Kyrkans pensionskassa. Årsredovisning. Kyrkans pensionskassa

Kyrkans pensionskassa 2005 Årsredovisning Kyrkans pensionskassa

Innehåll 3 Kyrkans pensionskassa 4 Vd har ordet 6 Information om information 8 Förvaltningsberättelse 14 Resultaträkning 15 Balansräkning 16 Redovisnings- och värderingsprinciper 17 Noter 23 Revisionsberättelse 24 Styrelsen Tryck Alfaprint 2006 Grafisk form och produktion Svensk Information www.sinfo.se Fotografi omslag Peo Olsson/Folio. Kurt Pettersson sid 3, 4, Anna Nildén/Folio sid 7, Carina Gran/Folio sid 8, Pernille Tofte/Folio sid 10, Carl Dahlstedt/Folio sid 15, Daniel Hertzell/Folio sid 17, Pernille Tofte/Folio sid 20, Kurt Pettersson sid 25.

KYRKANS PENSIONSKASSA 3 Kyrkans pensionskassa Kyrkans pensionskassa är namnet på den försäkringsförening som finns för tryggande av pensionsrättigheter för personal i Svenska kyrkans församlingar, samfälligheter och stift. Medlemmar i föreningen är anställda, före detta anställda och pensionärer, sammanlagt drygt 55 000 personer. Kyrkans pensionskassa bildades 1999 inför Svenska kyrkans relationsändring med staten. Föreningens styrelse består av företrädare för såväl arbetsgivare (Församlingsförbundet) som arbetstagare (de fackliga organisationerna). Vi förvaltar drygt 7 miljarder kronor i intjänat pensionskapital. Målsättningen med kapitalförvaltningen är att skapa en trygg tillväxt. Är du anställd inom kyrkan och har frågor om pensioner skall du i första hand kontakta din arbetsgivare eller din fackliga organisation. Är du pensionär eller arbetsgivare och har frågor om pensioner är du välkommen att kontakta vår kundtjänst på telefon 020-55 45 35 eller via e-post pensionservice@wmdata.com Mer information om vår verksamhet och kyrkans pensionsavtal hittar du på vår webbplats: www.kyrkanspensionskassa.se. Kyrkans pensionskassas kansli. Fr v: GunillaTisander, Bengt Emriksson och Anders Granberg.

4 VD HAR ORDET Stabiliseringens och normaliseringens år Jag brukar inleda mina kommentarer med några kortfattade ord som sammanfattar det karaktäristiska för det gångna året. År 2005, vårt sjätte verksamhetsår, skulle jag vilja rubricera som stabiliseringens och normaliseringens år. Jag ska utveckla mina tankar lite närmare kring detta och börjar med att förklara vad jag menar med stabiliseringen. Alla som följt processen med vår pensionskassas utveckling och uppbyggnad kan säkert instämma i att det inte varit helt bekymmersfritt innan det hela har känts stabilt och säkert. Det har gällt allt från insamlande av pensionsgrundande uppgifter till preliminära faktureringar, som ibland har korrigerats ett flertal gånger beroende på förändringar i basunderlagen. Redan förra året påpekade jag att detta material är levande materia som kan förändras, vilket alltid medför förändringar i våra register. Frekvensen har dock minskat med tiden och kommer att minska ytterligare, något som förstås bidrar till stabiliseringen. PAUS modernt IT-stöd En annan bidragande orsak till att vår tillvaro känns stabilare är vårt nya pensionsadministrativa system, PAUS, som under året genomgått en mognads- och förädlingsprocess. Med det menar jag att systemet, som sjösattes under sommaren 2004, successivt kompletterats och förbättrats enligt de planer som vi utarbetat tillsammans med vår samarbetspartner, WM-data. Jag vågar nu påstå att vi inom Svenska kyrkan har ett av landets mest moderna och effektiva pensionssystem för kollektivavtalade pensioner. Det innebär bland annat att alla arbetsgivare har direktåtkomst inom Kyrknätets ram till sina ekonomiska transaktioner med oss och sina medarbetares pensionsuppgifter samt att nya uppgifter kan inrapporteras denna väg. Det betyder också att arbetsgivaren kan besvara vissa pensionsfrågor från medarbetarna och därigenom fungera som pensionskassans förlängda arm ute i kyrkans värld. Genom ett omfattande utbildningsprogram, som genomförts i samarbete mellan oss och Församlingsförbundet, har cirka 400 personer runt om i landet fått mer kunskaper om såväl pensionsavtalet som det administrativa systemet. Denna form av informationssamarbete kommer att vara bestående och bli en naturlig del inom ramen för utveckling och utbildning av arbetsgivarnas personal-/pensionshandläggare. Kapitalförvaltning Våra stora huvuduppgifter är att administrera/försäkra kyrkans avtalspensioner och att förvalta det försäkrade pensionskapitalet på ett bra och tryggt sätt. Administrationen har, som jag tidigare konstaterat, stabiliserats under 2005. När det gäller kapitalförvaltningen skulle jag vilja säga att förutsättningarna även här har normaliserats under det senaste året. För att förklara vad jag menar med denna normalisering vill jag blicka tillbaka på de sex år pensionkassan funnits. När vi startade verksamheten 2000 var det bara uppåt på de finansiella marknaderna och alla såg ljust på framtiden. Således var läget på världens alla aktiebörser på topp och ingen förutsåg den börsbubbla som skulle följa de kommande åren.

