar. Han kan på plats ge anvisningar och instruktioner om hur materialet skall demonteras och läggas på pall för en enkel och rationell hantering. Sedan ett antal år råder ny lagstiftning vad gäller rivning av hus och det kan i många fall krävas rivningslov och rivningsplan för att få riva ett hus. Dessa tjänster tillhandahåller Spargodt Byggmagasin. Man kan med fördel vända sig hit för att få hela proceduren med en rivning ombesörjd - det innebär att man beställer en rivning och sedan ordnar magasinet allt: först pappersarbete i form av inventering, lovansökan och rivningsplan, sedan upphandling av rivningsentreprenör och omhändertagande av allt rivningsmaterial och återställande av mark. En Kvalitetsansvarig enl PBL (en sådan krävs för att få rivningslov) övervakar att allt går enligt myndigheternas krav. Spargodt Byggmagasin är med andra ord den kompletta byggvaruhandeln för den miljö- och traditionsmedvetne fastighetsägaren. Magasinet kan tillgodose alla behov och ge svar på alla frågor som uppkommer under ett hus hela livscykel, från tillblivelse till det bittra slutet, dvs rivning. Kärnan i verksamheten är dock bygghandeln och för den som vill sälja eller köpa begagnat byggnadsmaterial är Spargodt Byggmagasin det givna alternativet. Hans Boman Spargodt finns även på internet under adressen www.spargodt.com Interiör från butiken. Bilden från Spargodt. 8
Den 18 juli kl 18 besöker vi Spargodt byggmagasin. Vägbeskrivning Från E6:an mot Eslöv (väg 17), ta sedan norrut på gamla Riksvägen mot Bjuv (väg 110). 2 km norr om Tågarp ser ni Spargodts skylt infart via norra Europas längsta lindallé. Fler visningar av gammal Söderslättsgård KÄGLINGE: Sommarens visningar av kulturminnesgården Pålssonhuset i Käglinge utökas i antal. Första visningen är redan den 6 maj och sedan är det öppet varje söndag mellan kl 14-16 med kunniga guider. Visningarna, som sker i Käglinge Egnahemsförenings regi är gratis. Grupper kan få visningar på andra tider efter bokning på tel 040-548364 eller 549616. Käglinge Egnahemsförening Arbetsgruppen för Pålssonhuset gm Per Ragnarson, 040 54 96 16 E-post: ragnarson.oxie@telia.com Möglar rödfärgen? För en tid sedan, i nummer 8 närmare bestämt, hade Tidningen Land en artikel om ladugårdar som möglat sedan de målats med Falu rödfärg. Det var så illa att man var tvungen att flytta bort djuren därifrån. Arbetet hade gjorts av yrkesmän och borde alltså vara utfört enligt konstens alla regler. Tidningen frågade sin läsekrets om någon hade liknande erfarenheter eller kunde förklara vad som hänt. Det visade sig att många hade råkat ut för samma sak. Åsikterna om anledningen skiftade. Det kunde vara den extremt blöta hösten; virket var avverkat sommartid, något ämne i färgen är borttaget för att den skulle bli mer miljövänlig. En kunde berätta att han hade målat en del med gammal färg, och sedan köpt mer färg och fortsatt. Det som var målat med gammal färg var friskt, men det som målats med den nyköpta hade möglat. Någon trodde att linoljan i färgen var av undermålig kvalitet, någon ansåg att vetemjölet var mums för mögel. Andra sa, att man tagit bort koppar eller formalin ur färgen. Nu frågar vi er, Skånska gårdare: Är det någon som har liknande erfarenheter? Ring eller skriv till Marianne Rosén, adress och telefon se sidan 1. Det går också bra att mejla: marianner@telia.com. 9
