ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS

Relevanta dokument
DEL 5: AVSLUTNING 79

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING


ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum

PLANERA FÖR FÖRTÄTNING GENOM PÅBYGGNAD Karlsson på taket, saga eller verklighet?

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Södra Guldheden i ett helhetsperspektiv

Västerås Mälarstaden

rörelse mötesplats blandning - ledord för samtidens stationssamhälle planförslag: Västra Hjärup

Förord. Jönköping 10 maj Linda Olsson

FÖRORD. Tyresö, November 2009

Regional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund

Analys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona

DEL 2: TEORETISK UTGÅNGSPUNKT

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats

DEL 3: ANALYS. Yta utan användning. Verksamhet med negativ påverkan på området. VL: bussgarage. Tomt som används för upplag.

Västerås översiktsplan 2026

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Uppsala en Hållbar kommun. Maria Gardfjell, 1e vice ordf KS, kommunalråd (MP)

Utställningsförslag till ny översiktsplan för Stockholm

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

YSTAD HAMN I FÖRÄNDRING JOSEFINE CARLSSON EXAMENSARBETE I FYSISK PLANERING VID BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA

En stad medarbetare. En vision.

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Sågklingan 7, Ängsgärdet, Västerås Dnr 2013/168-BN 213. Marie Ahnfors Tel

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

Planering och beslut för hållbar utveckling

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS).

Kommunfullmäktige

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Förväntade studieresultat (lärandemål) Efter avslutad kurs ska studenterna kunna:

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN

Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Så blir riksintressena en del av kommunens vision?

STADSBYGGNADSKONTORET. Program för Aspudden och Midsommarkransen Sammanställning från tidigt dialogmöte på Konstfack

Vårt framtida Gnosjö

Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Planbesked gällande flerbostadshus vid Volrat Thamsgatan (Johanneberg 17:7) inom stadsdelen Johanneberg

Landsbygdsutveckling i ÖP

JIL Stockholms läns landsting i (4)

Politikerworkshop

Översiktsplanen är upprättad på planavdelningen (fd del av Miljö- och stadsarkitektkontoret) i Båstad under

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential

Råstablick - ett komplext utbyggnadsområde i Solna Fokus på barriärer, trygghet och buller

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal

Sammanfattning av invånardialog

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR MAGISTERPROGRAMMET I MILJÖ- OCH KVALITETSMANAGEMENT 60 POÄNG

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Nya översiktsplanen i korthet MITT VÄRNAMO 2035

1.1 Vad är en översiktsplan?

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Examensarbete Civilekonomprogrammen Henrik Nehler

Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

ARBETSMATERIAL. Översiktsplan. Projektbeskrivning

Framtidens kollektivtrafik i Stockholm

Välkomna! Stadsdelsprogram Frölunda. Onsdag 18 mars 2015 Kl och 18.00

Staden mellan vägar och spår - att skapa möjligheter för blandstad på Marieholm

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Start-PM. Ärendet Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Röd text - förslag på ändringar Överstruken text text från gamla planbeskrivningen som föreslås tas bort

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Tyck till om din framtid!

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun

Förslag 2 Höjdplatå i grönområdet

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Översiktsplan Årjängs kommun. Synpunkter som inkommit under samrådstiden april-maj 2006: Länsstyrelsen Sammanfattning

Remissvar översiktsplan för Stockholm, dnr

1.1 Översiktlig planering för vem och varför?

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum

Förord Detta examensarbete omfattar 30 hp och är det avslutande momentet i magisterutbildningen Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH).

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Gestaltad livsmiljö och levande städer

Regionala och lokala mål och strategier

Vad händer med jordens städer? Masterprogram i geografi

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Magisterprogram med inriktning mot arbetsrätt

Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Levande lokala centrum

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer?

Transkript:

ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS examensarbete 20 p - fysisk planering 180 p - bth karlskrona - sebastian gårdendahl 2005.05.11

TY HÄR PÅ JORDEN HAR VI INGEN STAD SOM BESTÅR, MEN VI SÖKER DEN STAD SOM SKALL KOMMA. HEBR. 13:14

FÖRORD Denna rapport är mitt examensarbete på magisterprogrammet i Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetsprocessen har pågått under höstterminen 2004 och vårterminen 2005. Louise Nyström har varit handledare. Arbetet handlar om stadsförnyelse. Anledningen till att jag valt detta ämne är att jag finner det mycket intressant, men framförallt för att jag ser ett behov av det i många av våra städer. I detta arbete presenterar jag hur en av alla dessa döende stadsdelar kan återupplivas. Jag hoppas att läsningen även kommer väcka ert intresse för våra städer och deras framtid. Under arbetets gång har jag erhållit mycket stöd som varit viktigt för slutförandet av denna rapport. Särskilt vill jag tacka min familj och mina vänner, min handledare och alla på Stadsbyggnadskontoret i Västerås. Sebastian Gårdendahl 2005-05-02