VD HAR ORDET 5 Detta fick till följd att den svenska pensionsmarknaden genomgick sin största kris sedan 1930-talet allt medan vår pensionskassa var under uppbyggnad. Genom att på ett klokt och betryggande sätt ta sig an ansvaret för kyrkans pensionskapital, som återspeglar sig i våra placeringsriktlinjer, klarade vi oss igenom dessa svåra år med godkänt betyg. Det innebär att den årliga avkastningen varit drygt 3% per år, vilket kanske inte låter så mycket men ska ses med det krisårsperspektiv, som jag beskrivit här och i tidigare årsredovisningar. Det är särskilt glädjande att för fjärde året i följd få konstatera att det gångna året varit det bästa hittills i avkastningshänseende, Jag vågar nu påstå att vi inom Svenska kyrkan har ett av landets mest moderna och effektiva pensionssystem för kollektivavtalade pensioner. med 5,4% i totalavkastning under 2005. Det tycker jag känns som en normalisering av nivån för årsavkastningen och en bra trend för en pensionsförvaltare av vårt slag. Tack Jag vill avsluta min historiska återblick med att framföra ett stort och uppriktigt tack till alla arbetsgivare och de som skött pensionsfrågorna för era insatser i vårt uppstartsarbete. Utan den förståelse som vi mötts av när det gäller er medverkan och ert engagemang i detta arbete, skulle vi aldrig ha uppnått vårt gemensamma mål, det högeffektiva pensionsadministrativa system, som vi nu fått. En annan viktig framgångsfaktor för vårt uppbyggnadsarbete har varit att vår styrelse varit engagerad och relativt intakt under de första viktiga åren. Under 2005 uppnådde vi en brytpunkt i vårt arbete och vi gick in i en ny fas. Då skedde också några förändringar i styrelsen. Vår förste styrelseordförande Gunnar Grenfors och ledamoten Lars Starkerud, som båda varit med sedan starten 1999, lämnade sina uppdrag. Jag vill uttrycka mitt hjärtliga tack till dessa båda pionjärer som betytt oerhört mycket för pensionskassan och som varit ett betydande och viktigt stöd för mig personligen i mitt arbete. Kommande utmaningar Efter stabilisering och normalisering känns det naturligt att blicka framåt och konstatera att vi sannerligen verkar inom ett föränderligt område. Vår verksamhet styrs till stora delar av regler i lagar och kollektivavtal och inom båda dessa områden innebär det kommande året flera betydande förändringar med stor påverkan för oss och kyrkans arbetsgivare och anställda. För att börja med lagändringen, så beslutade Riksdagen i december 2005 om nya regler som ska gälla för pensionskassor från 2006. Främst innebär förändringarna nya regler om bland annat placeringsriktlinjer avseende riskstyrning och riskuppföljning, men även förändrade regler om information till försäkringstagare och styrelseprövning. Dessutom ska informationen till de försäkrade utökas med information om vår verksamhet och om vilka överenskommelser som ligger till grund för försäkringen. När det gäller kollektivavtalsområdet kommer avtalsparterna inom kort att underteckna ett nytt pensionsavtal för Svenska kyrkan, vilket naturligtvis kommer att medföra stora arbetsinsatser för oss under 2006. De viktigaste förändringarna gäller den kompletterande ålderspensionen samt att procentsatsen för pensionsavgiften höjs för samtliga anställda. Vi kommer naturligtvis att återkomma med mer information om vad dessa förändringar får för konsekvenser för kyrkans anställda och arbetsgivare men det känns skönt att innan dess ha fått uppleva stabiliseringen och normaliseringen under 2005. Bengt Emriksson

6 INFORMATION OM INFORMATION Information om information Det var bättre förr lyder ett gammalt talesätt. Just nu kan man säga att påståendet är aktuellt när det gäller information om din framtida pension. Det beror dock inte på att informationen som sådan var bättre eller tydligare förr, utan snarare på att våra pensioner var enklare till sin karaktär och därmed lättare att beskriva och förstå. Ofta sa man då att pensionen skulle bli ungefär 60 65% av lönen och med detta besked nöjde sig de flesta. Pension består för de flesta av tre olika delar. Alla berörs av det lagstadgade grundskyddet allmän pension. Därutöver kommer kompletterande pensioner i form av kollektivavtalade pensioner samt eventuella privata pensionsförsäkringar/pensionssparande. Under de senaste åren har väsentliga förändringar skett såväl inom som mellan de olika pensionsdelarna. Detta har bland annat medfört att den totala pensionen blivit svårare att överblicka. Att ändra pensionsvillkor innebär också att särskilda övergångsregler brukar gälla under ganska många år. Detta för att tryggheten inte ska förändras dramatiskt. Ett exempel på detta är förändringen i vår allmänna pension när inkomst- och premiepensionen infördes, här finns övergångsregler som gäller för nästan 20 årskullar. Som en följd av förändringarna i den allmänna försäkringen har även flera väsentliga förändringar skett i de kollektivavtalade pensionerna. Även här gäller övergångsregler som innebär att de flesta anställda omfattas av både nya och gamla pensionsregler. Detta faktum försvårar naturligtvis möjligheterna för den anställde att lätt få en överblick över sin totala pension. Det blir inte lättare genom att flera av de äldre pensionssystemen byggde på samordning mellan den allmänna och den kollektivavtalade pensionen. Utveckling = inveckling En annan viktig förändring och trend inom pensionsområdet är växlingen från förmånsbestämd pension till premie-/avgiftsbestämd pension. Det är denna förändring som kanske mest bidragit till att den totala pensionsnivån blivit svårare att få information om. I den förmånsbestämda världen är förmånen bestämd för individen medan arbetsgivarens kostnad för pensionen är svårare att förutse. I en premiebestämd lösning är kostnaden känd medan pensionens storlek blir beroende av hur pensionsförvaltaren lyckas placera pengarna. För närvarande berörs de flesta av oss av såväl förmåns- som premiebestämda lösningar och det underlättar knappast möjligheten att få en enkel och tydlig överblick över sina pensionsförmåner. Läs noga! I vårt moderna informationsamhälle behöver ingen gå miste om någon information, problemet är snarare att sovra i flödet. Detta gäller även inom pensionsområdet, där information om alla olika beståndsdelar av den totala pensionen finns tillgänglig. Problemet för den enskilde är att samla ihop och värdera alla uppgifter som lämnas av de olika pensionsinstituten. Eftersom beskeden innehåller information som kan bygga på olika grundförutsättningar gäller det att läsa informationen noga. Ett exempel på en vanlig felkälla är att en del pensioner är livsvariga medan andra utbetalas under en viss period, till exempel 5 år. Det är också viktigt att kontrollera om de lämnade uppgifterna bygger på verkligt underlag eller om det är prognoser som lämnas. Ett annat vanligt misstag är att man fått besked om en och samma pension från flera håll och att det då kan uppfattas som två pensioner. Vi jobbar på att bli bättre! Slutsatsen av allt detta blir att kunskapen om framtida pensionsnivåer var bättre förr, men knappast pensionen. Våra pensioner har blivit bättre/högre, men det har skett till priset av en ökad komplexitet, som i sin tur innebär ökade svårigheter att kommunicera till var och en. Ambitionen från alla aktörer inom pensionsbranschen är att informera både mer och bättre. Kyrkans pensionskassa arbetar ständigt med att förbättra och pedagogisera informationen till våra medlemmar. Under hösten 2006 kommer vi bland annat att väsentligt förbättra rutinerna för snabba pensionsprognoser för personer som närmar sig 61-års ålder. Även broschyrer och informationsutskick kommer att revideras under 2006.