Kvarndala en klenod F ö r e n i n g e n Klagshamns och Västra Klagstorps Historia fick år 2000 mottaga gården Kvarndala i Västra Klagstorp. Föreningens mångårige medlem, Gösta Mårtensson hade i sitt testamente donerat gården med tillhörande mark och inventarier. Den fyrlängade gården med boningshus i korsvirke har mycket gamla anor och enligt uppgifter från Malmö Museums stadsantikvariska avdelning har en gård funnits på samma plats sedan vikingatid tidig medeltid. Den tidigaste ägaren till Kvarndala gård som spårats är från 1699. Möllan tillhörde gården fram till 1992. Den var ursprungligen byggd på Kirseberg i Malmö 1805 och Sommarens marknader Jonstorps Marknad. 29 juni-1 juli. Marknad i Skåne-Ask, Röstånga. 30 juni-1 juli. Hörby marknad. 4-5 juli. Munkmarknad, Ystad. 9-10 juli. Hästveda marknad. 11-12 juli. Saxtorp Marknad, utanför Kävlinge. 13-15 juli. Ystad Marknad. 14-15 juli. Degeberga marknad. 15-16 juli. Kiviks Marknad. 17-18 juli. Tomelilla Marknad. 19 juli. Sjöbo marknad. 19-20 juli. Antik- och samlarmarknad, Degeberga. 22 juli. Maria Magdalena marknad i Åhus. 24-25 juli. Krämaremarknad i Simrishamn. 26-28 juli. Röstånga Marknad. 27-29 juli. Billeberga Marknad. 4-5 aug. Antik- och samlarmarknad i Broby. 5 aug. Höörs marknad. 10-12 aug. Gammaldags marknad i Åhus. 18-19 aug. Mikaeli marknad, Trelleborg. 31 aug-1 sep. kallades Höga Möllan. 1907 flyttades den till Västra Klagstorp. Nu har det gjorts en arkitektutredning för reparation och underhåll. Föreningens mål är att bevara boningslängan intakt och på sikt rusta upp övriga längor till plats för föreningens samlingar av museiföremål. Gården är en kulturhistorisk klenod och tankenn är att göra den till hembygdsgård eller -museum. Rebecka Bauer Arkivguide Skånes arkivförbund har samlat kort information om arkiven i Skåne; allt från Landsarkiv och kommunarkiv till folkrörelsearkiv och mindre arkiv. Den är en utmärkt hjälpreda för er som letar lokalhistoriskt material, släktforskar eller över huvudtaget gillar arkiv. Den säljs genom Skånes hembygdsförbund, tel 046-15 80 50, eller Skånes arkivförbund, tel 046-30 44 19. Pris: 75 kr. Säljes: En massa handsmide Allt ifrån kobindslen till gångjärn, etc Ring 040/15 12 11 Anna Greta P 10
Ett par enkla fräscha såser En härlig dipsås. Eller att duka fram till varm mat -- fisk eller kött, stekt eller kokt en milt grön krämig sås av vitlök och avokado utökad med några skedar crème fraiche. Kärnan i det hela är kokt vitlök. Som är något helt annat än okokt vitlök. Såsen fick ett namn: Vegetarisk aioli. Här ersätter avokado både äggula och matolja och ger god volym utan tyngande fettkalorier. Dessutom tillgänglig för äggallergiker. Såsen bara blev till en gång. Ett nytt recept, vitlökskräm, lät intressant: Koka några oskalade vitlöksklyftor i vatten som täcker: cirka tio minuter. Stick i vitlöken, den ska bli mjuk. Efter kokningen går det kvickt nog att klämma ut de krämiga klyftorna skalet sitter löst.. Vitlöksinkråmet läggs tillbaka i den lilla kastrullen, grädde, eller gräddmjölk som täcker slås på och det hela får sjuda någon minut under omrörning till en krämig massa att servera till lammstek. Bra i de fall meningen är delad om vitlök, någon vill kanske inte ha stek späckad med vitlök. Alternativet är en liten skål med vitlökskräm på bordet. De som så vill, klickar upp av den på tallrikskanten och de som avstår från vitlök kan just--avstå. Så blir alla nöjda. Så här kokt vitlök är ganska intressant, inte skarp som s a s rå. Men kunde den bli roligare? På bordet låg en avokado framme att mogna. Lagom mjuk. Kvickt mosades inkråmet med vitlökskrämen till en pösig. vacker skirgrön sås. Man vart nöjd. Så föddes en grön aioli... Till gyllenbrynt fiskfilé Den dagen hade vi panerad stekt torskfilé till middag. Lätt saltad och fuktad med pressad citron och sen doppad i vetemjöl. Lika kvickt stekt som någonsin några korvskivor, här i hälften olja, hälften smör till spröd yta med vacker guldgul ton. Sås till fisken. Ja, det blev den skirgröna avokado-vitlökskrämen utdrygad med några matskedar crème fraiche God till fisken också. Gissa om denna försommarlunch blev ett vackert stilleben med den mildgröna såsen till guldbrynt fisk, väl avångad färskpotatis, fräscha dillvippor och citronklyftor