INNEHÅLL DEL 1: INLEDNING 9 1.1. Syfte 11 1.2. Metod 11 1.3. Problemformulering 12 DEL 2: TEORETISK UTGÅNSGSPUNKT 15 2.1. Översiktsplan för Västerås tätort 17 2.1.1. Bakgrund 17 2.1.2. Syfte 17 2.1.3. Mål 17 2.1.4. Inriktning för fortsatt utveckling 18 2.1.5. ÖP om Ängsgärdet 20 2.2. Planeringsstrategier 21 2.2.1. Bygg staden inåt 21 2.2.2. Blanda verksamheter och boende 22 2.2.3. En ny syn på trafiken 23 2.2.4. Stärk grönskans och vattnets roll 27 2.2.5. Utveckla försörjningssystemen 28 DEL 3: ANALYS 31 3.1. Västerås historia 33 3.2. Ängsgärdet igår 33 3.3. Ängsgärdet idag 37 3.3.1. Trafik och kommunikationer 37 3.3.2. Användning 41 3.3.3. Vegetation 44 3.3.4. Bebyggelse 46 3.4. Angränsande stadsdelar 50 3.4.1. Centrala Mälarstranden 50 3.4.2. Centrum/Östermalm 50 3.4.3. Kopparlunden 50 3.4.4. Korsängsgärdet 50 3.4.5. Hemdal 50 3.4.6. Viksäng 52 3.5 Slutsatser av analys 54 3.5.1. Värderos 54 DEL 4: PLANFÖRSLAG 57 4.1. Trafik och Kommunikation 59 4.2. Användning 64 4.3. Vegetation 69 4.4. Bebyggelse 71 4.5. Områdesutbyggnad 76 DEL 5: AVSLUTNING 78 5.1. Slutsatser av planförslag 81 5.2. Sammanfattning 83 Källförteckning 84

DEL 1: INLEDNING 9

DEL 1: INLEDNING 10

1. INLEDNING 1.1 Syfte Syftet med examensarbetet är att genom en tillämpning av de strategier för ett hållbart stadsbyggande som slås fast i översiktsplanen för Västerås tätort identifiera problem, föreslå lösningar och tillämpa dessa i ett planförslag för en omvandling av Ängsgärdet från en ostrukturerad, förslummad och funktionsseparerad del av Västerås stad till en väl fungerande, integrerad, funktionsblandad och hållbar stadsdel. 1.2 Metod Arbetet med förnyelsen av Ängsgärdet delas in i tre huvuddelar, nämligen Teoretisk utgångspunkt, Analys samt Planförslag. Västerås stad har formulerat fem planeringsstrategier som ska vara vägledande för fortsatt stadsutveckling. Planeringsstrategierna grundar sig på mål för hållbar utveckling för Västerås fortsatta tillväxt. Syftet med dessa strategier är att vara vägledande i planeringsarbetet för att uppnå målen om en hållbar stadsstruktur. Dessa strategier ska vara vägledande i hela arbetet med förnyelsen av Ängsgärdet. Rapporten inleds med en redogörelse för innebörden av strategierna. Utifrån denna kunskap identifieras problem, brister och svagheter men även områdets styrkor och kvaliteter. Identifieringen sker genom grundläggande inventering av stadsdelen i kombination med litteraturstudier. För att kunna påvisa hållbarhet, kvaliteter och brister i området före och efter omvandlingen krävs ett instrument. Därför avslutas analysen med en värderos. En värderos är en sorts cirkeldiagram där hållbarhetens fyra olika aspekter enkelt påvisas. Aspekterna i detta fallet är ekonomisk, ekologisk, social och teknisk. Cirkeldiagrammets origo motsvarar värdet noll och dess yttre cirkel ett värde på hundra. Genom att pricka in varje faktors värde på respektive linje och sedan sammanbinda dessa punkter med en linje erhålls en blomsterformad yta i mitten. Denna yta, som färgläggs för största möjliga tydlighet, visar måttet av hållbarhet. Viktigt att poängtera är att alla diagrammets värden inte är direkt mätbara. Istället utgörs dessa då av kvalificerade uppskattningar. Därför påverkas resultatet något av författarens egna värderingar.(länsstyrelsen i Södermanlands län et al, 2004, s 10, 110) Fördelen med användandet av värderosor är att en jämförelse före och efter stadsförnyelsen enkelt kan göras. Vidare konkretiseras och visualiseras de annars något abstrakta och svåröverskådliga hållbarhetsaspekterna. Bristerna och skillnaderna aspekterna emellan blir ytterst påtagliga i diagrammet. Planförslaget ska ta fasta på de styrkor som identifieras i analysen och råda bot på de problem som finns idag. Redovisandet av planförslag sker främst med kartor och illustrationer men även beskrivet i ord. För att kontrollera uppfyllandet av hållbarheten i den nya planen ska en värderos användas även här. DEL 1: INLEDNING 11

DEL 1: INLEDNING 1.3 Problemformulering Följande frågeställningar ligger till grund för inriktningen och utformningen på arbetet: Kan målen i översiktsplanen uppnås? Hur kan strategierna i översiktsplanen tillämpas i Ängsgärdet? Hur ska de negativa effekterna av trafiken begränsas? Viken bebyggelsestruktur är mest lämplig för ett funktionsblandat innehåll? Hur skall behovet av grönområden och grönstråk tillgodoses? Hur mycket av dagens byggnadsbestånd kan bevaras eller återanvändas? Hur kan barriärerna minskas? Hur ska bostäder infogas i området? Vilka verksamheter kan finnas kvar i området? Vilken sort av verksamheter är lämpliga för etablering inom området? Vilket behov av verksamheter, boende och service 12

DEL 1: INLEDNING 13