Årsredovisning 2005 Förvaltningsberättelse

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2005 Förvaltningsberättelse Styrelse och vd för Svenska kyrkans pensionskassa, försäkringsförening (816400-4155), i fortsättningen Kyrkans pensionskassa, avger härmed sin årsredovisning för verksamhetsåret 2005. FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Verksamhet Kyrkans pensionskassa har till uppgift att tillhandahålla tjänstepensionsförsäkringar åt anställda och tidigare anställda inom Svenska kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter, stift samt Svenska kyrkans nationella nivå. Även andra till kyrkan närstående organisationer har möjlighet att teckna försäkringar i Kyrkans pensionskassa. Kyrkans pensionskassa bildades 1999 för att trygga tjänstepensioner intjänade inom Svenska kyrkan. Bildandet av pensionskassan var en konsekvens av att Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter vid millennieskiftet förlorade den skatterätt som tidigare varit garanti för gjorda pensionsutfästelser. Verksamheten är indelad i olika avdelningar. Vilken avdelning en försäkring tillhör beror på om tjänstepensionen är avgifts- eller förmånsbestämd. Förutom de två nedan redovisade avdelningarna har Kyrkans pensionskassa även en tredje vilande avdelning som innebär en möjlighet att i framtiden erbjuda privat pensionsförsäkring där medlemmen själv betalar avgiften. Avgiftsbestämd tjänstepension (avdelning I) Avdelning I består av avgiftsbestämd tjänstepension (kallas ibland för premiebestämd tjänstepension) tecknade enligt Kyrkans PFA (Kyrkans pensions- och försäkringsavtal). Hur stor avgift som inbetalas till avgiftsbestämd tjänstepension styrs av två förhållanden: dels arbetstagarens pensionsgrundande lön, dels vilket avtalsområde arbetstagaren tillhör. Avgifterna inbetalas kvartalsvis till pensionskassan som förvaltar pensionskapitalet. Under 2005 tillämpades 3 olika avgiftssatser. Arbetstagare som tillhör Kommunals avtalsområde hade en avgiftssats om antingen 4,5 % eller 4,0 % av lönen beroende på om anställningen påbörjats före eller efter 2004. Övriga arbetstagare hade 3,5 % i avgift. De olika avtalsområdena har även olika åldersgränser för när arbetstagaren omfattas av den avgiftsbestämda tjänstepensionen. Kommunals avtalsområde ger rätt till den avgiftsbestämda tjänstepensionen från och med 21 års ålder. Övriga omfattas från 28 års ålder. Värdet av det avgiftsbestämda pensionsåtagandet (livförsäkringsavsättningen) uppgår totalt till 1 349 mkr (1 138 mkr). Pensionsutbetalningar för pensionerna i avdelning I uppgick under året till 4,7 mkr (4,8 mkr). Förmånsbestämd tjänstepension (avdelning II) Avdelning II består av förmånsbestämda tjänstepensioner. Kompletterande ålderspension (KÅP) och efterlevande pension som tecknas enligt Kyrkans PFA är förmånsbestämda och redovisas därför inom ramen för denna avdelning. De stora flertalet försäkringar inom denna avdelning är dock tecknade enligt tidigare gällande kollektivavtal, primärt PA-KL och PA-91. Värdet av det förmånsbestämda pensionsåtagandet (livförsäkringsavsättningen) uppgår till 4 683 mkr (4 808 mkr). Pensionsutbetalningarna i denna avdelning uppgick under året till 193 mkr (182 mkr). Medlemmar I tabellen intill framgår antalet medlemmar i pensionskassan.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9 Medlemmar 2005 2004 Vid årets början 49 917 45 466 Vid årets slut 54 801 49 917 Varav pensionstagare 11 953 10 086 Utöver medlemmar erhåller 1 981 (1 699) personer efterlevandepension. Organisation Fullmäktige är pensionskassans högsta beslutande organ. De 15 ordinarie ledamöterna väljs på två år. Fullmäktige är partssammansatt där 7 ledamöter utses av Svenska kyrkans Församlingsförbund (kyrkans arbetsgivarorganisation) och 7 ledamöter av de fackliga organisationerna. Ordföranden, Lotty Nordling, är gemensamt tillsatt av parterna. Kassan har fyra revisorer: Lena Eidmann (auktoriserad revisor förordnad av Finansinspektionen) Henrik Hedqvist (auktoriserad revisor), Lennart Persson och Christina Gyberg. Styrelsen består av sex ledamöter. Tre, varav en ordförande, utses av Församlingsförbundet och tre av de fackliga organisationerna. Mandattiden är två år. I samband med 2005 års ordinarie årsstämma avgick Gunnar Grenfors som styrelseordförande. Christina Rogestam valdes till ny ordförande. Under 2005 hölls 8 (7) styrelsesammanträden. Styrelsen har inom sig utsett ett arbetsutskott bestående av tre ledamöter. Arbetsutskottet bereder ärenden till styrelsen. Revisorer Fullmäktige Styrelse Kansli (3 personer) VD Bengt Emriksson Kansli och försäkringsadministration Kyrkans pensionskassas organisation består av ett centralt kansli som arbetar med kvalitetssäkring, intern kontroll, information, utveckling och kapitalförvaltning., Kansliet består av Bengt Emriksson, vd, Anders Granberg och Gunilla Tisander. Ansvarig aktuarie är Karl-Åke Carlström. Försäkringsadministrationen utförs av WM-data och Statens pensionsverk (SPV). Kundtjänst och IT-drift (WM-data) Sedan 2004 har WM-data huvudansvaret för pensionskassans försäkringsadministration. Uppdraget innebär att WM-data ansvarar för kundtjänst och IT (IT-system, systemutveckling och drift). Åtagandet gäller nuvarande pensionsavtal och tidigare kyrkokommunala avtal (främst PA-KL). Kundtjänst och IT är lokaliserade till Sundsvall. Statliga avtal under avveckling (SPV) Kyrkans pensionskassa har ansvar för tjänstepensionen till drygt 2 000 präster som omfattas av PA-91 och tidigare gällande statliga avtal. Dessa statliga avtal är en konsekvens av att Svenska kyrkan tidigare var en statskyrka. Samtliga präster som arbetat inom Svenska kyrkan före 1 januari 2000 har pensionsförmåner som är beräknade enligt statliga bestämmelser. För präster födda 1939 och tidigare gäller särskilda bestämmelser som innebär att de erhåller pension enbart enligt PA-91. SPV har åtagit sig att, för pensionskassans räkning, även fortsättningsvis hantera dessa helt statligt reglerade pensioner. Detta betyder att alla präster födda 1939 och tidigare även i fortsättningen kommer att få sin tjänstepension utbetalad från SPV. Yngre präster som arbetat inom Svenska kyrkan före år 2000 har en statlig pensionsrätt intjänad för denna tid (enligt Kyrkans PFA benämnd som: intjänad pensionsrätt 991231). Denna pensionsrätt hanteras som en del av Kyrkans PFA och administreras därmed av WM-data. Inga nya tjänstepensioner kan längre intjänas enligt PA-91. IT (2 personer) Kundtjänst (3 personer) SPV KAPITALFÖRVALTNINGEN Kapitalförvaltningen består av fyra typer av tillgångar: räntebärande placeringar, aktieindexobligationer, aktieindexcertifikat och aktier.