att pressa över fisken. Gurksallad I alla tider har jag kallat den gurksallad. Så möter man en invandrad, tzatziki eller något i den stilen. Har prövat, den har mycket jox med diverse ingredienser, vår svenska har renare smak. Brukar ha den till stekt sill alltsedan den tiden det fanns fet fin garnfångad sommarsill innan det våldsamma industrifisket tog vid och bantade ner den stackars sillen Den hinner bli både avfjällad och avmagrad innan trålen äntligen töms. Bedrövligt fördärv av fin råvara. Gurksallad till stekt sill pröva ändå. Gör så här: Skala en gurka, tunnhyvla tvärs över den och lägg i en skål med bara en liten nypa salt. Sätt på en tyngd och ställ i kyl någon timme att safta sig och bli spröd. Låt överflödig vätska rinna av. Häll upp en eller två deciliter gräddfil i en skål. Peta ner den avrunna gurkan lite slarvigt, det behöver alls inte blandas väl. Ställ gurkan kallt tills den ska serveras, antingen det nu blir till nystekt rågmjölspanerad sill med hackad dill eller persilja i innanmätet, eller som smörgåsmat. God är den spröda krasiga gurkan i sin milda syrliga sås, den riktigt lyfter fram den rena fräscha gurksmaken. Valnötsgodis Man kan köpa valnötskärnor ganska billigt i invandrarbutiker. Vi gör något som kan kallas nyttigt godis. Slår ett par deciliter valnötskärnor i en kastrull med vatten som täcker. Låter koka en minut och spolar i kallt vatten. I en tjockbottnad kastrull får ett par matskedar socker smälta. Rör om snabbt, se till att det inte bränns. Tag kastrullen från värmen. Lägg i de avrunna valnötterna och rör om väl. Så tillsätts en eller två matskedar matolja. Rör om igen och häll upp nöttema på ett fat. Här gäller det att handla raskt, inte bränna sockret, inte heller nötterna som bara ska ha en nära nog omärklig glasyr av socker, och olja som hindrar dem att klibba samman Anna Greta Persson LRF - Tävling om bästa gårdsmiljö 2001 är utsett till Arkitekturåret och detta ville LRF uppmärksamma genom att utlysa en tävling om bästa gårdsmiljö. Kriterier för deltagande är bl a att det på gården bedrivs ett aktivt lantbruk och att gården skall kunna ta emot besökare vid flera tillfällen. En jury utses i varje län med företrädare för kulturmiljövården, arkitektkåren och lantbruksnäringen. Förslag skulle lämnas under maj månad. Höstmarknad på Per Hans 8-9 september Har du något att ställa ut eller visa upp? Känner du någon som du tror skulle vilja det? Kontakta Christer Fahlström arbetet: tel 046-222 8711 epost: Christer.Fahlstrom@nordlund.lu.se bostad: tel 046-20 91 06 epost: christer@fahlstrom.nu 11
Har du objudna gäster i ditt hus? Våra golv utsätts för många olika faktorer, bl a dålig ventilation och fukt, som skapar miljöer och förutsättningar för angrepp av både skadeinsekter och svamp angrepp som kan få fatala effekter om de får verka under en längre tid. Husbocken och den strimmiga trägnagaren är kanske de skadeinsekter som skrämmer oss mest och de kan verkligen orsaka stora skador på våra hus. Husbocken angriper främst barrträdsvirke som furu och gran medan den strimmiga trägnagaren trivs i de flesta trädslag. En ovanligare släkting till husbocken är praktbaggen vars larver även de kan äventyra bärigheten i konstruktionsvirket. Det lömska med dessa insekter är att de kan vara svåra att upptäcka eftersom de verkar inne i trät och kan göra så under flera år. Om husbocken får verka fritt kan ett hus bli helt förstört på 30-40 år. Det är därför viktigt att man är uppmärksam på borrade hål och borrmjöl i konstruktion och golvbjälklag. Husbockens flyghål är ca 4x8mm och den strimmiga trägnagarens 2 mm i diameter. Den strimmiga trägnagaren trivs bäst i en miljö som följer årstidsväxlingarna och där det inte är alltför torrt. Andra baggar som kan angripa konstruktionen är blåhjonet och mjuk trägnagare. Deras