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under 2004 såldes tre strukturerade obligationer till ett totalt försäljningsvärde om drygt 750 mkr. Försäljningen skedde mot bakgrund av att obligationerna inte varit likvida i den omfattning som krävs enligt fastställda placeringsriktlinjer. Pensionskassan har under 2005, genom skiljedom, kunnat konstatera att köpet av de strukturerade obligationerna innebar ett avtalsbrott från förvaltningsbolagets sida. Pensionskassan har mot bakgrund av avtalsbrottet tilldömts ett skadestånd från förvaltaren. Ingen del av skadeståndet hade utbetalats vid utgången av 2005. Intäktsföring av skadeståndet kommer att ske i den takt betalning inflyter. Pensionskassan har sedan 2003 ingen affärsrelation med det berörda bolaget. Placeringsinriktning Under året beslutade styrelsen att olika placeringsinriktningar skall gälla för de olika avdelningarna, dvs. för avgiftsbestämda respektive förmånsbestämda pensioner. I samband med införandet av två olika portföljstrategier beslutades om en förskjutning från garantiprodukter (aktieindexobligationer) till tydligare exponering mot aktier (aktieindexcertifikat). I tabellen nedan framgår hur de två normalportföljerna är sammansatta. Normalportfölj Tillgångsslag Avdelning I Avdelning II Räntebärande placeringar 75% 66% Aktieindexobligation 0% 24% Aktier 5% 2% Aktieindexcertifikat 20% 8% 100% 100% En gång per år tar styrelsen ställning till behov av antingen förändringar i normalportföljerna eller rebalansering (dvs. försäljning och köp av värdepapper så att den faktiska portföljen överensstämmer med normalportföljen). Räntebärande placeringar Pensionskassan har under året sålt en av två aktieindexobligationer emitterade av Kommuninvest i Sverige AB. Försäljningen innebar en realisationsförlust om 24 mkr. Kvarvarande aktieindexobligation förfaller den 3 januari 2009 och har ett garanterat värde vid inlösen om 1 326 mkr. Kammarkollegiet ansvarar för förvaltningen av räntebärande värdepapper. Under 2005 uppgick avkastningen till 3,6 % (7,3 %). Jämförelseindex uppgår under samma period till 3,8 % (6,5 %). Marknadsvärdet på räntebärande värdepapper inkl. kassa och bank uppgick vid utgången av 2005 till 4705 mkr (4 328 mkr). Obligationsinnehavet fördelade sig enligt följande: Statsobligationer 9 % (4 %) Bostadsobligationer 39 % (25 %) Kommuninvest 30 % (40 %). Procentsatsen inkluderar ovan nämnd aktieindexobligation. Övriga emittenter 22 % (31 %). Durationen på obligationsinnehavet, exklusive aktieindexobligationen, var vid årets utgång 2,96 (3,34) år. Aktier och andra aktierelaterade värdepapper Aktieportföljen förvaltas av Carnegie Asset Management. Under året uppgår avkastningen till 46,6 % (9,2 %). Jämförelseindex uppgick under samma period till 30,8 % (5,9 %). Marknadsvärdet på aktieportföljen var vid utgången av räkenskapsåret 180 mkr (118 mkr). Under våren 2005 köptes fyra aktieindexcertifikat med ett totalt nominellt värde om 700 mkr. Emittent är Kommuninvest i Sverige AB. Avkastningen på certifikaten är kopplade till en global korg av aktieindex. Pensionskassan följer samma etiska riktlinjer som Svenska kyrkans nationella nivå. Två gånger per år genomförs en granskning för att säkerställa att de bolag som ingår i aktieportföljen motsvarar de etiska krav som pensionskassan ställer. RISKER I VERKSAMHETEN Inom pensionskassans verksamhet finns det risker av olika slag. Inom försäkringsverksamhet och kapitalförvaltning finns naturliga riskmoment i form av försäkringsrisker och placeringsrisker. Dessutom finns det operativa risker i verksamheten. Operativa risker Med operativa risker menas brister i intern kontroll, mänskliga fel, fel i arbetsprocesser med mera. Operativa risker kan ge upphov till såväl extra

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 Kapitalavkastning 2005-01-01 Ingående Netto Värde Utgående Direkt Total 2005-12-31 markn.värde plac förändr. % markn.värde avkastning % avkastning % Räntebärande 4 328 032 390 644-13 925-0,3% 4 704 751 173 134 4,0% 159 209 3,6% placeringar Aktieindex obligationer 2 144 345-794 768-23 877-1,5% 1 325 700 0 0,0% -23 877-1,5% Aktiecertifikat - 700 000 161 875 37,0 % 861 875 0 0,0% 161 875 37,0% Aktier/andelar marknadsnoterade 118 184 7 745 53 988 44,5% 179 917 2 648 2,2% 56 636 46,6% Summa placeringar 6 590 561 303 621 178 061 2,7% 7 072 243 175 782 2,7% 353 843 5,4% kostnader som intäktsbortfall. Pensionskassan har under 2005 fortsatt arbeta med att se över rutinbeskrivningar inom försäkringsadministrationen. För att granska operativa risker utser styrelsen årligen en internrevisor för den oberoende granskningen av verksamheten. Försäkringsrisker Pensionskassans verksamhet utgörs till största delen av ren ålderspensionsförsäkring, i huvudsak med livsvariga utbetalningar. Den risk som kan föreligga för dessa försäkringar är att pensionskassan inte skulle kunna fullfölja livsvariga utbetalningar av garanterade pensionsbelopp. För att minimera denna risk sätts antaganden som ligger till grund för beräkningarna med goda säkerhetsmarginaler. Genom att pensionskassan hanterar kollektivavtalade pensioner som kräver generell anslutning elimineras urvalsrisken. Premien för försäkringen sätts utifrån den bedömda försäkringsrisken och den i stadgarna fastställda grundräntan om 2,5 %. Pensionskassans aktuarie analyserar och kontrollerar löpande försäkringsriskerna i verksamheten. Risker inom kapitalförvaltningen Varje år fastställer pensionskassans styrelse placeringsriktlinjer som bestämmer ramarna för placeringsverksamheten. Kapitalförvaltningen påverkas i hög grad av omvärldsfaktorer, som härrör från de finansiella marknaderna. Målet för kapitalförvaltningen är att uppnå en långsiktigt god avkastning under betryggande former. Styrelsen har fastställt att kapitalförvaltningen ska vara väl diversifierad och att innehavet i enskilda placeringar inte får vara för stort. Då Kyrkans pensionskassa är en liten organisation har styrelsen beslutat att kapitalförvaltningen ska ske av externa förvaltare. Kansliet har knutit civilekonom Olle Stångberg till sig som oberoende konsult inom kapitalförvaltningsfrågor. Med marknadsrisk avses förändringen av värdet av en finansiell tillgång när priset som bestämmer tillgångens värde förändras. Det kan vara förändrade räntor, aktiekurser och valutakurser. RÄNTERISK Vid en marknadsränteförändring på + 1 procentenhet sjunker värdet på obligationsinnehavet med 130 mkr (133 mkr). RISK I DE FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGARNA Vid en marknadsränteförändring på - 1 procentenhet ökar de försäkringstekniska avsättningarna med 911 mkr. KURSRISK Vid en kursnedgång på 10 % sjunker värdet på aktier och aktiecertifikat med 104 mkr (12 mkr). VALUTARISK Vid en valutakursförändring på - 10 % sjunker värdet på de utländska placeringarna med cirka 17 mkr (10 mkr). Styrelsen utvärderar kontinuerligt placeringsverksamhetens resultat såväl totalt för samtliga tillgångar som för delportföljer.

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRET SOM GÅTT Årets resultat uppgår till 249 mkr (- 9 mkr). Det förbättrade resultatet under 2005 beror dels på god kapitalavkastning och dels på förändringar i de försäkringstekniska avsättningarna. Premieinkomsterna uppgick till 248 mkr (342 mkr). Kapitalavkastningen uppgick, netto, till 347 mkr (281 mkr). Förändringen i den strategiska placeringsinriktningen mot ett större inslag av aktierelaterade tillgångar bidrog till ökad avkastning under året. Fram till och med 2004 har de försäkringstekniska åtagandena varierat påtagligt mellan åren. Detta beroende på det omfattande aktualiseringsarbetet som pågått. Under 2005 har pensionskassans aktuarie kunnat konstatera att beståndet nu är kartlagt i sin helhet. En konsekvens av detta är att beräkningen av de försäkringstekniska åtagandena kunnat förfinas under året. Förändringen innebär att kostnadsbidrag som inflyter från andra pensionskassor och försäkringsbolag kunnat beaktas vid beräkningen av det samlade försäkringstekniska åtagandet. Totalt innebär detta en minskning av avsättningarna inom avdelning II med 53 mkr. Minskningen av avsättningar innebär en förbättring av årets resultat för avdelning II med ett lika stort belopp. Driftskostnaderna uppgick till 24 mkr (49 mkr). Driftskostnaderna är åter normaliserade efter flera år av bland annat omfattande utvecklingskostnader för det nya pensionsadministrativa systemet PAUS. Särskilt om värdesäkring av förmånsbestämda pensioner Vid sidan av pensionskassans åtaganden om att garantera en grundränta om 2,5 % innehåller pensionsavtalen PA-KL, Kyrkans PFA och PA-91 bestämmelser om att intjänad pensionsrätt och utgående förmånsbestämda pensioner skall värdesäkras. I vissa fall skall värdesäkring ske i förhållande till inflation (förändringar i prisbasbelopp) och i andra fall förändringar i reallöner (förändringar i inkomstbasbelopp). Värdesäkring är ett åtagande inom ramen för kollektivavtal och ingår därmed inte i pensionskassans formella åtaganden. Styrelsens anser dock att det ligger i sakens natur att så långt som det är möjligt även finansiera värdesäkring. Finansiering av värdesäkring sker genom att de överskott som pensionskassan genererar används för att ge en återbäring som motsvarar kollektivavtalets krav på värdesäkring. Detta har även skett för pensioner som är under utbetalning. Någon formell finansiering av värdesäkring av pensioner som är intjänade enligt PA-KL, PFA och PA-91 och där utbetalning ännu inte har börjat göras har dock tidigare inte beslutats om. Pensionskassans styrelse har därför beslutat att tilldela återbäring som motsvarar värdesäkring enligt kollektivavtal för all intjänad pensionsrätt fram till 31 december 2005. Detta innebär att 573 mkr av pensionskassans eget kapital allokeras (reserveras) för återbäring (värdesäkring enligt kollektivavtal). Effekten av beslutet är att den kollektiva konsolideringsnivån (före beslutet 117 %) minskar till 107 %. Under 2006 kommer riktlinjer att utarbetas för hur återbäring och värdesäkring skall hanteras i fortsättningen. EFTER ÅRETS UTGÅNG Den 1:a januari 2006 förändrades lagstiftningen för pensionskassor som tillhandahåller tjänstepensionsförsäkring. Förändringen berör många områden t.ex. förändrad informationsplikt till försäkrade och ändringar i placeringsregler. Den största ekonomiska förändringen som den nya lagstiftningen medför är att de försäkringstekniska avsättningarna skall värderas enligt nya principer. Enligt nuvarande regler redovisas avsättningar om 6 032 mkr per den 31 december 2005. Motsvarande värde enligt de nya principerna om aktsamma antaganden innebär att avsättningarna minskar med 806 mkr till 5 226 mkr. Den stora minskningen beror i huvudsak på att de nya principerna bygger på värdering med utgångspunkt från marknadsräntor medan tidigare värdering byggde på en grundränta fastställd i pensionskassans stadgar. Då marknadsräntan idag är högre än den tidigare grundräntan resulterar detta i en minskning av försäkringstekniska avsättningar. Kyrkans pensionskassa är väl förberedd för att möta de krav som det nya regelverket ställer. FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årets resultat 249 487 tkr (efter stadgeenlig avsättning med 4 305 tkr till försäkringsfonden) efter förändring av fond för orealiserade vinster med 147 622 tkr, tillsammans 101 865 tkr, överföres till konsolideringsfond med 43 287 tkr till avdelning I och med 58 578 tkr till avdelning II.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13 Femårsöversikt Resultat 2005 2004 2003 2002 2001 Premieinkomst 248 342 238 193 209 Kapitalavkastning netto 347 281 227 195-55 Försäkringsersättningar - 198-186 - 179-174 - 185 Försäkringsrörelsens tekniska resultat 293 33 297 112-142 Årets resultat 249-9 247 65-193 Ekonomisk ställning Placeringstillgångar 6 767 6 415 6 402 6 275 6 060 Försäkringstekniska avsättningar 6 032 5 946 5 598 5 883 5 799 Eget kapital 1 038 785 777 544 475 Kollektivt konsolideringskapital 465 785 777 544 475 Nyckeltal Direktavkastningsprocent 2,7 3,1 2,9 3,0 3,3 Totalavkastningsprocent 5,4 4,4 3,6 3,2-0,8 Förvaltningskostnadsprocent 0,4 0,7 0,5 0,3 0,4 Kollektiv konsolideringsnivå 107 113 114 109 108 Förklaring till femårsöversikten Kollektivt konsolideringskapital Marknadsvärdet på totala tillgångar minskat med pensionskassans totala åtagande gentemot försäkringstagarna (försäkringstekniska avsättningar samt allokerad återbäring). Direktavkastningsprocent Totala ränteintäkter och utdelningar i förhållande till genomsnittligt förvaltat kapital. Totalavkastningsprocent Direktavkastningsposterna med tillägg av realiserat resultat och värdeförändringar i förhållande till genomsnittligt förvaltat kapital. Förvaltningskostnadsprocent Relationen mellan totala driftskostnader och genomsnittligt verkligt värde på placeringstillgångar, inklusive kassa och bank. Kollektiv konsolideringsnivå Kvoten mellan totala tillgångar och pensionskassans åtaganden gentemot försäkringstagarna. Stockholm den 26 april 2006 Christina Rogestam, Styrelsens ordförande Lasse Thörn Ola Carnelid Christer Edvinson Helén Ottosson Lovén Klas Weidstam Bengt Emriksson, Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 27 april 2006 Lena Eidmann, Auktoriserad revisor Förordnad av Finansinspektionen Lennart Persson, Revisor Henrik Hedqvist, Auktoriserad revisor Christina Gyberg, Revisor