angrepp påverkar dock inte bärigheten utan de lever i gångar mellan barken och trät. Saneringen görs bäst på sommaren då insekterna är som mest aktiva. Alla angripna delar måste avlägsnas och brännas så att inga rester finns kvar av ohyran och angripna delar. Sedan används gas, värmebehandling eller Småbilderna visar från vänster till höger: praktbagge, splintbagge, hästmyra, strimmig trägnagare, husbock, mjuk trägnagare och blåhjon. Alla bilder är från Anticimex informationsmaterial. Kraftigt angrepp av hussvamp. Här syns den typiska uppsprickningen i kuber (krympningsröta). 12 gift i någon form för att motverka och definitivt ta bort skadedjuren. Detta ska naturligtvis utföras av därtill utbildad personal. Även myror kan orsaka besvär i gamla hus, dock inte lika omfattande, om de bygger bo och tar in infekterat material i bjälklaget eller grunden. Här bör man vara extra uppmärksam på hästmyran som ibland även kallas nordens termiter och som kan äta sig in i konstruktionen. Även den lilla svartmyran kan bygga bon som blir upp till 1m 2 stora. När samhällena har blivit så stora kan virkets bärighet äventyras och golv kan ge vika. Svamp behöver en fuktig miljö för att utvecklas. Den kända hussvampen som är en brunrötesvamp är den mest lömska svampen eftersom den under vissa förhållanden själv kan skapa förutsättningarna för sin existens och spridning. Till att börja med växer hussvampen ytligt med ett vitt flockigt mycel för att senare gå över till ett mer hinnliknande, gulgrått utseende. Med hjälp av strängar kan svampen sprida sig vidare över stora ytor, även där den inte kan hämta näring, som sten och tegel. Ofta finns det försäkringar att teckna som täcker de skador som kan uppstå vid skadedjursangrepp, antingen separata försäkringar eller tilläggsförsäkringar till en hemförsäkring. Om man upptäcker skadade byggnadsdelar ska man omgående ta kontakt med utbildad personal, men det är också viktigt att man verkligen sätter in rätt åtgärder inte bara för att få bort den ohyra som har drabbat en utan även ser till att man i framtiden inte drabbas av nya angrepp. Per Stöckel Bornholm eller Berlin? Du glömmer väl inte bort våra resor? Om du vill följa med till Bornholm den 11 aug ring Per Stöckel 040-30 00 30 eller 0708-12 51 70. Om det är Berlin som lockar i höst så skickar du intresseanmälan till vår postbox eller ringer Tore Persson tel 040-45 02 79
Ny bok om skånskt skiftesverk Eric Lilius har läst en intressant bok om skånska bålehus. Titel: Bålehus, om skånskt skiftesverk Författare: Gunnar Henriksson ISBN 91-85352-41-1 Tryckeri: Textgruppen i Uppsala AB, 2000 Gunnar Henriksson kan med rätta kallas specialist på skiftesverkteknik. Han är författare till Skiftesverk i Sverige utgiven av Byggforskningsrådet 1996. Nu koncentrerar han sig på skånska bålehus till stort intresse för alla som vill fördjupa sig i ämnet. Ur innehållet, sid 76: Vid medeltidens början innehöll den skånska slättbygden ekskog att bygga av. Förhållandet var detsamma i hela Danmark, där skiftesverket, enligt Mogens Clemmensen, då var allmänt utbrett. Men som i Skåne gick eken åt till bygge och bränsle eller blev den undanträngd av boken. De som hade makten ingrep så småningom till försvar av den skog som fanns kvar och ett byggande med väggar av klinad lera anbefalldes. Det framkom redan av Skånelagen från senare delen av 1100-talet. Så tidigt får vi tänka oss att skiftesverket började ersättas av korsvirket inte enbart i Skånes sydvästra slättbygd utan också på de danska öarna. Däremot framgår det av skriftliga källor att det t ex över hela norra Jylland på 1500-talet alltjämt fanns skiftesverkshus eller bulhuse som de heter i Danmark. Men fler av den sortens hus ville de makthavande nu inte veta av. När Christian III i ett öppet brev 28 oktober 1554 förbjöd bönderna på norra Jylland att bygga bulhuse visste han att undersåtarna var medvetna om alternativet: korsvirke. Brevet föreskrev att endast klinade väggar fick uppsättas och att stolparna måste sättas på stenar istället för att jordgrävas. Detta dekret ger oss en viktig lärdom då det uppenbarligen förutsattes att bonden i sitt byggande tillämpade bara en huvudprincip: en skelettstomme av trä med någon form av utfyllnad mellan stolparna. Av de båda parallella teknikerna prioriterades skiftesverket framför korsvirket, förbudet efterlevdes alldeles för dåligt och upprepades 1577. Den kraftiga åderlåtningen av skogen berodde också på att trät gick åt till mycket annat än husbygge, t ex till flottans skepp. Gustav Vasa hade ju 1539 på likartade grunder inskränkt den svenske bondens rätt att avverka ekskog även om den var hans egen. Christian III:s föreskrifter gällde således norra Jylland. Där tillhörde skogarna i betydande utsträckning kronan och adeln. Större delen av skogsbeståndet på södra Jylland ägde däremot bönderna, som fortsatte att bygga bulhuse. I ett tiotal gårdar längs kusten finns sådana alltjämt kvar i sina autentiska miljöer. Det sist uppförda skiftesverkshuset är, enligt Clemmensen, en lada vid en gärd i Fjelstrups socken, norr om Haderslev. Det var 1816 och det innebär att skiftesverksbyggandet i Danmark upphörde mer än hundra år tidigare än i Sverige. ORDLISTA från Gunnar Henrikssons bok om skånska bålehus avväjsaträ, bräda (utanför och parallell med lejd) uppburen av förlängda tvärbjälkar eller naturliga träkrokar fästa vid lejden och med uppgift att bära eett halmtaks nederända och uppåtstående rafter band, se lejd. bandhuvud, se huvud. handträ, se lejd. bila, yxa med egg (t ex skäggyxa) för släthuggning av timmer och, som verb hugga eller jämna till med yxa, s k slätbila. histolpe, se mellanstolpe. binning, väggfält i korsvirkeshus ävensom en måttangivelse, t ex avstånd mellan stolpar. bjälke, fyrkantsvirke med tjocklek och bredd minst 200 mm (enligt TNC) ävensom långsträckt, liggande byggnadsdel. bjälkhuvud, se huvud. blad, vid skarvning inskuren del av bjälkända. Arbetet kallas att inblada. Fogen benämns ofta halvt i halvt. Bladen kan vara inskurna rakt, snett och ibland med hakar. Sådan skarv har kallats hakskarv. blockhus, i detta sammanhang tidigare använd benämning på knuttimrat hus. bläja, se stickbjälke. bohl, se bål. bokskott, se fjölskott. bräda, virke med tjocklek mindre än 45 mm och bredd minst 70 mm (enligt TNC). brädeskottvägg, se fjölskott. brädtak, tak bestående av bräder lagda om lott och ibland med vattränder längs kanterna. bul, se bål bål, liggande planka, kluven stock eller hel stock med ändar införda i stolpars notar (skiftesverk). Bål (bohl i äldre svenska) betydde ursprungligen trädstam. Bål motsvarar ordet bul i Danmark och på Gotland, där ett sådant hus benämns bulhus. I Skåne är motsvarande benämningar bålehus, bålestuga, bålestua, bålelängor. Arbetsförfarandet kallas att iskifta. bökehängskott, se fjölskott. bökeskott, se fjölskott. dendrokronologi, datering av trä genom årsringsanalys. drev, tätningsmedel såsom mossa, tygremsor, sjögräs m m. Arbetet benämns drevning. dubb, se dymling. dubbelt hak, se hak. dymling, i detta sammanhang träplugg som binder trästycken till varann och hindrar dem att glida isär. Grov och kort dymling har kallats dubb. efterspänd konstruktion, tillämpas med byggnadsdelar i betong för att öka hållfastheten. 13