14 RESULTATRÄKNING Resultaträkning REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSEN tkr Not 2005 2004 Premieinkomst 1 248 332 342 120 Kapitalavkastning, intäkter 2 177 906 209 006 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 3 213 738 85 988 Utbetalda försäkringsersättningar 4-198 167-186 270 Förändring av livförsäkringsavsättningar 5-90 417-365 782 Driftskostnader 6, 7-14 797-37 975 Kapitalavkastning, kostnader 8-29 664-14 443 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 3-13 924 - ÅRETS RESULTAT FÖRE SKATT 293 007 32 644 Skatt 9-43 520-41 955 ÅRETS RESULTAT 249 487-9 311 RESULTATANALYS tkr Total 2005 Avdelning I Avdelning II Avgiftsbestämd Förmånsbestämd ålderspension ålderspension mm Premieinkomst 248 332 215 809 32 523 Kapitalavkastning, intäkter 177 906 56 340 121 566 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 213 738 67 687 146 051 Utbetalda försäkringsersättningar -198 167-4 703-193 464 Förändring av livförsäkringsavsättningar -90 417-221 238 130 821 Driftskostnader -14 797-2 551-12 246 Kapitalavkastning, kostnader -29 664-9 394-20 270 Orealiserade förluster på placeringstillgångar -13 924-4 408-9 516 ÅRETS RESULTAT FÖRE SKATT 293 007 97 542 195 465 Skatt -43 520-7 503-36 017 ÅRETS RESULTAT 249 487 90 039 159 448

BALANSRÄKNING 15 Balansräkning TILLGÅNGAR tkr Not 05-12-31 04-12-31 PLACERINGSTILLGÅNGAR Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 10 1 041 667 118 059 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 11 5 725 465 6 296 603 6 767 132 6 414 662 FORDRINGAR Fordringar avseende direkt försäkring 12 12 231 168 190 Övriga fordringar 222 436 12 453 168 626 ANDRA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar 13 95 170 Kassa och bank 221 466 98 508 221 561 98 678 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Upplupna ränteintäkter 83 503 77 404 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 229 649 83 732 78 053 SUMMA TILLGÅNGAR 7 084 878 6 760 018 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER tkr Not 05-12-31 04-12-31 EGET KAPITAL 14 Andra fonder 16 Fond för orealiserade vinster avdelning I 16 66 830 20 078 Fond för orealiserade vinster avdelning II 16 197 256 96 386 Övriga fonder avdelning I 15 10 193 21 376 Övriga fonder avdelning II 15 663 018 758 253 Övriga medel -147 622-101 413 Årets resultat 249 487-9 311 1 039 161 785 369 FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR 5 Livförsäkringsavsättning avdelning I 1 348 829 1 138 125 Livförsäkringsavsättning avdelning II 4 683 571 4 808 162 6 032 400 5 946 287 SKULDER Skatteskuld 4 364 5 637 Övriga skulder 17 6 470 20 878 10 834 26 515 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 483 1 848 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 7 084 878 6 760 019 POSTER INOM LINJEN Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

16 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Redovisningsoch värderingsprinciper Redovisningen har upprättats enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag och Finansinspektionens föreskrift FFFS 2003:13, förutom Redovisningsrådets rekommendation 15, immateriella tillgångar. Utvecklingskostnader Kostnader för systemutveckling kostnadsförs löpande. Placeringstillgångar Nedan beskrivs värderingen för respektive tillgångsslag. Aktier och aktierelaterade värdepapper Aktier värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses försäljningsvärdet på balansdagen. För aktier noterade på en auktoriserad börs eller marknadsplats avses med försäljningsvärdet senaste betalkurs på balansdagen. Samtliga värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade, redovisas i resultaträkningen. Obligationer och andra räntebärande placeringar Räntebärande värdepapper värderas till verkligt värde. Orealiserad vinst har beräknats som skillnaden mellan verkligt värde och upplupet anskaffningsvärde. För vissa långsiktiga innehav som avses innehas till förfall, har svårigheten att beräkna verkligt värde gjort att de värderas till inlösenpris. Värdering av försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättningen beräknas enligt fastställda grunder. Räntefoten antas enligt pensionskassans stadgar till 2,5 procent. Avsättningarna motsvarar det förväntade kapitalvärdet av garanterade förpliktelser enligt löpande försäkringsavtal, efter avdrag för det förväntade kapitalvärdet av framtida avgiftsbetalningar. Kapitalvärdet beräknas med beaktande av antaganden om framtida ränta, dödlighet och andra riskmått, driftskostnader och skatter. De försäkringstekniska grunderna framgår av föreningens stadgar. Säkerhetsreserven om 5 procent av de försäkringstekniska avsättningarna utgör en kollektiv säkerhetsbetingad förstärkning av de försäkringstekniska avsättningarna. Förändringen av säkerhetsreserven ingår i posten Förändring av livförsäkringsavsättningar i resultaträkningen. Övergång till internationell redovisningsstandard Enligt Finansinspektionens föreskrifter skall pensionskassor som tillhandahåller tjänstepension tilllämpa s.k. lagbegränsad IFRS (International Financial Reporting Standards) från och med räkenskapsåret 2007. Pensionskassan kommer därför att vid upprättandet av 2007 års årsredovisning att göra omräkningar av jämföresesiffror för räkenskapsåret 2006 i enlighet med IFRS regelverk. Materiella tillgångar Materiella tillgångar värderas till det historiska anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar baseras på anskaffningsvärde och beräknad ekonomisk livslängd.