enkelstuga, boningshus, i en eller två våningar, med förstuga, kammare och ett större rum med eldstad. fackbredd, avstånd mellan stolpar i skiftesverk. fals, längsgående, efter uttaget trä, kvarvarande listformat trä nära kanten på trästycket. fasettering, behuggning av bålar till prismatisk form. I Skåne sägs bålarna ha ryggar, vara ryggbålar och arbetet att rygghugga. fjäder, längsgående utstående del av kantsidan på bräda eller planka, avsedd att fogas samman med not i mötande kantsida. Fjäder kan också vara en lös list, avsedd att placeras in i notar i två motstötande kanter. fjölskott, vertikalt anbringade bräder, oftast av bok, i övre delen av yttervägg. I Skåne har sådana bräder flera namn, bokskott, bökeskott, bökehängskott, hängskott, skott, skottbräder, och arbetet därmed kallas skottsättning. flätverk, vägg av vertikala störar, intappade i syll, och med horisontell risflätning. fotträ, se syll. fyrdingstak, se innerloft. fyrhuggen stock, stock behuggen på fyra sidor med bila. Samma innebörd har benämningen fyrslaget timmer. fyrslaget timmer, se fyrhuggen stock. förslavare, se stickbjälke. gavelband, se tvärbjälke. gavelröste, övre trekantig del av gavel. gles timra, se timra. glugg, glygg, skånsk benämning på hål, upptagande därav kallas att glugga respektive glygga. Annat provinsiellt ord på hål är lönning, arbetet kallas att lönna. gränsla, se klo. hak, utbildat mothåll vid sammanbindning av två trästycken, som alltså hakar fast mot varann. Hak används vid förband mellan stolpe och tvärbjälke (i form av enkelt eller dubbelt hak om bjälkes hals urhuggits från enbart en sida respektive från båda sidor) eller vid bladfogning av syllar (s k hakskarv). Hak kallas också hake. hake, se hak. hakskarv, se blad. hals, avsmalnad del, intill huvudet, av bjälke eller planka. halvbålekonstruktion, skiftesverk i en nedre vägghalva och korsvirke i en övre. halvklov, en av två itukluvna delar av timmerstock. halvt i halvt, se blad. hanbjälke, kort horisontellt virke i takstol, fäst vid högbenen i deras övre del. homeja, halvmåneformad takuppbyggnad med lucka och/eller fönster. huvud, från stolpe eller bålar utskjutande bjälk- eller plankända (omedelbart utanför halsen). Huvud benämns också bjälkhuvud, knäppskalle m m. huvudstolpe, i långvägg stolpe med anslutning till tvärbjälke. hängskott, se fjölskott. härbärgshus, härbärge, härbre, se högloftsstuga. högloftsstuga, mangårdsbyggnad med själva boningsdelen, stugan eller stuan, omgiven på båda sidor (gavlar) eller på en sida (gavel) av husdelar innehållande förstuga, utrymmen för förvaring av matvaror, kläder m m och sovplatser samt, i ursprungliga former, en övre våning, ett loft. De till stuan anslutande delarna benämnes härbärgshus, härbärge eller härbre. Byggnadstypen har etnologiskt betecknats som ett sydgötiskt hus. högsula, se mesula. inblada, se blad. innerloft, undertak uppburet av åsar lagda på stugas gavelväggar. Med tre åsar och fälten mellan åsarna i fyra olika lutningar benämnes undertaket fyrdingstak, med ett plant mittfält och lutande sidofält tredingstak. inpanela, se panel. iskifta, se bål. kantskuret virke, bräda eller planka utan fjäder eller not. kil, se stickbjälke. klina, påstryka lera, s k lerslaging av väggar. Kallas också att lerklina. Kline används som benämning på klinad vägg, ibland kallad lervägg. kline, se klina. klivstock, mittstolpe, placerad vid loge och försedd med klivanordningar i form av uthuggna steg eller insatta pinnar, s k klivpinnar. klo, urtag i stolpända så utformat att två tappar (nedtill) rider gränsle över en syll eller (upptill) griper om exempelvis en tvärbjälke. Klyka är ett annat namn för klo. klyka, se klo. knut, förbindning av liggande byggnadsdelar (av timmer, bjälkar, plankor) i mestadels rät vinkel mot varann. De sägs vara knutade i varann. knuta, se knut. knuthugg, sammanfogning av tvärbjälke och stolpe genom urtag i sidan på dessa båda byggnadsdelar så att de förenas halvt i halvt. knäppskalle, se huvud. lejd, översta längsgående byggnadsdel (av bjälke eller planka) i byggnads långvägg. I skiftesverkskonstruktioner sammanfogas lejd med tvärbjälkar (gavelband) och stolpar på olika sätt. Annat namn för lejd är band, bandträ, hammarband, långband m m, i Skåne också överträ. lerklina, se klina. lerväggar, se klina. listträ, i korsvirke på ungefär halva vägghöjden längsgående klen bjälke, som förenar ett flertal stolpar genom att vara anslutna till dem halvt i halvt och fasthållen med dymlingar. loft, se högloftsstuga. loftbod, tvåvåningsbyggnad med svalgång, i Småland m fl landskap timrad. Bottenvåningen inrymmer vanligtvis förråd, rummen innanför svalgången användes ofta som sovplatser. lunnyxa, se lönnyxa. lönna, lönning, se glugg, glygg. lönnyxa, speciell typ av tväryxa (egg vinkelrätt mot skaft) med liten eggbredd, c:a 3 cm, i Skåne benämnd också lunnyxa eller sylhacka. löshult, i korsvirke mellan två närliggande stolpar intappat virke på ungefär halva vägghöjden. mellanbjälklag, konstruktion bestående av bjälkar och golv (ev också fyllning) i läge mellan bottenbjälklag och takbjälklag. 14
mellanstolpe, stolpe inplacerad mellan stolpar fixerade vid tvärbjälkar (s k huvudstolpar) och ansluten endast till lejden. Mellanstolpe benämns bistolpe i Halland, mötare på Gotland och skottstolpe i Västergötland. mesula, mittstolpe som ansluter till ås i taknock, ryggås, och således bär taket. Mesula kallas högsula på Öland och sule i Danmark. mötare, se mellanstolpe. nagel, stång av trä eller järn (dymling eller spik) varmed trädelar förenas. Arbetet kallas att nagla. nagla, se nagel. not, längsgående rännformig fördjupning i virken, vari fogas brädas eller plankas kant eller i kanten framtagen fjäder. oppstannare, mellanstolpe i korsvirkesväggs övre fack. Jämför unnerstannare. panel, beklädnad av vägg med bräder, panelbräder. Arbetet benämns att panela eller inpanela. panela, se panel. parstuga, boningshus, i en eller två våningar, med förstuga, kammare och två större rum, ett vid var gavel. prefabbygge, montering av hus med förtillverkade byggnadsdelar. raft, avkvistat, ev avbarkat rundvirke av klena dimensioner till underlag och fäste för stråtäckning (halm, vass) av tak. rappa, putsa. resvirke, i väggkonstruktion vertikalt ställda timmer eller plankor. Stavbyggandet blev en långt utvecklad resvirkesteknik. rida, se klo. ryggbålar, se fasettering. rygghugga, se fasettering. ryggås, bärande bjälke i nock, utgörande del av takkonstruktionen. Ryggås kallas också kroppås. ryggåsstuga, boningshus utan innerloft (undertak) med ryggåsen synlig. I Skåne har ryggåsstuga ofta använts som benämning på en högloftsstuga i dess helhet. räi, gotländska namn på tvärbjälke. sidoås, ås mellan ryggås och takfot, liggande i byggnads längdriktning. skelettstomme, bärande byggnadsstomme av stolpar, tvärbjälkar och band. Begreppet används för att framhålla motsatsen till exempelvis ett knuttimrat hus. skott, se fjölskott. skottstolpe, se mellanstolpe. skottsättning, se fjölskott. skrädhugga, behugga en stock på två motsatta sidor med bila. skägg, en i Västergötland använd beteckning på en i stolpes nedre ända utbildad yttre flik (tapp), vilken rår över syllen. slätbila, se bila. snedstag, stagande snedställt virke, exempelvis mellan syll och stolpe, mellan stolpe och band eller mellan mesula och tvärbjälke. Snedstag har många provinsiella benämningar såsom snedband, snedstiva, snedsträva. l Skåne används ordet snedstiva som namn på det i korsvirket snedställda, förstyvande virket. snedsträva. se snedstag. sparre, fyrkantsvirke av närmast mindre dimension än bjälke. Sparre har i allmogens byggnader mycket ofta varit benämningen på takstommens virken (även rundvirken) från takfot till nock. splint, den yttre veden i en trädstam. spont, hopfogning av två bräder eller plankor med not och fjäder. sprödavägg, korsvirkesvägg fylld med kline på hasselkäppar, spröttar, flätade på stakar. Sprötelervägg är ett annat namn på en sådan vägg. Jämför