NOTER 17 Noter (tkr) NOT 1 PREMIEINKOMST 2005 2004 Löpande premier 246 567 242 756 Engångspremier 1 765 99 363 248 332 342 120 NOT 2 KAPITALAVKASTNING, INTÄKTER 2005 2006 Erhållna utdelningar 2 648 1 984 Ränteintäkter mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper 172 202 188 589 Övriga ränteintäkter 932 14 814 Valutaresultat (valutavinster) 782-7 219 Realisationsvinster, netto Aktier och andelar 1 341 - Obligationer och andra räntebärande värdepapper - 10 838 SUMMA KAPITALAVKASTNING, INTÄKTER 177 906 209 006 Intäkter och kostnader har fördelats mellan avdelningarna i proportion till i respektive avdelning förvaltade medel. NOT 3 OREALISERADE VINSTER OCH FÖRLUSTER PÅ PLACERINGSTILLGÅNGAR Orealiserade vinster Orealiserade förluster 2005 2004 2005 2004 Aktier och andelar 213 738 20 524 - - Obligationer och andra räntebärande värdepapper - 65 464-13 924-213 738 85 988-13 924 - NOT 4 UTBETALDA FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR 2005 2004 Utbetalda försäkringsersättningar -194 551-183 270 Kostnader för pensionsutbetalningar -3 616-3 000-198 167-186 270

18 NOTER NOT 5 FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR 05-12-31 Årets förändring 04-12-31 Livförsäkringsavsättning Avdelning I -1 348 829-210 704-1 138 125 Avdelning II -4 683 571 124 591-4 808 162-6 032 400-86 113-5 946 287 Säkerhetstillägg 5% av livförsäkringsavsättning Avdelning I -67 441-10 534-56 906 Avdelning II -234 179 6 229-240 408-301 620-4 305-297 314 Summa försäkringstekniska avsättningar -6 334 020-90 417-6 243 601 (inklusive säkerhetstillägg) NOT 6 DRIFTSKOSTNADER 2005 2004 Administration -14 797-37 975 Kostnader redovisade som: Försäkringsersättningar (pensionsutbetalningar) (se not 4) -3 616-3 000 Kapitalförvaltningskostnad (se not 8) -5 787-8 280 Totala kostnader -24 200-49 255 Specifikation av driftskostnader: Extern pensionsadministration -12 273-37 541 Kapitalförvaltningskostnader -5 787-3 562 Revision - 485-414 Personalkostnader mm - 4 212-6 040 Lokaler mm -669-840 Information 101-288 Avskrivningar -75-138 Övriga kostnader - 801-432 Totala kostnader -24 200-49 255

NOTER 19 NOT 7 MEDELANTAL ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR Könsfördelning 05-12-31 04-12-31 VD och ordinarie styrelseledamöter (varav kvinnor) 7 (2) 7 (1) Medelantalet anställda, exkl. VD (varav kvinnor) 2 (1) 4 (1) Löner, arvoden och andra ersättningar 2005 2005 2004 2004 Antal Ersättning Antal Ersättning Styrelseordförande 1 59 1 59 Övriga styrelseledamöter inkl. suppl. 11 209 9 117 Verkställande direktör 1 1 034 1 1 025 Övriga anställda 2 810 3 1 768 2 112 2 969 Sociala kostnader 2005 2004 Pensionskostnader verkställande direktör 491 624 Pensionskostnader övriga anställda 108 512 Övriga sociala kostnader enligt lag & avtal 945 1 298 1 544 2 435 Ersättning till ledande befattningshavare Till styrelsens ledamöter och suppleanter utgår arvode enligt fullmäktigebeslut. Ersättning till verkställande direktören utgörs av grundlön samt tjänstebil och sjukvårdsförsäkring. Pensionåldern för verkställande direktören är 65 år och följer pensionsavtalet mellan FAO och FTF. Ingen ledande befattningshavare eller andra anställda uppbär rörlig ersättning. Avgångsvederlag För verkställande direktör gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Om anställningen sägs upp av föreningen, har han rätt till avgångsvederlag med belopp motsvarande lön och förmåner under uppsägningstiden och under ytterligare tolv månader. NOT 8 KAPITALAVKASTNING, KOSTNADER 2005 2004 Kapitalförvaltningskostnader (se not 6) -5 787-8 280 Räntekostnader - -826 Realisationsförlust, netto Aktier och andelar -5 337 Obligationer och andra räntebärande värdepapper -23 877 - Summa kapitalavkastning, kostnader -29 664-14 443 Intäkter och kostnader har fördelats mellan avdelningarna i proportion till i respektive avdelning förvaltade medel. NOT 9 AVKASTNINGSSKATT 2005 2004 Avkastningsskatt -43 520-41 955

20 NOTER NOT 10 AKTIER OCH ANDELAR 05-12-31 04-12-31 Bokfört värde 1 041 667 118 059 Anskaffningsvärde 826 088 116 220 Innehav avser endast aktier och andelar som är noterade på börser. Bolag Land Valuta Antal Marknadsvärde Holcim Schweiz CHF 9 300 5 042 Nestlé Schweiz CHF 4 400 10 475 Novartis Schweiz CHF 13 800 5 773 Roche Holding Schweiz CHF 4 400 5 259 Union de banques suisse Schweiz CHF 7 200 5 457 Ceske Energeticke Zavody Tjeckien CZK 32 110 7 681 E.ON Tyskland EUR 17 000 14 009 Carnegie östeuropa Danmark DKK 28 000 12 469 Danske bank Danmark DKK 22 100 6 201 Banco Popular Spanien EUR 60 000 5 941 Cintra Spanien EUR 80 000 7 370 Groupe Danone Frankrike EUR 9 000 7 490 China Mobile Hong Kong USD 31 000 5 931 Sinopec ADR Hong Kong USD 10 000 3 947 Canon Japan JPY 21 000 9 824 Mitsubishi UFJ Financial Group Japan JPY 114 12 367 Secom Co. Japan JPY 10 000 4 183 Statoil ASA Norge NOK 64 000 11 666 Hennes & Mauritz B Sverige SEK 16 000 4 320 SCA B Sverige SEK 12 200 3 623 Svenska Handelsbanken Sverige SEK 33 400 6 580 Aflac Incorporated USA USD 12 000 4 433 Burlington Northern Santa Fe USA USD 5 800 3 269 ConocoPhillips USA USD 18 600 8 612 Samsung electronics USA USD 3 000 7 867 Summa aktier 179 792 Övriga aktierelaterade värdepapper Emittent Nominellt Förfallodatum Värde Aktieindexcertifikat Kommuninvest 175 000 20070521 213 500 Aktieindexcertifikat Kommuninvest 175 000 20080520 215 250 Aktieindexcertifikat Kommuninvest 175 000 20090520 216 125 Aktieindexcertifikat Kommuninvest 175 000 20100520 217 000 700 000 861 875