stagavägg, stakavägg. sprötelervägg, se sprödavägg. spröttar, se sprödavägg. spån, tunn och kort bräda, tillverkad i spånhyvel, för täckning av tak och väggar. spännstock, förstyvande sparre på var sida om mesula. (Spännstock har också använts som benämning på bjälke under logkista.) stagavägg, stakavägg, korsvirkesvägg fylld med kline på enbart vertikala störar, stakar, insatta mellan syll och löshult eller mellan löshult och lejd. Jämför med sprödavägg. stakar, se stagavägg, stakavägg. sters, stekarhus, utrymme vid sidan av stua och kök för bryggning, byk och bak. stickbjälke, bjälke med ända formad till en lång tapp, stucken genom ett hål i stolpen och fäst vid denna med en eller två träkilar. En sådan kil har i Skåne kallats bläja eller förslavare. stua, stuga, här i den betydelsen som ordet haft av att vara ett boningsrum (i ord som t ex dagligstuga, helgdagsstuga, nattstuga, anderstuga). ståndsyll. se syll. sule, se mesula. sylhacka, se lönnyxa. syll, virke, närmast ovan grund, utgörande upplag för väggstomme. Syll benämnes fotträ i Skåne. Ståndsyll är syll av planka, ställd på högkant. sydgötiskt hus, se högloftsstuga. takbjälke, se tvärbjälke. takstol, av virken sammansatt konstruktion (fackverk), som bär från långvägg till långvägg och som ger taket dess lutning. tapp, uthuggen mindre del i ända på bjälke, stolpe o dyl. Jämför flik och klo. timra, korsvirkesbyggnads trästomme. Gles timra betyder stort avstånd mellan stolparna, tät timra litet avstånd. tvärband, se tvärbjälke. tvärbjälke, bjälke mellan byggnads långväggar i dessa väggars övre del. Tvärbjälke i gavel benämnes gavelband eller tvärband. Tvärbjälke kombinerad med takkonstruktions övriga delar och ansluten till huvudstolpar kallas i Skåne takbjälke. tvärfotträ, se tvärsyll. tvärsyll, syll mellan långväggars syllar. Tvärsyll benämns i Skåne tvärfotträ. tväryxa, yxa med egg vinkelrätt mot skaftet. tät timra, se timra. unnerstannare, mellanstolpe i korsvirkesväggs nedre fack. Jämför oppstannare. väggarum, väggfält mellan två stolpar i korsvirkesbyggnad. överträ, se lejd. 15
Lage Zetterberg i samspråk med I homas Söderberg vid restaureringen av brytestugan i N Hultseröd 1981. Hans kommentar i bladet: Det har varit några arbetsamma dagar - men ack, så roliga och lärorika! Lage Zetterberg har avlidit Alltifrån starten 1974 utmärkte sig Lage som en av vår förenings verkliga eldsjälar. Som betrodd sekreterare kom bl a hans lediga stilkonst väl till pass, alltid med siktet inställt på det praktiskt angelägna - och på verkställighet. Här ett typiskt citat ur hans okonventionella men samtidigt kärnfulla protokoll, från oktober 1979: Snickeriet kunde lämpligen följas av en kväll med verktygsvård - hur man slipar sin yxa, skränker sin såg. ställer sin hyvel etc. Tore Persson åtog sig att kolla om Sven-Åke Rönnvåg var beredd att hålla i det arrangemanget. Bland alla Lages insikter på byggnadsvårdsområdet skulle kalkputs och kalkfärg komma att bli något av hans specialitet. Med utomordentlig noggrannhet redovisade han sina samlade rön i blad nr 3 1982. Året därpå blev Lage även vår förenings vice ordförande och 1984 efterträddes han på sekreterarposten av Tore Persson. Det innebar dock långt ifrån att Lage och fru Lisa släppte taget. Den 5 oktober 1995 hölls t ex årsmöte på deras gård Vinternyet i Blentarp. Vid 1990-talets början engagerade sig Lage i vårt projekt Per Hans gård i Östra Tvet. Inledningvis tog han ansvar för skorstenar och brunnsvatten men avancerade snart nog till gårdsfogde. Såsom sådan blev han avfotograferad framför stuglängan i kvällssol 1995. Då hade han många praktiska saker att bestyra inför höstmarknaden det året. Om Lages gärning hos oss må avslutningsvis sägas att han tagit sin boning i sitt namn så att det lyste. Tack Lage! Eric Lilius Georg Welin