NOTER 21 NOT 11 OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER 05-12-31 05-12-31 04-12-31 04-12-31 Upplupet Marknadsvärde Upplupet Marknadsvärde anskaffningsvärde anskaffningsvärde Svenska Staten 535 318 541 236 272 735 276 688 Kommuninvest 1 663 263 1 687 402 2 506 622 2 504 096 Svenska Bostadsinstitut 2 219 685 2 226 734 1 882 846 1 956 584 Övriga svenska emittenter 1 258 691 1 270 093 1 519 775 1 559 236 5 676 958 5 725 465 6 181 979 6 296 603 Marknadsvärde i förhållande till nominellt värde 05-12-31 04-12-31 Marknadsvärde 5 725 465 6 296 603 Nominellt värde 5 594 700 6 111 955 Nettoskillnad 130 765 184 648 Specifikation av nettoskillnad Summa värdepapper där marknadsvärdet överstiger nominellt värde 162 844 243 059 Summa värdepapper där marknadsvärdet understiger nominellt värde -32 079-58 411 Nettoskillnad 130 765 184 648 NOT 12 FORDRINGAR AVSEENDE DIREKT FÖRSÄKRING 05-12-31 04-12-31 Arbetsgivarnas löpande premier 9 508 24 818 Arbetsgivare, engångspremier 2 723 143 372 12 231 168 190 NOT 13 MATERIELLA TILLGÅNGAR, INVENTARIER 05-12-31 04-12-31 Ingående anskaffningsvärde 353 478 Inköp under året - 109 Utrangering under året -21-235 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 332 353 Ingående ackumulerade avskrivningar 183 280 Utrangering under året -21-235 Årets avskrivningar 75 138 Utgående ackumulerade avskrivningar 237 183 Bokfört värde 95 170

22 NOTER NOT 14 EGET KAPITAL Övriga Fond för Övriga Årets Summa fonder orealiserade vinster medel resultat Ingående balans 779 629 116 464-101 413-9 311 785 369 Vinstdisposition -110 724 101 413 9 311 - Förändring fond för orealiserade vinster 147 622-147 622 - Förändring av säkerhetstillägg 4 305 4 305 Årets resultat 249 487 249 487 Utgående balans 673 210 264 086-147 622 249 487 1 039 161 NOT 15 ÖVRIGA FONDER 05-12-31 Vinstdisposition Förändring av 04-12-31 säkerhetstillägg Avdelning I Konsolideringsfond avd I -57 248-21 717-35 531 Säkerhetstillägg -67 441 10 534 56 907 10 193-21 717 10 534 21 376 Avdelning II Avvecklingsfond 307 500 307 500 Konsolideringsfond avd II 121 339-89 007 210 346 Säkerhetstillägg 234 179-6 229 240 408 663 018-89 007-6 229 758 254 Summa övriga fonder 673 210-110 724 4 305 779 629 NOT 16 FOND FÖR OREALISERADE VINSTER 05-12-31 04-12-31 Aktier och andelar 215 579 1 839 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 48 507 114 625 Summa fond för orealiserade vinster 264 086 116 464 De orealiserade vinstmedlen har fördelats mellan avdelningarna i proportion till i respektive avdelning förvaltade medel. NOT 17 ÖVRIGA SKULDER 05-12-31 04-12-31 Upplupna källskatter pensionärer 3 653 3 732 Övriga skulder 2 817 17 146 6 470 20 878

REVISIONSBERÄTTELSE 23 Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Svenska kyrkans pensionskassa, försäkringsförening Org nr 816400-4155 Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Svenska kyrkans pensionskassa, försäkringsförening för 2005. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning i försäkringsföretag tilllämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med lagen om understödsföreningar, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 27 april 2006 Lena Eidmann Auktoriserad revisor Av Finansinspektionen förordnad revisor Henrik Hedqvist Auktoriserad revisor Christina Gyberg Lennart Persson

24 STYRELSEN Styrelsen t o m ordinarie fullmäktigemöte 2007 Styrelseledamöter utsedda av Svenska kyrkans Församlingsförbund. Ordinarie ledamöter Christina Rogestam, ordförande Född 1943. Invald i styrelsen 1999. F d koncernchef för Akademiska Hus. Klas Weidstam Född 1950. Invald i styrelsen 2005. Civilekonom, konsult, ledamot av styrelsen för Svenska kyrkans Församlingsförbund. Helén Ottosson Lovén Född 1957. Invald i styrelsen 1999. Ekonomi- och finanschef Svenska kyrkans nationella nivå. Suppleanter Ingvar Blomqwist Född 1948. Invald i styrelsen 2001. Kanslichef på Helsingborgs kyrkliga samfällighet. Karin Israelsson Född 1941. Invald i styrelsen 2005. Fd riksdagsledamot, ledamot av styrelsen för Svenska kyrkans Församlingsförbund. Paul Trossö Född 1940. Invald i styrelsen 2005. Leg. Sjuksk., ersättare i styrelsen för Svenska kyrkans Församlingsförbund. Styrelseledamöter utsedda av Svenska Kommunalarbetareförbundet, SKTF, Lärarförbundet och Kyrkans Akademikerförbund. Ordinarie ledamöter Lasse Thörn, vice ordförande Född 1960. Invald i styrelsen 1999. Ombudsman Svenska Kommunalarbetareförbundet. Ola Carnelid Född 1949. Invald i styrelsen 1999. Ombudsman Lärarförbundet. Christer Edvinson Född 1952. Invald i Styrelsen 2005. Kyrkoherde i Grästorps kyrkliga samfällighet. Ledamot av styrelsen för Kyrkans Akademikerförbund. Suppleanter Kurt Blomqvist Född 1956. Invald i styrelsen 1999. Ombudsman SKTF. Annika Falk Född 1948. Invald i styrelsen 2001. Ombudsman Svenska Kommunalarbetareförbundet. Harald Mårtensson Född 1944. Invald i styrelsen 1999. Ansvarig för pensioner, social- och avtalsförsäkringar samt äldrefrågor på SACO.

STYRELSEN 25 Christina Rogestam, ordförande Lasse Thörn, vice ordförande Kurt Blomqvist, suppleant Ingvar Blomqwist, suppleant Ola Carnelid, styrelseledamot Christer Edvinson, styrelseledamot Annika Falk, suppleant Karin Israelsson, suppleant Harald Mårtensson, suppleant Helén Ottosson Lovén, styrelseledamot Paul Trossö, suppleant Klas Weidstam, styrelseledamot